Jag har flera gÄnger tidigare pekat pÄ att alliansen totalt misslyckats med sammanlagda vÀlstÄndsförbÀttringar i Sverige, dvs real BNP per capita. Med anledning av Klas Eklunds kritik mot tillvÀxtprognoserna och SVT Rapports inslag i detta Àmne i mÄndags pÄminner nationalekonomen Tino Sanandaji oss om detta hos Realtid.se. Det kan vara intressant att titta pÄ siffrorna, vilket jag gör nedan.
Verkligt vÀlstÄnd mÀts i BNP per capita. Stiger inte detta, kan fortfarande en andel av befolkningen fÄ det bÀttre, men bara om övriga fÄr det sÀmre och/eller om man skuldsÀtter sig. Majoritetens upplevda vÀlstÄndsökning kommer pÄ bekostnad av minoritetens försÀmringar och skyhög privat skuldsÀttning.
SCB vĂ€ljer att redovisa BNP per capita nominellt, dvs i löpande priser, vilket ger en förljugen bild. Den tar nĂ€mligen inte hĂ€nsyn till minskad köpkraft pĂ„ grund av inflation. Nedan finner ni en graf över real BNP per capita, dvs faktiskt köpkraft. PĂ„ grund av att jag tagit med preliminĂ€ra siffror för 2014 baserar sig detta pĂ„ novemberbefolkningen, men Ă€r indikativt för utvecklingen. 2014 Ă„rs BNP har rĂ€knats ut utifrĂ„n 2013, justerat för förĂ€ndringen kvartal 1 – 3 Ă„r 2014. Grafen avser 2013 Ă„rs prisnivĂ„er (fasta priser 2013).
Svensk real BNP per capita (Novemberbefolkning, prel BNP 2014, fasta priser 2013)
Grafen Àr förminskad. För skarpare graf, klicka pÄ den. |
Som vi ser hÀr stÀmmer (förstÄs) Sanandajis siffror. Citat Sanandaji:
“Det Ă€r mot bakgrund av detta en kalldusch att se att BNP per capita under perioden 2006-2014 vĂ€xte med endast 0,3 procent per Ă„r. Under den senare halvan â 2010 till 2014 â lĂ„g tillvĂ€xt per capita pĂ„ föga imponerande 0,0 procent per Ă„r. Efter allt skryt, beröm och sjĂ€lvbelĂ„tenhet visar facit att Fredrik Reinfeldt och Anders Borg lyckades leverera Ă„tta Ă„r av nolltillvĂ€xt eller nĂ„gra tiondels procent per Ă„r.”
Faktum Àr att sedan toppen för samlat svenskt vÀlstÄnd 2007 har BNP per capita fallit 0.07% per Är. Inte ens sedan 2006 blir tillvÀxten mer Àn 0.26% per Är.
Detta ser man i i den lilla infÀllda grafen ovan. Sedan 2011 har vi haft fullkomlig nolltillvÀxt med 0.03% i ökning av BNP per capita, eller med Sanandajis en decimal 0.0%.
I kontrast mot Reinfeldt och Borgs -0.07% per Ă„r sedan 2007 eller 0.03% per Ă„r sedan 2011 ökade BNP per capita med 2.4% under pĂ„ ett enda Ă„r under Göran Persson 2004 – 2005. Sista Ă„ret med Göran Persson, dvs 2005 – 2006, ökade BNP per capita med otroliga 3.9%.
Sanandaji avslutar:
“Den upplevda bilden av en stabil svensk ekonomi runt 2010-2011 förvandlades lĂ€ngs vĂ€gen till myten om att Ă€ven tillvĂ€xt av BNP per capita varit hög. Men med facit i hand ser vi alltsĂ„ att Fredrik Reinfeldt och Anders Borg utöver allt annat lĂ€mnade nĂ€rmast obefintlig tillvĂ€xt efter sig.”
Nu kommer knappast den nya socialistiska regimen leverera annorlunda under Klas Eklunds nya normalitet. DÀremot avser man att minska klyftorna. NÀr BNP per capita inte vÀxer kommer det ofelbart innebÀra att man tar frÄn de som har och ger till de som inte har. Kort sagt höjda skatter. Eller försÀmrad vÀlfÀrd och samhÀllsservice för de som har, t ex stopp för privata alternativ och individuell valfrihet (utom för regeringspolitikernas grÀddfil förbi vÄrdköerna via privat vÄrd). Socialismens svar Àr ju alltid att göra sÄ alla fÄr det lika dÄligt utom för nomenklaturan.
Det Àr ocksÄ sÄ att en stor del av den upplevda vÀlstÄndsökningen för hushÄllen beror pÄ den svenska skuldbubblan och att hushÄllen helt enkelt skuldsatt sig för att leva upp till 2007 Ärs vÀlstÄnd. Vi lever pÄ lÄnade pengar.
67 kommentarer
Bra analys. sÄ Àr det och Borg lyckades verkligen dupera alla precis som Feldt gjorde pÄ 80 talet.
Usel analys-se nedan!
Intressant. Men det bör jÀmföras med EU snittet och USA under samma period. Den starka internationella ekonomiska utvecklingen under perioden för perioden under Perssons Är och vice versa under Reinfelt bidrar till att ge en nÄgot orÀttvis bild.
Hur ser det ut om man jÀmför med hur mÄnga som tillkommit i Sverige under perioden?
