2014-12-08 14:36

Robot 77 HAWK var tänkt att bara användas i Skåne

Sveriges mellanräckviddiga luftvärn, robot 77 HAWK har en markbaserad målradar, synnerligen olämplig för gruppering i normal svensk skoglig terräng, eller för den delen i bebyggelse. I själva verket införskaffades robot 67 HAWK-systemet på slutet av 60-talet enbart för att användas till luftvärn i Skåne, men har i takt med nedläggningar och avskaffande av bland annat långräckviddiga Robot 68 Bloodhound givits andra uppgifter.

Detta är inget nytt, utan jag har berört det i tidigare inlägg om svenskt medel- och långräckviddigt luftvärn. Signatur FM Ing skrev dock en mycket bra kommentar till inlägget om IRIS-T SLS, som påminnde oss om varför svensk modernare radar är placerad på mast, t ex UndE-23 och dess föregångare.
Godkänt foto på EldE 98:s målradar
till vänster i bild. Som man ser kommer
den blockeras av alla hinder högre än
en människa och är mycket svårgrupperad.

Även det inköpta men aldrig förbandssatta Bamse-systemet hade radar på mast, specifikt målradar på mast, som gör att man kan gruppera systemet mitt i skogen, och ändå skjuta åt olika håll.
Yttäckning med
rb 67 och rb 68.
Rb 68 enbart grupperade
i Skåne

Detta går inte för robot 77 med EldE 98. Målradarn sitter på en markbaserad släpvagn och kan i praktiken bara grupperas i flacka Skåne eller andra jordbruksbygder, alternativt på förrekade och skottfältsröjda platser runt om i Sverige. Annars kan man helt enkelt inte verka, och knappt ens då, om fientligt flyg, speciellt helikopter, väljer att smeka trädtopparna.

Dessutom blir personalen mycket utsatt, då man måste gruppera i öppen terräng. Själva skytt och befäl sitter i en container, som kan vara grupperad på säkert avstånd från både eldenhet och målradar, men det finns dock soldater som ska gruppera själva målradarn (och eldenheten), som antaligen spenderar all tid efter grupperingen med att gräva sig väldigt, väldigt djupa hål att ta skydd i. En bra bit bort, vilket i sig gör att en omgruppering tar ännu längre tid.

Efter införskaffandet av HAWK 1967, robotar vi fortfarande har kvar som vårt främsta luftvärn, införskaffade man Bristol Bloodhound, som kom att kallas Robot 68. Denna grupperades i fasta grupperingar för att försvara våra flygbaser, men avvecklades relativt snart när man istället satsade på spridning i terrängen. Räckvidden var mycket lång och i princip hela södra Sverige kunde täckas in om man grupperade glest (vilket man inte gjorde - Bloodhound skulle främst grupperas på Barkaby i Stockholm om jag minns rätt - dock täckte detta in hela Stockholm, inklusive flygbaserna i Tullinge och utanför Uppsala, eventuellt även Nyköping).

Poängen är att vi idag som främsta luftvärn har ett system som enbart var tänkt att användas i Skåne, men som i takt med andra nedläggningar har fått utökade uppgifter systemet är direkt olämpligt för. Politiker har alltid kunnat peka på "men vi har ju rb 67/77 kvar" och gör så än idag. Att systemet bara fungerar önskvärt i Skåne och bara kan täcka in en yta lite större än Skåne låtsas man inte om.

Robot 77 kommer falla för åldersstrecket och det är nog redan idag ytterst tveksamt om alla robotar rent tekniskt fortfarande fungerar i ett skarpt läge, i den mån man inte skjutit slut på dem på övningar. 1967 var trots allt för 47 år sedan. 47 år av modernisering av både stridsteknik, motmedel och själva flygplanen. Eldenhet och målradar har dock moderniserats och kallas idag EldE 97, men i grund och botten har vi fortfarande en luftvärnsrobot som introducerades i amerikanska armén 1960... Fanns det ens radarsökande "HARM"-robotar 1960?

I den mån motståndaren via underrättelsearbete har skaffat sig information om förrekade och röjda grupperingsplatser för vårt luftvärn blir det en mycket smal sak att skjuta bort det. Frågan är också om dessa platser alls hålls rensade längre...

18 kommentarer:

  1. AGM-45 Shrike, en AIM-7 Sparrow med målsökaren utbytt, var väl vad jag vet den första antiradar-roboten, och började användas i mitten på 60-talet mot nordvietnamesiskt luftvärn.
    Hawk har jag läst någonstans beskrivet som ett när det gäller EM-strålning "noisy weapon", så dess överlevnadsförmåga är nog inte på topp. Frågan är också hur det står emot störning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Störning behövd nog inte för radar är en kraftig pjäs. Svår att störa ut.

