2015-01-14 10:21

KPI-deflationen biter sig fast

KPI-deflationen biter sig fast i Sverige. I två år har vi nu haft defacto KPI-deflation, och inga av Riksbankens förmodade åtgärder har ändrat detta.


SEB tror nu att Riksbanken sänker till negativ styrränta. Definitionen av idioti är dock att prova något en gång till och förvänta sig ett annorlunda resultat.
KPI-inflation 2007 - 2013, 12-månaders procentuella förändring.
Deflation, eller snarare svaga prisminskningar likt vi sett de senaste två åren är bevisligen inte negativt för hushållen eller ekonomin. Det är inte så att hushållen skjuter upp sin konsumtion eller inte vågar låna pengar för att inflationen inte amorterar skulderna. Tvärt om är svenskarna beredda att fortsätta ta på sig skulder till tidigare aldrig skådade nivåer, i sin tävling om vem som kan skuldsätta sig mest för en existerande bostad.

Svenskarna sparar förvisso, men de allra flesta svenska hushåll har ett obefintligt sparkapital. Tjatet om att deflation leder till att man stoppar undan sina pengar och skjuter upp konsumtionen är just tjat. Räntan följer nämligen inflationen och deflationen, och konsumtionen skjuts inte upp.

Tvärt om är det positivt när kostnader minskar, eftersom vi i Sverige inte går med på matchande lönesänkningar.

Effektivisering av ekonomi och teknologi stavas utveckling och leder till prispress. Ingen tycker det är negativt när datorer eller platt-TV blir billigare, och det har tvärt om lett till att vi har fler datorer och mer platt-TV än någonsin tidigare - inte att folk skjuter upp sin konsumtion.

Lägre priser kallas utveckling.

De som fortfarande vill ha ett 2%-mål för inflationen är utvecklingsfientliga och menar att ekonomin inte ska effektiviseras. 2%-målet är helt godtyckligt. Naturligtvis finns det ingen forskning som kan komma fram till att exakt 2.00000000000% i inflation är optimalt. Ett verkligt forskningsresultat hade inte gett ett exakt heltal. Utan det är en åsikt. Likt det mesta inom "vetenskapen" ekonomi.

Dock är inte KPI verklig inflation, utan bara KPI-inflation. Verklig inflation är ökningen av mngden pengar och krediter och omsättningshastigheten på dessa i förhållande till aktiviteten i ekonomin, och tar sig uttryck i form av stigande priser på varor, tjänster och tillgångar.

Om man så vill innebär inflation att mängden pengar och krediter (skulder) ökar snabbare än BNP, justerat för omsättningshastigheten på dessa. Om omsättningshastigheten minskar kan förstås pengar och krediter öka utan att man får någon inflation, och tvärt om kan mängden pengar och krediter minska om omsättningshastigheten på dessa ökar och därmed ändå ge inflation.

KPI ignorerar helt och hållet inflationen i priserna på tillgångar och mäter alltså inte riktig inflation.

33 kommentarer:

  1. Förstatliga pengaskapandet. Inflation genom 2% årlig ökning av pengamängden genom medborgarlön. Det vore väl nåt!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns inget självändamål med inflation.

      Radera
    2. Vi behöver inflation för att betala räntorna på skulderna...

      Radera
    3. Tycker man att inflation är önskvärt så kan man med lätthet åstadkomma inflation med hjälp av medborgarlön. Skulle medborgarlönen finansieras helt och hållet genom penningtryckande fick vi säkert snabbt hyperinflation. Därför får på sin höjd en liten del av medborgarlönen finansieras med nytryckta pengar. Om Helikopter-Ben hade haft mer intelligens hade han övervägt medborgarlön snarare än QE. Men våra politiker vill fortfarande ingenting fatta.

      Radera
    4. Det är fördelningseffekterna som ekonomerna håller emot att införa helikopterpengar.

      Som om QE inte skulle ha fördelningseffekter...

      Radera
    5. Äh, medborgarlön med nytryckta pengar skulle inte ge ett dugg KPI-inflation. Alla pengarna skulle gå till räntor för att bjuda över varandra om vem som kan skuldsätta sig mest för en redan existerande bostad.

      Radera
    6. Titta bara på jobbskatteavdragen. Inte har mer pengar i plånboken gett inflation. Se graf ovan. Det har bara gett större skuldsättning och högre bostadspriser.

