2015-01-19 09:54

11% sämre privat pension med ISK istället för IP

Individuellt pensionssparande (IP) upphör att vara subventionerat, men ett pensionssparande i ett investeringssparkonto innebär bara 11% sämre pension och större frihet. För speciellt 70-talister eller yngre innebär detta ändå att vi får sänkt privat pension jämfört med äldre generationer, speciellt de 40-talister som helt fått åtnjuta avdragsgillt pensionssparande. Korrigering: Skillnaden blir 6.7%, då jag missade att dra avkastningsskatt från IP(S).


Pensionssparande i IP har tidigare varit avdragsgillt och man har alltså sparat med sin oskattade bruttolön. Maximalt avdrag har tidigare sänkts till 12 000:- SEK om året, och är nu endast 150:- SEK i månaden och ska framöver tas bort helt. IP beskattas sedan som inkomst av tjänst när man tar ut pengarna som pension, vilket först får göras från 55 års ålder eller senare. Effekten är full beskattning av IP-sparandet vid uttag, eftersom detta är en marginalinkomst ovanpå övrig lön eller statlig pension och tjänstepension.

När nu IP inte kommer vara avdragsgillt är det helt idiotiskt att fortsätta sätta in pengar i IP. Effekten blir att man får skatta inkomst av tjänst två gånger - först spara skattade pengar och sedan skatta som inkomst av tjänst när du tar ut dem igen, på hela beloppet.

Alternativet stavas kapitalförsäkring eller att föredra investeringssparkonto

Uttag från investeringssparkonto är skattefria, men kontot schablonbeskattas varje år med 30% av statslåneräntan, dvs som att man hade stoppat pengarna i statsobligationer och sedan betalat 30% i reavinstskatt på detta. I praktiken har det nu senast dragits 0.3*2.09%=0.627% av saldot, även om det är en förenkling beroende på när på året man betalar in.

Skillnaden mellan tidigare sparande i IP och sparande i ISK blir lågt, eftersom uttag ur ISK inte beskattas som lön. I räkneexemplet skiljer sig möjilg pension med 11% till ISK:s nackdel.

Förutsättningar för räkneexemplet. Jag räknar med 30% kommunalskatt, inklusive på ursprunglig lön. Med jobbskatteavdragen är det en allt mindre del av svenskarna som betalar statlig skatt. 2.09% i statslåneränta är förutsättningen, och jag räknar med 5% årlig avkastning på insättningarna, som i uträkningen betalas in i slutet av året och inte per månad. Sparandet är 1000:- SEK i månaden för IP och 30% lägre för ISK, dvs 700:- SEK i månaden, eftersom det senare sker med skattade pengar.

Sparandet inleds vid 45 års ålder och avslutas vid 65 års ålder och är alltså relevant som jämförelse för den som är född 1970 (som jag) och tänkte börja pensionsspara idag.

Exemplet visar alltså hur 70-talister eller yngre nu har fått sänkt privat pension och följer utmärkt hur köttberget från 40-talet gynnat sig själva och drar in privilegierna för yngre generationer. 50-talister och yngre drabbas successivt värre ju yngre de är.
Utveckling och pensionsuttag.

Då har IP-exemplet 428 631:- SEK på sitt IP-konto och ISK-exemplet har 277 097:- SEK. Därefter tas pengarna ut under tio års tid, med fortsatt 5% avkastning på innestående belopp. IP-spararen tar ut 55 500:- SEK om året före skatt, medan ISK-spararen tar ut 34 500:- SEK. Detta ger efter skatt 3 237:- SEK i månaden för IP-pension och 2 875:- SEK för pension via ISK. Skillnaden är 11%.

Utfallet varierar förstås stort med statslåneräntans utveckling. Högre ränteläge är till ISK:s nackdel, medan lägre ränteläge gör ISK mer lönsam relativ IP. IP får höjd avkastning med högre ränta, medan ISK visserligen får höjd avkastning, men också höjd beskattning.

I praktiken är alltså slopandet av IP:s avdragsrätt en sänkning av framtida privata pensioner för alla utom 40-talister eller äldre, men inte så stor som man först kan tro. ISK ger dock en ökad flexibilitet och kan användas före 55 års ålder, på både gott och ont. Det gäller att ha disciplin och inte festa upp pengarna, men de kan också tas ut i en klump, t ex för att amortera bort bolåneskulden, vilket skulle ge onödigt hög marginalbeskattning för motsvarande IP-uttag. Hur effekten blir på bostadstillägget för pensionärer låter jag vara osagt - ISK är inte inkomst och kan ge högre utrymme för bostadstillägg. Dock gör sparkapital, vilket ISK är, att man får lägre eller inget bostadstillägg. En variant kunde i teorin vara att flytta ISK-pengarna till madrassen (eller ännu hellre ett fastbulltat brandsäkert säkerhetsskåp som endast dina barn har nyckeln till för att förhindra pensionärshemrån) för att få bostadstillägg, men då får man förstås inte teoretiska 5% i avkastning.

Tillägg: En annan effekt kan tänkas för de som endast har garantipensionen (dvs ofta företagare). Eventuell privat pension dras ju bort från garantipensionen och kan sägas beskattas till 100% marginalskatt för garantipensionärer. ISK är inte privat pension och man kan som företagare därmed behålla full garantipension. Kanske är "reformen" en anpassning till att allt fler i framtiden endast kommer få garantipension?

Tillägg 2: Eventuellt betalas inte den sk fondskatten (0.12%) för innehav i ISK. Vet ej om detta är skillnad mot IP, men det kan påverka utfallet.

