2015-01-29 16:16

SEB:s Klas Eklund blir tillväxtrealist - ny normalitet med svag tillväxt

Rappport uppmärksammade i måndags att statliga Konjunkturinstitutet ständigt har fel i sina prognoser om svensk ekonomi, och har varit överdrivet positiva år efter år. Inget nytt där, men extra intressent är att SEB:s seniorekonom Klas Eklund är med och uttalar sig om ett nytt normalläge och att tiden med hög ekonomisk tillväxt är förbi.


Inslaget kan ni se hos SVT Play, och börjar 18 minuter in på denna länk eller läsa om i artikeln hos SVT.

Ett citat från Klas Eklund:
"Det finns en stor internationellt debatt om att vi har hamnat i ett nytt läge i västvärlden. Det finns en ny normalitet som innebär betydligt långsammare tillväxt, långsammare inkomstökningar, högre arbetslöshet och större påfrestningar på arbetsmarknaden än tidigare."
Han pratar även om andra faktorer än baksmällan från finanskrisen och påtalar att den tekniska utvecklingen inte räcker och att IT-revolutionen inte gett de effekter man hoppats.

Professor Kjell Aleklett gör kopplingen med oljan relaterat till Klas Eklunds tillväxtrealism, och påtalar att eftersom oljekonsumtionen inte kunnat öka i vilken takt som helst globalt, så sätter det press på den ekonomiska tillväxten.

Aleklett har förstås rätt här. Vi kan fortfarande, för en tid, uppnå ekonomisk tillväxt via energieffektiviseringar, men även där finns det gränser i praktiken och i teorin. Och då blir all ekonomisk tillväxt enbart från effektiviseringar (effektivare resursutnyttjande) och inte också från ökat resursutnyttjande. Naturligtvis blir därmed tillväxten hämmad.

Det stora problemet blir dock när global peak oil (alla vätskor) inträffar och effektiviseringarna både ska kompensera för minskat resursutnyttjande, och inte bara försvagad ökning av resursutnyttjandet, samtidigt som det också ska finnas utrymme över för ekonomisk tillväxt.

Vi är inte där än. Men det kommer. Det blir ännu en ny normalitet, kanske lagom till prognosmakarna anpassat sig till dagens normalitet.

42 kommentarer:

  1. Det är annorlunda nu, m.a.o.

    SvaraRadera
  2. Det finns tillräckligt med naturresurser för kraftig tillväxt under överskådlig framtid.
    Det är vårt totalt livsfarliga ekonomiska och politiska system med evig kreditexpansion och ökande socialism som är problemet.
    Oljelagrena flödar över och energi är fortfarande oerhört billigt, ändå står vi på randen till total ekonomisk kollaps. Med andra ord, det har inget med oljan att göra.
    Romarriket gick inte under på grund av energibrist och vår kollaps beror inte heller på energibrist.
    Tillväxt kan ske på många olika sätt.
    Om man bara låter kapital fritt få alokeras i ekonomin kommer tillväxten komma tillbaka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Några enkla exempel: Alla onödiga tjänstemannajobb i både privat och offentlig sektor som bara går ut på onödig administration och ändlösa möten, enorm tillväxtpotential om detta rensas bort.
      All mat som kastas eller överkonsumeras, tillväxtpotential på nära 100% inom detta område. Osv osv.

      Radera
    2. Det krävs betydande mängder tillsatt energi, dvs arbete, för att komma fram till vilka jobb som bara går ut på onödig administration och ändlösa möten och därför kan strykas utan att det uppstår oväntade och oönskade effekter. En anledning till att det inte görs *kan* ju vara att det kostar mera energi än det skulle frige.

      Ständigt denna termodynamik...

