Även om bankerna drar in runt 2 miljarder SEK i direkta kortavgifter från kortinnehavarna, så hittar man de stora summorna i transaktionsavgifterna. Nedan följer några snabba exempel på transaktionsavgifterna.


Man ska komma ihåg att speciellt för landets 10 000-tals småföretagare finns det inga möjligheter att förhandla ner dessa avgifter. Stora kedjor gynnas därmed ytterligare genom att dessa kanske kan förhandla ner avgifterna.

Stora dominerande Swedbank och BABS tar t ex 1:50 SEK + 1.80% per transaktion, och ett minimibelopp på 200:- SEK i månaden. Till detta kommer kostnaden för terminalen och kommunikation över telefon eller Internet. Sk bankkort ska dock bara ha en transaktionskostnad på 1:50, men det förutsätter alltså att man inte har en kredit kopplad till kortet.

Ett kortköp på 100:- SEK kostar alltså butiken 3:30 SEK, 500:- SEK kostar 10:50 och 1000:- SEK kostar 19:50 SEK. Dessa kostnader bakas naturligtvis in i högre hyllpriser på alla produkter, eftersom man inte får ta ut några kortavgifter.

Tar man uppstickaren iZettle, som erbjuder smidiga terminaler du kopplar till din iPryl och dess Internetkoppling via WiFi eller mobilnätet, så tar man mellan 2.75% och 1.50%, beroende på månadsomsättning. För att få den lägsta avgiften om 1.50% måste man sälja för över 300 000:- SEK i månaden, dvs betala 4 500:- SEK i kortavgifter per månad.

Enligt Bankföreningen (eng Swedish Bankers) genomförs 240 korttransaktioner per svensk och år. 2006 var siffran ca 130. I EU sägs snittet vara 65 per svensk.

Om vi förmodar att man drar in åtminstone 2:00 SEK per transaktion och man avser vuxna svenskar, vilket är ca 7.5 miljoner drar man in 2*7.5*240=3600 MSEK, eller 3.6 miljarder på korttransaktionerna. Sannolikt är denna siffra högre.

Det finns också ytterligare fällor här. Ett populärt exempel är att dra upp kreditkort som t ex OK/Q8-erbjuder, med 1% kickback på allt man köper. Om man betalar sina räkningar i tid. Givetvis kalkylerar man, likt för s k räntefria konsumtionslån som erbjuds hos t ex hemelektronikkedjorna, att en viss procent inte betalar sina räkningar i tid. Det kan t ex räcka med sjukdom, eller för den delen arbetslöshet och de månader som går innan a-kassan börjar rinna in, så sitter man där med obetalda räkningar. Då ligger effektiv ränta på upp till 16.22%. Trevligt tycker förstås OK/Q8 och liknande andra kortföretag.

Tittar jag på mig själv, t ex vid boksigneringar, så skulle jag landa på iZettles 2.75% i kortavgifter. F-priset, dvs det pris återförsäljare (inklusive jag) köper in t ex en pocketbok för är ca 27:- SEK ex moms (frakt tillkommer) och jag säljer den för 50:- SEK inklusive moms, eller 47:17 SEK. Bruttovinsten blir alltså 20:17 SEK. Av detta skulle iZettle vilja ha 50*0.0275=1:38 SEK, eller ca 6.8% av hela min vinst. Och då har jag inte räknat med inköpskostnaden för kortterminalen, kommunikationskostnader eller andelen i iPrylens inköpspris. Bokföringskostnaderna har man oavsett kort eller kontant. Jag skulle alltså behöva höja priset på en pocketbok med säg 1:50 SEK, till udda 51:50, men en del betalar förhoppningsvis kontant så priset skulle behöva sättas till 51:- SEK. Vilket skapar ett problem när det gäller kontanthanteringen, som inte längre bara inbegriper 50-lappar och större valörer.