Nyfödda och nyanlĂ€nda har ju lite startstrĂ€cka innan de blir produktiva. Vill man bara maxa BNP/capita skall man stĂ€nga grĂ€nsen och dela ut gratis preventivmedel. đ
Trevligt att du Ă€r positiv, men det Ă€r ju pga massinvandring av lĂ„gproduktiva mĂ€nniskor som BNP sjunker per capita och stiger som helhet. Kina har exempelvis större BNP Ă€n Sverige men lĂ€gre BNP per capita. Sverige kommer förstĂ„s att hamna pĂ„ kinas bnp per capita om vi fortsĂ€tter med nuvarande politik. – om vi ens kommer fortsĂ€tta existera.
Ja helt rÀttvist Àr inte resonemanget. Invandringen ligger pÄ 0,7% av befolkningen per Är. Om dessa har 20% av snittet BNP per capita de första 7 Ären sÄ fÄr övriga befolkningen ett tillskott pÄ 0,7*0,8%=0,56%. En vanlig svenne banan kan dÄ sÀgas ha fÄtt en vÀlstÄndsökning om 0,56+0,3%=0,86% Àven om BNP per capita bara ökat med 0,3% (hypotetiska siffror)
"DĂ€remot avser man att minska klyftorna. NĂ€r BNP per capita inte vĂ€xer kommer det ofelbart innebĂ€ra att man tar frĂ„n de som har och ger till de som inte har." Ja? Tycker du att det Ă€r bĂ€ttre att som Alliansen har gjort vid denna nolltillvĂ€xt: ta frĂ„n de fattiga och ge till de rika! (UtförsĂ€kra cancersjuka, ta bort fastighetsskatten, behĂ„lla rĂ€nteavdrag, frysa underhĂ„ll till ensamstĂ„ende, sĂ€nka ersĂ€ttningen för arbetslösa och försĂ€mra a-kassan sĂ„ att endast 40% öht omfattas av den – vid den vĂ€rsta ekonomiska genomgĂ„ngen nĂ„gonsin. (Finanskrisen Ă€r vĂ€rre Ă€n 30-talet.) Men istĂ€llet ge bidrag till rika genom ROT o RUT – alternativet hade varit att sĂ€nka skatten (2 kr) för ALLA.)
Och?
Finns ingen skillnad mellan blocken. Det handlar bara om vem man tar frÄn och vem man ger till. Vilket som Àr bra eller dÄligt Àr helt subjektivt. Oftast tycker folk att det som gynnar dem personligen Àr det rÀtta valet.
Ja? Cornu konstaterar vad som blir följden av den nya regimens löften.
Hm? "Vilket som Ă€r bra eller dĂ„ligt Ă€r helt subjektivt." Jag Ă€r tyvĂ€rr inte filosof, men jag tror att de har visat (inkl John Stewart Mill!) att det Ă€r moraliskt förkastligt att slĂ„ mot svaga. (Dvs det Ă€r INTE subjektivt). SjĂ€lva definitionen pĂ„ ondska Ă€r att ta frĂ„n fattiga och ge till rika – eller att sparka pĂ„ de som ligger ner.
Lotta : Dina exempel visar att den överföring som du hÀvdar sker Àr snarast att Alliansen inte tar lika mycket frÄn de rika och inte skickar lika mycket till de fattiga.
En utebliven skatt Àr ingen överföring.
Ett uteblivet bidrag Àr heller ingen överföring.
Om man inte anser att strömmen skall vara stor och evig mellan de rika till de fattiga!
En utebliven skatt ĂR en överföring OM den inte delas lika. Som i mitt exempel: bort med rĂ€nteavdragen – och sĂ€nkt skatt, lika för alla. Det innebĂ€r att ett belĂ„nat villhushĂ„ll fĂ„r "höjd" skatt med (vad vet jag?) 50,000 kr pga borttaget rĂ€nteavdrag – och allmĂ€nt sĂ€nkt skatt med 200 kr, Lika som för fattigpensionĂ€ren med 10,000 kr i pension.
I dagslÀget betalar ju fattigpensionÀr och ensam mamma 200 kr mer i skatt Àn nödvÀndigt för att folk med miljoninkomster ska kunna dra av pÄ skatten.
Lotta Trouble har rÀtt i att det Àr betydligt vÀrre att stjÀla frÄn fattiga för att ge till rika. Det Àr visserligen generellt fel att stjÀla men om man nu ska stjÀla för att ge till nÄgon annan sÄ finns det en anledning till varför Robin Hood anses vara en hjÀlte. Du lÀr ha svÄrt att hitta en hjÀlte som stjÀl frÄn fattiga för att ge till de rika.
Ja, det Àr visserligen en subjektiv uppfattning men en subjektiv uppfattning som omfattas av en stor majoritet sedan urminnes tider. Det Àr ett uttryck för den mÀnskliga naturen.
Att betala mindre bidrag till nÄgon Àr inte att stjÀla. Att inte sÀnka skatten för nÄgon Àr inte att stjÀla.
Om allt annat Àn lika skatt Àr stöld Àr alltsÄ den statliga skatten stöld enligt Lotta Trouble.
Statliga löneskatten för höginkomsttagare Àr alltsÄ stöld enligt Lotta Trouble.
Och att höginkomsttagare inte fÄr del av arbetsgivaravgifternas inbetalningar till socialförsÀkringarna, dvs fÄr mindre Àn de betalar för, Àr ocksÄ stöld i sÄ fall.
