FinansborgarrÄdet Karin WanngÄrd (s) i Stockholm vill att lokalt inflytande och demokratiskt medbestÀmmande ska minska, dÄ demokrati kostar pengar. IstÀllet vill hon att politikerna ska distansera sig ytterligare frÄn befolkningen genom att vi minskar antalet kommuner.
“Sverige har i dag 290 kommuner. En fullt rimlig utgĂ„ngspunkt i en sĂ„dan debatt Ă€r om detta verkligen Ă€r en optimal uppdelning. Jag tror inte det. Jag tror att det finns stora effektiveringar som kan genomföras om detta antal minskas.”
Naturligtvis finns det ingen optimal uppdelning. Men att dÄ naivt och med WanngÄrdskt storhetsvansinne tro att betongsossar och centralister kan uppnÄ en optimal uppledning Àr förstÄs vansinne.
Det spelar ingen roll om uppdelningen Ă€r optimal, vad som spelar roll Ă€r att folk kĂ€nner att de har politiskt lockalt inflytande. TvĂ€rt om strĂ€var allt fler kommundelar mot att dela upp sina kommuner land och rike runt – folkviljan Ă€r att det ska bli fler kommuner, inte fĂ€rre.
I Göteborg handlar det t ex om Torslanda och Askim.
För egen del vill mĂ„nga i min kommunĂ€nda i den mycket vidstrĂ€ckta landsbygdskommunen Mark (bildat 1971 av Kinna, Skene, Fritsla, Horred, Svansjö, VĂ€stra Mark (Hajom, FotskĂ€l, Horred, Tostared, Hajom mfl) SĂ€tila (1952 bildat av SĂ€tila och Hyssna kommuner) och Ărby kommuner – gissa pĂ„ befolknings- och serviceutvecklingen hos de flesta av dessa orter sedan dess), dit alla pengar gĂ„r till upputsning av centralortens torg och man istĂ€llet ur egen privat ficka fĂ„r bekosta gemensamhetsutrymmen lokalt (till en brĂ„kdel av priset per m2, vilket ju alltid blir utfallet nĂ€r det inte Ă€r skattepengar utan privata pengar som finansierar nĂ„got), dela upp kommunen, mer likt den var innan 70-talets socialistiska och antidemokratiska kommunreformer. Ett förslag Ă€r t ex att slĂ„ ihop kommundelen SĂ€tila-Hyssna-Ubbhult med Bollebygds kommun, som har ett tydligare Göteborgsfokus Ă€n andra Ă€nden av kommunen, som har ett hörn gemensamt med Falkenberg eller delarna som tittar mot BorĂ„s.
Jag kÀnner inte till strömningarna lokalt pÄ andra hÄll, men Àr tÀmligen övertygad om att det finns fler som vill bli egna kommuner. Wikipedia listar Torslanda, SkogÄs-TrÄngsund i Huddinge, JÀrna-VÄrdinge i SödertÀlje, TorshÀlla i Eskilstuna och Tullinge i Botkyrka.
Sveriges senaste nya kommun var Knivsta, som knoppades av frÄn Uppsala.
Nackdelen med smÄkommuner Àr förstÄs att det kan vara svÄrt att fÄ tag pÄ eller bibehÄlla kompetens, och speciellt kompetens med lokalkÀnnedom. Jag har tidigare skrivit om Tjörn, som tagit in stadsplaneringsuppdrag frÄn konsulter, som dÀrmed planlagt översvÀmningsomrÄden för nybyggnation. Risken Àr ocksÄ större att man fÄr nepotism och lokalt inkompetent klanstyre, men det Àr i slutÀndan faktiskt vÀljarnas eget ansvar om det blir sÄ. Demokrati innebÀr rÀtten att göra, sÀga, tycka och ha fel.
Stora kommuner Àr dessutom inte effektivare, dÄ man istÀllet inordnar stadsdelsnÀmnder, vilket förtar pÄstÄenden om skalfördelar.
Men den viktigaste poÀngen Àr att det faktiskt Àr upp till den lokala befolkningen att bestÀmma, inte en betongsosse i Stockholm. Sveriges landsdelar behöver mer sjÀlvstyre och mindre centralism. TvÀrt om behöver kommunalt sjÀlvbestÀmmande, inklusive beskattningsrÀtt, stÀrkas och utökas.
