2014-12-29 15:26

Psyket slår intelligens på aktiemarknaderna

"I can calculate the movement of the stars, but not the madness of men" - Sir Isaac Newton
När det gäller investeringar och aktiespekulation spelar det ingen roll hur intelligent man är. Psyket har större påverkan än IQ och den intelligentaste kan förlora enorma summor oavsett sin intelligens.



Världens kanske första aktiebubbla var Söderhavsbubblan (eng The South Sea Bubble), då den holländska tulpanbubblan handlade om en mjuk förnyelsebar råvara och inte aktier.

Bland de som investerade i The South Sea Company hittades Sir Isaac Newton, som förutom att vara en utbildad teolog mest är känd för sina banbrytande upptäckter inom optik, matematik och fysik. Även om dessa var lågt hängande frukter på 1600-talet, så krävdes det ändå antagligen en nivå av särbegåvning (=IQ bland de 2% högsta i världen, aka "Mensanivå") för att göra dessa upptäkter. Det finns en massa försök att skatta hans IQ, men då dessa sällan anger skalan är siffrorna ointressanta. Antagligen låg han på 1%-nivå, där 99% av befolkningen var mer korkade än honom.

Newton var rent av så begåvad att han insåg att hans upptäckter ändå bara var approximationer och att bättre teorier skulle komma i framtiden
“To explain all nature is too difficult a task for any one man or even for any one age. Tis much better to do a little with certainty & leave the rest for others that come after than to explain all things by conjecture without making sure of any thing.”
 samt att hans arbete byggde på andras tidigare upptäckter:
"If I have seen further than others, it is by standing upon the shoulders of giants."
Newtons approximationer gällde fram till Einsteins relativitetsteori bevisade dem inte helt korrekta för på Newtons tid omätbara storheter, även om de än idag duger för beräkningar inom mekanik så länge man håller sig borta från Einsteins relativistiska storheter.

Sir Isaac Newton fick rent av ansvaret för dåtida Englands motsvarighet till dagens centralbank, nämligen The Royal Mint, från 1696. Han kan knappast anses varit en ekonomisk analfabet och låg bland annat bakom Englands första guldmyntfot, då man tidigare haft silvermyntfot. Därtill hade han genom åren skapat sig en ansenlig förmögenhet.

Trots detta var han en av de som förlorade massivt på Söderhavsbubblan 1720, hög IQ på 1%-nivå, ordförande i vetenskapsrådet Royal Society och motsvarande centralbankschef till trots.

Han ska ha förlorat otroliga 20 000 pund, vilket i dagens penningvärde hade varit värt ungefär 28 000 000 svenska kronor, eller om man så vill 28 miljoner kronor (2.4 MGBP).

Så tro inte att du är så himla smart och inte ens om du sitter där som en enprocentare IQ-mässigt kan du rå på det mänskliga psyket. För bubblor är psykologiska och psyket och psykologi styr dem, inte intelligens. Därför kan uppenbarligen intelligenta människor fastna i både IT-bubblan och bostadsbubblan. De är nämligen fortfarande bara människor.

Du är alltid dummare än du tror, för dina investeringar och din intelligens begränsas av omgivningens psykologi.

Men när du förlorar massiva belopp på kraschen får du trösta dig med att du står på giganters som Newtons axlar.

23 kommentarer:

  1. Se där! En klockren one man gallup och anekdotisk bevisföring. :)

    SvaraRadera
  2. Precis...
    Tiderna förändras, som Newton insåg...
    Tänkare som Buddha och Jesus, som utgick från sin tids ramar, blev religionsgrundare...
    Vad säger att inte Richard Dawkins blir religionsgrundare för framtidens postcivilisation...?

    SvaraRadera
  3. Bara för att man har ett högt IQ så kan man givetvis inte allt. Dock lär sannolikheten vara större att en med högt IQ lyckas bättre än en med lågt, speciellt om båda verkligen går in för det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, det som brukar vara avgörande om man blir riktigt duktig på något är ett brinnande intresse, på gränsen till mani om man skall bli bäst. Och massor med övning. Själv saknar jag nästan helt motivation och håller mig därför till förhållandevis säkra kort när det gäller investeringar.

      Radera
    2. Matematiskt kunniga högt-IQ-typer är väl de som skapat high-frequency-trading och många andra finansiella uppfinningar? Många teoretiska fysiker utslängda från den akademiska karriären har gått den vägen och skrattar numera hela vägen till banken.

      Här är förresten lite kul, populärt hållen semesterläsning om stokastiska differentialekvationer:
      http://www.theguardian.com/science/2012/feb/12/black-scholes-equation-credit-crunch

      Radera
    3. Thomas, rent generellt; med det mesta. Men nu specifikt; investeringar, vilket en med högt IQ lätt hade räknat ut.

      Radera
    4. Professor Lars, redan när jag gick på teknisk fysik fanns där personer som jobbade deltid på börsen för att utveckla algoritmer för att förutsäga framtiden. Kul för dem. Att jaga pengar har en tendens att göra människan nöjd, och skratta rejält. Själv är jag så pass korkad att jag skrattar ändå. Och det är den här bloggen som just nu får mig att skratta. Vad skrattar du åt professor Lars?

      Radera
    5. Usch det där lät inte bra. ber om ursäkt Professor Lars.

      Radera
    6. Och blogg-Lars. flåt.

