Jag har flera gånger tidigare pekat på att alliansen totalt misslyckats med sammanlagda välståndsförbättringar i Sverige, dvs real BNP per capita. Med anledning av Klas Eklunds kritik mot tillväxtprognoserna och SVT Rapports inslag i detta ämne i måndags påminner nationalekonomen Tino Sanandaji oss om detta hos Realtid.se. Det kan vara intressant att titta på siffrorna, vilket jag gör nedan.

Verkligt välstånd mäts i BNP per capita. Stiger inte detta, kan fortfarande en andel av befolkningen få det bättre, men bara om övriga får det sämre och/eller om man skuldsätter sig. Majoritetens upplevda välståndsökning kommer på bekostnad av minoritetens försämringar och skyhög privat skuldsättning.

SCB väljer att redovisa BNP per capita nominellt, dvs i löpande priser, vilket ger en förljugen bild. Den tar nämligen inte hänsyn till minskad köpkraft på grund av inflation. Nedan finner ni en graf över real BNP per capita, dvs faktiskt köpkraft. På grund av att jag tagit med preliminära siffror för 2014 baserar sig detta på novemberbefolkningen, men är indikativt för utvecklingen. 2014 års BNP har räknats ut utifrån 2013, justerat för förändringen kvartal 1 - 3 år 2014. Grafen avser 2013 års prisnivåer (fasta priser 2013).
Svensk real BNP per capita (Novemberbefolkning, prel BNP 2014, fasta priser 2013)
Grafen är förminskad. För skarpare graf, klicka på den.
Som vi ser här stämmer (förstås) Sanandajis siffror. Citat Sanandaji:
"Det är mot bakgrund av detta en kalldusch att se att BNP per capita under perioden 2006-2014 växte med endast 0,3 procent per år. Under den senare halvan – 2010 till 2014 – låg tillväxt per capita på föga imponerande 0,0 procent per år. Efter allt skryt, beröm och självbelåtenhet visar facit att Fredrik Reinfeldt och Anders Borg lyckades leverera åtta år av nolltillväxt eller några tiondels procent per år."
Faktum är att sedan toppen för samlat svenskt välstånd 2007 har BNP per capita fallit 0.07% per år. Inte ens sedan 2006 blir tillväxten mer än 0.26% per år.

Detta ser man i i den lilla infällda grafen ovan. Sedan 2011 har vi haft fullkomlig nolltillväxt med 0.03% i ökning av BNP per capita, eller med Sanandajis en decimal 0.0%.

I kontrast mot Reinfeldt och Borgs -0.07% per år sedan 2007 eller 0.03% per år sedan 2011 ökade BNP per capita med 2.4% under på ett enda år under Göran Persson 2004 - 2005. Sista året med Göran Persson, dvs 2005 - 2006, ökade BNP per capita med otroliga 3.9%.

Sanandaji avslutar:
"Den upplevda bilden av en stabil svensk ekonomi runt 2010-2011 förvandlades längs vägen till myten om att även tillväxt av BNP per capita varit hög. Men med facit i hand ser vi alltså att Fredrik Reinfeldt och Anders Borg utöver allt annat lämnade närmast obefintlig tillväxt efter sig."
Nu kommer knappast den nya socialistiska regimen leverera annorlunda under Klas Eklunds nya normalitet. Däremot avser man att minska klyftorna. När BNP per capita inte växer kommer det ofelbart innebära att man tar från de som har och ger till de som inte har. Kort sagt höjda skatter. Eller försämrad välfärd och samhällsservice för de som har, t ex stopp för privata alternativ och individuell valfrihet (utom för regeringspolitikernas gräddfil förbi vårdköerna via privat vård). Socialismens svar är ju alltid att göra så alla får det lika dåligt utom för nomenklaturan.

Det är också så att en stor del av den upplevda välståndsökningen för hushållen beror på den svenska skuldbubblan och att hushållen helt enkelt skuldsatt sig för att leva upp till 2007 års välstånd. Vi lever på lånade pengar.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Bra analys. så är det och Borg lyckades verkligen dupera alla precis som Feldt gjorde på 80 talet.

    SvaraRadera
  2. Intressant. Men det bör jämföras med EU snittet och USA under samma period. Den starka internationella ekonomiska utvecklingen under perioden för perioden under Perssons år och vice versa under Reinfelt bidrar till att ge en något orättvis bild.

    SvaraRadera
  3. Hur ser det ut om man jämför med hur många som tillkommit i Sverige under perioden?

