2015-01-26 10:16

Bolånetorskar på Magasinet Neo?

Mattias Svensson på högermagasinet Neo ironiserar på Twitter om bankernas vinster, och visar sig alltså vara en marknadshatande socialist. Utmärkande för socialister är nämligen att de alltid tvår sina händer från eget ansvar och alltid skyller på någon annan.


Svenssons problem är tydligen att bankerna gör vinst. Banker är som bekant inte din vän, utan vinstdrivande företag vars enda existensberättigande är just för att profitera maximalt på kunderna, genom att erbjuda tjänster kunderna är villiga att betala för.

Det står Svensson fritt att byta bank om han inte är nöjd med priset på tjänsterna. Han kan rent av sluta vara bankkund genom att sälja sin flådiga centrala lägenhet och flytta sjuttioelva mil bort och pendla istället. Då kan han gnälla på pendeltrafiken istället. Socialisten gnäller ju alltid, för det är ju alltid någon annans fel.

Eller så accepterar han att banken erbjuder honom en tjänst, snuskigt billiga lån, som han är beredd att betala för.

Motargumentet är då att bankerna är subventionerade av staten via t ex insättningsgarantin och too big to fail. Fast Sverige har faktiskt aldrig räddat någon kraschad storbank - Nordbanken togs istället över av staten och Gotabanken fick gå omkull. Carnegie fick gå omkull. Kaupthing fick gå omkull. 

Skulle däremot marknaden få uppfattningen att bankerna inte kommer räddas kommer Svensson få betala avsevärt mer pengar för sitt bolånetorskande. Dels via högre krav på bankernas inlånings- och upplåningsräntor och dels via högre vinstkrav på bankerna för att få marginaler inför kraschen.

Men gnället är intressant, speciellt när det kommer från en redaktör på en utpräglad högertidning som Neo. Fast det är klart, Neo är kanske mer moderater, dvs socialister.

Vad innebär det att en högerskribent gnäller på räntan vederbörande betalar till banken när räntorna är lägre än de någonsin varit? Klarar bolånetorskarna på tidningen inte av att betala sina räntor på de ståndsmässiga lägenheter de köpt till överpris? Vem tvingade dem till det? Saknar de eget ansvar? Är de socialister och skyller alltid på någon annan än sig själv? Ingen tvingade dem att ta de där lånen, ingen tvingade dem att bli kund i den där banken. Bevisligen erbjuder banken en tjänst de är villiga att betala för - billiga lån, så de kan bo ståndsmässigt - billiga betalningar av räkningar via onlinetjänster etc. Men det är klart, socialisten slutar aldrig att gnälla.

53 kommentarer:

  1. Skitsnack. Har jag inte konto får jag ingen lön. Så kan inte alls sluta vara kund hos en bank.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skitsnack. Den som bara har konto hos en bank är inte en kund, utan en leverantör (finansiär) till banken.

      Radera
    2. Det finns alltså en leveransplikt till bankerna, efter finansiell förmåga. Men till priser som bankerna bestämmer.

      Som kolleveransplikten till bergslagens bruk en gång i tiden.

      Radera
    3. Den som har ett sk transaktionskonto och anlitar banken för transaktioner får sägas vara kund. Det enda sättet att få sin fordran få kontot är just genom att anlita banken för transaktioner. Så i praktiken är alla som har konto i bank kunder.

      Det är svårt idag att inte vara bankkund. Förr fanns postgirot som en lösning.

      Hatar man banker kan man dock anlita icke konventionella banker så som ICA. Just för transaktionsservicen.

      Radera
  2. Ett argument till (förutom "subventionerade av staten via t ex insättningsgarantin") är att den fria marknaden som skall se till att konkurrensen fungerar så att kunden alltid kan välja det som är bäst, inte alls fungerar på en den extremt hårt reglerade bankmarknaden, där det är oerhört svårt för någon ny aktör att konkurrera med storbankerna. Det är i praktiken ett ogliopol

    M.a.o. bankerna är inte utsatta för marknadskrafterna fullt ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Va, det har väl sedan länge funnits ett flertal nischbanker, Skandiabanken, Ikano, Icabanken m.fl.