14 kommentarer:

  1. Eftersom jag tillhör köttberget kan jag konstatera att jag alltid får skulden för allting...
    Även om de förutsättningar som jag lever under beslutades av folk som var födda vid sekelskiftet.
    Femtiotalisterna, den generation som hittills betalat mest skatt får ut mindre än fyrtiotalisterna och de som var födda på trettiotalet har betalat mindre än fyrtiotalisterna i skatt och avgifter, men halkade in i ATP- systemet på ett bananskal...
    Den som sysslat med uselt småföretagande under högränteperioden (-40-50-talister) får ofta bara garantipensionen...

    Man måste nog konstatera att det är mera slumpen som styr pensionen än något mer planerat...
    Att pensioner överlag kommer att sjunka successivt kan man allt förutsätta...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker att problemet med pensionen är att det i grund och botten fungerar som ett pyramidspel, så länge som vi får in fler folk som betalar mer skatt så fungerar pensionssystemet, när detta inte sker faller allting.

      Det vettiga vore ju att pengarna som betalades in till pensionen via arbetsgivaravgiften faktiskt fanns på riktigt som t.ex. ens tjänstepension.

      Radera
  2. En sak som kan vara bra att nämna för oss egna företagare (enskildfirma/AB) eller folk som fått sunk anställning i mindre företag som inte betalar någon extra pension än vad som betalas via vanliga lagstadiga social avgifterna får faktiskt fortsätta göra avdrag på upp till 35% av lönen upp till 10 PBB (444 000KR) + 1000kr kan var bra för de som är denna situationen så de inte missar de kan fortsätta sätta av ett större belopp till privatpensionsparande.

    SvaraRadera
  3. Min lite längre kommentar försvann, men i korthet: Jag tror du räknar fel. Räknar du tex med schablonskatten för IPS och olika skatt pension/lön? För företagare under brytpunkten: ISP minskar allmänna pensionen.

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Har en urgammal pensionsförsäkring som jag puttar in ett mindre belopp i varje år, men det var länge sedan det beloppet hade någon större betydelse. Den har de senaste 15-20 åren har den växt betydligt snabbare än det lilla belopp som puttas in. Det gäller att ha tur och börja i tid när tiderna är gynnsamma.

    SvaraRadera
  6. Fondskatt betalas inte för fonder i ISK.

    ISK-skatten för 2015 är 0,27 % (mot 0,627 % 2014), mindre än hälften. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle tro att IP i regel har någon annan årlig avgift som ISK saknar också. Det gör väldigt stor skillnad på avkastningen på sikt.

      Radera
  7. Köttberget fick räntebidrag, avdrag på 100%, utmärkt arbetsmarknad, ljusnande framtid och ATP, dvs bästa åren är pensionsgrundande och om man skall gå på vad HSB säger kommer de kräva massor när de blir gamla eftersom det har de rätt till. Men de glömde att de kriser som kommer explodera på 20 talet ( energi , skuld, demografisk, klimat, fltkting, integrations, jobb, demokrati ...) kommer ättestupan införad och det kommer att bli lag på att alla offentligt finansierade vård och omsorgsinsatser upphör efter 82 års ålder, dvs 7 feta år efter pensionen.

    SvaraRadera
  8. Uträkningen är lite statisk. Idag får ett långvarit socialfall det flott med garantipension och bostadstillägg. Så här går det att skära rejält och det är bara en tidsfråga innan det görs. Och när pengarna förlorar sitt värde av inflation och flykt till reala tillgångar blir nog garantipension det normala. De som har stora besparingar får nog än mindre pension på liknande sätt som bostadstillägget är utformat. Bara grundprincipen att staten tar allt den kan blir kvar, så länge staten finns kvar. Försök att tänka dynamiskt och planera in att den försvinner 2050.

    SvaraRadera
  9. Den stora orättvisan handlar om pensionsreformen på 90-talet. Där hittar vi ATP-reformen som nu enligt min mening måste kastas i papperskorgen och helt revideras med en utjämning mellan generationerna. Makthavarna vid beslutstidpunkten ansåg sig ha rätt att berika sig själva för att de tillhörde gruppen som "byggt Sverige". Folket födda efter 1955 fick snällt se sig blåsta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nertrappningen började väl för dem som var födda 1945....
      För min del kvittar det.
      Jag har ändå bara garantipension plus något annat...
      Det är dock såpass att jag överlever.
      Tur att man är frisk än så länge....

      Radera
    2. Nedtrappning och nedtrappning (:. De som är födda mellan 1937 och 1955 får proportionella 20-delar från det gamla ATP-systemet. Är man född t.ex 1945(dagens nyblivna pensionärer) så får de ca hälften från det gamla systemet och hälften från det nya. ATP-systemet innebar dels:

      * Att de får indexjusterad pension oavsett löneutveckling(inflationsskyddad)
      * Att de kan tillgodo räkna sig en pension för de 15 bästa åren

      I ex ovan alltså ca 50% beräknat på så vis.

      Det är denna orättvisa som måste räknas om för i vart fall de högre inkomsttagarna.

      Man kallade reformen RÄTTVISA. Vilket hugskott!

      Radera
  10. I mina jämförelse har jag bortse från avdraget. jag har valt att jämföra med samma månadsinbetalning.
    Det man gör med skatteåterbäring avgör vad som är bäst. I de flesta fall kommer tyvärr folk endast att slösa det/kasta den genom fönstret. Däremot om det finns en medveten sparande av skatteåterbäring då var det bättre med IPS.

    För att illustrera kan man ha tre fall
    1)
    ISK 1000:-/månad

    2)
    IPS: 1000:-/månad
    ISK: 6000 :-/år i juni (året efter)

    3)
    IPS: 1000:-/månad
    Ingen sparande av skatteäterbäring


    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...