Ett tydligt resultat av kommunreformen 1971 Àr att majoriteten av de fd 40 kommuner som avskaffades den vÀndan har fÄtt se sina orter utarmas och tömmas pÄ folk och service, nÀr tidigare lokalt investerade skattepengar istÀllet gÄtt till centralortens kommunhybrisprojekt. Kommunreformen 1971 innebar dödsstöten för mÄnga tidigare livskraftiga smÄorter, Àven om det förstÄs tog nÄgra Är innan de dog. WanngÄrd vill nu att ytterligare smÄorter pÄ landsbygden och glesbygden ska utplÄnas. Inte de första mandatperioderna, nÀr man fortsÀtter fjÀska för lokalbefolkningen, men kanske 10-15 Är efter sammanslagningen nÀr all lokal service försvinner och istÀllet koncentreras till den nya centralorten, inte sÀllan mÄnga mil bort.
TvĂ€rt om borde alla kommuner med över 100 000 – 150 000 invĂ„nare delas upp, inklusive Stockholm, som lĂ€mpligen kan delas upp i exempelvis Söderort, Södermalm, “Stockholm”, Bromma, JĂ€rva och antagligen nĂ„gon till kommun. Göteborg kan exempelvis delas upp i “Göteborg”, Torslanda eller Hisingen, VĂ€stra Frölunda, Majorna, Askim-HovĂ„s, Angered.
Man ska komma ihĂ„g att personer som WanngĂ„rd blir politiker för att de tror de vet bĂ€st och för att de med sin “goda vilja” vill pĂ„tvinga sin “vet bĂ€st” pĂ„ andra mĂ€nniskor genom förtryck – ja politiker utövar förtryck, till skillnad frĂ„n opinionsbildare, dĂ„ opinion och Ă„sikter Ă€r frivilliga. Ju fler man kan förtrycka, dvs ju större kommuner, desto mer makt, och desto mer “vet bĂ€st” fĂ„r man pĂ„tvinga andra. SĂ„ det Ă€r klart att politiker vill ha större kommuner.
31 kommentarer
Jag Àr nog böjd att hÄlla med betongsossen Wannabe. Men att bara minska antalet kommuner Àr naturligtvis inte tillrÀckligt pÄ lÄnga vÀgar, utan man mÄste löpa linan fullt ut. Sverige behöver effektiviseras sÄ att det bara finns en stor jÀttekommun. Den namnges lÀmpligen efter upphovshennen, Wannabe.
Alla utom SD Àr antipatrioter och antisvenskar. Det skall inte finnas möjlighet till lokalt motstÄnd frÄn lokala företrÀdare med lokal kulturell förankring. Den politiska korruptionen Àr total och det gynnar den politiska klassen med större enheter. Ju större enheter ju mindre insyn och ju mer politisk korruption. Skulle gissa att det inom alla partier förutom SD finns majoritet för att minska antalet kommuner ytterligare. SjÀlvklart Àr det sÄ att förintandet av tusentals smÄ kommuner har gjort det svÄrare att bo pÄ landet. IstÀllet skulle man förÀndrat systemet och underlÀttat för smÄ och stora kommuner att samarbeta vad gÀller verksamhet dÀr storlek Àr gynnsamt för de smÄ kommunerna. I de stora kommunerna finns sÀkert mÄnga omrÄden dÀr helheten skulle bli bÀttre om fler kommuner bildades. Samma sak gÀller förstÄs det mesta och polisen i synnerhet.
Verkar SD pÄ nÄgot sÀtt för mer lokaldemokrati? Jag menar, utöver nÄgra pliktskyldiga rader i partiprogrammet, gör de nÄgot konkret? (Jag vet inte om de har nÄgot om sÄnt hÀr i programmet heller, men det har de sÀkert. Men det har sÀkert andra partier ocksÄ, t ex Centern av historiska skÀl, utan att det har nÄgon faktisk inverkan pÄ politiken.)
Ănskan om att avveckla nĂ€rdemokratin sammanfaller med att folk börjar tycka "fel" landet runt. I mĂ„nga smĂ„ orter protesterar man emot Migrationsverkets tvĂ„ngsförlĂ€ggning av stora mĂ€ngder migranter samtidigt som nĂ€stan all samhĂ€llsservice (skolor, polis, vĂ„rdcentral, apotek etc.) minskas. SjĂ€lvklart kan man ju inte ha ineffektiv demokrati om den resulterar i att folk inte gör som de blir tillsagda av professionella administratörer i Stockholms innerstad!
