2015-01-17 10:59

När kliver du av börsen?

Under centralbanksstimulansernas fiktiva marknad har börserna nu stigit rejält i ett antal år. Vi som varit med förr vet att man måste kliva av förr eller senare, vilket kan varit en lyckad eller dyrköpt erfarenhet.


Själv hade jag förmånen att lära mig att kliva av från IT-bubblan. Visserligen var det en dyr lärdom. IT-bubblan avslutade för Sveriges del den fantastiska börsåterhämtningen från 90-talskrisen, men de flesta följde med ner igen och fick stora delar av kapitalet utplånat. 

Själv sålde jag allt den 3:e mars år 2000. Nästan perfekt timing med tanke på att den tekniktunga NASDAQ-börsen toppade den 10:e mars. Men jag var ung och oerfaren. Jag gjorde rätt, men trodde inte på en total krasch och köpte tillbaka aktier framåt sommaren. Enda effekten var att jag realiserade alla tillgångar på nästan högsta möjliga värdering, och fick en omfattande skatteskuld, undantaget för en del fonder jag hade i en kapitalförsäkring Sedan följde kapitalet med ner ändå, eftersom jag köpte tillbaka. I praktiken var dessutom återinträdet på börsen belånat, eftersom skatteskulden nu fanns.

Jag tog lärdomar av detta, satsade det som fanns kvar när jag väl kavlade upp ärmarna på allvar och satsade på energi- och råvarusektorn på grund av peak oil och Rogers råvarcykel 2001. Den här gången stoppade jag in det mesta av aktierna i kapitalförsäkringar för att slippa skatteskuld nästa gång jag säljer av. Satsningen var helt rätt och oavsett vad man köpte för energiaktier - NIBE, LOIL->LUPE, Graninge, PARE etc så rusade allt i höjden de kommande åren. När det var som absurdast 2005 till rekylen 2006 kunde man tiofaldiga och tjugofaldiga satsade pengar på några månader.

Men när det kändes så där totalt euforiskt den gången så klev jag av och realiserade det mesta, samt tog vinsten och plockade bort den från marknaderna. Sedan toppade börsen 2007 och kraschade 2008. Jag hade då kvar en del, men med tanke på att 80-90% plockats bort från marknaden kändes det inte så tungt att följa med en del långsiktiga placeringar ner den här gången, och skatteskulderna från det som inte varit i kapitalförsäkring var redan hanterade.

Nu har börsen snart stigit i sex år sedan botten 2009. Från botten efter 90-talskrisen steg börsen i åtta år innan den kraschade. Möjligt att den kommer fortsätta stiga några år till även nu. Eller inte.

Men poängen är att man behöver en avvecklingsstrategi. Har du tänkt igen om när du kliver av börsen, eller ska du sitta still i den sk bankbåten och följa med ner, förvissad att om kanske sju år har börsen återhämtat sig (t ex 2007 - 2014)?

Använder du teknisk analys, tittar du i teblad, säljer du när allt känns euforiskt, säljer du bara om du behöver pengarna - har du alls tänkt igenom detta?

Den som har börjat med aktier de senaste sex åren har i princip inte varit med om en riktig marknadskrasch och är både psykologiskt oförberedd - vet inte hur vederbörande själv reagerar - och saknar erfarenhet. Kraschen 2011 var ingen riktig krasch, utan tog bara cirka ett och ett halvt år att återhämta raset. En riktig krasch, likt IT-bubblan eller finanskrisen, tar många år att återhämta. IT-bubblans indexnivåer har inte återhämtats än, femton år senare. Visst har man fått utdelningar sedan dess, men sitta stilla i bankbåten var inte en bra strategi den gången.

När nästa krasch kommer är vi denna gången överskuldsatta och alla stimulansvapen är redan förbrukade.

42 kommentarer:

  1. Bra inlägg!
    Väldigt många övervärderar "det enkla klippet" på börsen och tror att det bara att köpa lite aktier och sen ro hem storkovan. Det är viktigt med en välavvägd allokeringsstrategi (hur mycket man har i olika tillgångar) och se över den då och då. Ett tips är att ha olika sparpotter för olika ändamål. Ex. semestersparpott (kort tidshorisont bör placeras säkert), pensionssparande (kan ta högre risk) osv. Dessutom bör en sparare alltid läsa på ordentligt om företagen som man köper aktier i.
    Min blogg tar upp dessa ämnen och beskriver dessutom företag och branscher.
    /Näringslivsnörden

    Bloggen: Näringslivsnörden
    Twitter: @naringslivsnord

    SvaraRadera
  2. Jag är relativt ung men pappa har sysslat med värdepappershandel sedan man fick lov att läsa siffrorna i tidningen och be om utskick. Jag själv fick vara med med mina dyrbara sparpengar och började "trade:a" när jag var tolv.