    Nyfödda och nyanlända har ju lite startsträcka innan de blir produktiva. Vill man bara maxa BNP/capita skall man stänga gränsen och dela ut gratis preventivmedel. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trevligt att du är positiv, men det är ju pga massinvandring av lågproduktiva människor som BNP sjunker per capita och stiger som helhet. Kina har exempelvis större BNP än Sverige men lägre BNP per capita. Sverige kommer förstås att hamna på kinas bnp per capita om vi fortsätter med nuvarande politik. - om vi ens kommer fortsätta existera.

      Radera
    2. Ja helt rättvist är inte resonemanget. Invandringen ligger på 0,7% av befolkningen per år. Om dessa har 20% av snittet BNP per capita de första 7 åren så får övriga befolkningen ett tillskott på 0,7*0,8%=0,56%. En vanlig svenne banan kan då sägas ha fått en välståndsökning om 0,56+0,3%=0,86% även om BNP per capita bara ökat med 0,3% (hypotetiska siffror)

      Radera
  4. "Däremot avser man att minska klyftorna. När BNP per capita inte växer kommer det ofelbart innebära att man tar från de som har och ger till de som inte har." Ja? Tycker du att det är bättre att som Alliansen har gjort vid denna nolltillväxt: ta från de fattiga och ge till de rika! (Utförsäkra cancersjuka, ta bort fastighetsskatten, behålla ränteavdrag, frysa underhåll till ensamstående, sänka ersättningen för arbetslösa och försämra a-kassan så att endast 40% öht omfattas av den - vid den värsta ekonomiska genomgången någonsin. (Finanskrisen är värre än 30-talet.) Men istället ge bidrag till rika genom ROT o RUT - alternativet hade varit att sänka skatten (2 kr) för ALLA.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och?

      Finns ingen skillnad mellan blocken. Det handlar bara om vem man tar från och vem man ger till. Vilket som är bra eller dåligt är helt subjektivt. Oftast tycker folk att det som gynnar dem personligen är det rätta valet.

      Radera
    2. Ja? Cornu konstaterar vad som blir följden av den nya regimens löften.

      Radera
    3. Hm? "Vilket som är bra eller dåligt är helt subjektivt." Jag är tyvärr inte filosof, men jag tror att de har visat (inkl John Stewart Mill!) att det är moraliskt förkastligt att slå mot svaga. (Dvs det är INTE subjektivt). Själva definitionen på ondska är att ta från fattiga och ge till rika - eller att sparka på de som ligger ner.

      Radera
    4. Lotta : Dina exempel visar att den överföring som du hävdar sker är snarast att Alliansen inte tar lika mycket från de rika och inte skickar lika mycket till de fattiga.
      En utebliven skatt är ingen överföring.
      Ett uteblivet bidrag är heller ingen överföring.
      Om man inte anser att strömmen skall vara stor och evig mellan de rika till de fattiga!

      Radera
    5. En utebliven skatt ÄR en överföring OM den inte delas lika. Som i mitt exempel: bort med ränteavdragen - och sänkt skatt, lika för alla. Det innebär att ett belånat villhushåll får "höjd" skatt med (vad vet jag?) 50,000 kr pga borttaget ränteavdrag - och allmänt sänkt skatt med 200 kr, Lika som för fattigpensionären med 10,000 kr i pension.

      I dagsläget betalar ju fattigpensionär och ensam mamma 200 kr mer i skatt än nödvändigt för att folk med miljoninkomster ska kunna dra av på skatten.

      Radera
    6. Lotta Trouble har rätt i att det är betydligt värre att stjäla från fattiga för att ge till rika. Det är visserligen generellt fel att stjäla men om man nu ska stjäla för att ge till någon annan så finns det en anledning till varför Robin Hood anses vara en hjälte. Du lär ha svårt att hitta en hjälte som stjäl från fattiga för att ge till de rika.

      Ja, det är visserligen en subjektiv uppfattning men en subjektiv uppfattning som omfattas av en stor majoritet sedan urminnes tider. Det är ett uttryck för den mänskliga naturen.

      Radera
    7. Att betala mindre bidrag till någon är inte att stjäla. Att inte sänka skatten för någon är inte att stjäla.

      Om allt annat än lika skatt är stöld är alltså den statliga skatten stöld enligt Lotta Trouble.

      Radera
    8. Statliga löneskatten för höginkomsttagare är alltså stöld enligt Lotta Trouble.

      Radera
    9. Och att höginkomsttagare inte får del av arbetsgivaravgifternas inbetalningar till socialförsäkringarna, dvs får mindre än de betalar för, är också stöld i så fall.