Cornu, jag vet inte om Lotta Trouble anser att skatt Ă€r stöld – det fĂ„r nog stĂ„ för mig. Jag tror dĂ€remot att vi delar Ă„sikt vad gĂ€ller att det Ă€r bĂ€ttre (mindre dĂ„ligt, enligt mig) att ta frĂ„n de rika och ge till de fattiga Ă€n vice versa.
Du skriver i en kommentar ovan; "Det handlar bara om vem man tar frĂ„n och vem man ger till. Vilket som Ă€r bra eller dĂ„ligt Ă€r helt subjektivt". Jag, och Lotta Trouble verkar det som, anser att det Ă€r sĂ€mre att ta frĂ„n fattiga och ge till rika. Vi hĂ„ller alltsĂ„ inte med dig om att det skulle vara egalt. Ăven större delen av mĂ€nsklighet genom historien hĂ„ller med oss i detta törs jag pĂ„stĂ„.
Vi tar frÄn de röstsvaga grupperna och ger till de röststarka Àr vÀl politikens moral.
Som sagt, att ge mindre till nÄgon Àr inte stöld. Att ta mindre frÄn nÄgon Àr inte stöld.
Sedan har ni förstÄs rÀtt i att normal moral Àr att ta frÄn rika och ge till fattiga. Det gör vi ju ocksÄ. Dock tar vi numera mindre frÄn de rika och ger mindre till de fattiga. Men vi har inte tagit frÄn de fattiga. Ge mindre Àr inte att ta.
Om en tiggare frÄgar mig om pengar och jag inte ger, Àr det dÄ stöld frÄn tiggaren?
Och de flesta som gÄr förbi tiggaren Àr fattigare Àn tiggaren i och med att de har miljonlÄn och tiggaren faktiskt ligger pÄ plus med mynten i pappersmuggen.
Allt gĂ„r att vrida och vĂ€nda. đ
Ta-da!
Bra illustration pÄ varför vi kÀnner oss sÄ vÀlmÄende utan BNP-tillvÀxt.
FrĂ„gan borde ju mer stĂ€llas som âska man ta mer eller mindre frĂ„n de rika Ă€n man gör idag för att ge till de fattigaâ. Det finns ju redan en kraftig resursström frĂ„n rik till fattig, lite pseudovarning att diskutera om den finns eller inte.
Att mÀnskligheten alltid har velat gÄ i den riktningen stÀmmer rÀtt dÄligt tror jag. Reaganepoken i USA Àr ju ett bra exempel pÄ en reaktion i motsatt riktning, och Àven skattereformen i Sverige 1990 som överförde relativt stora inkomster till vÀlbÀrgad medelklass (samtidigt som den kraftigt ökade skatterna för ett mindre antal vÀlbestÀllda nolltaxerare).
Man betalar skatt för att SAMHĂLLET ska fungera. Man kommer överens om att det t.ex. Ă€r praktiskt att vi gĂ„r samman, flera stycken, och bygger en vĂ€g tillsammans, eller – den ursprungliga skatten – gĂ„r ihop, bildar ett gĂ€ng, sĂ„ att vi har större möjlighet att försvara oss. Om EN person i denna grupp om 100 hĂ€vdar att han ska vara skattefrĂ€lse och INTE betala skatt – ja, dĂ„ mĂ„ste de andra 99 betala mer i skatt för att det ska bli en vĂ€g – eller Ă€r en person mindre i försvaret.
Att vara skattesmitare Àr som att tjuvÄka pÄ SL. NÄgon annan fÄr betala.
Och den som Àr egendomslös? (Eller inte kan slÄss?) Det beror pÄ om samhÀllet Àr civiliserat eller inte om de ska fÄ vara med = fÄ njuta frukterna av de andras gemensamma arbete med vÀgen och försvaret.
Man kan mycket vÀl hÀvda att den som inte arbetar ska heller inte Àta. Sen handlar det om vilken civiliseringsgrad man ser som önskvÀrd i samhÀllet.
Cornu: "Och att höginkomsttagare inte fĂ„r del av arbetsgivaravgifternas inbetalningar till socialförsĂ€kringarna, dvs fĂ„r mindre Ă€n de betalar för, Ă€r ocksĂ„ stöld i sĂ„ fall." Men ALLA som inte utnyttjar försĂ€kringar – av vilket slag det vara mĂ„nde – fĂ„r mindre Ă€n vad de betalar för. Nu Ă€r det ju sĂ„ att bankdirektörer och professorer inte direkt gĂ„r i förtidspension för att de Ă€r utslitna – till skillnad frĂ„n undersköterskor.
SjÀlv tycker jag att det Àr bÀttre att vara frisk Àn att betala lÀgre skatt. Fringen av att ha ett soft och roligt jobb som inte sliter ihjÀl mig Àr rÀtt stor tycker jag.
An eye for an eye Àr en vÀldigt gammal mÄttstock pÄ rÀttvisa.
Kingedward: Nej, för nĂ€rvarande pĂ„gĂ„r den största förmögenhetsöverföringen frĂ„n fattiga till rika i historien. ECB trycker pengar – och USA kommer snart igen med QE4. Morgan Stanley kom ut hĂ€romdagen att det Ă€r ingen tillvĂ€xt i USA.
Grekland gÄr i kÄnken, men det Àr inga problem för EUs skattebetalare (du och jag!?) har redan bailat ut de tyska bankerna som (korrekt) spekulerade i att detta skulle ske.