      Radera
    3. Anders Matsson:
      Brist på olja är förmodligen vad som orsakat den ekonomiska nedgången från början. Allt är byggt på oljan. Den har blivit extremt dyr att få fram jfr den olja som byggde det här samhället. EROEI inte i närheten tyvärr. Finns ingen ersättning för tillfället. Man har fått trycka papperslappar för att sminka grisen. Nångång kommer dock den fysiska verkligheten ikapp. Folk kommer få oerhört svårt att acceptera detta eftersom hela deras liv är baserat på ett bedrägeri till stor del. Ingen politiker lär vilja ta på sig ansvaret att försöka förklara detta :) De förstår det inte ens själva heller.
      Romarriket gick under pga hela tiden ökande komplexitet. Något som kräver mer och mer energi och resurser. Dessa räcker tillslut inte till.
      Precis samma som med den begynnande situationen vi har nu.
      Om vi hinner omvandla samhället med mer robotar, automatisering, AI osv i tid samt få fram helt andra samhällsvärderingar återstår att se..

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade du otur när du tänkte? Om allt enligt dig är invandringens fel, varför har Sverige EU:s topptillväxt tillsammans m Tyskland? Dessa två länder tar flest flyktingar. Kort sagt har du fel och är bara en rasist utan faktisk analysförmåga. Och intelligens.

      Radera
    2. Halvt OT: Hur kommer det sig att Stockholmsbörsen stigit 6,8 procent i januari medan Dow Jones backat 3,5 procent?

      Radera
    3. Men då borde ju de kommuner i Sverige som tar emot flest invandrare vara mycket rika kommuner? Södertälje är landets överlägset mest skuldsatta kommun trots att både Scania och AstraZeneca finns där. Men de skulderna är ju inte lika intressanta att diskutera som BLTs i Stockholms innerstad? Eller Malmö med en budget på dryga 15 miljarder varav dryga 4 miljarder skjuts till av övriga kommuner. Snacka om att ideologin krockar med verkligheten och snacka om usel analysförmåga.

      Sveriges BNP/capita har stigit med 0,3% sen 2006, vilket är ok med tanke på finanskrisen, men det har skett pga en ändlös vilja hos hushållen att skuldsätta sig.

      Radera
    4. Kuckeliku

      Det ser annorlunda ut och mer lättbegripligt om man relaterar OMX till USD och ej SEK.

      Radera
    5. Cornu: Kul att få svar på inlägg jag självmant raderade :-)

      Du säger Tyskland och Sverige har högst tillväxt. Självklart! Desto fler människor man tar emot desto mer ökar totala BNP då en hel del kommer de facto arbeta. Invandrarna är ju inte totalt improduktiva, dock lägre verkningsgrad som sagt. Det man ska kolla på är BNP per capita och det kom nyss siffror på det att den ökat 0.3% 2006-2014. Inte så smickrande. Tyskland är även ett av det land som tar emot mest invandrarna.

      Tillväxt är ju bara en siffra på ökning av BNP. Det går inte uttyda på hur välskött ekonomin är eller om en viss grupp är mer lågproducerade.

      Svara på detta nu herr blogginnehavare och med din briljanta intelligens förklara sanningen.

      Radera
    6. Länder med mycket lägre invandring har säkerligen högre ökning Bnp per capita under 2006-2014 än Sverige och Tyskland. Har dock ingen statistik. Den som har får gärna posta.

      Radera
    7. Tyskland är ett dåligt exempel eftersom vi tar emot ca 7-9 ggr fler per capita, och eftersom Tyskland gynnas av en mycket svag EUR. Hade de haft kvar D-marken hade de haft de tufft med exporten.

      Radera
    8. Så det hela kokar alltså ner till det gamla vanliga: korrelation och kausalitet. En del förstår dessa samband andra väljer att bortse från dem av olika, ofta, ideologiska skäl. Detta har inte alltid med intelligens eller analysförmåga att göra.

      Radera
    9. Konstigt att man måste skriva allt två ggr på siten här?

      Problemet är inte flyktingar utan att vi tycker Japan har ett problem. Flyktingar sen är inget plus direkt, vi bör vara 5-6 miljoner sett till kapacitet och välfärd för alla genom att ligga soffa och låta naturen ha sin gång. Träden bara växer och robotisering och AI och effektivitet också, men delvis pga invadringen kommer vi inte att ha ngn nytta av detta, inte heller kan vi försvara ekonomerna som bör inse att deflation är normativt under IT-faserna. Och sen har vi den historiska kopplingen till Tyskland, vi gör som de gör, de är ockuperade än idag.