      Radera
    10. Cornu, jag vet inte om Lotta Trouble anser att skatt är stöld - det får nog stå för mig. Jag tror däremot att vi delar åsikt vad gäller att det är bättre (mindre dåligt, enligt mig) att ta från de rika och ge till de fattiga än vice versa.

      Du skriver i en kommentar ovan; "Det handlar bara om vem man tar från och vem man ger till. Vilket som är bra eller dåligt är helt subjektivt". Jag, och Lotta Trouble verkar det som, anser att det är sämre att ta från fattiga och ge till rika. Vi håller alltså inte med dig om att det skulle vara egalt. Även större delen av mänsklighet genom historien håller med oss i detta törs jag påstå.

      Radera
    11. Vi tar från de röstsvaga grupperna och ger till de röststarka är väl politikens moral.

      Radera
    12. Som sagt, att ge mindre till någon är inte stöld. Att ta mindre från någon är inte stöld.

      Sedan har ni förstås rätt i att normal moral är att ta från rika och ge till fattiga. Det gör vi ju också. Dock tar vi numera mindre från de rika och ger mindre till de fattiga. Men vi har inte tagit från de fattiga. Ge mindre är inte att ta.

      Radera
    13. Om en tiggare frågar mig om pengar och jag inte ger, är det då stöld från tiggaren?

      Radera
    14. Och de flesta som går förbi tiggaren är fattigare än tiggaren i och med att de har miljonlån och tiggaren faktiskt ligger på plus med mynten i pappersmuggen.

      Allt går att vrida och vända. ;)

      Radera
    15. Bra illustration på varför vi känner oss så välmående utan BNP-tillväxt.

      Radera
    16. Frågan borde ju mer ställas som ”ska man ta mer eller mindre från de rika än man gör idag för att ge till de fattiga”. Det finns ju redan en kraftig resursström från rik till fattig, lite pseudovarning att diskutera om den finns eller inte.
      Att mänskligheten alltid har velat gå i den riktningen stämmer rätt dåligt tror jag. Reaganepoken i USA är ju ett bra exempel på en reaktion i motsatt riktning, och även skattereformen i Sverige 1990 som överförde relativt stora inkomster till välbärgad medelklass (samtidigt som den kraftigt ökade skatterna för ett mindre antal välbeställda nolltaxerare).

      Radera
    17. Man betalar skatt för att SAMHÄLLET ska fungera. Man kommer överens om att det t.ex. är praktiskt att vi går samman, flera stycken, och bygger en väg tillsammans, eller - den ursprungliga skatten - går ihop, bildar ett gäng, så att vi har större möjlighet att försvara oss. Om EN person i denna grupp om 100 hävdar att han ska vara skattefrälse och INTE betala skatt - ja, då måste de andra 99 betala mer i skatt för att det ska bli en väg - eller är en person mindre i försvaret.
      Att vara skattesmitare är som att tjuvåka på SL. Någon annan får betala.
      Och den som är egendomslös? (Eller inte kan slåss?) Det beror på om samhället är civiliserat eller inte om de ska få vara med = få njuta frukterna av de andras gemensamma arbete med vägen och försvaret.
      Man kan mycket väl hävda att den som inte arbetar ska heller inte äta. Sen handlar det om vilken civiliseringsgrad man ser som önskvärd i samhället.
      Cornu: "Och att höginkomsttagare inte får del av arbetsgivaravgifternas inbetalningar till socialförsäkringarna, dvs får mindre än de betalar för, är också stöld i så fall." Men ALLA som inte utnyttjar försäkringar - av vilket slag det vara månde - får mindre än vad de betalar för. Nu är det ju så att bankdirektörer och professorer inte direkt går i förtidspension för att de är utslitna - till skillnad från undersköterskor.
      Själv tycker jag att det är bättre att vara frisk än att betala lägre skatt. Fringen av att ha ett soft och roligt jobb som inte sliter ihjäl mig är rätt stor tycker jag.
      An eye for an eye är en väldigt gammal måttstock på rättvisa.

      Radera
    18. Kingedward: Nej, för närvarande pågår den största förmögenhetsöverföringen från fattiga till rika i historien. ECB trycker pengar - och USA kommer snart igen med QE4. Morgan Stanley kom ut häromdagen att det är ingen tillväxt i USA.
      Grekland går i kånken, men det är inga problem för EUs skattebetalare (du och jag!?) har redan bailat ut de tyska bankerna som (korrekt) spekulerade i att detta skulle ske.

      Radera
    19. Jag skulle inte kalla utebliven allmosa stöld från tiggaren. Jag ger dig rätt i att ta mindre inte är stöld.