Slår man samman runt 2 miljarder i kortavgifter från kortinnehavare och 4 miljarder SEK i transaktionskostnader, så drar bankerna in åtminstone 6 miljarder SEK på korten. Det är lite mindre än 1000:- SEK per vuxen svensk och år, som till skillnad mot företagen inte kan skicka vidare kostnaderna till någon annan. Medianen för svensk nettoinkomst ligger på drygt 20 000:- SEK, eller säg 240 000:- SEK om året. Enkelt räknat går 0.4% av svenskens skattade inkomst till att betala korttransaktioner. Och då gnäller folk över 0.2% hit eller dit i ränta på sina bostadslån.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Bitcoin, just nu, ca 0,24 kr / transaktion. Troligen ännu billigare i framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För datorkostnad, Internetkoppling och växlingskostnader in och ur bitcoinsystemet så man kan använda pengarna till något vettigt bryr du dig inte om.

      Bara växlingskostnaden till och från SEK handlar om flera procent.

      Radera
    2. Varför känner du att du måste använda växlingsombud. Om du lägger upp din bok för försäljning via bitcoin så kan du få in lite utan att behöva bry dig om växlingskostnader. Sen kan du i din tur köpa något du vill ha... Det är så en ekonomi fungerar ;)

      Sen skaffade jag inte mobiltelefon, dator och internet för att kunna använda bitcoins.

      Radera
    3. Jag vill ha mat och kunna betala mina räkningar. Så jag behöver växla.

      Radera
    4. Dessutom måste jag betala skatt på vinsten och staten tar inte bitcoin som betalning av skatteskulder och momsskulder, så då måste jag oavsett växla.

      Radera
    5. @alag

      Sist jag kollade fanns det ganska magert med utbud av varor att köpa för bitcoin. Vare sig ICA eller vår hyresvärd tar bitcoin (och som cornu påpekar så tar inte SKV det heller).

      Radera
    6. När man har alla sina utgifter i SEK måste man vara under normalbegåvad om man inte omgående växlar alla intäkter till SEK.

      Radera
    7. Tillägg: (Sist jag kollade fanns det ganska magert med utbud av varor att köpa för bitcoin) isht för sådana varor jag vill ha...

      Radera
    8. Det finns ju inget hinder att du i din tur frågar någon som du vill köpa grejer av om de kan tänka sig ta emot de bitcoin som du tjänade via bokförsäljning. Det är lite så en ekonomi växer.

      Radera
    9. alag, fel, det finns följande hinder:

      Man anser sin tid för dyrbar för att fråga kassörskan på ICA, tjänsteman Ulf på SKV eller Ronny på bilprovningen om de kan tänka sig att ta betalt i bitcoin, när man vet att systemen de jobbar med inte tilllåter det.

      Jag gissar att en mycket liten del av cornus eller Anonyms omsättning rör sig om transaktioner med privatpersoner (köpa begagnat osv), där det möjligen skulle finnas en chans att det inte är bortkastat att fråga om bitcoin tas emot.

      Men även i de fallen kan det finnas en social spärr mot att fråga någon om något man vet att de inte sysslar med. Ett så kallat hinder. Man vill inte ödsla folks tid på att fråga dem om saker som är ren mumbo jumbo för dem. Jag skulle t.ex. inte fråga gubben jag köper ved av om han vill ta betalningen i bitcoin istället, för han kommer bara känna sig dum som inte vet vad jag snackar om. Onödigt. Man talar med bönder på bönders vis, och när det kommer till bitcoin så är de flesta bönder. (Om någon tror att det ligger något som helst värderande i det, som tiltar åt bitcoins fördel, så är ni ute och cyklar..)


      Det är lite så en ekonomi växer säger du.. Låter som att det handlar om att bygga upp något? Bygga upp något = investera, dvs anstränga sig nu för eventuell betalning i framtiden. Och du menar att det inte finns några hinder? Är du dum?

      Radera
    10. "Tillägg: (Sist jag kollade fanns det ganska magert med utbud av varor att köpa för bitcoin) isht för sådana varor jag vill ha..."
      Allt på amazon kan du köpa med 15-20% rabatt om du betalar med Bitcoin och Amazon säljer jäkligt mycket.

      http://www.purse.io/

      Radera
    11. @rahleigh
      "Låter som att det handlar om att bygga upp något?" Japp ett samhälle med minimal ekonomisk friktion.

      Vedgubben tar säkert digitala pengar redan idag, så det finns säkert en chans att han förstår.

      Radera
    12. @whatever
      Klarna ska, om de inte redan gjort det, börja acceptera bitcoin.