      Radera
  3. Socialister vurmar oftast starkt för rättvisa (avundsjuka). Varför ska inte jag ha rätt till en flådig lägenhet när bankdirektören har [rätt till en] en.

    SvaraRadera
  4. Ränteavdraget är ju ett statligt subventionerande av svenska banker eftersom det blåser upp priser på den inhemska fastighetsmarknaden där bankerna har monopol. Både socialister och ärkehögern borde vara emot denna, om än av olika skäl. Ändå händer inget..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, Det där är djupt okunnigt.

      Det handlar om att beskattningen av inkomst av tjänst förflyttas från den som betalar räntan till skatt på inkomst av kapital hos den som tar emot räntan.

      Principen lades fast i uppgörelsen om skattereformen på 80-talet. (Egentligen var det bara en fortsättning, då skatt på inkomst av kapital och avdrag för underskott av kapital funnits länge).

      Tar men ensidigt bort avdragen så beskattas räntan dubbelt. I stället för 30% som är principen i skatteuppgörelsen blir det då 50%.

      För att hålla 30% måste då skatt på inkomst av kapital bort. Då skattas inkomsten hos den som betalar. (Istället för hos mottagaren som det är idag).

      Dock vill man att det är mottagaren som beskattas. Det är för att man vill lindra för den som lånar. Vanligen unga människor som flyttar ihop och ska skaffa bostad. Man vill då i praktiken flytta beskattningen tills de blir medelålders/gamla och mottagare av ränta. Senare i livet har man bättre möjligheter att ta en större skattebörda.

      Radera
    2. xycorr, du blandar bort korten.

      De facto är bankernas pris för produkten "lån" skattesubventionerad av staten i en utsträckning som får debatten om rot/rut att framstå som futtig. Lånevolymerna skulle utan tvivel vara betydligt lägre om lån betalades på samma sätt som övrig konsumtion tjänstekonsumtion.

      Radera
    3. Vilken skattereform är det du talar om xycorr?

      Skatteutredningen som bedrevs på 80-talet och som resulterade i skattereformen 1989/90 sänkte avsevärt det skattemässiga värdet på ränteavdraget vilket var en uttalad målsättning. Vissa bedömare är av åsikten att ca hälften av det reala prisfall som inträffade mellan 1990 och 1993 kan hänföras till just detta.

      Ur prop. 1989/90:110, s.294
      "Arbete och sparande skall ges en bättre skattemässig behandling medan villkoren för lånebaserad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad försämras.

      Radera
    4. re: viktualiebroder
      Nej, jag talarom hur det ligger till. Sedan kan man tycka olika om detta.

      Även om jag personligen skulle föredra att man avlägsnar kapitalskatterna, kan jag förstå motivet med att flytta beskattningen från unga till äldre. Även om det naturligtvis är orättvist.

      Du behöver förtydliga vilka subventioner du ser. Det finns inga subventioner inblandade i kreditgivning.

      Radera
    5. re: Ocke
      Ja, jag talar om skattereformen som överenskoms under 80-talet och implementerades 1991.
      Ja, skattereformen baserades på principen om 30% skatt. (För stora grupper). Och eftersom man tar ut skatt på ränteinkomster måste man ha avdrag för ränteutgifter. Skatten flyttas från den som betalar ränta till den som erhåller. Utan avdrag blir det dubbelbeskattning som bryter mot principerna i uppgörelsen.

      Skattereformen bidrog utan tvivel till prisfallet. Hur mycket kan man diskutera.
      Andra större bidrag skulle jag säga var den stora upptaxeringen vilket ökade villaägarnas utgifter drastiskt. Och den kraftiga internationella lågkonjunktur som ökade på arbetslösheten drastiskt. Folk blir obenägna att bjuda mycket på bostäder när deras bekanta blir arbetslösa. Man inser att man själv kan drabbas.