    Jag har turligt nog hunnit varit med om krascher också, även ifall jag kanske inte riktigt fattade innebörden av det i min skyddade härliga svenssonmiljö.


    Hur som, till den dagsaktuella frågan, jag klev av redan i 2013-11-11 med 98k Netto för 2013. Det mesta handlade om rusningen i Nokia då dom blev uppköpta, något jag själv inte alls gillade, och klev då av WP tåget.

    Nu hyr jag ut en hyresrätt i Sthlm och letar febrilt nytt boende som skall ersätta mitt lilla torp i västernorrland, som också skall hyras ut. Fastigheter är så jävla billiga här omkring så man kan konkurrera med den kommunala lägenhetsmarknaden utan problem.

    Jag får en bra relativt säker månadsavkastning och folk som har det svårt får möjlighet att bo bättre och billigare.

    Jag ser inga nedsidor faktiskt just nu, karman är på topp, alla är nöjda, jag har avkastning på 30% på investerat kapital. Ränta på 2,55% av sparpengarna med dubbel bankgaranti (norskt bankkonto).

    Det enda negativa är att Norge är intresserad av att trycka ned värderingen på Nok, Oljepriset som trycker ned ännu mer och den starka kronan. Men sparkontot kommer få ligga still där det är i många år.

    Jag har säkrat min grundinsats och använder enbart avkastningen till högriskinvesteringar

    Hoppas på ett lyckligt 2015 för alla, och kom ihåg att går det åt skogen med pengarna så finns det alltid annat som kan ge en glädje.

    Typ en Lapsk vallhundsvalp

    https://lh3.googleusercontent.com/-9t2f9dgpzQI/VCkM-LIjSiI/AAAAAAAAGp8/p7S3acsHmHY/w983-h553-no/IMG_20140928_132344.jpg


    Billig investering

    SvaraRadera
  3. "Vi som varit med förr vet att man måste kliva av förr eller senare, vilket kan varit en lyckad eller dyrköpt erfarenhet."

    Vad menar du egentligen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm frågan, nu förstår jag vad det syftade på. Tyckte bara det var en något knepig formulering.

      Radera
  4. När tillräckligt många människor hamnar i skuldfällor blir de en politisk kraft, och då blir det skuldavskrivning. De som varit kloka och skött sig och tagit ansvar kommer att vara en marginaliserad minoritet - och de kommer att spy upp tarmarna när lånen skrivs av för alla som åkt till Mauritius och köpt fina bilar och renoverat köken och allt vad de gjort...!

    Enklaste lösningen är att låta folk bo kvar som hyresgäster och bara betala drift underhåll och sen en procentandel av inkomsten i hyra. Sen efter 5-10 år av prisfall på bostaden kan de få kliva in som ägare igen.

    Som sagt, de som skött sig och tagit ansvar kommer att behöva ta till extrema meditationsövningar för att inte bli galna av ilska...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fungerar redan alla trygghetssystem idag. Vi behöver ingen börskrasch eller bsotadsbubbla för att nå dit, Vi är redan där.

      Vi som sparat får leva av våra skattade sparslantar medan de som spenderat får leva på bidrag som nästan är i paritet med medelinkomsterna i landet.

      Radera
    2. Just precis
      Så strategin borde vara att skuldsätta sig så mycket det går med panter man kan vara utan (som ett par extra bostadsrätter i surdegsbältet) och se till att köpa tillgångar som inte går att spåra för pengarna (som t ex fysiskt guld)
      Sedan är det bara att invänta kraschen
      Och kommer den inte så har man ju vinstgenererande bostadsrätter i surdegsbältet
      100% hedgad

      Radera
    3. @Gustav

      Resonemanget är att du skall belåna dig på samma sätt som "alla andra". Belånar du dig mindre är du en sniken kapitalist som skall tömmas på pengar och belånar du dig mer får du i demokratins namn skylla dig själv (notera att detta inte gäller den vanliga medelsvenson som belånat sig normalt mycket).

