11% sämre privat pension med ISK istället för IP

439

Individuellt pensionssparande (IP) upphör att vara subventionerat, men ett pensionssparande i ett investeringssparkonto innebär bara 11% sämre pension och större frihet. För speciellt 70-talister eller yngre innebär detta ändå att vi får sänkt privat pension jämfört med äldre generationer, speciellt de 40-talister som helt fått åtnjuta avdragsgillt pensionssparande. Korrigering: Skillnaden blir 6.7%, då jag missade att dra avkastningsskatt från IP(S).

Pensionssparande i IP har tidigare varit avdragsgillt och man har alltså sparat med sin oskattade bruttolön. Maximalt avdrag har tidigare sänkts till 12 000:- SEK om året, och är nu endast 150:- SEK i månaden och ska framöver tas bort helt. IP beskattas sedan som inkomst av tjänst när man tar ut pengarna som pension, vilket först får göras från 55 års ålder eller senare. Effekten är full beskattning av IP-sparandet vid uttag, eftersom detta är en marginalinkomst ovanpå övrig lön eller statlig pension och tjänstepension.

När nu IP inte kommer vara avdragsgillt är det helt idiotiskt att fortsätta sätta in pengar i IP. Effekten blir att man får skatta inkomst av tjänst två gånger – först spara skattade pengar och sedan skatta som inkomst av tjänst när du tar ut dem igen, på hela beloppet.

Alternativet stavas kapitalförsäkring eller att föredra investeringssparkonto. 

Uttag från investeringssparkonto är skattefria, men kontot schablonbeskattas varje år med 30% av statslåneräntan, dvs som att man hade stoppat pengarna i statsobligationer och sedan betalat 30% i reavinstskatt på detta. I praktiken har det nu senast dragits 0.3*2.09%=0.627% av saldot, även om det är en förenkling beroende på när på året man betalar in.

Skillnaden mellan tidigare sparande i IP och sparande i ISK blir lågt, eftersom uttag ur ISK inte beskattas som lön. I räkneexemplet skiljer sig möjilg pension med 11% till ISK:s nackdel.

Förutsättningar för räkneexemplet. Jag räknar med 30% kommunalskatt, inklusive på ursprunglig lön. Med jobbskatteavdragen är det en allt mindre del av svenskarna som betalar statlig skatt. 2.09% i statslåneränta är förutsättningen, och jag räknar med 5% årlig avkastning på insättningarna, som i uträkningen betalas in i slutet av året och inte per månad. Sparandet är 1000:- SEK i månaden för IP och 30% lägre för ISK, dvs 700:- SEK i månaden, eftersom det senare sker med skattade pengar.

Sparandet inleds vid 45 års ålder och avslutas vid 65 års ålder och är alltså relevant som jämförelse för den som är född 1970 (som jag) och tänkte börja pensionsspara idag.

Exemplet visar alltså hur 70-talister eller yngre nu har fått sänkt privat pension och följer utmärkt hur köttberget från 40-talet gynnat sig själva och drar in privilegierna för yngre generationer. 50-talister och yngre drabbas successivt värre ju yngre de är.

Utveckling och pensionsuttag.

Då har IP-exemplet 428 631:- SEK på sitt IP-konto och ISK-exemplet har 277 097:- SEK. Därefter tas pengarna ut under tio års tid, med fortsatt 5% avkastning på innestående belopp. IP-spararen tar ut 55 500:- SEK om året före skatt, medan ISK-spararen tar ut 34 500:- SEK. Detta ger efter skatt 3 237:- SEK i månaden för IP-pension och 2 875:- SEK för pension via ISK. Skillnaden är 11%.

Utfallet varierar förstås stort med statslåneräntans utveckling. Högre ränteläge är till ISK:s nackdel, medan lägre ränteläge gör ISK mer lönsam relativ IP. IP får höjd avkastning med högre ränta, medan ISK visserligen får höjd avkastning, men också höjd beskattning.

I praktiken är alltså slopandet av IP:s avdragsrätt en sänkning av framtida privata pensioner för alla utom 40-talister eller äldre, men inte så stor som man först kan tro. ISK ger dock en ökad flexibilitet och kan användas före 55 års ålder, på både gott och ont. Det gäller att ha disciplin och inte festa upp pengarna, men de kan också tas ut i en klump, t ex för att amortera bort bolåneskulden, vilket skulle ge onödigt hög marginalbeskattning för motsvarande IP-uttag. Hur effekten blir på bostadstillägget för pensionärer låter jag vara osagt – ISK är inte inkomst och kan ge högre utrymme för bostadstillägg. Dock gör sparkapital, vilket ISK är, att man får lägre eller inget bostadstillägg. En variant kunde i teorin vara att flytta ISK-pengarna till madrassen (eller ännu hellre ett fastbulltat brandsäkert säkerhetsskåp som endast dina barn har nyckeln till för att förhindra pensionärshemrån) för att få bostadstillägg, men då får man förstås inte teoretiska 5% i avkastning.

Tillägg: En annan effekt kan tänkas för de som endast har garantipensionen (dvs ofta företagare). Eventuell privat pension dras ju bort från garantipensionen och kan sägas beskattas till 100% marginalskatt för garantipensionärer. ISK är inte privat pension och man kan som företagare därmed behålla full garantipension. Kanske är “reformen” en anpassning till att allt fler i framtiden endast kommer få garantipension?

Tillägg 2: Eventuellt betalas inte den sk fondskatten (0.12%) för innehav i ISK. Vet ej om detta är skillnad mot IP, men det kan påverka utfallet.