Jag skulle inte kalla utebliven allmosa stöld frÄn tiggaren. Jag ger dig rÀtt i att ta mindre inte Àr stöld.
Det verkar som att du ger mig och Lotta Trouble, om jag tolkat henne rĂ€tt, rĂ€tt i vad som Ă€r gĂ€ngse moral gĂ€llande att det Ă€r sĂ€mre att ta frĂ„n fattiga och ge till rika. Jag antar att det ocksĂ„ innebĂ€r att du backar ifrĂ„n ditt uttalande om att "…Vilket som Ă€r bra eller dĂ„ligt Ă€r helt subjektivt"? Eller i alla fall att du backar frĂ„n konnotationen uttalandet bĂ€r pĂ„ ("helt subjektivt" implicerar ju att det Ă€r egalt i vilken riktning omfördelningen sker)…
Mer generellt sĂ„ tycker jag att det Ă€r bra att de som Ă€r produktiva fĂ„r behĂ„lla frukterna av sin produktivitet. Men samtidigt vill jag, liksom de flesta, ha ett humant samhĂ€lle dĂ€r Ă€ven de svagaste har en drĂ€glig tillvaro. Hur man rent praktiskt Ă„stadkommer detta Ă€r dock inte en trivial frĂ„ga. Ăven om jag har en viss libertariansk böjning sĂ„ tror jag att en viss statlig reglering Ă€r nödvĂ€ndig i dagslĂ€get.
De mer praktiska frÄgorna om vad alliansen gjort eller inte, vilka alternativ som finns till dagens politik och annat tycker jag Àr för svÄrt att uttala mig om och lÄter dÀrför bli. Mitt stöd till Lotta Trouble gÀllde det principiella.
Borg och Reinfeldt har fÄtt oförtjÀnt mycket beröm för hanteringen av finanskrisen. I grund och botten Àr det Sveriges befolkning sjÀlva som lyckats förhindra en större kris genom att belöna sig över öronen, och för att man var smarta nog att rösta nej till Euron. Sen att FED mfl kommit med stimulanser har hjÀlpt en del ocksÄ.
Det enda Borg/Reinfeldt gjort Àr att föra en socialistisk politik, dÀr man man infört sk avdrag (bidrag) för de som har, och gjort livet till svÄrare för de som inte har (sjuka/arbetslösa).
Steffe, jag tror inte att man ska beteckna det som socialistiskt. Man kan med rĂ€tta beskylla socialismen för mycket men inte för att ta frĂ„n de fattiga och ge till de rika. I socialism tar man frĂ„n de rika och ger till partitopparna och de fattiga – men mest till partitopparna.
Sen förtrycker man befolkningen i kollektivets namn och gÄr ibland sÄ lÄngt att man mördar stora delar av den egna befolkningen. Men man tar generellt inte frÄn de fattiga för att ge till de rika.
Vad man framför allt gjort Àr att minskat pÄ underhÄll (snöskottning, jÀrnvÀg) och utgifter (t.ex. försvar) för att kunna fortsÀtta betala ut bidrag. BorlÀnge med 40,000 invÄnare har nu 5000 somalier. Hur skall den ekvationen gÄ ihop?
Man har ocksĂ„ sĂ„lt ut en massa av svenska folkets gemensamt Ă€gda egendom. Down the drain….
Problemet Àr inte att de Àr somalier utan att BorlÀnge fÄtt ett abrupt tillskott om 5 000 personer som Àr komplett improduktiva. SÄ ser det för övrigt ut i vÀldigt mÄnga av Sveriges kommuner.
SÄ du ser inte nÄgot samband mellan att de Àr somalier och "komplett improduktiva"?
"Socialismens svar Àr ju alltid att göra sÄ alla fÄr det lika dÄligt utom för nomenklaturan."
Ăr det inte vĂ€nsterpartiet som vill kraftigt dra ner ersĂ€ttningen för politiker? Det Ă€r ju nĂ„got de drivit i flera Ă„r.
Jo den individuella politikern ska fÄ mindre. Partiet ska dock fÄ mer. Detta kan ses i tex att vÀnsterns politiker fÄr avstÄ en del av sin ersÀttning till partiet. Tro inte att vÀnstern skulle sko sig mindre pÄ skatterna.
Vi fÄr inte glömma att livskvaliteten höjts kraftigt för oss alla med köerna, trÄngboddheten och den hÄrdnande konkurrensen om livets nödtorft.
Det enda viktiga Àr vÀl ÀndÄ att vi politiker kan sÀga oss sjÀlva att vi företrÀder en humanitÀr stormakt (Àven om pengarna skulle göra större nytta nÄgon annanstans)?! Ni mÄste öppna era hjÀrtan och sinnen för vÄr megalomani!
Vilken usel slutsats.
Vi kan visst öka vÀlstÄndet utan att BNP per capita ökar!
TÀnk lite sÄ fattar ni!
GrÄtt stort djur!
Med öppna grÀnser sÄ fÄr vi folk som kommer hit och höjer sitt vÀlstÄnd och som rÀknas som Svenskar.
VĂ€lkomna till ett Sverige som inte ser er!
Vilken Àr din förklaring, jag ser den inte?
Opptis poÀng Àr att invandringen ligger bakom. Levnadsstandarden för de som invandrat har förmodligen ökat dramatiskt.