Det Àr nog inte avsikten direkt att stÀvja "missbruk" av yttrandefriheten, men det börjas nu med att Telia slÀnger ut ADSL i byar dÀr mobiltÀckning, till och med GSM, saknas eller Àr undermÄlig.
Anders Ahlgren (C) interpellerade Kaplan hÀromdan.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Interpellationer/Interpellation-201415234-Ned_H210234/
De korrupta skitarna som styr som Stockholm typ finansborgarrÄdet har hittat pÄ en mÀngd saker för gynna sig sjÀlva och sin fina stad. Det Àr en tusenlapp mindre per mÄnad i inkomstskatt jÀmfört med landsbygden. Och en internationellt unik fastighetsskatt för bostÀder utan koppling till objektets vÀrde. Stockholmarna Àr lÄngt mer kriminella Àn genomsnittssvensken och rÀttssystemet Àr statligt. De pendlar rikligt pÄ statligt betalda vÀgar och jÀrnvÀgar. De har en statligt betald finkultur med mera. Livsmedel importeras rikligt sÄ att stockholmarna kan Àta billigt och landsbygden har pÄverkats motsvarande. I USA Àr skatterna högst i södra Kalifornien och New York dÀrför att samhÀllets struktur dÀr Àr en annan och kostar mer. Subventioner av det hÀr slaget Àr förbjudna.
Men min favorit inom kommunala reformer Àr inte att Àndra detta utan att isolera en mindre kommun pÄ landet fullstÀndigt frÄn omvÀrlden. De fÄr dÄ en rimlig mÀngd Äkermark, arter, insatsvaror med mera. DÄ ser vi hur mÄnga som överlever och kan bilda oss en uppfattning om hur det blir i hela landet nÀr tillförseln frÄn utlandet upphör, allt kollapsar och rester blir lyx. Den fina staden blir dÄ bara ruiner. Men vi fÄr nog vÀnta till 2050. Det ena reformen utesluter inte den andra.
Jag tycker att du överdriver lite. Stockholm Àr förstÄs den naturliga förlÀngningen av det gamla romarriket, med traditionell nedÀrvd styrning och kultur. Dock kan man konstatera att man inte alls hÀngt med utvecklingen av ursprunget. Inga Bungabunga parties sÄ lÄngt ögat nÄr, bara trÄkigt effektiva byrÄkrater.
Rom och dess rike var ingen slutpunkt i utvecklingen. Det Àr annat nu. NÀr naturresurserna blir för dyra mÀt i energi, material, arbete och kapital att utvinna sÄ fÄs ett slut, lokalt i omrÄde efter omrÄde i takt med att de blir avskurna.
Om en lokal befolkning dÄ minskar till en brÄkdel har ingen större betydelse mer Àn inom restrikedom och vÀlstÄnd pÄ kort sikt. NÀr apparaten en gÄng har packat ihop sÄ kan man inte fÄ igÄng den igen. Det Àr svÄrt nog att ÄtergÄ till gamla tider och ett mycket primitivt liv eftersom kunskaperna inom det enkla och viktiga har förlorats. Efter en tidŽhar nog lokalbefolkningen blivit sÄ dum i huvudet att den inte ens kÀnner till Rom.
InstÀmmer om fördumningen.
NÀr Roms provinser blev allt för dyra att upprÀtthÄlla fungerade det inte lÀngre. I Sverige finns en liknande trend med mindre transfereringar och mer systemuppehÄllande kostnader. Makthavarna har förstÄs ingen redovisning. Till slut blir folk nÀstan slavar, speciellt pÄ landsbygden. Staten gÄr allt mer in för att hÄlla systemet flytande med ökad komplexitet, mer subventioner, kontroller och lagar, alla i arbete och sÄ vidare. En ha en tillvÀxt lyckas dom nog med Ànda till slutet.
I Rom fanns en stor tröghet och provinserna förlorades inte sÄ snabbt. Idag pÄverkas mÄnga omrÄden nÀr import och export minskar, förvÀntningar om framtida aktieutdelningar faller, viljan att investera och spara faller, mÄnga hoppar av systemet pÄ andra sÀtt, kriminaliteten ökar med mera. Det kommer att gÄ vÀldigt snabbt pÄ slutet och mÄnga kommer att se ut som fÄgelholkar i truten.