      Det verkar som att du ger mig och Lotta Trouble, om jag tolkat henne rätt, rätt i vad som är gängse moral gällande att det är sämre att ta från fattiga och ge till rika. Jag antar att det också innebär att du backar ifrån ditt uttalande om att "...Vilket som är bra eller dåligt är helt subjektivt"? Eller i alla fall att du backar från konnotationen uttalandet bär på ("helt subjektivt" implicerar ju att det är egalt i vilken riktning omfördelningen sker)...

      Radera
    20. Mer generellt så tycker jag att det är bra att de som är produktiva får behålla frukterna av sin produktivitet. Men samtidigt vill jag, liksom de flesta, ha ett humant samhälle där även de svagaste har en dräglig tillvaro. Hur man rent praktiskt åstadkommer detta är dock inte en trivial fråga. Även om jag har en viss libertariansk böjning så tror jag att en viss statlig reglering är nödvändig i dagsläget.

      De mer praktiska frågorna om vad alliansen gjort eller inte, vilka alternativ som finns till dagens politik och annat tycker jag är för svårt att uttala mig om och låter därför bli. Mitt stöd till Lotta Trouble gällde det principiella.

      Radera
  5. Borg och Reinfeldt har fått oförtjänt mycket beröm för hanteringen av finanskrisen. I grund och botten är det Sveriges befolkning själva som lyckats förhindra en större kris genom att belöna sig över öronen, och för att man var smarta nog att rösta nej till Euron. Sen att FED mfl kommit med stimulanser har hjälpt en del också.

    Det enda Borg/Reinfeldt gjort är att föra en socialistisk politik, där man man infört sk avdrag (bidrag) för de som har, och gjort livet till svårare för de som inte har (sjuka/arbetslösa).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Steffe, jag tror inte att man ska beteckna det som socialistiskt. Man kan med rätta beskylla socialismen för mycket men inte för att ta från de fattiga och ge till de rika. I socialism tar man från de rika och ger till partitopparna och de fattiga - men mest till partitopparna.

      Sen förtrycker man befolkningen i kollektivets namn och går ibland så långt att man mördar stora delar av den egna befolkningen. Men man tar generellt inte från de fattiga för att ge till de rika.

      Radera
  6. Vad man framför allt gjort är att minskat på underhåll (snöskottning, järnväg) och utgifter (t.ex. försvar) för att kunna fortsätta betala ut bidrag. Borlänge med 40,000 invånare har nu 5000 somalier. Hur skall den ekvationen gå ihop?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man har också sålt ut en massa av svenska folkets gemensamt ägda egendom. Down the drain....

      Radera
    2. Problemet är inte att de är somalier utan att Borlänge fått ett abrupt tillskott om 5 000 personer som är komplett improduktiva. Så ser det för övrigt ut i väldigt många av Sveriges kommuner.

      Radera
    3. Så du ser inte något samband mellan att de är somalier och "komplett improduktiva"?

      Radera
  7. "Socialismens svar är ju alltid att göra så alla får det lika dåligt utom för nomenklaturan."

    Är det inte vänsterpartiet som vill kraftigt dra ner ersättningen för politiker? Det är ju något de drivit i flera år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo den individuella politikern ska få mindre. Partiet ska dock få mer. Detta kan ses i tex att vänsterns politiker får avstå en del av sin ersättning till partiet. Tro inte att vänstern skulle sko sig mindre på skatterna.

      Radera
  8. Vi får inte glömma att livskvaliteten höjts kraftigt för oss alla med köerna, trångboddheten och den hårdnande konkurrensen om livets nödtorft.

    SvaraRadera
  9. Det enda viktiga är väl ändå att vi politiker kan säga oss själva att vi företräder en humanitär stormakt (även om pengarna skulle göra större nytta någon annanstans)?! Ni måste öppna era hjärtan och sinnen för vår megalomani!

    SvaraRadera
  10. Vilken usel slutsats.
    Vi kan visst öka välståndet utan att BNP per capita ökar!
    Tänk lite så fattar ni!
    Grått stort djur!
    Med öppna gränser så får vi folk som kommer hit och höjer sitt välstånd och som räknas som Svenskar.
    Välkomna till ett Sverige som inte ser er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken är din förklaring, jag ser den inte?

      Radera
    2. Opptis poäng är att invandringen ligger bakom. Levnadsstandarden för de som invandrat har förmodligen ökat dramatiskt.

      Det skulle vara intressant att justera historiska BNP värden för sverige genom att vikta in den befolkning som sedan invandrade. T.ex. om det kom 100'000 tyskar till Sverige under 2013 så beräknas BNP/c för 2012 som ett viktat medelvärde mellan Svensk befolkning och 100'000 tyskar (med tyskt BNP/c) 2012.