      Radera
    7. Bara det att flertalet medborgare inte står i begrepp att köpa en bostad. Jobbskatteavdragen tillfaller däremot i hög grad just de som är benägna att köpa en ny bostad. Inte minst för att man kan behöva en centralt belägen bostad för att få jobb och jobbskatteavdrag.

      Radera
  2. Läste häromdagen att om USA skulle tillämpa 1990 års "KPI-inflation", eller vad man skall kalla det mått som används inom penningpolitikens styr-voodoo, så hade måttet visat på 5%. Hade beräkningsmodellen från 1980 använts hade siffran varit 9%.

    Det är då inte så underligt att även Riksbankens penningpolitik känns trasig?

    Sedan kan man fundera på vad som hänt med de formella siffrorna kring BNP-utvecklingen med 1980 års "inflationsmodell"...

    SvaraRadera
  3. Deflation brukar ses som sämre än inflation för då väntar "alla" med att göra investeringar till imorgon och hela ekonomin stannar av. Kraftig inflation är också illa för då köper "alla" vad som helst idag för imorgon kostar det mer. "alla" bygger på den felaktiga teorin att alla beslut sker helt efter en ekonomisk kalkyl.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan stämma om man pratar om deflation som en minskning av penningmängden, omsättninshastigheten av denna eller andra saker kring hur mycket pengar som sprutar runt.

      Deflation i form av billigare varor, typ platt-TV, skor, skjortor, bilar etc tror jag ökar mängden sålda enheter, och till och med ökar möjligheten att sälja nya typer av varor då konsumenterna får "pengar över" till dessa om priser går ned på andra varor.

      I alla fall vet jag att butikschefer vet att lägre priser säljer mer varor, även de varor som går ned varje år, ex. hemelektronik.

      Radera
  4. Vi köper varor som har producerats av asiater för en skål ris om dagen, varorna transporteras på våra vägar av åkare från östblocket som tjänar 5000 SEK/månad medans våra egna chaufförer går arbetslösa och svenska åkerier läggs ned. Våra bilar tvättas av papperslösa invandrare för 99 SEK/tvätt.

    SvaraRadera
  5. Måttet är ett aggregerat index varför det inte säger så mycket om delmarknader. Allmänt har vi sett att det som människor måste köpa går upp i pris. Även under deflation/disinflation. Däremot det vi inte behöver men som vi vill ha har gått ner i pris, dvs exempel på icke-basbehov. Livet blir mao dyrare vilket märks tydligt hos medelpensionärer. Bostäder/bygg&hantverk, försäkringar/bank, transport(bil och lokal samfärdsel), utbildning(skatter), livsmedel(framförallt pga kvalitetsutspädningen), el(lång trend), kommunala tjänster som VA, sjukvård. Nöjen, restaurang. Kläder i viss mån pga löpande sämre kvalitet men annars har konfektion fallit i pris.

    Man glömmer gärna bort att i inflation döljer sig det faktum att konkurrensen på flera områden bidrar till kvalitetsmässiga försämringar över tiden. Inte som man kan förledas att tro mao(skolboksteorin). Bra kvalitet går upp rätt så kraftigt i pris (köpstarka grupper). Kvalitetsfaktorn finns ej med i SCB´s beräkningar.

    Konkurrensen allmänt sett har ökat inom flera produkt- och tjänsteområden, t.ex IT- och elektroteknik, vilket lett till lägre reala priser. Breddat utbud och internethandel och en ny generation unga med krav på låga priser är en annan faktor. Lägg till arbetskraftsarbitraget med återimport samt outsourcing-konkurrens. Företagens s.k "pricing-power" har generellt hållits tillbaka. Lättnader i anställningsvillkor/fackens kapitulation sedan 90-talet samt bemanningsföretagens expansion.

    Det är förvånande att centralbankerna fortsätter att slå sina huvuden mot väggen. Inte minst eftersom de sägs tillhöra eliten av ekonomer! En anledning till det kan vara att det är bekvämt att inte be politikerna om ett ändrat uppdrag(2% inflation). Det verkar som de inte förstår vad den globala strukturförändringen inneburit för deras arbetsförutsättningar. De borde få sparken eftersom de konstant har misslyckats under ca 7 år. Jag anser vidare att deras s.k framgång med inflationsbekämpningen sedan 90-talet till stor del inte ska tillskrivas dem. Är man snäll kan man påstå att de haft ett lätt jobb! I själva verket bedriver centralbankerna i väst gårdagens krig med gårdagens teorier. Mycket förvånande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. +1

      Frågan är dock hur länge vi kan dra nytta av arbetskraftarbitraget och vad som händer sen. En kinesisk arbetare förväntar sig en löneökning om 10-20% per år vilket kinesiska staten understödjer genom att kontinuerligt justera upp lägstalöner. Bloomberg Snart har vi nått kön av de flygande gässen.