      Sedan var det inte så stora generella prisfall på bostäder. Däremot fanns det enstaka drastiska prisfall. Jag har en bekant som köpte en villa på toppen 1990 och sålde 1994 med liten vinst. Realt blev det en förlust men inte nominellt. Värre än så var det inte.

      Radera
    6. xycorr, jag tror inte du kan hitta någon byggfirma eller städfirma som inte uppfattar rot och rutavdragen som en subvention som ökar deras omsättning.

      Varför har bankerna en annan självbild? Kan det bero på att de ser det statens uppgift att öka deras omsättning, och därför en naturlig tingens ordning, och alltså ingen subvention?

      Radera
    7. @xycorr

      Min poäng var att skatteöverenskommelsen från 1991 var ett stort steg i motsatt riktning jämfört med det du beskriver. Dvs skatt flyttades från dem erhåller ränta till dem som betalar ränta iom att ränteavdragen starkt begränsades jämfört med tidigare.

      Det har diskuterats förr på den här bloggen men ditt påstående "Och eftersom man tar ut skatt på ränteinkomster måste man ha avdrag för ränteutgifter. må vara rimligt så länge man talar om samma "tillgångsslag". Dvs att vid underskott av kapital kunna göra en skattereduktion på ev kapitalvinster. Att det skulle vara en naturlag att envar måste få en skattereduktion vid underskott av kapital mot inkomst av tjänst förefaller däremot något märkligt.

      Radera
  5. Jaha, så de gigantiska subventionerade lånen till våra storbanker under finanskrisen räknas inte som räddning, bankerna hade gått bra ändå?

    För övrigt förstör centralbankerna marknaden. I en marknadsekonomi hade vi aldrig fått dessa finanskriser då bankerna istället tvingats sätta marknadsmässiga räntor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad jag vet räddades Swedbank och småsparbankerna av massiva kapitalinjektioner från gamla och nya (del)ägare. Rejäl nyemission i Swedbank, och Sparbanksstiftelserna fick sälja stora innehav för att få fram pengar.

      Subventionen låg möjligen i riksbankens sänkning av räntan och att man klev in när interbankmarknaden havererade. Men det kostade rätt stora pengar för aktieägarna, som de dock fått tillbaka vid det här laget genom stigande börskurser.

      Radera
    2. Alla vet att storbankerna kommer räddas på något sätt av staten ifall skiten träffar fläkten igen, givet att inte staten först är bankrutt.

      Radera
    3. De som var med på NE i Swedbank kan skratta hela vägen till banken idag.

      Radera
    4. Skånes Enskilda Bank var kanske ingen storbank ur svensk synvinkel, men de hade sedlar som var vitt spridda i Danmark så internationella förvecklingar hade hotat om staten inte lånat dyrt i Hamburg för att rädda banken.

      Radera
    5. "Swedbank har lånat upp totalt 421,2 miljarder kronor under statlig garanti sedan 2008 varav 234,8 miljarder kronor på korta löptider under 12 månader och 186,4 miljarder kronor på långa löptider över 12 månader. " - http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@com/documents/article/cid_1246993.pdf (2010)

      421 miljarder i fördelaktiga lån från staten är inget dåligt räddningspaket. 1 % arbitrage på det är över 4 miljarder in per år t ex!

      Två av de andra tre storbankerna utnyttjade samma statliga lån under finanskrisen (tror det var SHB som inte lånade), min inte tillnärmelsevis lika stora belopp som Swedbank.

      Radera
    6. PS.