      Radera
    2. Hawk operatören i krig är en av de mest utsatta befattningarna. När inkommande robot är på väg har Hawk roboten väldigt liten förmåga att slå ut den. Liksom att målet måste belysas hela tusen gör operatören väldigt utsatt.

      Radera
  2. Det låter som ett skämt att ha robotsystem från 60-talet.
    Gamla robotar är ju tunga, ineffektiva historier. Blir det inte jobbigt för hästarna som ska dra runt dem vid omgrupperingar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, det har man ju värnpliktiga till... eller... javisst ja.. tänkten´te på det...

      Radera
    2. Men vår beredskap är god, som alltid, enligt fältjägarecorpsen!

      Radera
    3. @Kingedward24
      Förvisso, men jag antar att vi ändå är bättre än de kejserliga batterierna, som behövde över femtio oxar för att förflyttas, eller vad nu Herman Lindquist sa...

      Radera
    4. Ja tänk vilken utveckling.
      När fienden står där med sina trilskandes oxar så omgrupperar vi raskt med våra Italienimporterade lågpriskusar.
      Tänk vad det hittar på. Vad blir nästa steg, vitaminer i havren? En rejäl Solvallaspruta i häcken kanske så går det ju väldigt fort sedan.

      Radera
  3. Det skulle varit bättre för svenskt lv att behålla och modernisera rb68 mk2.
    Tyskland sålde sitt patriot system till Sydkorea. Varför kan inte FMv köpa i beg patriot från USA?
    Svensk försvarsbeslut är en stor grekisk tragedi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hälsa kompisarna på ambassaden!

      Radera
  4. Robotar finns så det räcker. Man skjuter mer med dem nu än tidigare dock.
    Gällande gruppering så var tanken mer att stå runt Sthlm på diverse höjder. Exempelvis gissar jag kullar som Flottsbro eller typ Hammarbybacken samt en vid Arninge i Täby som jag tappat namnet på.

    SvaraRadera
  5. Ursäkta en civilist, men är det någonting jag verkligen inte förstår med svenskt luftvärn är varför inte FM på bred front satsade på BAMSE systemet? Jag har förstått att det var hyfsat effektivt, okej räckvidd och lättanvänt (det byggdes väl efter värnpliktprincip; lätt för bassar att sköta den). Varför släpar vi omkring på gamla tunga HAWK system och rbs 90? Fick inte Bofors sina mutor eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Luftvärnet var inte nöjda med Bamses förmåga bland annat.
      Sen så har vi inte rbs90 kvar utan rbs70.

      Radera
    2. Ok. Då vet jag. Vet du mer om vad som felades? Såvitt jag förstod så var det en ganska stor satsning?

      Frågan blir ju; vad skall vi då ha? För uppenbarligen kan vi inte silvertejpa HAWK systemet för ytterligare en omgång? Patriot-systemet kanske?
      -Men det är klart, det kräver ju "rimliga försvarsanslag" och tocket...så jag misstänker att kommandot blir "silvertejp fram".

      Radera
    3. Exakt vad de var missnöjda med vet jag inte. Det jag fick höra var att systemets förmåga inte var så hög som förväntat utan mycket sämre och att man därför inte var intresserade. Fick höra det från en kursare från officershögskolan jag träffade på i Halmstad för några år sedan.

      Patriot/PAC/"aster" etc är system som är för dyra för oss i dagsläget. Jämför med Finland som skaffade om jag minns rätt 5 Nasaams bataljoner för priset av en "aster". Den troligaste ersättaren i dagsläget är just nasaams eftersom den bygger på i grunden HAWK systemets tänk och en central ledningscontainer som vi redan införskaffat (GBADOC)
      Sen om det är det bästa nej det tycker inte jag, för mitt Lv öga (jag är luftvärnare i grunden) är nasaams bäst för försvar av punkter. Det skulle passa perfekt som integrerat luftvärn för flygbaser/marinbaser (vilket vi borde haft sen tidigare).
      Sen är iris-t ett bra system för brigadluftvärn som bör kombineras om pengar finns med långräckvidigt system som helst har förmåga mot ballistiska robotar.
      Det är dock fantasier, flygvapnet vill inte ha luftvärn (konkurerar med spetsnosarna) och armén tja... Armén finns inte längre.

      Radera
  6. Mer än 90% av totalförsvaret skrotades inklusive förbanden som skulle använda Bamse och investeringspengarna förbrukades av miljardkostnader för att riva anläggningar och skrota utrustning.

    SvaraRadera
  7. RB68 var inte avsett att skydda flygbaserna, ursprungligen skulle den ta mål som var "Högre och snabbare" än jaktflyget och avvecklades för att man inte ville avveckla en flottilj. Mer att läsa i http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Ledningssystem/ovriga/RB%2068/ARM_Projekthistoria_Rb68.pdf

    SvaraRadera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...