      Radera
    13. Varför blanda in Bitcoin över huvud taget. Det liknar ju i slutänden någon form av Byteshandel, Kollektiv, Kooperativ. Skattefritt byte av varor och tjänster.
      Odlade tomater mot klippa håret. Bok mot en hårfön. Som i Kreuzberg i Tyskland för ca 20 år sedan.
      Då hette valutan Kreuzer och är väl lika effektiv som Bitcoin att använda som vanligt betalningsmedel?
      http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/trender/byteshandel-odlar-samjan_3916097.svd

      Radera
    14. @whatever

      Nu handlar jag inte så mycket på amazon, men som jag förstod det så går det här upplägget ut på att en bitcoinköpare är villig att betala 15-20% överpris för sina bitcoins.

      Att folk är villiga att acceptera 15-20% växlingsavgift säger ju en hel del om hur smidigt och billigt bitcoin är att använda. Man kan ju fundera en stund vad detta innebär på alla affärer där man behöver växla till/från SEK.

      Radera
    15. @Nils Nilsson
      Word

      Jag ägnar mig gärna åt den typen av byteshandel, men det är inte det som ger mig en ipad att slösurfa på innan jag somnar..

      Radera
    16. @rahleigh

      Jag tror inte på den här typen av ekonomi, i det stora. Självklart byter man tjänster med vissa människor. Men i det stora tror jag bara det bromsar upp. Pengar är ett bra system som fungerat rätt bra ettag. Ett mycket flexiblare sätt att handla än kooperativ och byteshandel. Lättare att köpa en Ipad med.
      Men jämfört med Bitcoin som är svår att omsätta och handla för kan man lika gärna byta varor.

      Radera
    17. @Nils Nilsson
      Valutor som Kreuzer skulle ha stor nytta av blockkedjan på samma sätt som blockkedjan skulle ha stor nytta av valutor som Kreuzer, både bitcoin och kreuzer kan existera i symbios. Att skapa en valuta likt kreuzer är både billigt och lätt och det existerar redan motsvarigheter i blockkedjan: https://www.coinprism.info/assets.

      Sen kommer funktionaliteten öka när sidokedjor implementeras. Sidokedjorna är nya blockkedjor som tryggas av Bitcoins, via Bitcoin kontrakt, precis som dollar och sek brukade backas upp av guld. Du kan i princip ha tusentals sidokedjor "knuten" till Bitcoin, alla med olika egenskaper och syften ... och alla av dem drar nytta av den motståndskraft som garanteras av Bitcoins blockkedja.

      Radera
    18. Den som köpte Bitcoin för 5000 kr i juni har ca 2500 kr kvar idag. Den dagen valutan är stabil och kan användas för att betala livsmedel, diesel, hyra, teleabb etc med kan den bli intressant. Dessförinnan är det bara en Kalle Anka-valuta som är lika irrelevant som Rubel för en svensk konsument.

      Känns lite som valutornas motsvarighet till skrivbordslinux: Något som introverta singelmän med stora skägg tror benhårt på, men som 98-99% väljer bort till förmån för något som kan användas utan krångel.