      "Som mest uppgick utställda garantier till 354 miljarder kronor. Garantiprogrammet stängdes för nyteckning den 30 juni 2011. Under den tid programmet var öppet anslöt
      sig Carnegie Investment Bank, SBAB (inklusive dotterbolaget SCBC), SEB, Sparbanken Öresund, Swedbank, Swedbank Hypotek samt Volvofinans Bank. SEB emitterade aldrig några lån inom programmet."

      https://www.riksgalden.se/Dokument_sve/om_riksgalden/rapporter/bankstod/Regeringsrapport%202014_1%20FINAL%20utan%20bilagor.pdf

      Inget dåligt räddningspaket staten ställde upp med...

      Radera
    7. Att garantera ett lån kan ge lägre ränta-så där har du en poäng.
      Men det kostade staten inget alls, vilket kan vara bra att veta!

      Det är billigt att låna om man har en rik farbror som garant bakom sig.
      Eller om man har realiserbara tillgångar som kan pantsättas.

      Radera
    8. Jag gick mot rött igår, det kostade ingenting...

      Allt inom lån handlar om risk. Staten har alltså satt 354 miljarder kronor på spel. Att det slutade lyckligt är bra. Men att säga att det inte kostade något är ju att ignorera risken och bara se på det lyckliga resultatet. Och så ska man inte bete sig med skattebetalarnas pengar, för den gången det går fel...

      Radera
  6. Lite rättelser och förtydliganden.

    Staten var storägare i Nordbanken. Det staten gjorde var ett ägartillskott. Ska staten vara storägare så får man acceptera att staten och gör ägartillskott. I de andra bankerna gjort ägarna också ägartillskott.

    Gota bank gick under för att dom litade på staten och Riksbankens utfästelser.

    Insättargarantin är en försäkring som staten har. I t ex Norge är den privat. Ser man till liknande försäkringar runt om i världen så ägnar sig svenska staten snarast åt dold extrabeskattning av bankerna.

    I räntefrågan så råder det konkurrens mellan bankerna. Tror man att de tjänar sin vinst för lätt så är det bara att starta en egen bank. Ja, det är faktiskt bara att göra det. Man behöver kapital men tillräckligt många privatpersoner skrapar ihop det. Sedan behöver man kompetens men det löses genom att anställa dugligt bankfolk. Sedan ska man sätta ihop en ansökan om banktillstånd, men det gör de dugliga bankmänniskorna man anställt. 100 pers som går in med 500 KSEK var räcker. Så det är bara att göra.

    Ser man till vilket gnäll det är så är det förvånande att det inte startats 10 nya banker redan. Eller så inser de som tänker försöka att det kanske inte var så lätt förtjänta pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det vore bra om insättningsgarantin privatiserades. Den statliga är endast finansierad till en bråkdel och avgifterna fonderas ej utan ingår i den allmänna statskonkursen.

      En privat insättningsgaranti på kommersiella, aktuariska, villkor skulle ge en helt annan kalkyl för bankerna.

      Jag ser den totala kombinationen av insättningsgaranti, ränteavdrag, skatteuppbördsmonopol och höga trösklar för att starta bankverksamhet som att finanssektorn infiltrerat staten som ett virus och ställt om den att verka i dess tjänst.

      Radera
    2. re: viktualiebroder

      Ja, det vore önskvärt av flera skäl att insättargarantin privatiserades. Dels skulle pratat om att bankerna blir garanterade av staten försvinna.
      Dels skulle inte staten kunna beskatta bankerna dolt på detta vis.

      Förslagsvis, kan man göra som i Norge. Då kan staten överföra den gigantiska fond som byggts upp med premierna till en det försäkringsbolag som tar över. Detta skulle drastiskt sänka bankerna försäkringspremie.

      Radera
  7. Bra skrivit, Gillar man inte att bankerna tjänar pengar så kanske man ska överväga sin skuldsättning skippa egot och bosätta sig till lägre kostnad. Spara ihop ett större insats belopp och armotera. Mattias kanske trodde banken var en kompis...