      Radera
    2. Africa next.... Nej men tror att det vi nu ser framför oss är en mycket lång utförsbacke. Låt oss kalla det baksmälla. Med skuldernas storlek samt bankernas påverkan pga defaulter m.m riskeras en stor ekonomisk depression. Lägg till den ökande spänning globalt(terrorism och krig) så har u en giftig cocktail. Det finns skäl att vara realist.

      Apropå Kina så ser det ut som även de riskerar deflation(förvånansvärt kan man tycka) pga den globala efterfrågans fall och landets skuldsättning. Stora överinvesteringar med motsvarande dåliga lån leder till deflation. Kina har på 14 år förlorat stort i konkurrenskraft pga löneutvecklingen. Inflationen faller och realräntorna kraftigt negativa till nackdel för hushållens sparande. När skall konsumtionen ta fart? Det kommer att ta tid att ställa om.

      Radera
  6. Jaja, den viktigaste nyheten för Riksbanken kom nu under förmiddagen, nämligen att ECBs OMT program godkänts med vissa premisser. Kommer bli svettigt vid den digitala tryckpressen för Ingves och riksbanksdirektionen.

    SvaraRadera
  7. "Definitionen av idioti är dock att prova något en gång till och förvänta sig ett annorlunda resultat."

    Gäller det även de prognoser för fallande bostadspriser som förekommit flitigt på den här bloggen i cirka sex år?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut. Speciellt som jag inte sagt när de ska falla.

      Radera
    2. Haha, bra alibi det där.

      Radera
  8. Einsteins definition av idioti gäller såklart även den privata skuldsättningen i Sverige. Precis som vid alla andra kreditbubblor kommer även den svenska kreditbubblan att panga.

    Det betyder förstås inte per definition att priserna går ned, men...

    SvaraRadera
  9. Vad är egentligen definitionen på KPI-deflation?
    Jag jobbar och bor i storstaden.
    Äta lunch ute = dyrare (nu kostar en lunch ute 100 kronor, helt befängt)
    Handla mat = dyrare
    Hyra = dyrare
    Sparränta = obefintlig

    Vad är det som blivit billigare egentligen? (Förutom elektronik och annat egentligen onödigt skit)



    SvaraRadera
    Svar
    1. Pengar har blivit billigare.

      Radera
    2. Det finns flera exempel.

      Kläder, skor och andra textilvaror har knappt rört på sig alls.
      Elektronik har blivit billigare.
      Hushållsutrustning och möbler har blivit billigare.
      Elpriserna har stått stilla länge.
      Drivmedel blir billigare nu (tillbaka till ~2010 års priser i dagsläget).

      ... om man kollar bak till tex januari 2006, så har följande varor och tjänster gått ner i pris:

      audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning: -72%
      teletjänster och utrustning: -25%
      hushållstextilier: -18%
      hushållsutrustning: -9%
      möbler: -4%

      På andra änden av skalan (saker som blivit dyrare) finner vi:

      tobak: +72%
      kaffe, te och kakao: +45%
      tidningar, böcker och skrivmaterial: +36%
      frukt: +34%
      mjölk, ost och ägg: +29%

      Nu är då detta på nästan 9 års sikt. Senaste tre åren har verkligen inte mycket hänt, och de flesta kategorier har stått stilla (undantag: sjukvård/tandvård och tobak).

      Radera
    3. Intressant information, tack.

      Det som inte är med i denna analys är dock kvalitén på varorna, vill man ha vettig mat idag måste man i princip handla ekologiskt, och ekologisk mat är ju ganska mycket dyrare än "vanlig mat".
      Möbler idag går knappt att jämföra med gamla antika möbler, är ju knappt riktigt trä nuförtiden.

      Känns som att situationen som råder är att det som är viktigt blivit dyrare och det som är mindre viktigt blivit billigare.

      Radera
    4. Nja, ekologiskt spelar mindre roll, så länge man köper svenskodlat. Å andra sidan får man ju då jämföra ekologiskt med ekologiskt om man vill kolla priser.

      Möblerna år 2006 och 2011 var nog desamma som idag så det är ju inget argument.