Det skulle vara intressant att justera historiska BNP vÀrden för sverige genom att vikta in den befolkning som sedan invandrade. T.ex. om det kom 100'000 tyskar till Sverige under 2013 sÄ berÀknas BNP/c för 2012 som ett viktat medelvÀrde mellan Svensk befolkning och 100'000 tyskar (med tyskt BNP/c) 2012.
Jag misstĂ€nker att skepparn har hackat Opptis konto… Texten Ă€r strukturerad pĂ„ samma vis med ny rad för varje mening och nonsensmeningar i alla fall!
Nonsens -Àr det sÄ att allt mÄste skrivas pÄ lÀtt svenska eller svenska för dummies?
Om en somalier med 10 000 i BNP per capita flyttar hit sÄ har hans standard ökat.
Detta eftersom han nu lever i ett land med 300 000 i BNP per capita.
Om vi behĂ„ller 300 000 i BNP per capita trots att han flyttar hit sĂ„ ĂKAR vĂ„r samlade standard.
Dvs om man skall rÀkna en somalier som Svensk nÀr han bor hÀr.
Det Àr en annan frÄga!
Sorgligt att se att det fortfarande finns mÄnga som tror att ökad BNP och vÀlstÄnd Àr synonymt. BNP sÀger inget om vÀlstÄnd, inte heller BNP per capita. Tex om ett företag sÀljer sina lokaler och istÀllet börjar hyra dem sÄ ökar BNP, men inte vÀlstÄndet: https://iblandekonomi.wordpress.com/2015/01/22/tillvaxt-pa-latsas/
Inflationen Àr makthavarnas och den Àr nog nÄgot underskattad, vilket betyder att tillvÀxten har varit nÄgot sÀmre och klart negativ sedan 2007. Men svenskarnas vÀlstÄnd har inte minskat och det beror pÄ diverse engÄngseffekter som mindre investeringar i industri och byggande, mindre industriproduktion, ökad livsmedelsimport, ökad import frÄn lÄgprislÀnder, lÀgre skatter, mindre militÀra kostnader, slimmade organisationer med mera.
Diagrammet visar ett tillfÀlligt fenomen. Jag tror att det blir en real svensk tillvÀxt per capita under mÄnga Är och Ànda fram till kollapsen. EngÄngseffekterna med sin kortsiktighet Àr dock brÀnda och vÀlstÄndet kommer att minska kraftigt. Folket kommer naturligtvis arbeta mer nÀr de fÄr det sÀmre.
NÀr allt inte finns att köpa pÄ en vÀrldsmarknad, börsen backar rejÀlt, folk tÀnker lite mer strategiskt pÄ sitt eget bÀsta och de som kan flyr landet sÄ gÄr det snabbt utför. Under en kort tid med kollapsen faller BNP frÄn sitt högsta lÀge ner till ingenting. Detta sker nÀr en viss kritisk massa finns i samhÀllet. Möjligheten till tillvÀxtmÀtningar försvinner. Plötsligt Àr det fÀrdigbabblat. LÀnkar till stöd för nÀmnda trender.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Naringsverksamhet/Naringslivets-investeringar/Investeringsenkaten/11593/11600/Naringslivets-investeringar-oktoberenkaten-2013/38908/
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Naringsverksamhet/Industriproduktionens-utveckling/Industriproduktionsindex-IPI/11307/11314/30571/
https://pbs.twimg.com/media/B0TZPMuIQAEn4P9.png
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Bostadsbyggandet-lagt-under-lang-tid/
http://media.tillvaxtbarometern.se/2014/03/sverigeEMUtimmar_tillvaxtbarometern.se_.png
Du, Tino och Assar Lindbeck borde starta sanningspartiet. Och ha von Platen som bostadsminister.
Jag tycker att Tinos analys haltar. Det Ă€r ganska ointressant att jĂ€mföra tvĂ„ olika tidsperioder för ett land, om omvĂ€rldens förutsĂ€ttningar varit drastiskt olika. Finland, Danmark och Norge har alla haft negativ tillvĂ€xt under samma period (samtidigt som Sverige lyckades pĂ„ precis-pĂ„-vippen-över-noll). De enda lĂ€nderna i vĂ€steuropa med halvhyfsat tillvĂ€xt under denna period som jag kan komma pĂ„ Ă€r Tyskland och Ăsterrike. Tyskland fick en relativ BNP-ökning per capita pĂ„ ca 7% under denna period. Dock till priset av att deras egen statsskuld ökade med 15 procentenheter, medan Sveriges statsskuld stod stilla.
Har tillvĂ€xten varit god under Allians-regeringen? Nej. Men det ĂR mycket svĂ„rare att nĂ„ upp till bra siffror om fyra av dem fem viktigaste exportlĂ€nderna gĂ„r krĂ€ftgĂ„ng. Jag skulle sĂ€ga att man gjort ett bĂ€ttre jobb Ă€n de flesta av Europas regeringar under motsvarande period.
Det Àr ju inte enbart statsskuld som pÄverkar, vi fÄr ju inte glömma de svenska hushÄllens skuldökning under perioden.