      Radera
    3. Jag misstänker att skepparn har hackat Opptis konto... Texten är strukturerad på samma vis med ny rad för varje mening och nonsensmeningar i alla fall!

      Radera
    4. Nonsens -är det så att allt måste skrivas på lätt svenska eller svenska för dummies?
      Om en somalier med 10 000 i BNP per capita flyttar hit så har hans standard ökat.
      Detta eftersom han nu lever i ett land med 300 000 i BNP per capita.
      Om vi behåller 300 000 i BNP per capita trots att han flyttar hit så ÖKAR vår samlade standard.
      Dvs om man skall räkna en somalier som Svensk när han bor här.
      Det är en annan fråga!

      Radera
  11. Sorgligt att se att det fortfarande finns många som tror att ökad BNP och välstånd är synonymt. BNP säger inget om välstånd, inte heller BNP per capita. Tex om ett företag säljer sina lokaler och istället börjar hyra dem så ökar BNP, men inte välståndet: https://iblandekonomi.wordpress.com/2015/01/22/tillvaxt-pa-latsas/

    SvaraRadera
  12. Inflationen är makthavarnas och den är nog något underskattad, vilket betyder att tillväxten har varit något sämre och klart negativ sedan 2007. Men svenskarnas välstånd har inte minskat och det beror på diverse engångseffekter som mindre investeringar i industri och byggande, mindre industriproduktion, ökad livsmedelsimport, ökad import från lågprisländer, lägre skatter, mindre militära kostnader, slimmade organisationer med mera.

    Diagrammet visar ett tillfälligt fenomen. Jag tror att det blir en real svensk tillväxt per capita under många år och ända fram till kollapsen. Engångseffekterna med sin kortsiktighet är dock brända och välståndet kommer att minska kraftigt. Folket kommer naturligtvis arbeta mer när de får det sämre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När allt inte finns att köpa på en världsmarknad, börsen backar rejält, folk tänker lite mer strategiskt på sitt eget bästa och de som kan flyr landet så går det snabbt utför. Under en kort tid med kollapsen faller BNP från sitt högsta läge ner till ingenting. Detta sker när en viss kritisk massa finns i samhället. Möjligheten till tillväxtmätningar försvinner. Plötsligt är det färdigbabblat. Länkar till stöd för nämnda trender.

      http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Naringsverksamhet/Naringslivets-investeringar/Investeringsenkaten/11593/11600/Naringslivets-investeringar-oktoberenkaten-2013/38908/

      http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Naringsverksamhet/Industriproduktionens-utveckling/Industriproduktionsindex-IPI/11307/11314/30571/

      https://pbs.twimg.com/media/B0TZPMuIQAEn4P9.png

      http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Bostadsbyggandet-lagt-under-lang-tid/

      http://media.tillvaxtbarometern.se/2014/03/sverigeEMUtimmar_tillvaxtbarometern.se_.png

      Radera
  13. Du, Tino och Assar Lindbeck borde starta sanningspartiet. Och ha von Platen som bostadsminister.

    SvaraRadera
  14. Jag tycker att Tinos analys haltar. Det är ganska ointressant att jämföra två olika tidsperioder för ett land, om omvärldens förutsättningar varit drastiskt olika. Finland, Danmark och Norge har alla haft negativ tillväxt under samma period (samtidigt som Sverige lyckades på precis-på-vippen-över-noll). De enda länderna i västeuropa med halvhyfsat tillväxt under denna period som jag kan komma på är Tyskland och Österrike. Tyskland fick en relativ BNP-ökning per capita på ca 7% under denna period. Dock till priset av att deras egen statsskuld ökade med 15 procentenheter, medan Sveriges statsskuld stod stilla.
    Har tillväxten varit god under Allians-regeringen? Nej. Men det ÄR mycket svårare att nå upp till bra siffror om fyra av dem fem viktigaste exportländerna går kräftgång. Jag skulle säga att man gjort ett bättre jobb än de flesta av Europas regeringar under motsvarande period.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju inte enbart statsskuld som påverkar, vi får ju inte glömma de svenska hushållens skuldökning under perioden.

      Radera
  15. Nja ibland,,, säger BNP en del om välstånd. Sortera länder efter BNP och jämför de i toppen med de i botten. Problemet är att förändring i BNP säger hur den penningmässiga utvecklingen sker totalt i ekonomin inte om så träffsäkert om det blir bättre eller sämre. Ett litet snöoväder med många trafikolyckor ökar BNP men knappast välfärden. En solig sommarfredag gör att många slutar tidigare och med familjen njuter av vädret istället för att producera eller tröstköpa senaste modevarorna.