NÀr Arminus lurade och utplÄnade den romerska armen sÄ var det början till slutet för Rom i Germanien. PÄ liknande sÀtt skulle man idag kunna utplÄna Stockholm med kÀrnvapen och fÄ en bÀttre vÀrld, Àven om det inte Àr demokratiskt.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Teutoburgerskogen
Det finns sĂ„ mycket som inte Ă€r demokratiskt nuförtiden Ă€ndĂ„…
Tror inte storleken pÄ kommunen gör mycket för varken effektiviteten eller lokala inflytandet.
Ăven smĂ„kommuner lyckas brĂ€nna skattebetalarna pengar pĂ„ dumheter och ineffektivitet. Ăven den "lokala viljan" blir regelbundet överkörd av tex. staten med beslut om kommunal skatteutjĂ€mning, migrationsfrĂ„gor etc.
Min slutsats Àr att allting som minskar makt och inflytande frÄn inkompetenta politiker Àr bra för samhÀllet och skattebetalarna. Hade vi ansvarsfulla och kompetenta politiker sÄ skulle inte storleken pÄ kommunen ha nÄgon vidare betydelse. Det finns en och annan kommun som kan visa pÄ en budget i balans och samtidigt ge bra samhÀllsservice. Dock Àr detta "orÀttvist" och mÄste straffas enligt majoriteten av kommunerna som inte kan eller ens försöker sköta sin ekonomi.
JÀmför bara alla landsting i Sverige och hur "vÀl" poltikerna lyckas skapa helt olika resultat och förutsÀttningar för skattebetalarna.
.. problemet ligger i att ingen faktiskt undersöker vad kommunerna gör. Ingen tar sig tid att gÄ genom fakturor, projekt eller redovisningen. Guldgruva för en journalist men icke. I Huddinge vet jag att det finns en frilans som gör detta men om kommunen omsÀtter över 4 miljarder (gissar pÄ siffran) pÄ ett Är sÄ Àr det utmanande att hitta/sortera om man inte vet hur de arbetar/vad att leta efter.
TyvÀrr Àr det sÄ nÀr journalistkÄren och deras politiska vÀnner ska lÀra oss om "solidaritet" och "rÀttvisa". Dvs. nÄgon annan betalar.
Slöseriombudsmannen har gjort en hel del för att belysa detta, men det fÄr inget större genomslag eller blir nÄgon seriös debatt.
Som exempel Àr Ätta av dessa "topp tio" slöseriexempel beslutade av kommunpolitiker som inte skulle vara kvalificerade till nÄgot annat ansvarsfullt jobb utanför politiken.
http://www.skattebetalarna.se/rosta
Jag som faktiskt arbetar inom sektorn har en annan syn. Vad man istĂ€llet borde göra Ă€r att faktiskt satsa mer pĂ„ lokal demokrati. Börja med att tillĂ„ta folk ha MER att sĂ€ga till om – vilket sakta hĂ€nder. Flera kommuner har börjat införa nĂ„got som hete medborgardialog (hĂ„ll i hatten..) som i flera fall leder till medborgarröstning.
(1) MÄnga lÀmnar in förslag
(2) Politiker tittar pÄ det och kommer fram med förslag
(3 – Oftast) Medborgare fĂ„r lĂ€mna egna förslag. 3-4 förslag med flest röster (FrĂ„n medborgare) fĂ„r vara kvar
(4) Folk gÄr och rösta pÄ förslag
(5) förslag x vinner och genomförs.
Det Àr ypperligt bra. DÀremot sÄ tar inte majoriteten av kommuner detta pÄ allvar utan anvÀnder det som fjanteri. Dock ett antal kommuner har tagit stenhÄrt pÄ detta och kör det ofta, vilket har fÄtt en riktigt bra respons.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Medborgarf%C3%B6rslag
Det verkar ju gÄ lysande!
"En mindre andel av kommunerna (16 procent) har fĂ„tt fler Ă€n 51 förslag. NĂ€mnas kan Melleruds kommun, som under 2007 fick mottaga hela 100 medborgarförslag av skiftande karaktĂ€r frĂ„n en och samma person. Vilket ledde till att medborgarförslagsystemet avskaffades av en enig fullmĂ€ktige i juni 2007." – wikipedia
VĂ€l medveten om det, se sista stycket.