Nja ibland,,, sÀger BNP en del om vÀlstÄnd. Sortera lÀnder efter BNP och jÀmför de i toppen med de i botten. Problemet Àr att förÀndring i BNP sÀger hur den penningmÀssiga utvecklingen sker totalt i ekonomin inte om sÄ trÀffsÀkert om det blir bÀttre eller sÀmre. Ett litet snöovÀder med mÄnga trafikolyckor ökar BNP men knappast vÀlfÀrden. En solig sommarfredag gör att mÄnga slutar tidigare och med familjen njuter av vÀdret istÀllet för att producera eller tröstköpa senaste modevarorna.
Tycker ÀndÄ att konstaterandet av Cornucopia? att vi har haft fallande BNP i Äratal Àr intressant. Fler har samtidigt fÄtt snabbare internet och bredare plattskÀrmar till lÀgre pris samt en del sjukdom Àr lÀttare att bota. à andra sidan har viktig infrastruktur som jÀrnvÀg fÄtt fortsÀtta att förfalla.
VÀnliga hÀlsningar
Nanotec
IgÄr hade det kÀnda diskussionsprogrammet pÄ tyska TV2 vid namn May-Brit Illner denna gÄng Àmnet Europas ekonomi. Vad fÄr t.ex. den framtida lÄngvariga normaliteten med lÄg BNP-tillvÀxt, lÄg inflation och lÄg rÀnta för inverkan pÄ lÀnderna i Europa som vi ju Àr del av? Intresse för företagen av satsa pÄ utveckling minskar pga sÀmre framtidsutsikter. Dessutom blir banker mindre villiga att lÄna ut pengar till företagens utveckling dÄ den ekonomiska framtiden inte ser lika ljus ut. Bankerna fÄr ju dessutom andra möjligheter med bÀttre avkastning med att spela med nytryckta pengar exvis nu frÄn ECBs mÄnatliga QE.
Nackdelarna hamnar ju pÄ spararnas konto med lÄg rÀnta. Den lÄga rÀntan pÄverkar Àven samhÀllets sparande som exvis pensioner. Vi i Sverige har visserligen en del av pensionsfonder sparade i aktie-casinot till skillnad frÄn tyskarnas motsvarigheter dÀr rena rÀnteplaceringar Àr det helt dominerande. Ju lÀngre denna svagare ekonomiska normalitet pÄgÄr desto vÀrre blir det för detta försÀkringssparande.
Om ett folk satsar pĂ„ kvalitet – som man gör i Tyskland, Schweiz och Ăsterrike sĂ„ blir folket rikare eftersom man bygger hus och infrastruktur m.m. som hĂ„ller lĂ€nge och inte behöver underhĂ„llas och byggas om hela tiden. Det gĂ€ller pĂ„ alla plan.
Som Horace Engdahl sa om varför han gillade att bo i Tyskland.
"Jag skulle sÀga att Tyskland Àr ett Sverige för vuxna"
Kan bara hĂ„lla med – se tysk tv man skĂ€ms över dagisnivĂ„n pĂ„ svenska debatter – bĂ„de vad gĂ€ller stil men framför allt vad gĂ€ller kunskap och intellektuell nivĂ„. Personerna som styr Sverige idag – skulle inte platsa i lokalpolitiken i Tyskland.
Ja skillnaden i debattnivÄ i tysk tv jÀmfört med svensk Àr vÀldigt stor. Det gÀller som du sÀger bÄde kunskap och intellektuell nivÄ, men ocksÄ inte minst allmÀnt hyfs.
UrsÀkta men jag uppfattar inte Tyskland i fullt sÄ positiv dager som ni. T.ex. vad gÀller infrastrukturen sÄ Àr vÀgar och broar dÄligt underhÄllna sÄ att man försöker eska pengar till reparationer.
I tysk nyhetsmedia uppfattar jag dock att en mer balanserad bild av det mesta ges men dÀr kanske det snarast Àr Sverige som utmÀrker sig med vÄr överdrivna konsensusmentalitet.
Vad gĂ€ller allmĂ€nt hyfs i diskussioner ser jag inte sĂ„ stor skillnad mot hemma. Ăven igĂ„r pratade de inbjudna ofta i munnen pĂ„ varandra. I övrigt kĂ€ndes debattnivĂ„n klart frĂ€scht som det brukar i den debattserien dĂ„ de brukar bjuda in experter inom det omrĂ„de som diskuteras. Exvis i det senaste programmet i den diskussionsserien som gĂ€llde Ryssland och Ukraina medverkade representanter för bĂ„da ambassaderna Ryssland och Ukraina. HĂ€r har vi i Sverige enormt mycket att lĂ€ra.
En tysk egenhet som jag dock ogillar Àr att det alltför ofta hÀnder att folk skriker Ät varandra. Blev sjÀlv utsatt för ett högerextremt gÀng i Berlin en gÄng dÀr en av dem kom fram mot mig och vrÄlskrek nÄgonting som var omöjligt för mig att höra pga det vÄldsamma skriket.
Mycket bra att BNP/capita mÄttet diskuteras, visar att Sverige inte haft mycket bÀttre ekonomisk utveckling Àn hÄrt kritiserade Frankrike under senaste ÄttaÄrsperioden. Under senare Är har dessutom tidigare regering berömt sig för ordning och reda i statsfinanserna och statsskuldens storlek i förhÄllande till BNP. En blocköverskridande överenskommelse med överskottsmÄl har gÀllt sedan 90-ttals krisen vilken bidrog till att statsskulden i förhÄllande till BNP sjönk kraftigt frÄn mitten av 90-talet till ca 2007 varefter den varit i stort oförÀndrad ( frÄn 75% till 37%). Ordning och reda Àrvdes sÄledes frÄn fg regering, ett fakta som glömts bort.