    SvaraRadera
  8. Nej, Mattias Svensson ironiserar över #mjölklöftet. Hur gör det honom till socialist?
    ‏@mattias_neo
    Undrar vilket parti som lanserar #banklöftet. Vi betalar lite mer i ränta och fondavgifter så att bankerna kan behålla sina vinstmarginaler.

    SvaraRadera
  9. http://bobubbla.blogspot.se/2015/01/mps-bopolitik-tar-pa-miljon.html

    SvaraRadera
  10. Bra inlägg Cornu!

    Det tramsiga gnället på bankerna måste få ett slut. Folk måste ta ansvar för sin egna handlingar och den situation som man självmant sätter sig i.

    Sammanfattar man dessa gnällsocialisters bisarra sensmoral så ser den ut ungefär så här:

    Jag vill bo på ett visst ställe med en viss standard och det omedelbart, därför "tvingas" jag gå till banken och låna pengar. Så därför ogillar jag banken och att den gör en vinst på mitt lån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet är att banker egentligen administrerar en "statlig" verksamhet, och tar hutlöst betalt för det. Vilket företag skulle inte vilja trycka pengar som man kan ta ränta på?
      Det hade varit en helt annan sak om banker endast fick låna ut egna pengar

      Radera
  11. Håller verkligen med här. När man som "utanför betraktare" under lång tid sett hur t.ex BLT´s ur den högervridna wannabee-cosmopoliten i storstäderna alltid verkat som försvarare av både bankernas ultra-kapitalistiska försäljningsmetoder och bostadspriser blir man som förväntat indignerad när samma människor, när verkligheten går dem emot(t.ex deras förväntningar), intar en socialistisk oerhört kritisk attityd till bankerna. T.ex när de aningslösa inser hur mycket banken egentligen tjänar på skuldslaveriet. Eller att meningen med att vara bostadsmiljonär inte fyller någon funktion och inte minst om ett framtida större prisfall plötsligt skulle vara tänkbart.

    Så har majoritetens boskap alltid reagerat. Och ännu värre idag då den indiviuella girigheten och självupptagenheten blivit större än någonsin i "mellanmjölkslandet". Ta även invandringen som ett exempel. Idag utger sig de flesta som att vara väldigt generösa men så snart den egna ekonomin drabbas och/eller skatterna behöver höjas inför sämre tider vänder opinionen blixtsnabbt. Tidigare etiska argument är inte värda något.

    Folk har tagit carpe diem på största allvar utan att beakta konsekvenserna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vill tillägga att jag sedan särskilt 90-talet varit mycket kritisk till bankerna affärs-modell men jag klandrar egentligen inte banken utan bara de som gjort det möjligt.

      Radera
    2. Bankerna, som 2014 gjorde en vinst på ca 100 miljarder skyddas/subventioneras på olika sätt, genom tex. insättargaranti och ränteavdrag. Jag tycker att man har viss rätt att kritisera denna ordning. Jag brukar förorda att insättargarantin skall avskaffas, och att allmänheten bör kunna ha konto utan ränta i centralbanken med betalkort och internettjänst så att allmänheten kan äga monetär bas elektroniskt på samma sätt som banker kan. Mynt och sedlar i madrassen är inget praktiskt alternativ till elektroniska pengar. Vill man äga sina pengar risk- och räntefritt så sätter man in dem hos centralbanken. Annars kan man låna ut dem till kommersiella banker med ränta och risk. Någon sådan marknadsmekanism finns inte idag.

      Radera
    3. @Mats; Jovisst men det är lite sent att komma springande när allt börjar falla samman eller man inser hur skört allt är. Var fanns kritiken före 2008 t.ex. Det fanns absolut ingen alls. Visserligen kan man inte klandra vanligt folk för att de inte vill sätta sig in i banksystemet men här har media ett uppdrag som de förvånansvärt aldrig tagit. Först när det börjar blåsa eller när vissa trösklar passerats för länge sedan kommer strutshuvudena upp ur sanden. Men då är det för sent och det är den debatten som förs idag.