"Ett antal kommunder".. i detta fall "ett antal mindre kommuner" borde det ha stÄtt. Trott eller ej sÄ finns det faktiskt nÄgra som gör rÀtt/bra.
NÄja, det Àr ju fritt för var och en att rÀtta wikipedia, sÄ du kan ju Àndra texten sÄ att den blir rÀtt, om du vill. TyvÀrr gÄr det inte att rÀtta citatet.
Medborgarförslag Àr ocksÄ undermÄliga av det skÀlet att de till vÀldigt stor del handlar om trafikavspÀrrningar, hastighetsbegrÀnsningar, avsmalningar, hastighetsgupp etc etc.
Nej tack.
… sedan tycker jag ocksĂ„ att det Ă€r helt magiskt konstigt att varje kommun, av nĂ„got skĂ€l, MĂ STE ha egen ekonomiavdelning, egen löneavdelning, egen inköpsavdelning, egen överförmyndarnĂ€mnd, egen etc. etc.
Vissa kommuner börjar slÄ ihop vissa saker och besparingarna och kvaliteten som produceras blir galet bra. Hoppas fler hoppar pÄ tÄget snart, extret mycket pengar att spara..
Det som fick droppen att rinna över för Knivstaborna var nĂ€r Uppsala kommun rustade upp det stora busstorget i Uppsala, men hade visst missat den detaljen att de nya gatstenarna skulle klara av trycket frĂ„n just bussar. Det blev en dyr historia och alla de Knivstabor som sĂ€llan besöker Uppsalas centrum var inte sĂ„ sugna pĂ„ att betala för gatstenar de aldrig ens kommer att se…
Gört inte saker mer komplicerade Àn vad dom Àr. Utan att veta hur det Àr i Askim och Torslanda sÄ Àr det nog som i mÄnga av de andra kommunerna ocksÄ. NÀmligen att de rikare delarna av de stora kommunerna inte vill betala kostnaderna för de mer "utsatta" omrÄdena. SÄ Àr de tex med JÀrna i SödertÀlje, och Àven med Nykvarn som en gÄng tillhörde S-tÀlje.
Alla Àr sÄ PK uppe pÄ barrikaderna och sÀger att vi inte kan införa begrÀnsningar i flyktingmottagandet. Men nÀr notan sedan skall betalas Àr det annat ljud i skÀllan. LikasÄ Àr det oftast sÄ att de politiker som skriker högst om invandringens förtrÀfflighet ocksÄ bor i nÄgon rik kommun dÀr mottagandet Àr lika med noll. Det nÀrmsta de kommer utom svensk kultur Àr vÀl nÄgon enstaka tiggare utanför Ica, eller den polska stÀdaren med RUT-avdrag.
Skenheligt!!
Sven-Erland bidrar med stÀndigt kampvilliga och satiriska inlÀgg frÄn SveavÀgen 68. I denna bloggpost tar han upp just detta med kommunerna. Jag flinade.
https://svenerland.wordpress.com/2015/02/01/for-manga-arbetarekommuner/
"Nationella samordnare – regeringens nya recept för att hantera bĂ„ngstyriga kommuner"
verkar vara nÄgot som ska tas upp av Agenda ikvÀll 21.15 Antar att det Àr relaterat till trÄden.
http://www.tv.nu/p/15020121152200svt2?popup=true
"Nationella samordnare – regeringens nya recept för att hantera bĂ„ngstyriga kommuner"
verkar vara nÄgot som ska tas upp av Agenda ikvÀll 21.15 Antar att det Àr relaterat till trÄden.
http://www.tv.nu/p/15020121152200svt2?popup=true
Cornu skĂ€ller pĂ„ âbetongssossenâ, som absolut inte Ă€r bĂ€ttre Ă€n alliansens makthavare, som tog bort den proportionella fastighetsskatten och gav stĂ€derna och speciellt Stockholm en enorm subvention. En större kommunal beskattningsrĂ€tt Ă€r tomma ord och ingen lösning. Snarare gynnar nĂ„got sĂ„dant storstĂ€derna. TvĂ€rt om mĂ„ste skatten styras centralt och vara lika i alla kommuner. Det Ă€r ju dom rika som har klumpat ihop sig och sĂ€nkt sin skatt, frĂ€mst i stockholmsomrĂ„det.