      Radera
  5. Hur går teorin om överhängande Peak Oil ihop med det för tillfället väldigt låga oljepriset? Är priset bara en tillfällig dipp och går snart över $100 igen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så om priset inte går upp igen snart är Peak Oil-snacket alltså felaktigt? Skall bli spännande att se!

      Radera
    2. Det är förmodligen en ganska komplex bild varför oljepriset går ner. Den alltid lika framtidspositiva Gail Tverberg har som vanligt en oroande komplex analys. Det är tydligen ineffektivitet som är orsaken.

      Radera
    3. Brist på olja ger högt pris.. för högt pris sabbar hela världeeknomin eftersom oljan ingår i ALLT.. då sjunker efterfrågan.. ekonomin kommer igång igen... efterfrågan ökar.. priset stiger återigen.. men nu snabbare eftersom oljan är svårare att få upp... -> krasch igen. Hur många gånger detta kan upprepa sig innan hela vårt ekonomiska skuldsystem sjunker till havsbotten och blir liggande återstår att se.

      Radera
    4. Men nu ledde ju bl a alltför mycket olja ett mycket lågt pris. Peak oil-fanatikerna hade för 10 år sedan inte räknat med fracking, inte heller tror de nu att fracking kan göras billigare och effektivare i framtiden. Detta är helt uteslutet.

      Radera
    5. Problemet är att för mkt olja till rätt pris inte finns :) Det finns för mkt olja till ett för högt pris däremot. Konsekvenserna av för högt pris ser vi på ekonomin som inte går att få igång på nåt seriöst sätt längre.. Efterfrågan minskar -> lägre pris.

      Radera
    6. http://realtid.se/ArticlePages/201501/28/20150128115007_Realtid711/20150128115007_Realtid711.dbp.asp

      Klas Eklund är väl neomerkantilist snarare

      Radera
  6. Steg 3 menar som bekant att vi måste anpassa oss till en världsekonomi som minst lika gärna kan krympa som växa. Tyvärr har Steg 3 ännu knappast lyckats nå fram till några rekommendationer. Jag tycker att de åtminstone borde lufta iden om intelligenta medborgarlöner, men det verkar man vara föga benägna att göra. Själv menar jag att vi bör satsa på ett gott livsflöde snarare än på tillväxt.

    SvaraRadera
  7. BNP mäter inte allt av intresse när det gäller ekonomi. Särskilt när IT hela tiden ger mycket mer för samma peng. Tidigare kom nya jobb som ersatte de som tagits över av effektivare maskiner eller ny organisation. Nu går det så snabbt att det mest är vi som äger aktier som drar nytta av det nya. Mest nytta får de högst upp där antalet miljardärer växer snabbt. Är rädd att arbetslösheten ökar närmaste årtiondet.

    På sikt är jag övertygad om att vi kommer förbi beroendet av fossil energi, men det tar förmodligen en hel del tid. Europa var länge svårt beroende av träd för energi i metalltillverkning. Ändå fanns mycket mer skog än idag. Problemet var transporten av stockar viket gjorde lite avlägsna träd värdelösa. I Sverige blev bristen så svår att mycket gjordes för att minska energibristen. Kakelugnen förbättrades betydligt på 1700-talet och skogsavverkning reglerades hårt. Träkol tillverkades i milor nära skogen och transporterades med kälkar dragna av oxar eller hästar till milor vintertid. Gruvnäringen hade svåra problem som löstes i England när ångmaskinen genom Watts uppfinningar blev ekonomiskt tillgänglig med tror jag 2% verkningsgrad och hästarna för pumparna kunde ersättas. Kolet som bröts räckte till en hel del mer än vattenpumparna i gruvorna. Ångmaskinen förbättrades och spreds till fler områden under mer än hundra år innan el och explosionsmotorer kom för att driva utvecklingen vidare. De som skötte hästar kunde i lugn och ro bli tågpersonal och sedan bilförare. Under en tid i mitten av 1800-talet växte den svenska bränsleproduktionen mycket snabbt och en del klyftiga bönder satsade helt på exporten för när ångtågen förde in produkter till fabriker och varor till de utvecklade ländernas städer var hästen helt nödvändig för de sista bitarna och bästa bränslet var havre från Sverige. Några bönder satsade sedan sina nya förmögenheter i ångsågar och annan modern industri. Med tiden växte Sverige från uland till iland några årtionden efter de större länderna i Europa.