      Radera
  4. När det gäller vetenskapliga upptäckter verkar det antingen har behövts en eller flera dödsfientliga antagonister för att prestera på topp, som i fallet Newton-Leibniz, eller en grupp som hjälps åt som med Einstein et al. Sen var det ju på Newtons tid även politiskt viktigt att rätt person från rätt land fick äran. Det förminskar dock inte deras arbeten, men ger en lite mer nyanserad bild av det hela.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Leibniz och Newton gjorde sina arbeten oberoende av varandra. Sedan fick de inte tillfälle att träffas, mest för att Newton var en sådan ensamvarg. De verkar inte personligen hyst något större agg mot varandra. Snarare var det deras respektive lärjungar som rök ihop. Ofta är lärjungarna hetsigare än mästarna.

      Einstein hade däremot tur och klokhet nog att hitta rätt personer att få stöd hos. Hilbert tex gav förmodligen ovärderlig hjälp till Einstein. Hilbert var även först med att publicera den ekvation som numera kallas Einsteins fältekvation, som även är en av de mest imponerande upptäckterna inom teoretisk fysik.

      Radera
    2. Kanske minns fel då det var några veckor sedan jag lyssnade på ett pod-radio avsnitt ur BBC:s rika samling. Fick intrycket att Newton var en ganska svår person, och att det även var nationalistiska känslor inblandade vad just gällde matematiken för vem som hade gjort vad. Men att det bråkades på olika nivåer behöver ju inte betyda att de inte kom på det helt själva.

      En annan sak som ofta får om bakfoten är hur lång tid saker tog förr i tiden. Ibland väntade forskarna decennier eller längre, till en politiskt korrekt tidpunkt, med att publicera. Detta ledde förstås även till att konkurrenter kom fram till samma sak, med påföljande bråk om vem som var först.

      Radera
  5. #Neo Cortex

    "The republic of letters" uppfattade sig som stående över nationerna redan på Newtons tid. Pierre Bayle startade sin tidskrift 1664 som cirkulerade i hela Europa.

    SvaraRadera
  6. Börsen i USA har genomsnittligt avkastat 8,5% per år sedan 1897. Räcker inte det som argument för din intelligens att förvalta familjens förmögenhet över tiden? Eller i varje fall sälja på topp och köpa i botten? Men i verkligen är alla giriga och spekulerar på kort sikt. Idag säljer många allt inför förväntat ras för att köpa tillbaka senare (Investeringskontot har bidragit). Men det blir sällan eller aldrig så eftersom psyket vägrar att förlora trots att börsen historiskt varit den absolut bästa sparformen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om vi nu står inför en serie av statskonkurser på ett par års sikt så bör man nog just då inte ligga investerad på börsen. Men alla tror att de hinner sälja i tid, såklart.

      För 2015 tror jag på den amerikanska börsen, som dessutom gynnar oss svenskar då USD/SEK troligtvis fortsätter att stiga. Gissar jag.

      Radera
    2. @Somebody...

      Råkade bemöta ditt inlägg på fel plats. Se nedan

      Radera
  7. När betalningsinställelse inträffar bland de utvecklade industriländerna och räntan är negativ...var är då de säkra placeringarna. Ja inte är det s.k riskfria statsobligationer. Företagen kommer fortfarande att tjäna pengar vilket särskilt gynnar börserna. Inte minst tvingas kapital in från pensionsbolagen som inte har något val om de ska få avkastning. Börsen kan dock få tillfälliga nedgångar pga av just psyket eftersom några stora nedgångar lyst med sin frånvaro. Alltså, var ska kapitalägarna lägga sina pengar? Som vanligt ska man jämföra verkligheten med den tekniska analysens förutsättningar och lyssna till (köp)signaler. Glöm inte att de stora signalerna nästan alltid först innebär en reaktion åt motsatt håll. Här kommer psykets brister in och gör folk oerhört nervösa. Därför köper och säljer oftast folk på toppen/botten.

    Glöm inte att allmänheten inte längre är deltagare på börserna som före 2007, Det finns kapital vid sidan om som kan medverka till bra drag framöver.

    Men jag håller med dig om att risken för en större nedgång finns om ekonomierna råkar in i depression. Förutsättningarna har aldrig varit större sedan 1929.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var de ska lägga pengarna? På samma ställe som under den senaste tiden, dvs på börsen och därför kommer den att fortsätta upp under närtid (2015 åtminstone, svårt att blicka längre).

      Jag håller med om att sentimentet fortsätt är ganska negativt trots de höga nivåerna, det är många korpar som kraxar och alla minns fortfarande 2008 och skyr aktier. Vi kan vara några år in i en 10-årig sekulär bull market och uncharted territory.

      På längre sikt så tornar molnen upp sig, har vi tur så förmår den amerikanska ekonomin som nu har fått upp farten på riktigt och som gynnas av det låga oljepriset att dra igång världsekonomin. Har vi otur så ser vi en krasch i junk bonds pga den höga skuldsättningen hos de amerikanska oljebolagen. Det kan vi nog leva med, men en default i Japan eller i Grekland kommer definitvt att skicka ekonomin ner i en depression. Då blir det likvideringar i panik under oorganiserade former och allt faller i pris, även guldet initialt. Men i ett sådant förlopp är det nog just guld och kontanter (USD) som gäller, och kanske mark och vapen i värsta fall...

      Radera
  8. Jag är försiktigare vad beträffar en 10-årig bullmarknad. Max 5 år. Däremot kan det gå fort till DJIA 25.000 eller mer. Börjar de långa statspappersräntorna i USA gå upp pga i 1:a hand omallokeringar pga för låg avkastning så tror jag börserna bör sticka norrut rejält. I synnerhet i USA. Både pga Europas problem inom bankerna och överskuldsättningen som försvagat ekonomierna.

    Annars tror jag att 8-årscykeln drabbar världsekonomin i slutet av 2015. Frågan är vart kapitalet då tar vägen när vinstförväntningarna går ner?

    Negativt sentiment brukar vara en garanti för uppgång. Och tvärt om.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...