      Den inställning du har Mats var ej synlig före 2008. Möjligen har jag fel men antingen är du makroekonom med finans som intresse eller så är du bara en person som tagit intryck av den senvuxna debatten?

      !! För sent insåg jag att du inte skrev en replik...men jag suddar inte ändå Mats :)

      Radera
    4. Rttck, Jag är ingenjör till yrket, har finans/makroekonomi som intresse sedan jag börjat läsa på om hur ekonomin fungerar, hur pengar skapas etc. Detta sedan jag nån gång ca 2000-2001 läst om peak oil och vad detta implikerar för framtida tillväxt. Så jag hade väl denna ståndpunkt gott och väl innan 2008 och finanskrisen var inte alls någon överraskning för min del. Det var inte svårt att inse att den kreditexpansion och trender som rådde då (och nu) var (är) ohållbara. Men du har rätt; bland politiker, mainstreammedia etc. fanns ju ingen kunskap och inget intresse för de här frågorna före 2008. Ekonomer ur Österrikiska skolan, som förutsåg finanskrisen, avfärdades som stollar och bakåtsträvare, nu är det ingen som skrattar åt dem längre.

      Radera
    5. Det svåra, som alltid, när man ser dessa ohållbara trender är att svara på frågan "när spricker bubblan"? Richard Duncan skrev runt 2000-2001 boken "the dollar crisis" om de ohållbara trenderna vad gäller USA's ekonomi, med skuldsättning, handelsunderskott etc. Men dollarn är fortfarande stark, 14-15 år senare. När kommer "Den Stora Kraschen"?

      Radera
    6. Då är vi helt överens!

      Radera
    7. Apropå bank-modeller och folks godtrogenhet(fallfrukt!). Tyvärr leder sådant till stora eftergifter(när krisen sätter in) av politiker-skrået som tar stor hänsyn till jobb/karriär. Skadelidande i övrigt blir de som levt sundare(inte bidraget tillräckligt till tillväxtens mantra; BNP-offret), för att inte säga pensionärer och sparare.

      http://armstrongeconomics.com/2015/01/26/swiss-franc-mortgages-blowing-up-everywhere/

      Radera
  12. Ovanst var inte replikm just till rttck.. felklick...

    SvaraRadera
  13. Kommer de fyra storbankerna att göra mer i vinst än alla andra börsbolag tillsammans (räkna bort H&M) år 2015?

    När några få företag gör så extrema vinster kan ingen påstå att marknaden fungerar

    SvaraRadera
  14. Stämmer det att bankens aktieägare får 90% av vinsten men vid konkurs så står skattebetalarna för 90% av kostnderna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vid konkurs får ägarna inget alls! Tvärtom de blir av med allt de satsat!

      Radera
    2. Bankernas ägare är de första som förlorar.

      Dessutom är det bankernas ägare som åker på att betala alla kreditförluster som bankerna gör. Tänk på det när ni köper bankaktier.

      Kreditförluster är tämligen omöjligt att undvika. Därför är bankens jobb att lägga sig på en så optimal nivå som möjligt med inkomstbringande utlåning och förlustbringande kreditförluster.

      För just bostäder är kreditförlusterna mycket små. Bankerna håller också stenkoll på marknadsvärdena på objekten. Det går inte att belåna för ett köp långt över bankernas bedömning om marknadsvärde. (Det handlar dock inte om nivån besiktning av objektet utan om försäljningsstatistik för likvärdig och närliggande objekt).

      Kreditförlusterna uppkommer nästan i sin helhet på utlåning till företag.

      Radera
    3. Vad förlorar banägarna?
      Hur mycket gick Swedbanks emissioner på ?
      40kr eller 60kr, 40% rabatt eller var det 60%
      Alla Swedbankaktierna verkar ha gett banken 25-spänn per aktie, förra utdelningen 10-spänn =40% ränta.
      Det blir alltså inga större summor som A-ägarna förlorar, dom köper inte för 190-spänn inte.