    Säkra framtida energikällor är vattenkraften och övriga soldrivna energikällor. Möjligen kommer fusion att vara en joker. Fusion ger bråkdelen radioaktivt avfall och ser jag inte som den ekonomiska risk som finns med dagens ålderstigna kärnkraft. Se tex fiaskot i Finland.

    Ja Klas Eklund verkar ha rätt, han tycker ju som jag.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  8. Milor nr två ska vara masugnar mm.

    SvaraRadera
  9. Per capita har svensk BNP bara vuxit 0,3% per år enligt Tino Sanandaji sedan 2006. Läs vidare på
    Tino.us

    SvaraRadera
  10. Eklund verkar vara en vettig ekonom. Kan förövrigt rekommendera hans bok "Vår Ekonomi" och speciellt del 3 av boken som avhandlar den svenska ekonomin under 1900-talet. Kan sammanfattas som att allt var inte bättre förr. Men med hög tillväxt har man råd med många tokerier.

    Mer oroande är många andra "toppekonomers" uttalanden i media på siståne. Konsensus verkar vara att bara Riksbanken sänker räntan ännu mer och tar till kvantitativa lättnader så kommer allt bli frid och fröjd snart igen. Det får en att undra om våra toppekonomer antingen inte förstår bättre eller bara är inställsamma ja-sägare som säger det som förväntas av dem? Och vilket är egentligen värre, att inte förstå problematiken eller förstå problematiken men leende göra det som utsätter den forsatta karriären för minst risk?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns inget som heter vettig ekonom.

      Radera
    2. Jag är ingen Freidman-man men Sanandaji har analyserat väldigt väl, simpelt men väl, sen han blev en uprising star här hemma.

      Radera
  11. Alla som tror att en normal bolåneränta är 6-7% kanske också får tänka om. En ny normal ränta kan mycket väl vara 2-3%, but I wouldn't bet my mortgage on it...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att bolåneräntan skall ligga kvar på ~2% krävar att bankens riskvikter ligger kvar på 25% (m a o anses bolån överlag inte kunna betinga mer än max 2,5% kreditförluster i ett worst-case-scenario) och att det anses som riskfritt att finansiera bolån åt svenska banker (marknadsräntan för Stadshypotekets 2åriga bostadsobligation ligger i nuläget på 0,32%).
      En 100% riskvikt skulle spegla verkligheten lite bättre efter en 'sättning' i bostadspriserna om man t ex ser på Spanien där den andel lån för vilka betalningsskyldigheten ej fullgjorts (non performing loans) legat runt 10% efter 'sättningen'. Denna marginella klick av 10% utav bolånekunderna räkte för att i slutändan söka nödlån och kvala in hos PIIGS.

      Radera
    2. 2% kanske är lite extremt, men det är själva begreppet normalränta som jag vill åt. Ofta används just 6-7 % som en ränta som många antar gälla som en normalränta. Hur kan de veta vilken ränta som är normal? Man kan möjligtvis använda ett 10-årigt glidande medelvärde, med det säger inte så mycket om framtiden.

      Radera
    3. 10-årigt glidande medelvärde vore kaos vad gäller ränta. Det vore att akademisera det turkey problem svensk bostadsmarknad redan lider av.

      Radera
    4. Normal ränta är 4-6%, under 2% sprider man kaos. över 8% lägger man sten på börda, vi lever inte i finansiell ekonomi, vi lever i real.