      En annan strategi kan vara att vara placerad i andra flyttbara tillgångar. Ifall du kan ta med dig dina tillgångar till ett land där man inte har sån mentalitet och syn på de som tar ansvar för sin ekonomi så spelar det inte mycket roll ifall det är spårbart - sverige kommer ju knappast ha något att säga till om isf ändå.

      Radera
  5. Frågan är vad du ska köpa istället för dina "sparpengar"? Tänk 0-ränta där obligationsräntor stiger och skapar förluster. Var tror ni kapitalägarna placerar sina pengar. Fastigheter och konst t.ex men som alternativ till börsen har det alltid varit obligationer. Obligationsbubblan pågår ett litet tag till därefter måste börsbubblan ta vid. Jag ser inget alternativ för de stora kapitalägarna. Det inkluderar pensionsfonder som har ca 80% av tillgångarna i obligationer med "högsta kvalitet" men vars avkastning inte räcker till att klara kommande utbetalningar(inkl inbetalningar).

    SvaraRadera
  6. Jag tänker ha kvar det mesta på börsen tills räntorna återgår till icke-total-kris-nivåer. Och jag räknar med att de flesta tänker på samma sätt.

    Normalt hade jag vid sådan uppgång som det varit senaste åren sålt av lite men i dagens situation med skenande tillgångspriser och obefintliga sparräntor får det ligga kvar.

    Kommer bli intressant att se vad som händer med sveriges ekonomi de närmaste åren nu när man spelat ut sänka räntan-kortet i princip så långt det går, och med det dopingen av konsumtionsekonomin.
    Samtidigt har man en ständigt ökande skara människor utanför arbetsmarknaden och pensionärer som ska försörjas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Börserna stiger normalt tillsammans med stigande räntor. Dvs man säljer räntebärande för att köpa aktier. Högre räntor är ett tecken på bättre efterfrågan och därmed tillväxt. Högre räntor driver alltså på aktiekurserna och med den insikten kommer stigande räntor också utan förväntningar om stigande tillväxt höja börskurserna. Jag syftar här på att obligationsräntorna är för låga. Inte minst sett ur risksynpunkt då skuldsatta nationer, t.ex inom EMU, aldrig kommer att kunna betala sina skulder och till slut inte ens sina räntor. Visste du och ni andra att USA´s statsskuld till största delen består av räntor på samma skulder!

      Radera
    2. Normalt, ja. Vad är normalt nuförtiden..stigande räntor kan väl också bero på ökad risk(medvetenhet)?

      Radera
    3. Det är det jag syftar på. Det normala är att sälja det som inte ger avkastning. Speciellt om risken mht till avkastning ökat(för låga räntor med risk för uppgång, dels pga defaults, dels flykt pga föregående risk). Slutsatsen blir en kapitalflykt från statspapper. Skulle du köpa aktier där bolagen ifråga var konkursmässiga? Svaret kan bara vara ja om priset är anpassat till situationen. Risken är ändå mycket hög. Priset för konkursmässiga statsobligationer är skyhögt(låga räntor) idag.

      De största placerarna är pensionsfonder som har interna placeringsregler som säger hur fördelningen ska vara mellan olika riskinstrument. Här lär vi se ändringar. Bankerna sitter idag på statsobligationer som bankreserver. Dessa har ansetts som reserver traditionellt för att risken i statsobligationer är noll(0). Men så ser det inte ut idag. Därför har centralbankerna också bedrivit QE. Det har garanterat att räntorna på statsskulderna kan hanteras. 3% ränteuppgång i de flesta länderna (inkl USA) skulle innebär betalningsinställelse där centralbanken(likt Japan) tvingas bli Lender of Last Resort på allvar. USA´s budget t.ex klarar inte 5% på långa löptider. Men först då skulle placerare vara mycket intresserade till skillnad från de skuldsatta.......

      Radera
    4. Med risk för att inte ha förstått allt, är kontentan att räntor nu inte sätts av marknaden utan av riksbanker?
      Dvs de kan hållas på nivåer som inte beror av omvärldsfaktorer på samma sätt = svårt att förutsäga.