    Tycker ändå att konstaterandet av Cornucopia? att vi har haft fallande BNP i åratal är intressant. Fler har samtidigt fått snabbare internet och bredare plattskärmar till lägre pris samt en del sjukdom är lättare att bota. Å andra sidan har viktig infrastruktur som järnväg fått fortsätta att förfalla.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  16. Igår hade det kända diskussionsprogrammet på tyska TV2 vid namn May-Brit Illner denna gång ämnet Europas ekonomi. Vad får t.ex. den framtida långvariga normaliteten med låg BNP-tillväxt, låg inflation och låg ränta för inverkan på länderna i Europa som vi ju är del av? Intresse för företagen av satsa på utveckling minskar pga sämre framtidsutsikter. Dessutom blir banker mindre villiga att låna ut pengar till företagens utveckling då den ekonomiska framtiden inte ser lika ljus ut. Bankerna får ju dessutom andra möjligheter med bättre avkastning med att spela med nytryckta pengar exvis nu från ECBs månatliga QE.
    Nackdelarna hamnar ju på spararnas konto med låg ränta. Den låga räntan påverkar även samhällets sparande som exvis pensioner. Vi i Sverige har visserligen en del av pensionsfonder sparade i aktie-casinot till skillnad från tyskarnas motsvarigheter där rena ränteplaceringar är det helt dominerande. Ju längre denna svagare ekonomiska normalitet pågår desto värre blir det för detta försäkringssparande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om ett folk satsar på kvalitet - som man gör i Tyskland, Schweiz och Österrike så blir folket rikare eftersom man bygger hus och infrastruktur m.m. som håller länge och inte behöver underhållas och byggas om hela tiden. Det gäller på alla plan.
      Som Horace Engdahl sa om varför han gillade att bo i Tyskland.
      "Jag skulle säga att Tyskland är ett Sverige för vuxna"
      Kan bara hålla med - se tysk tv man skäms över dagisnivån på svenska debatter - både vad gäller stil men framför allt vad gäller kunskap och intellektuell nivå. Personerna som styr Sverige idag - skulle inte platsa i lokalpolitiken i Tyskland.

      Radera
    2. Ja skillnaden i debattnivå i tysk tv jämfört med svensk är väldigt stor. Det gäller som du säger både kunskap och intellektuell nivå, men också inte minst allmänt hyfs.

      Radera
    3. Ursäkta men jag uppfattar inte Tyskland i fullt så positiv dager som ni. T.ex. vad gäller infrastrukturen så är vägar och broar dåligt underhållna så att man försöker eska pengar till reparationer.
      I tysk nyhetsmedia uppfattar jag dock att en mer balanserad bild av det mesta ges men där kanske det snarast är Sverige som utmärker sig med vår överdrivna konsensusmentalitet.
      Vad gäller allmänt hyfs i diskussioner ser jag inte så stor skillnad mot hemma. Även igår pratade de inbjudna ofta i munnen på varandra. I övrigt kändes debattnivån klart fräscht som det brukar i den debattserien då de brukar bjuda in experter inom det område som diskuteras. Exvis i det senaste programmet i den diskussionsserien som gällde Ryssland och Ukraina medverkade representanter för båda ambassaderna Ryssland och Ukraina. Här har vi i Sverige enormt mycket att lära.

      En tysk egenhet som jag dock ogillar är att det alltför ofta händer att folk skriker åt varandra. Blev själv utsatt för ett högerextremt gäng i Berlin en gång där en av dem kom fram mot mig och vrålskrek någonting som var omöjligt för mig att höra pga det våldsamma skriket.

      Radera
  17. Mycket bra att BNP/capita måttet diskuteras, visar att Sverige inte haft mycket bättre ekonomisk utveckling än hårt kritiserade Frankrike under senaste åttaårsperioden. Under senare år har dessutom tidigare regering berömt sig för ordning och reda i statsfinanserna och statsskuldens storlek i förhållande till BNP. En blocköverskridande överenskommelse med överskottsmål har gällt sedan 90-ttals krisen vilken bidrog till att statsskulden i förhållande till BNP sjönk kraftigt från mitten av 90-talet till ca 2007 varefter den varit i stort oförändrad ( från 75% till 37%). Ordning och reda ärvdes således från fg regering, ett fakta som glömts bort.