      Radera
  12. Ekonomiteorierna är totalt felaktiga det är teorier som endast skapades för att berika bankerna men teorierna ger depressioner som gör bankerna konkursmässiga, 2008 var storbankerna nära att utplånas, Obama kunde satt dom i konkurs och sen startat upp statliga banker.
    Nästa kris då kan bankerna bli förstatligade för en krona.
    Vill inte skattebetalarna rädda bankerna så går dom i konkurs när riksbankerna använder felaktiga modeller och inte kan trycka pengar, FED gjorde delvis rätt men ECB skapade en kris som var nära att skapa en till bankris med många konkurser, bankerna skrev reglerna för ECB dom skapade regler som förstör ekonomin och sätter banker på obestånd.



    Pengar skapas hela tiden med kreditgivningen, när kreditgivningen stannar av så får vi depressioner se 30 talet och finanskrisen.
    När kreditgivningen stannar av så måste riksbankerna tillverka pengarna och enklast är att ge staten pengarna.

    Ekonomin tar inte fart för kreditgivningen ökar inte tillräckligt.
    Deflation är ett tecken på att det saknas pengar i ekonomin.

    SvaraRadera
  13. Tillväxten fortsätter nog ända fram till kollapsen, men kanske i mindre takt, som Eklund är inne på. Nettot, lönerna och välståndet divergerar från bruttot och produktionen (produktiviteten). Det mest uppenbara är nog naturresursernas utvinning och den oundvikliga del som de utgör. Varje år sedan år 2000 ökar dessa kostnader och ger tillväxt i sig, mer än den redovisade tillväxten. Kostnader inom ungar som har fel i huvudet, säkerhet och kriminalitet, miljöförstöring, sjukdomar och mycket annat ger tillväxt, men inte välstånd. Jag kan tänka mig att folk arbetar mer när deras välstånd minskar, på likande sätt som dom under ett hundratal år halverade sin arbetstid när välståndet mångdubblades. Men det går naturligtvis inte att arbeta hur mycket som helst, eller utvinna hur mycket naturresurser som helst. När allt tok och alla fasta kostnader för att dra runt allt inte räcker så finns bara ett slut.

    På 70-talet i USA började tillväxten och inkomsterna att divergera. När folk hoppar av för att få frihet och slippa regimens terror med en arbetslinje, skatter, kontroller, moralism och annat så kollapsar samhället. I det här överbefolkade och importberoende landet är detta nog bara 30-40 år bort. Efteråt lever folk i stor fattigdom i isolerade celler och bland annat finns inte längre någon mätning av BNP. Rester blir lyx. Att tillväxten globalt skulle minska långsamt till något hållbart måste ses som vansinne. Människan är som en jästsvamp i en sockerlösning. Det enda tänkbara är en kollaps. Kanske den kan göras mindre plötslig med lite förenklingar. Eklund är inne på rätt spår. Men jobbet på banken medför kanske vissa plikter.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Standard_of_living_in_the_United_States#mediaviewer/File:Gdp_versus_household_income.png

    http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/45/Productivity_and_Real_Median_Family_Income_Growth_1947-2009.png

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir ingen kollaps om vi använder riktiga ekonomimodeller.
      Det enda vi behöver göra är att reglera mängden pengar i förhållande till lönerna och befolkningens storlek.
      Detta vägrar bankerna att gå med på för dom vill själva reglera mängden pengar och då skapar dom hög och lågkonjunkturer.

      Kreditgivningen skapar nya pengar i högkonjunkturer så skapas det för mycket pengar i lågkonjunkturer så skapas för lite pengar i depressioner så drar dom tillbaka krediter så pengarna i ekonomin försvinner.

      För att dölja detta vansinne så döljer dom hur pengar tillverkas inte en enda officiell förklaring till hur pengar skapas finns som folket kan förstå.

      Radera
  14. Men hallå! KE är bara ute och försvarar linjär-pojkarna på KI. Den han säger må vara nytt för "tv-tittarna" men är väl känt sedan åratal. KE är ofta ute och pratar om det som diskuterats/studerats och värderats med slutsatser många år tidigare. Öppna dörrar där. Kommer ihåg många tillfällen för att nämna några; Orsakerna till finanskrisen(dessutom vågade han inte säga sanningen om bankernas repo-verksamhet som var orsaken till förödelsen(rehypo)), bankman som han är:). När han var i Kina runt 2007, tror jag det var, kom han hem och återigen informerade om välkända gamla fakta.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...