      Radera
    19. @bambazzl
      Jag tycker att du borde ta och ge dig själv en broderlig klapp på axeln och gratulera dig själv lyckan att få tillhöra den minoritet på jorden som har ett bankkonto och en relativt stabil valuta om man får kalla den det efter att ha förlorat 99.3% av köpkraften på 100 år.
      Sen är bitcoin mer än en valuta, bitcoin är allt som har med tillit över internet att göra som Privata aktier, Publika aktier, obligationer, Derivatinstrument (terminer, swappar, optioner och mer komplexa varianter), Rösterna i samband med någon av ovanstående, råvaror, utgiftsdokument, handelsdokument, Hypoteks / lånedokument, Servdokument, Crowd-finansiering, Mikrofinansiering, Mikro-välgörenhet, lagfartsbevis, Fordons register, verksamhetstillstånd, Business inkorporering / upplösning poster, Affärsägarregister, regleringsdokument, kriminalregister, pass, födelseattester, dödsattester, Röst ID, Röstning, Hälsa / Säkerhet Inspektioner, bygglov, vapentillstånd, teknisk bevisning, domböcker, omröstningar, Ideella register, Regeringen / ideell redovisning / öppenhet, kontrakt, signaturer, testamenten , truster, börsverksamhet , GPS spår (personliga, Examen, certifieringar, Mål, grader, HR poster (lön, utvecklingssamtal, prestation), journaler, Räkenskaper, Affärstransaktionsposter, Genome uppgifter, GPS spår (institutionella), leveransdokument, Skiljeförfarande. Fysikaliska Tillgångs Nycklar, Hem / nycklarna till lägenheten, Semesterboende / timeshares nycklar, Hotellrum nycklar, bilnycklar, Hyres bilnycklar, Leasade bilar nycklar, skåpnycklarna, kassaskåps nycklar, Paketleverans (delad nyckel mellan leveransföretag och mottagare), vadhållningsdokument, kuponger, Bokningar (restauranger, hotell, köer, etc.), biobiljetter, patent, Upphovsrätt, varumärken, Programvarulicenser, Videospellicenser, Musik / film / bok-licenser (DRM), domännamn, Online identiteter, Bevis på författarskap / Bevis på tidigare teknik, Dokumentära register (bilder, ljud, video), Dataposter (sportresultat, temperatur, etc), SIM Kort, GPS nätverksidentitet, vapen upplåsningskoder, Kärnlanseringskoder (!), Spam kontroll (mikrobetalningar för utstationering) osv…

      Radera
  2. Hur mycket betalar bankerna i sin tur till Visa/Mastercard ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @dunder-x

      Och hur mycket betalar banken till utfärdaren av kortet? Någon nämnde att OKQ8 ger 1% kickback på sina kort. Dvs köper du för 100kr så tar banken 3:30 från butiken, men på något sätt måste OKQ8 få minst 1:- för att de skall kunna finansiera sin kickback.

      Enligt wikipedia går i snitt 1.79% till kortets utfärdare - så BABS behåller isf i princip bara de 1:50kr som är fasta avgiften (sen att det normalt är banken som utfärdat kortet är en annan historia). Notera att av dessa förmodade 1.8% så kan OKQ8 ge kickback på 1.0% så det kan ju kosta OKQ8 max 0.8% för transaktionerna (och för bankerna får man anta att det samma gäller).

      Radera
  3. "Enkelt räknat går 0.4% av svenskens skattade inkomst till att betala korttransaktioner. Och då gnäller folk över 0.2% hit eller dit i ränta på sina bostadslån."

    Äpplen och päron kanske? 0,4 % på årsinkomsten 240 000 kr är ju ofta mycket mindre än 0,2 % på bostadslån som ofta överstiger dubbla årsinkomsten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Mama

      Eh, ja - extra oärligt blir det att han kallar päronen för äpplen. Det han jämför är ju 0.4% med 0.2%-enheter (0.2%-enheter på en ränta på 2.0% är ju faktiskt 10%).

      Radera
    2. hah.. skulle precis säga "WUUUT cornu? Vad tror du att du har för läsare egentligen?? Dags att söka jobb på Aftonbladet?"

      Radera
    3. Hey cornu, många av senaste tidens inlägg har varit högkvalitativa - riktigt bra. Det här var också ett bra inlägg. Bara sista raden där som .. ja.. :P
      So don't get me wrong here ;)

      Radera
  4. Anta att snittransaktionen är 100 kr istället för 2 kr så blir det ett par miljarder till.

    SvaraRadera
  5. Nu är det ju inte gratis för bankerna att tillhandahålla kortbetalning. En massa datamaskiner, annan utrustning och programvara måste till och underhållas för att det hela skall fungera.

    Men om det råder konkurrens borde avgifterna med tiden hamna på den lägsta möjliga nivån. Däremot om avgifterna inte är lägsta möjliga så får man utgå från att det råder någon slags (olaglig?) kartellbildning eller att någon del i kedjan har monopol.

    SvaraRadera
    Svar
    1. konkurens,Mellan dom svenska bankerna?

      Radera
    2. @Fredrik Larsson

      Tydligen är det VISA och Mastercard som har ett och annat att säga till om i sammanhanget. Det kan ju mycket väl vara så att bankerna är "tvingade" att ta avgifterna av VISA/Mastercard.

      Hur ser avtalet ut för butiksägaren? Är det någon skillnad i avgift mellan VISA och Mastercard?