    SvaraRadera
  18. Förr pratade man ofta om att vi var i hög eller låg konjunktur vilka återkom med relativt jämna intervall, ca 7år har jag för mig man brukade ha som tumregel. Dessa begrepp hör man inte ofta längre utan vi tycks bara ha konjunktur och inga ´längre perioder med högre arbetslöshet och fallande aktiekurser tex. Är det också låneekonomin som flyttat rätt tydliga konjunkturcykler framför sig eller är dessa cykler förpassat till historien i denna nya ekonomi med då mer dolda hög och lågkonjunkturer.

    SvaraRadera
  19. Jag har väl ett annat perspektiv men jag tycker det är ganska imponerande att klänga fast så länge vid den här välståndparentesen. Och då tror jag heller inte på kollaps som en viss lantlig Urban, utan mer på pyspunka.

    Att ett fastklängande vid välståndsparentesen inneburit att vissa lyckats klänga sig kvar bättre än andra, och att därmed GINI-talen av allt att döma stigit är som förväntat. Stora stenar stiger alltid uppåt i marken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man kunde förenkla allt och få pyspunka så vore det kanske bra. Men jag tror att detta är omöjligt. Ett förenklingsparti FEPA kan bara misslyckas. Det blir allt för stora ingrepp i maktapparaten. Man vill ju hålla uppe välståndet. Och moralisera med massinvandring och annat. Det är bara att trycka gasen i botten tills hjulen faller av.

      Radera
  20. Jag skulle vilja se 4 varianter av BNP-tillväxtkurvor från 1980 och framåt, det som skiljer dem åt är hur beräkningsmodellen för inflationen skiljer sig åt. Kurvorna skulle baseras på:

    -1980 års modell
    -1990 års modell
    -2000 års modell
    -2010 års modell

    Om Sverige har ändrat sitt sätt att beräkna inflation skulle kurvan över BNP-tillväxt baserat på 1980/-90 års modell se ut som rakt ned i källaren?

    Känns som att vi har helt fel indata i centralbankernas modeller.

    SvaraRadera
  21. Som alltid har sagt, Allt var bättre på Görans tid. Göran Persson for president!

    SvaraRadera
  22. Siffror från USA idag visar ungefär samma sak. Sedan toppen 2007 har real BNP per capita ökat 3,1 procent, medan det i Sverige enligt Cornu har fallit 0,5 procent. USA ligger mycket högre i välstånd och då krävs verkligen något för att dra ifrån. USA har inte som Sverige utnyttjat diverse kortsiktiga saker av paniktyp som jag nämnde. Exempelvis ökar industriproduktionen i USA. Det är naturligtvis underliggande fundamenta som ligger bakom. Kollapsen kommer också långt senare där. Spridningen kommer bara att öka. Det är så inte konstigt att dollarn är stark och de kan ha handelsunderskott när det finns bananländer som Sverige med babbel som främsta tillgång på andra sidan av gungbrädan.

    http://www.advisorperspectives.com/dshort/updates/Real-GDP-Per-Capita.php

    http://easynomics.com/wp-content/uploads/2014/12/Industrial-Production-Index-November-2014-FRED.png

    SvaraRadera
  23. SCB redovisar alltid BNP i reala priser, dvs rensade från prisförändringar(=volym). Men visst visar man även BNP i nominell utveckling. Det gör man för att kunna analysera olika komponenters (pris-)påverkan på aggregatet, inte minst för att jmf med andra beräknade mått som kpi etc. Det finns förstås olika sätt att beräkna prisförändringar inom varje delpost, t.ex investeringsvaror, export/import. Man vill komma så nära sanningen som möjligt istället för att bara ta den offentligt beräknade inflationen mätt som aggregerad kpi eller ppi. Man beräknar en deflator för varje delkomponent t.ex. I USA som har 70% av BNP från konsumtion beräknas deflatorn utifrån ett särskilt mått som skiljer sig rätt mycket från det aggregerade måttet. Ett land med stor andel import för direkt konsumtion(t.ex Kina-produktion) har upplevt mycket låg inflation. Om prisnivån t.ex gått ner under ett år måste deflatorn ändra värde från minus till plus vid BNP-beräkningen. Japan som vissa år upplevt absolut deflation har ibland haft en positiv BNP-utveckling enbart pga adderad deflator(reflator!) till det nominell värdet.