      Radera
    5. Ja och nej. Bankerna sitter på stora innehav och de(USA ex.) är de är skyldiga att köpa statspapper(primary dealers) när de ska omsättas eller nyupplåning. Centralbanken är idag garant för att räntan hålls ner, antingen genom ny QE eller bara genom att marknaden tror det(förtroende). Så länge det är så är allt frid men när marknaden väl flyr obligationer(av skäl som ovan) kommer t.o.m centralbankerna få svårt att ta in allt som erbjuds. Japan gör det idag(nästan 100% av allt som ges ut (budgetunderskott)) men de äger sin statsskuld själva. USA´s statsskuld ägs till 40% av utlänningar innebärande att 40% av räntan går utomlands, dvs pengarna kommer bara till viss del en amerikanska ekonomi till del).

      Marknaden handlar som vanligt medan centralbanken intervenerar som vanligt på styrräntesidan(FOMC etc). Vi får se när obligationsägarna på allvar gör revolution.
      Börserna i t.ex i USA drivs fortfarande mest på av banker/finans. När den fortsätter upp kommer allmänheten att gå med vilken sätter fart.

      I Grekland är det återigen ränteuppgång pga kapitalbrist för staten. Sannolikt kommer ECB inom kort ut med sitt QE-program som sanktionerats av EU-domstolen. Grekland tvingas att gå ur EMU ändå enligt min uppfattning sedan 2009.

      Radera
    6. Riksbanker manipulerar ned räntorna till konstgjort låga nivåer genom att "trycka pengar" för att tvinga fram inflation och försvaga sina egna växelkurser
      Detta fungerar bara så länge det fungerar - sedan kommer kraschen
      Och Nej - Det finns i stort sett ingenting som nu längre fungerar enligt de ekonomiska teorier som man lärde ut i skolorna så sent som innan 2007
      Hur det fungerar nu och vad som kommer att utlösa kraschen kommer att bli en intressant och lärorik erfarenhet som vi (kanske) kan lära oss något av

      Radera
    7. Precis. Inget av det "vi lärt oss" före 2007(egentligen 1998,) fungerar. Och som jag sa när folk talade aktier förr när jag var aktiv: Det är politikerna som bestämmer. Men idag gör de inte det, de sitter i en båt som säger "inget val". De måste köra "operations" som vi beaktar som foliehattsaktiga om ngt ska hända. Och det sker ju ständigt men det är ingen ide att tala om det.


      Radera
    8. @Gustav;

      Det finns många missuppfattningar kring centralbankernas s,k "tryckning av pengar". Vad de gör är att dra in dollar(FED) genom att köpa befintliga Treasury´s vilka i sig själva är dollar(cash och elektroniska pengar) med ränta. Utestående dollar i ekonomin ökas m.a.o inte så länge centralbankens nyskapade monetära bas(primary-dealer-bankernas konto i centralbanken) inte lånas ut av samma banker till den inhemska ekonomin. Som vi vet har så inte skett i någon omfattning. Istället har krediterna gått till Asien och Kina där spekulationen och överinvesteringarna fortsatt. Utländska centralbanker har vidare kunnat sälja stora delar av sina usd-reserver utan press uppåt på räntorna. De nyskapade bankreserverna har även använts av banksystemet själv för spekulation. FED´s QE har m.a.o misslyckats när det gäller FED´s påstådda mål med QE. Förutom då att hålla ner räntekostnaden för USAs statsskuld.

      Radera
    9. Jag kanske inte var tillräckligt tydlig i inlägget ovan. FED´s köp av Treasuries innebär att säljaren byter dollar mot dollar. "Nytryckningen" är lika med att centralbanken ökar sin balansräkning(blåser upp), Tillgångarna är obligationerna där räntan går till staten och skuldökningen motsvaras av en ökad monetära reserv(som kan lånas ut). En ökad monetär bas brukar växa något långsammare än penningmängdtillväxten. En tillväxt som även den brukar begränsas mht inflationsförväntningar(styrräntan). Bankerna i USA fick ränta på sitt centralbanks-konto(gratis pengar) vilket delvis medverkade till att förbättra bankernas resultat och soliditet.

      I Europa är det tänkt att inte ge bankerna i ränta(vem vet hur det blir till sist). Det handlar om likviditet för vissa länder där kommersiella banker(tyska och franska) blivit restriktiva. Att det leder till tillväxt har jag svårt att förstå. Bankräddning handlar det om. Varför? ECB vet om att kapitalet kommer att fortsätta att rinna ur medlemsländerna till Tyskland, Schweiz och USA.

      Radera
  7. Visst kan det komma en krasch eller korrektion på börserna. Men det är mycket svårt att tänka sig alternativa investeringar idag.