Förr pratade man ofta om att vi var i hög eller lĂ„g konjunktur vilka Ă„terkom med relativt jĂ€mna intervall, ca 7Ă„r har jag för mig man brukade ha som tumregel. Dessa begrepp hör man inte ofta lĂ€ngre utan vi tycks bara ha konjunktur och inga ÂŽlĂ€ngre perioder med högre arbetslöshet och fallande aktiekurser tex. Ăr det ocksĂ„ lĂ„neekonomin som flyttat rĂ€tt tydliga konjunkturcykler framför sig eller Ă€r dessa cykler förpassat till historien i denna nya ekonomi med dĂ„ mer dolda hög och lĂ„gkonjunkturer.
Jag har vÀl ett annat perspektiv men jag tycker det Àr ganska imponerande att klÀnga fast sÄ lÀnge vid den hÀr vÀlstÄndparentesen. Och dÄ tror jag heller inte pÄ kollaps som en viss lantlig Urban, utan mer pÄ pyspunka.
Att ett fastklÀngande vid vÀlstÄndsparentesen inneburit att vissa lyckats klÀnga sig kvar bÀttre Àn andra, och att dÀrmed GINI-talen av allt att döma stigit Àr som förvÀntat. Stora stenar stiger alltid uppÄt i marken.
Om man kunde förenkla allt och fÄ pyspunka sÄ vore det kanske bra. Men jag tror att detta Àr omöjligt. Ett förenklingsparti FEPA kan bara misslyckas. Det blir allt för stora ingrepp i maktapparaten. Man vill ju hÄlla uppe vÀlstÄndet. Och moralisera med massinvandring och annat. Det Àr bara att trycka gasen i botten tills hjulen faller av.
Jag skulle vilja se 4 varianter av BNP-tillvÀxtkurvor frÄn 1980 och framÄt, det som skiljer dem Ät Àr hur berÀkningsmodellen för inflationen skiljer sig Ät. Kurvorna skulle baseras pÄ:
-1980 Ă„rs modell
-1990 Ă„rs modell
-2000 Ă„rs modell
-2010 Ă„rs modell
Om Sverige har Àndrat sitt sÀtt att berÀkna inflation skulle kurvan över BNP-tillvÀxt baserat pÄ 1980/-90 Ärs modell se ut som rakt ned i kÀllaren?
KĂ€nns som att vi har helt fel indata i centralbankernas modeller.
Som alltid har sagt, Allt var bÀttre pÄ Görans tid. Göran Persson for president!
Siffror frÄn USA idag visar ungefÀr samma sak. Sedan toppen 2007 har real BNP per capita ökat 3,1 procent, medan det i Sverige enligt Cornu har fallit 0,5 procent. USA ligger mycket högre i vÀlstÄnd och dÄ krÀvs verkligen nÄgot för att dra ifrÄn. USA har inte som Sverige utnyttjat diverse kortsiktiga saker av paniktyp som jag nÀmnde. Exempelvis ökar industriproduktionen i USA. Det Àr naturligtvis underliggande fundamenta som ligger bakom. Kollapsen kommer ocksÄ lÄngt senare dÀr. Spridningen kommer bara att öka. Det Àr sÄ inte konstigt att dollarn Àr stark och de kan ha handelsunderskott nÀr det finns bananlÀnder som Sverige med babbel som frÀmsta tillgÄng pÄ andra sidan av gungbrÀdan.
http://www.advisorperspectives.com/dshort/updates/Real-GDP-Per-Capita.php
http://easynomics.com/wp-content/uploads/2014/12/Industrial-Production-Index-November-2014-FRED.png
SCB redovisar alltid BNP i reala priser, dvs rensade frÄn prisförÀndringar(=volym). Men visst visar man Àven BNP i nominell utveckling. Det gör man för att kunna analysera olika komponenters (pris-)pÄverkan pÄ aggregatet, inte minst för att jmf med andra berÀknade mÄtt som kpi etc. Det finns förstÄs olika sÀtt att berÀkna prisförÀndringar inom varje delpost, t.ex investeringsvaror, export/import. Man vill komma sÄ nÀra sanningen som möjligt istÀllet för att bara ta den offentligt berÀknade inflationen mÀtt som aggregerad kpi eller ppi. Man berÀknar en deflator för varje delkomponent t.ex. I USA som har 70% av BNP frÄn konsumtion berÀknas deflatorn utifrÄn ett sÀrskilt mÄtt som skiljer sig rÀtt mycket frÄn det aggregerade mÄttet. Ett land med stor andel import för direkt konsumtion(t.ex Kina-produktion) har upplevt mycket lÄg inflation. Om prisnivÄn t.ex gÄtt ner under ett Är mÄste deflatorn Àndra vÀrde frÄn minus till plus vid BNP-berÀkningen. Japan som vissa Är upplevt absolut deflation har ibland haft en positiv BNP-utveckling enbart pga adderad deflator(reflator!) till det nominell vÀrdet.