      Det är inte givet att det behöver råda någon monopolställning för att få det här förhållandet utan det borde ju kunna bli så här även utan givet den affärsmodell som verkar föreligga hos VISA/Mastercard.

      Radera
  6. Det är ofta strul med korten också. Folk glömmer koderna och det tar onödigt lång tid i kassakön. När man dessutom får betala extra för andras kortköp är det irriterande. Bra inlägg för detta är något jag undrat över. Förgäves har jag frågat många handlare vad dom föredrar utan att få svar. Är det dags att bojkotta korten kanske? Det kanske är med korten som med parfym: Bra att dom finns men synd om dom behövs.

    SvaraRadera
  7. Med andra ord så har bankerna lyckats skaffa sig en privat rätt att beskatta alla inköp i landet, nödtorftigt maskerat med diverse mijö mumbo-jumbo skitsnack, som att det är dyrt och skadligt att transportera kontanter,eller för att minska rånriskenä. Så därför måste vi införa det kontantlösa samhället

    SvaraRadera
  8. Babs är betalväxeln men glöm inte att det behövs en kortinlösare också dvs de som erbjuder terminalen eller webgränssnittet. Där är det ytterligare abonnemangsavgifter och procentsatser.
    Kortbetalningar är dyrt. Snyggt att det införts lag på att handlaren inte får ta ut någon avgift men betalväxlar och kortinlösare kan ta bra betalt.

    SvaraRadera
  9. Nu låter jag kanske som en vandrande reklam för OKQ8's kort men jag har inget med dem att göra, tycker bara de är de "minst onda" av kortbolagen.

    Man kan sätta in upp till 100 000 SEK (och få ränta) innan köp och ha 50 000 i kredit så innan man torskar 16% ränta så skall man ha missat rätt mycket inbetalningar.

    Har man en del av sitt Wibblekonto där så klarar man sig riktigt bra i kortdjungeln.

    Nog skulle jag känna mig mer lurad om jag var tvungen att betala för plastkortet till Swedbank, inte ens få ränta på mina insatta pengar och dessutom ge bort vinsten i kort-ockerhanteringen till Swedbank. Trippel loser. ;)

    SvaraRadera
  10. Alla företag i Sverige som bedriver kommisionsförsäljning som t. ex. auktionsföretag, är undantagna från lagen om förbud mot avgifter vid köp med kort i Sverige. Som exempel kan nämnas att Bukowskis tar ut 1,55% på köp med kreditkort, medan Stockholms Auktionsverk tar 1,95%. Varken Bukowskis eller Stockholms Auktionsverk tar några avgifter vid köp med betalkort, men...och här kommer kruxet: Stockholms Auktionsverk tar ut avgift på 1,95% vid köp med betalkort från MasterCard. De hävdar att MasterCard och EuroCard inte särskiljer kortnummer som är betalkort respektive kreditkort, vilket VISA gör. Alltså får alla som har MasterCard betala 1,95% vid kortbetalning.

    Det löjliga är att man som svensk bankkund, snart inte har något val annat än MasterCard, då både Swedbank och Nordea, såväl som Handelsbanken, tvingat på alla privatkunder MasterCard.

    Lauritz.com tar ingen avgift vid köp med kredit- eller betalkort utställda i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Doktor Syn: "Det löjliga är att man som svensk bankkund, snart inte har något val annat än MasterCard, då både Swedbank och Nordea, såväl som Handelsbanken, tvingat på alla privatkunder MasterCard."

      Det var intressant, det kände jag inte till. Nordea hittade jag inget om men både Swedbank och HB skriver klart och tydligt på sina hemsidor att de ska fasa ut VISA. Intressant att de "råkade" välja MC allihop, samtidigt... Tur att vi inte har bankkarteller i Sverige i alla fall...

      Radera
    2. @Mattias J

      Att alla råkar välja MC (samtidigt) behöver inte alls bero på en bankkartell. Det kan ju vara så att MC råkar ha den mest fördelaktiga dealen (för bankerna/utgivarna).

      Att titta på dylika indicier för att leta karteller lär leda till att man tror att man hittar karteller överallt - inklusive där det inte finns någon kartell.