      Radera
    4. Swedbank genomförde två nyemissioner 2008 och 2009, på 48 respektive 39 kronor i mina anteckningar. Så här i efterhand en hygglig affär. Idag kostar Swedbank 197 kronor, det vill säga mer än en fyrdubbling av insatsen på sex år. Dessutom utdelningar på 30 kronor, plus mer i vår = snarare en femdubbling.

      Radera
  15. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  16. Det står var och en fritt att byta bank till en nischbank som inte gör den typen av vinster som storbankerna gör, men vill man fortsätta köpa korta räntefonder av Swedbank till den nätta avgiften 0,7% årlig avgift på "förvaltat" kapital så är det också frivilligt.

    Gnället är ett lyxproblem. Den svenska medelklassen har aldrig haft det bättre, och orkar därför inte bry sig om att några få banker hyvlar av dem lite överskottsfett.

    SvaraRadera
  17. Hallå

    Ansök om en snabb och bekväm lån för att betala av räkningar och att starta en ny finansiering dina projekt på ett billigast ränta på 3%. Inte att kontakta oss idag via: credithome@blumail.org med lånebeloppet behövs som vår lägsta låneerbjudande är 1,000.00 till något val av lånebeloppet. Jag är certifierad, registrerad och legit långivare. Du kan kontakta mig idag om du är intresserad av att få ett lån från oss ...

    Lån Sökande Detaljer

    (1) fullständiga namn:
    (2) mängd som behövs som lån:
    (3) Lån varaktighet:
    (4) Telefonnummer:
    (5) Land:
    (6) Stat / provins:

    OBS: Alla svar ska skickas till: credithome@blumail.org för snabb bearbetning.
    Tack

    Herr Elijah Roland

    SvaraRadera
  18. DIREKT SERVICE ONLINE FIRM
    HUVUDKONTOR --- Richmond Road, Worthing, Storbritannien
    E-post - [directserviceonlinefirm@gmail.com]
    -------------------------------------------------- -------------------------
      Vi ger ut lån från intervallet $ 1.000 till $ 90,000,000.at intresse
    2% ränta.

    Intresserade kunder bör vänligen fylla vårt formulär nedan-

    NAMN--------------
    LAND-----------
    ADRESS--------------
    Lånebeloppet BEHÖVS -------
    SYFTET MED LÅN ------------
    SCAN och bifoga din identitet CARD--
    OFFICE / hemtelefonnummer -----------
    KÖN---------------------------

    Vårt företag utskick kontaktlådan är
    via-[directserviceonlinefirm@gmail.com]

    ROSE WILLIAMS
    E-post - [directserviceonlinefirm@gmail.com]
    DIREKT SERVICE ONLINE FIRM

    SvaraRadera
  19. DIREKT SERVICE ONLINE FIRM
    HUVUDKONTOR --- Richmond Road, Worthing, Storbritannien
    E-post - [directserviceonlinefirm@gmail.com]
    -------------------------------------------------- ------------------------- Vi ger ut lån från intervallet $ 1.000 till $ 90,000,000.at intresse
    2% ränta.
    Vi erbjuder följande typer av lån till våra kunder ----
    * Investerare Lån
    * Skuldkonsolidering
    * Business lån
    * Personliga lån
    * InternationLoans
    Intresserade kunder bör vänligen fylla vårt formulär nedan-
    NAMN--------------
    LAND-----------
    ADRESS--------------
    Lånebeloppet BEHÖVS -------
    SYFTET MED LÅN ------------
    SCAN och bifoga din identitet CARD--
    OFFICE / hemtelefonnummer -----------
    KÖN---------------------------
    Vårt företag utskick kontaktlådan är
    via-[direkt service onlinefirm@gmail.com]
    ROSE WILLIAMS
    E-post - [directserviceonlinefirm@gmail.com]
    DIREKT SERVICE ONLINE FIRM

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...