      Om man bara drar ut nödvändigheterna så blir det ändå ingen alarmerande prisökning de senaste tre åren. För den som inte bryr sig om underhållning, elektronik, semester eller restaurangbesök har prisutvecklingen sett ut som följer (vi kan kanske kalla det "KPI för preppers"):

      December 2011 till december 2014:

      Bröd: +1.6%
      Kött: +5.6%
      *Fisk: +7.2%
      *Mjölk, ost, ägg: +6.8%
      Oljor och fetter: +5.1%
      *Frukt: +9.8%
      *Grönsaker: +6.6%
      Kläder: +0.1%
      Skor: +/- 0%
      *V/A etc: +6.4%
      El: -6.5%
      *Hyra: +6.5%
      Möbler: -3.5%
      Hushållstextilier: -12%
      Hushållsutrustning: -10%
      Husgeråd: -7.4%
      Verktyg, elartiklar, trädgårdsredskap: -2.8%
      Läkemedel, glasögon: -1.1%
      *Sjuk/tandvård: +10.2%
      Drivmedel: -8.5%
      *Transport: +8.1%
      *Post: +10.4%
      Hygien: +4.9%

      Radera
    5. Ja, där ser man. I "KPI för preppers" så är det snarare inflation än deflation :)

      Tycker dock "KPI för preppers" borde vara standard KPI, det du specificerat är ju livsnödvändiga utgifter, allt övrigt känns ju som lyx/lull lull.

      Radera
    6. Ja, man kan ju skapa sitt eget index men poängen med KPI är att mäta alla konsumentpriser.

      Det är inte fel att ha ett komplementindex för "livsnödvändigheter", åtminstone för oss som läser den här bloggen. Och det har vi ju här ovan, fast man får komplettera med vägningstalen för att få en rättvis utveckling. Man kanske borde ha med de ständigt sjunkande telekostnaderna som en livsnödvändighet också.

      Radera
  10. Rätta mig om jag har fel, men med tanke på de löneökningar som förväntas i samhället så behövs en inflation för att minska företagens reala kostnader. I annat fall minskar företagens konkurrenskraft ganska snabbt.

    SvaraRadera
  11. Det finns faktiskt rätt mycket forskning som visar att vare sig deflation eller för hög inflation är särskilt sunt för en ekonomi. Om man definierar sundhet som att vi har en högre materiell och ekonomisk levnadsstandard än för X år sedan.

    Klart att man inte har fastställt att just 2.00000% är den som exakt rätt, men så ska det inte tolkas heller.

    Om nu deflation är så fantastiskt så skulle jag vilja få ett exempel på en ekonomi som i historien har haft långvarig deflation, och där medborgarna har ansett att det har varit något bra, och där man successivt har fått det bättre? Dvs där man inte ansett att det har varit ett problem som behöver bekämpas.

    Det senaste exemplet som jag kan komma på är Japan som har haft deflation under de senaste 20 åren (bortsett från vid några enstaka tillfällen). Fråga en japan på gatan hur fantastiskt han tycker det är med 20 års deflation, och om han känner att han har fått signifikant bättre under de här åren!

    Faktum är att BNP per capita i princip är flat sedan början av 90-talet, och de flesta japaner är ganska missnöjda med en ekonomi som upplevs som den står stilla!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fråga Japanen om han tycker Abenomics är så bra och sunt.

      Men nu har dom ju inflation iaf. För en kort stund.

      Radera
    2. Här är ett exempel:
      http://en.m.wikipedia.org/wiki/The_Great_Deflation

      Radera
  12. Jag tror att det finns en korrelation men ingen kausalitet för pengars omsättningshastighet och inflation?
    På vilket sätt förlorar en krona i värde vs varor och tjänster (inflation) mot bakgrund att den byter hand fortare?
    Jag tror snarare att det faktum att den byter hand fortare kan bero på att värdet på kronan förlorar värde vs varor och tjänster.
    Håller dock med om att dagens deflation inte är ett problem då den är driven av produktivitetsförbättringar och inte ett symtom på svag ekonomi som exempelvis att penningmängden minskar mot bakgrund av några skuldavskrivningar etc.

    SvaraRadera
  13. Det börjar lite lite surrealistiskt att lyssna på experter i TV som uttalar sig om deflation, och om regeringens respektive riksbankens möjligheter. Den som tror att människor skulle konsumera mer bara vi fick ÄNNU lägre ränta måste vara helt hjälplöst fast i någon skolbok. Att det är andra mekanismer som är i aktion, det är så uppenbart att inga metaforer gör det hela rättvisa.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...