    Och det är väl självklart att man räknar med utdelningar? Prisindex är kanske intressant men utdelningarna bör vara en stor del av avkastningen på sikt om man investerar i aktier.

    Återkommer med en liten "heatmap" om svensk börsavkastning...

    SvaraRadera
  8. Svar
    1. Ingen tvingar dig att äga aktiefonder i PPM. Placera i så fall istället i penningmarknadsfonder.

      Radera
    2. Antar att det är dollar som gäller nu i så fall?

      Radera
    3. @Neo Cortex

      Man startar en egen fond som placerar på något "annat sätt" och försöker få in den i PPM-systemet;)

      Radera
  9. Här är stockholmsbörsens totalavkastning för olika start- och slutår.

    Notera att alla ligger på plus idag.

    Avkastning sedan 1970.

    Den värsta årskullarna:
    Köpt slutet 1999 -- 11 år innan pengarna tillbaka.
    Köpt slutet 2000 -- 9 år innan pengarna tillbaka.
    Köpt slutet 2001 -- 8 år innan pengarna tillbaka.
    Köpt slutet 2006 -- 7 år innan pengarna tillbaka.
    Köpt slutet 2007 -- 6 år innan pengarna tillbaka.

    För alla andra "årskullar" har en investering i svenska aktier varit en god affär även på kort sikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kan ju också göra en extremt förenklad rimlighetsbedömning av dagens situation jämfört med slutet 1999 och slutet 2006 genom att jämföra riskfria räntor och direktavkastningar.

      Slutet 1999: 3-mån SSVX 3.5%, direktavkastning Stockholmsbörsen ~2%
      Slutet 2006: 3-mån SSVX 3.1%, direktavkastning Stockholmsbörsen ~3%
      Slutet 2014: 3-mån SSVX 0.1%, direktavkastning Stockholmsbörsen ~4%

      ... det vill säga, relativt riskfria räntan ser börsen inte extremt dyr ut.

      Naturligtvis vore det ännu trevligare om börsen kunde gå ner 20-30% så att framtida avkastning kan bli bättre.

      Radera
  10. Jag kör starkt på en passiv index-nära förvaltning, men har tänkt kliva av enligt konjunkturbarometern.

    Svårare blir det dock att kliva av de amerikanska och asiatiska indexen, finns det liknande överhettningsvarningar även här?

    Det finns två stora problem med att kliva av börsen - man måste ha rätt i timing två gånger. Både när du kliver av för att inte missa någon större uppgång, men också när det är dags att kliva på igen. Här kan jag se att "sitt still"-strategin lockar.

    Jag tror dock som flera andra kommentatorer här att med så pass låga räntor - vart ska kapitalet ta vägen?
    Det som skulle kunna utlösa en stor krasch är någon form av svart svan, men den kan vi ju ändå inte förutse.

    Spåkulan säger mig att börsen fortsätter upp större delen av 2015, vad det nu är värt.

    SvaraRadera
  11. Rekyl oljebolag? Ja kortsiktigt. Mycket kortsiktigt. Visserligen bör priset stiga efter tvingande anpassningar för bolagen men om den allmänna efterfrågan i ekonomierna fortsätter och försvagas blir det svårt. Det finns en tydlig risk att vi får återuppleva 10 dollar fatet. Alltså inte bara 30-35 dollar som ligger närmast till hands enligt den tekniska analysens förutsättningar.

    Här kommer ett annars ett intressant diagram när det gäller Peak Cheap Oil :

    Det visar bolagens oljepris-behov för break-even marginalkostnadsmässigt för pågående utvinningsprojekt(fram till 2020). Notera att Ryssland och Saud kräver ett pris på 105 resp 98 dollar.
    Qatar och Kuwait runt 56 dollar(Shalen i USA 40-45).

    Stannar oljepriset under 60 dollar riskeras investeringar på 10 biljoner dollar.

    http://www.washingtonpost.com/blogs/wonkblog/wp/2015/01/16/the-casualties-of-cheap-oil/

    SvaraRadera
  12. Ligger 80% likvid sedan en längre tid. Inte för att jag räknar med någon förestående krasch utan för att jag helt enkelt inte förstår mig på hur dagens nollränte och likviddopade globala ekonomi fungerar och därför vill minimera risker.

    Tror fortfarande på penningssystemets hållbarhet således, men funderar på att hedga med mindre gård på landet.