    SvaraRadera
  24. De flesta länder har haft en fallande tillväxt eller mycket svag sådan i BNP(realt) sedan finanskrisen. I de fall där befolkningen ökat blir skillnaderna c.p naturligtvis större per capita. Men givet att man beräknar aggr. BNP enbart utifrån nominella värden(löpande priser) under disinflation blir skillnaderna bara marginellt större. Med tanke på konkurrensutveckling, teknikproduktivitet etc så tror jag att kpi ligger högre än motsvarande prisutveckling inom produktionen. En sak som påverkat beräkningen av BNP-tillväxten hänger samman med att kapital-andelen utöver vinster inom produktionen fallit(varuindustrin) och ersatts av nya tjänster, inte minst inom låglönesektorer eller där trycket nedåt på löner är stort. Det skulle vara intressant att jfr sysselsättningsökningen per capita inom tjänstesektorn(privat och off)både nom och realt med varuindustrins förändrade innehåll/förädlingsvärden.

    Sveriges BNP per capita kommer att chocksänkas när den stora krisen drabbar Europa inom några år, kanske redan 2016(KI till trots :).

    SvaraRadera
  25. Att skylla BNP på Borg och Reinfeldt är befängt. Hade Maggan med MPoch kommunisterna suttit vid rodret senaste 8 åren hade Sverige varit ett uland i klass med de fattigaste länderna i Afrika...
    Tiderna har dessutom förändrats och det gäller alla länder i världen, det kommer aldrig gå att jämföra då och nu då vi har en ny marknadsekonomi..
    Sverige har presterat mycket bra i globala mått mätt med tanke på befolkningsökningen och de stålbad Europa genomgått och genomgår.

    Värre är det nu med Maggan "tomma ladan" Andersson, känns mycket olustigt..

    SvaraRadera
  26. Glöm inte att Sverige demografiskt var laddat för tillväxt från i början av 2000-talet till omkring 2007, därefter pga. en dålig åldermix påminner det mer om ett 70-tals scenario. Låg BNP tillväxt bör därför inte vara en överraskning, samtidigt som vi kanske borde fått ut mer av de goda åren.

    Jämför till exempel Lindth, Sverige i en åldrande värld: "Ofta ser man i debatten påståendet att åldrandet inte är något problem om tillväxten bara är tillräckligt hög, och i en viss mening är det förstås sant. Om det finns mer att dela av är det alltid lättare att lösa alla problem. Den första invändningen är då att tillväxten nog inte blir så hög i ett åldrande samhälle. Tvärtom talar mycket för att tillväxttakten i ekonomin kommer att sjunka ... För vilken given tillväxttakt som helst kvarstår emellertid fördelningsproblemet."

    SvaraRadera
  27. Sverige har klarat sig riktigt bra. BNP var åtminstone på plus till skillnad från de flesta europeiska länder. "Mellan 2006-2013 växte real BNP per capita med 0,2 procent i Sverige årligen. Det ger plats 19 av 34 i OECD där genomsnittlig tillväxt låg på 0,3 procent. Europeiska länder hade negativ tillväxt på -0,1 procent per år." (Från Tinos artikel på Realtid).
    Ang invandringens påverkan på BNP som någon undrade över är det svårare att bedöma. Studier av Ekberg och Storesletten har kommit fram att invandrargruppen bör ha en sysselsättninsgrad mellan 60% och 72% för att inte gå minus. Enl. Storesletten är förlusten/vinst per invandrare beroende på ålder och förutsatt att de arbetar: "The analysis suggests that the potential gains from immigration are large, especially for immigrants who are 20-30 years old at the time of immigration to Sweden: on average more than 200,000 SEK per immigrant, or about $23,500 (using the SEK-USD exchange rate per February 2003). For immigrants older than 50 and younger than 10, the net cost is substantial; in some cases over 1.5 million SEK. An average new immigrant represents a net government loss of 175,000 SEK ($20,500), given the baseline parameterization. The results depend crucially on how immigrants fare on the labor market and, in particular, on the expected labor participation rate for new immigrants."

    SvaraRadera
  28. Bästa sättet att mäta på måste väl ändå vara relativt?

    Bnp är ett tveksamt mått. Jobbskapande måste väl ändå vara det optimala? Och inte arbetslöshet, för att man kan leka med nämnaren. Utan nya jobb/totalt antal jobb.

    Men ännu en faktor som måste inkluderas är statsskuldens förändring! Under åren 2007-2012 ökade statsskulden från ca 40 till 80% i usa. Den gjorde det för att man i snitt gjorde 6,5% i budgetunderskott varje år. Dvs varje år i 6 år spenderade man 100, men plockade bara in 93,50. Jag tror att om man bara hade spenderat 93,50 så hade vi haft lägre tillväxt, och färre jobb.

    Kombon jobb och förändring statsskuld, ur ett relativt perspektiv, ger en bättre bild.

    Där tror jag faktiskt att Sverige står sig rätt bra!

    SvaraRadera

 
Top