      Radera
    3. @Mattias J

      Nordea tillåter de som redan har VISA-kort att ha kvar det tills giltighetstiden går ut, men de utfärdar inga nya. Swedbank och Handelsbanken tvingade på sina kunder MasterCard rakt av.

      Radera
  11. Men herregud, de. Svenska oligopolbankerna snittar 20 miljarder i vinst. Varje kvartal. Vem betalar för det? De riskerar allt eftersom ingen finanspolitiker vågar stoppa dem. Bäst hade varit ifall staten deklarerade att vi skiter i bankerna, garanterar bara spararnas pengar.mdå stiger bostadslånen fort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Rikard du glömmer att bankerna inte bara finns för privatpersoners sparande utan också för företagens transaktioner investeringar och sparande. Staten bör deklarera att vi skiter i aktieägarna tar över ägandet vid kris och lagstifta om att allt för höga bonusar och löner åren innan en banks övertagande ska betalas åter med ränta.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. @Rickard Ohlin

      Källa på det?

      Att ett företag går med vinst och att det är kunderna som bidrar till detta är inte något konstigt. Cornu har tidigare visat att bankernas vinster inte alls är märkvärdigt stora om man ställer det i proportion till t.ex. egna kapitalet.

      Radera
  12. Förlåt, självklart var det detta jag menade. Wennerströms förräderi kostade ca 100 mdr. Vad kostar en bankkollaps ? Ingen tjänar på bankernas vinster, inte ens pensionsfonderna , dvs vi själva .

    SvaraRadera
  13. Det där med kortföretag som satt förseningsavgifter i system är ett riktigt oskick.

    T.ex. skickas fakturor ut för ett känt flygbolags poängkort som skall betalas med mycket kort varsel. Ingen möjlighet till autogiro finns och med elektronisk faktura får man det s.k. minimibeloppet ifyllt och måste surfa runt för att hitta rätt belopp för att betala.

    SvaraRadera
  14. Avskaffa insättargarantin och inför centralbankskonton så att allmänheten kan äga monetär bas elektronisk på samma sätt som banker kan, mot en avgift motsvarande självkostnad. Allmänheten skall kunna ha ett centralbankskonto med betalkort och internettjänst etc. Mynt och sedlar i madrassen är inget praktiskt alternativ till eletroniska pengar. Vill man äga sina pengar risk- och räntefritt så öppnar man ett konto i centralbanken. Vill banken låna dina pengar av dig så får de erbjuda något som är bätte än det räntefria centralbankskontot. Ta samtidigt bort insättargarantin, som då blir överflödig och som innebär en subvention av bankerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Mats

      Man kan tillägga att om man vill ha marknadsräntan så borde RB även låta bli att låna ut pengar till bankerna. Med riksbankskonton skulle RB kunna bedriva en mer direkt penningpolitik (än att fippla med reporäntan).

      Radera
  15. Kontanthantering är dyr, osäker, personalkrävande och tidsödande. Dessa kostnader tas naturligtvis också ut på slutpris till kund. Att irritera sig på de som handlar med kort är därför en riktigt trist "knee-jerk" reaktion där man inte tänkt längre än näsan räcker.

    Kortföretagen och bankerna tjänar bra på korten, vilket beror på bristande konkurrens. Det finns utrymmet för prispress neråt. Men de har även signifikanta kostnader för de kortbedrägerier som begås. Jag hoppas vi snart får se fler aktörer (de finns egentligen redan i form av olika betalningssätt via telefon) och att folk lär sig hantera korten så att bedrägerier blir svåra/omöjliga att lyckas med. ICAs kort kan man t ex ha låst för internettransaktioner /utlandsköp och låsa upp tillfälligt när man själv gör ett köp.

    SvaraRadera
  16. Nja, så illa är det väl inte.
    T.ex. får man som småföretagare följande deal: Bankkort 1.05kr, Kredit 1.05kr + 1.75% via t.ex. Teller
    Då krävs det antingen internetuppkoppling eller telefonlina och den "kostnaden" känns faktiskt som en icke-fråga, det går liksom inte att klara sig utan dessa ändå. Fördelen är att man slipper åka stup i kvarten med mycket kontanter till en insättningsautomat, samt att risken för bokföringsfel minskar dramatiskt då man har allt elektroniskt.

    SvaraRadera

 
Top