    SvaraRadera
  13. Att ligga likvid är också en position, så klart. Får vi en tydlig nertrend går man ju kort, men många börsfall kommer snabbt och kan vara svåra att trejda om man inte är en daytrader. Just nu är SP500 riggad ocj klar för en nedgång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Valutan är en stats aktie. Likvid=man tror på den aktien mer än andra. Allt kan vara aktier, så slipper man det felaktiga tankesättet. Köp ett hus, du köper en aktie. Eller en Tro. Vad jag vet är fastighetsskatt superbra. Folk TYCKER bara inte om den.

      Radera
  14. En observation angående armviftandet om av centralbanker uppblåsta aktiekurser:

    P/E för S&P 500 är "bara" runt 20 (normala är väl snarare 15) - den uppblåsning som centralbanker har åstakommit är isf ganska måttlig (och inte i närheten av armviftande om att aktiekurserna består av uteslutande centralbanksluft).

    Man kan därför förvänta sig en korrigering på 25% utan att det skulle behöva vara helt överdrivet.

    Notera dock att denna övervärdering har hängt med ett bra tag och trots det har aktiekurserna kunnat stiga - att ställa sig utanför bara för att kurserna är uppblåsta kan därmed ha kostat en investerare betydande vinst man avstått från.

    ""Far more money has been lost by investors preparing for corrections, or trying to anticipate corrections, than has been lost in corrections themselves." /Lynch

    SvaraRadera
    Svar
    1. P/E i en "ny superlågränteekonomi" kan inte jämföras med gamla skolboken. Vi vet inte vad normalt P/E ska vara nu. Antagandena som gällt "förevigt" gäller inte.

      Radera
    2. Just det, vad är t ex en normalränta?

      Radera
    3. @P.M.A Eriksson

      Menar du på fullt allvar att vi kan förvänta oss att ditt antagande om evig låg ränta kommer gälla för evigt - kanske någon gång dina antaganden som skall gälla "förevigt" en dag inte längre visar sig gälla.

      Radera
    4. @Somebody is wrong on the internet

      Normala räntan (slr) ligger väl runt 4-5% eller något sånt?

      Radera
  15. Bra fråga:
    Det ser ut som de flestas strategi är att gå ur börsen och lägga pengarna i bankkonto.
    När räntan på bankkontot är högre än avkastningen på börsen.
    Verkar vara en strategi i klass med "köp billigt och sälj dyrt".

    Min strategi är när tillfälle ges vara med på nyemissioner inom vindkraft. Inte gett någon större vinst, men långsiktigt. Ett annat sätt är att plocka ut pengar från börsen och betala ev. lån. Minska utgifter med t.ex. egna solceller på sin villa etc.

    SvaraRadera
  16. Vi röstade för att bostadsbubblan skulle spricka ett år efter valet, undra hur det skulle påverka börsen.
    Krafterna för att hålla bubblorna hela ska dock inte underskattas, många har länge skrikit sig hesa om att bubblorna ska spricka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bo bubblan här påverkar inte speciellt våra storbolag. Vilket av dem är "Svenskt"? Dvs, beroende av att svenskar har det göttigött?

      Radera
  17. Klev av till 80-90% i höstas då börsen låg all time high, just innan dippen.
    La det mesta i Spiltan räntefond.
    Nu åter med ca 20% i högrisk oljeaktier - inväntar rejäl uppgång på oljan 6-12mån.

    SvaraRadera
  18. Jag har sedan ett år tillbaka ungefär successivt börjat sälja av, idag har jag drygt 40 % i korta räntefonder. Min plan är att fortsätta sälja av. Man får väldigt bra betalt idag när säljer, med det är svårare att hitta köpvärda bolag. Det är en härlig känsla att sitta med en krigskassa när det är nattsvarta rubriker och panik.

    SvaraRadera
  19. Tänker sälja Securitsaktier för runt 300 000. Fondsparar även och undrar om det kan vara klokt att sluta med det och istället låta pengarna hamna på ett speciellt konto? Har ett par efterlevnadsförsäkringar på ganska stora belopp, som utgör basen för fondsparandet. Om vi nu får uppleva en större börskrasch, så kommer förstås värdena i mina pensionsfonder att minska. Och jag få ut mindre i pension den dagen när efterlevnadsförsäkringarna slutar gälla. Redan nu ser jag bara röda siffror på min internetbank och har gjort så en längre tid. Någon som orkar kommentera?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...