De flesta lÀnder har haft en fallande tillvÀxt eller mycket svag sÄdan i BNP(realt) sedan finanskrisen. I de fall dÀr befolkningen ökat blir skillnaderna c.p naturligtvis större per capita. Men givet att man berÀknar aggr. BNP enbart utifrÄn nominella vÀrden(löpande priser) under disinflation blir skillnaderna bara marginellt större. Med tanke pÄ konkurrensutveckling, teknikproduktivitet etc sÄ tror jag att kpi ligger högre Àn motsvarande prisutveckling inom produktionen. En sak som pÄverkat berÀkningen av BNP-tillvÀxten hÀnger samman med att kapital-andelen utöver vinster inom produktionen fallit(varuindustrin) och ersatts av nya tjÀnster, inte minst inom lÄglönesektorer eller dÀr trycket nedÄt pÄ löner Àr stort. Det skulle vara intressant att jfr sysselsÀttningsökningen per capita inom tjÀnstesektorn(privat och off)bÄde nom och realt med varuindustrins förÀndrade innehÄll/förÀdlingsvÀrden.
Sveriges BNP per capita kommer att chocksÀnkas nÀr den stora krisen drabbar Europa inom nÄgra Är, kanske redan 2016(KI till trots :).
Att skylla BNP pĂ„ Borg och Reinfeldt Ă€r befĂ€ngt. Hade Maggan med MPoch kommunisterna suttit vid rodret senaste 8 Ă„ren hade Sverige varit ett uland i klass med de fattigaste lĂ€nderna i Afrika…
Tiderna har dessutom förÀndrats och det gÀller alla lÀnder i vÀrlden, det kommer aldrig gÄ att jÀmföra dÄ och nu dÄ vi har en ny marknadsekonomi..
Sverige har presterat mycket bra i globala mÄtt mÀtt med tanke pÄ befolkningsökningen och de stÄlbad Europa genomgÄtt och genomgÄr.
VÀrre Àr det nu med Maggan "tomma ladan" Andersson, kÀnns mycket olustigt..
Glöm inte att Sverige demografiskt var laddat för tillvÀxt frÄn i början av 2000-talet till omkring 2007, dÀrefter pga. en dÄlig Äldermix pÄminner det mer om ett 70-tals scenario. LÄg BNP tillvÀxt bör dÀrför inte vara en överraskning, samtidigt som vi kanske borde fÄtt ut mer av de goda Ären.
JĂ€mför till exempel Lindth, Sverige i en Ă„ldrande vĂ€rld: "Ofta ser man i debatten pĂ„stĂ„endet att Ă„ldrandet inte Ă€r nĂ„got problem om tillvĂ€xten bara Ă€r tillrĂ€ckligt hög, och i en viss mening Ă€r det förstĂ„s sant. Om det finns mer att dela av Ă€r det alltid lĂ€ttare att lösa alla problem. Den första invĂ€ndningen Ă€r dĂ„ att tillvĂ€xten nog inte blir sĂ„ hög i ett Ă„ldrande samhĂ€lle. TvĂ€rtom talar mycket för att tillvĂ€xttakten i ekonomin kommer att sjunka … För vilken given tillvĂ€xttakt som helst kvarstĂ„r emellertid fördelningsproblemet."
Sverige har klarat sig riktigt bra. BNP var Ätminstone pÄ plus till skillnad frÄn de flesta europeiska lÀnder. "Mellan 2006-2013 vÀxte real BNP per capita med 0,2 procent i Sverige Ärligen. Det ger plats 19 av 34 i OECD dÀr genomsnittlig tillvÀxt lÄg pÄ 0,3 procent. Europeiska lÀnder hade negativ tillvÀxt pÄ -0,1 procent per Är." (FrÄn Tinos artikel pÄ Realtid).
Ang invandringens pÄverkan pÄ BNP som nÄgon undrade över Àr det svÄrare att bedöma. Studier av Ekberg och Storesletten har kommit fram att invandrargruppen bör ha en sysselsÀttninsgrad mellan 60% och 72% för att inte gÄ minus. Enl. Storesletten Àr förlusten/vinst per invandrare beroende pÄ Älder och förutsatt att de arbetar: "The analysis suggests that the potential gains from immigration are large, especially for immigrants who are 20-30 years old at the time of immigration to Sweden: on average more than 200,000 SEK per immigrant, or about $23,500 (using the SEK-USD exchange rate per February 2003). For immigrants older than 50 and younger than 10, the net cost is substantial; in some cases over 1.5 million SEK. An average new immigrant represents a net government loss of 175,000 SEK ($20,500), given the baseline parameterization. The results depend crucially on how immigrants fare on the labor market and, in particular, on the expected labor participation rate for new immigrants."
BÀsta sÀttet att mÀta pÄ mÄste vÀl ÀndÄ vara relativt?
Bnp Àr ett tveksamt mÄtt. Jobbskapande mÄste vÀl ÀndÄ vara det optimala? Och inte arbetslöshet, för att man kan leka med nÀmnaren. Utan nya jobb/totalt antal jobb.
Men Ànnu en faktor som mÄste inkluderas Àr statsskuldens förÀndring! Under Ären 2007-2012 ökade statsskulden frÄn ca 40 till 80% i usa. Den gjorde det för att man i snitt gjorde 6,5% i budgetunderskott varje Är. Dvs varje Är i 6 Är spenderade man 100, men plockade bara in 93,50. Jag tror att om man bara hade spenderat 93,50 sÄ hade vi haft lÀgre tillvÀxt, och fÀrre jobb.
Kombon jobb och förÀndring statsskuld, ur ett relativt perspektiv, ger en bÀttre bild.
DÀr tror jag faktiskt att Sverige stÄr sig rÀtt bra!