Hur stora kommunerna Àr har inte mycket med saken att göra utan handlar mer om lokala omstÀndigheter. Det var nödvÀndigt att slÄ ihop mÄnga kommuner och har inget med socialism att göra. Det finns Àven en naturlig urbanisering. Skatter och subventioner borde istÀllet motverka denna. NÄgot sÄdant innebÀr att bankerna sÀtts i konkurs och det Àr förstÄs omöjligt för makthavarna och tydligen Àven för Cornu. Skulderna ska ju betalas tillbaka punkt slut..
âMen den viktigaste poĂ€ngen Ă€r att det faktiskt Ă€r upp till den lokala befolkningen att bestĂ€mma, inte en betongsosse i Stockholm. Sveriges landsdelar behöver mer sjĂ€lvstyre och mindre centralism. TvĂ€rt om behöver kommunalt sjĂ€lvbestĂ€mmande, inklusive beskattningsrĂ€tt, stĂ€rkas och utökas.â Detta Ă€r alltsĂ„ fel och i bĂ€sta fall tomma ord. Det har ingen betydelse för var företag etableras och folk bosĂ€tter sig. Det handlar bara om pengar. Men detta Ă€r tydligen ingen ekonomiblogg.
Precis!
Yttermera, i samma takt som landsbygden slogs samman i storkommuner skulle de stora delats upp till mindre. Optimal storlek Àr kanske tio tusen innevÄnare i en kommun. Större frÄgor kan,kunde, landstingen hantera. Men detta krÀver separata valdagar för att fÄ fokus pÄ var del för sig, vilket sossarna stoppat i alla Är. Vilket leder in pÄ det man alltsom oftast hör i dummedia: odemokratiska partier skulle förbjudas. NÀr sossarna Àr fÀrdiga med sina reformer Àr vi ingen demokrati lÀngre. De Àr inget demokratiskt parti, förutom Àr det valt demokrativÀgen istÀllet för revolutionsvÀgen till sitt odemokratiska slutmÄl. Varför pÄminner inte motstÄndarna om detta varje gÄng en sosse yttrar sig? Har du som elev en "odemokratisk" Äsikt i skolan riskerar du ju underkÀnt bara för det, oavsett övriga resultat. Men odemokratiska partier i riksdag, landsting och kommun Àr det ingen som dagligen varnar för.
Periferiorternas utarmning Àr för övrigt ett utmÀrkt exempel pÄ Thatchers ord: socialism fungerar utmÀrkt tills de andras pengar Àr slut.
Nu behöver de större centralorterna alltsÄ utarma de mindre centralorterna av en storlek större eftersom de gjort slut pÄ pengarna i sin kommun.
Kommunstorleken Àr av sekundÀr betydelse. Det första som mÄste göras Àr att ha separata valdagar för de olika valen.
I Ăstergötland finns det rörelser för att Borensberg ska bryta sig loss frĂ„n Motala och MalmslĂ€tt (tillsammans med Vikingstad fĂ„r man förmoda) frĂ„n Linköping.
Finns Ä andra sidan en omvÀnd rörelse dÀr Ydre (en av Sveriges absolut minsta kommuner) pratar om att antingen gÄ upp i Kinda (Kisa/Rimforsa) eller byta lÀn och uppgÄ i TranÄs kommun.
Framtiden fÄr utvisa.
Jag orkar inte lĂ€sa Urban Perssons alla inlĂ€gg – Ă€n mindre bemöta dem – men att den gamla fastighetsskatten skulle varit proportionell Ă€r ganska okunnigt att pĂ„stĂ„.
Efter Ärtionden av politikernas klÄfingrighet för att komma Ät rika jÀvlar i Stockholm, Göteborg och Malmö, sÄ var den ihopslagen med förmögenhetsskatten och fick en nÀrmast drakonisk effekt pÄ framför allt Àldre mÀnniskors boende.
Endast den som likt Urban Persson Àr förblindad av sin egen förtrÀfflighet kan önska den gamla skatten tillbaka. Dessutom gick skatten inte till kommunen, som stÄr för kostnaderna för dess invÄnare, utan till staten, vilket Àr bÄde mÀrkligt och feltÀnkt.
Om fastighetsskatten hade varit proportionell pÄ riktigt och inte en förklÀdd förmögenhetsskatt pÄ storstadsbor sÄ hade den inte varit sÄ avskydd av en förkrossande andel av befolkningen.