2014-11-30 17:14

Unionen: Sänkt reporänta kommer inte företag och jobb till del

Fackförbundet Unionen (fd SIF) uppmärksammar att den sänkta reporäntan inte kommer företagen till del, då dessa inte får sänkta räntor. I praktiken bidrar alltså Riksbankens räntepolitik bara till att blåsa upp bostadsbubblan och skuldsätta hushållen långt upp över öronen i sin tävling om vem som kan skuldsätta sig mest för en redan existerande bostad. Någon hjälp för företag i behov att investera och skapa jobb är inte reporäntans nollränta.



Vad som inte nämns är att det är i princip riskfritt för bankerna att låna ut till svenska privatpersoner. Privatpersoner kan inte lämna in nyckeln, utan är personligen ansvariga för sina skulder. Ett företag kan däremot gå i konkurs och lämna banken med kreditförluster

Räntorna stimulerar alltså inte svensk ekonomi, utan bara bostadsbubblan.

Unionens nya chefsekonom Lars1. Jagrén konstaterar att det borde vara tvärt om.
"Ska man döma utifrån den allmänna debatten, så är det hushållens växande skulder och faran för prisfall på bostäder som verkar vara den största risken i ekonomin just nu. Företagsriskerna borde inte uppfattas som så stora i dag. Vi har ju lämnat finanskrisen."
Företagsräntorna speglar alltså en korrektare riskvärdering. I själva verket borde alltså bolåneräntorna vara högre än företagsräntorna.

Gissningvis tror bankerna på evigt stigande bostadspriser. Annars hade de inte erbjudit vare sig lån på de här nivåerna eller med riskfria räntor.

Så nog har vi en bubbla. Och den är inte inom företagslån, där företagare snarare har svårt att få låna pengar, men de gärna får ta personliga lån på huset istället...

Riksbanken kan sänka räntan ännu mer, men det kommer alltså inte leda till investeringar och jobb hos svenska företag. Bara ännu högre bostadspriser och större hushållsskulder.

1. Alla heter Lars i den aktuella svenska ekonomiska debatten.

22 kommentarer:

  1. Läste precis samma, men det är väl växelkursen man vill åt & importera lite inflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Växelkursen spelar en stor roll, inget land vill ha en stark valuta.

      BNP stiger med 2,1%, och hushållens belåning med 5,9%. Dessutom stiger takten hos belåningsökningen. Det är uppenbart att det är hushållens belåning som håller Pippiekonomin under armarna. Men att handla på krita innebär att man intecknar framtida konsumtion och konsumerar idag istället.

      Mest troligt får vi snart se en repa på -0,25% men inte heller det hjälper att få fart på ekonomin. Då får RB helt enkelt öka mängden pengar istället.

      Radera
  2. Dock http://cornucopia.cornubot.se/2014/07/konsumentkreditlagen-nu-forberedd-for.html

    ?

    SvaraRadera
  3. Hela räntemarknaden har varit stökig sista kvartalet med minskande riskvilja och ökande volatilitet.
    Men som sagt, svenska bolån verkar inte vara berörda av det?? Onekligen fascinerande.

    SvaraRadera
  4. Kände ni till detta? Lagen ändrades i Juli 2014.

    http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20101846.htm#P33

    "Om en kredit är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, har kreditgivaren rätt till betalning i förtid på grund av försämrad säkerhet endast om säkerheten har avsevärt försämrats till följd av någon annan orsak än en allmän prisnedgång på den relevanta marknaden"

    SvaraRadera
  5. Banker är inga riskkapitalister. Alla företag jag startat har jag varit tvungen att gå i personlig borgen om man ville ha en checkkredit.

    Banker lånar bara ut till överhypade företag som inte bär sig typ. Northland Resources, fjällanläggningar som redan gått i KK ett par gånger och liknande. ;)

    Man skall ha så lite med banker att göra som möjligt som företagare (om de inte är dina kunder). Skaffa en nischbank och undvik de stora, dyra bankerna.

    SvaraRadera
  6. Om lånen ökar snabbare än tillväxten så skulle det kunna bero på att man gör massor av långsiktiga investeringar.

    SvaraRadera
  7. Läste häromdagen en tanke om att 1) ja, företagen vill kanske låna mer när räntan är noll procent men 2) nej, ingen vill låna ut till riskfyllda investeringar som business case oftast är när räntan som erbjuds är nära noll procent eller riktigt låg.

    Slutsatsen var att nollränta inte är speciellt effektiv till att generera en ökad utlåning till industriella investeringar.

    SvaraRadera
  8. Höj räntan till 1% och sen ska riksbanken göra direktuppköp av statspapper, pengarna ska öronmärkas till infrastruktur.
    Inte en krona i skatt behövs, inte en krona i skuld får staten.
    I en kris med deflation så är det rätt åtgärd för ekonomin.
    Ränteavdraget kan avvecklas i sådan takt att priserna stabiliseras.
    300 miljarder som går till infrastruktur skapar riktiga jobb, järnväg, vägar, med mera.


    USA använde sedelpressen och någon hyperinflation blev det inte, en högkonjunktur väntar.
    Att spara leder till döden för ekonomin titta på EU där försämras ekonomin och arbetslösheten stiger.

    När bankerna ger krediter till bolån så trycker banken tillsammans med riksbanken pengar, är det så svårt att förstå?
    Det ger ingen hyperinflation, varför skulle det bli hyperinflation om staten får pengarna i stället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att sådana uppköp av statspapper av RB är tillåtet.

      Radera
    2. Spelar ingen roll lagar kan ändras.
      Riksbanken kan även låna ut till staten till 1% ränta, vinsten riksbanken gör går sen tillbaka till staten som utdelning.
      Det är enda sättet att nu få fart på ekonomin utan att mer pengar går till att trycka upp bostadspriserna och aktier.

      Krisen i EU är skapad felaktig ekonomisk politik.
      USA där går ekonomin upp arbetslösheten ner, trycka pengar fungerar.
      EU där går ekonomin ner och arbetslösheten upp, spara fungerar inte.

      Radera
    3. Det är ju som att använda finanspolitiken, och där kan ju staten låna på annat håll då statsskulden är så låg. Behöver inte gå till några extrema åtgärder. Det passar jättebra att göra samtidigt som den privata skuldsättningen tas ned till BNP-tillväxt eller under.

      Radera
    4. Staten ska få pengar inte låna, då kan pengarna sätta fart på ekonomin.
      Det fungerar inte med lån, statsskulden blir för stor.
      Japan trycker pengar den monetära basen ska öka.
      Vi är extrema som inte stimulerar ekonomin.

      Radera
  9. Varför är jag alltid mer klarsynt?
    Vår BNP steg med 2% tack vare Tada-hushållens köpiver!
    Varifrån kommer pengar till detta.
    Stimulanser via låga räntor ger ökad köpkraft!
    Vem vet bäst vad som behövs i en familj?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låg och funderade över husbubblans vara eller inte vara i morse. Via min egna resa.
      Byggde 1983 för en summa av strax under miljonen. Inkomsten var då ca 100 000 per år för familjen. Räntan ca 10%
      Idag är räntan ca 2% och en familjelön ca 500 000 före skatter.
      Löneökningen bör innebära att huskostnaden kan bli 5 ggr högre.
      Räntesänkningen kan också innebära ca 5 ggr högre betalningsförmåga för lånen.
      Men priserna ligger endast ca 5 ggr högre idag.
      Är detta orimligt?
      Sårbart men inte orimligt är min slutsats.
      Observera att byggjobbaren har hängt med i lönespiralen.
      Skatter betalar vi alla!

      Radera
    2. Alla bubblor i historien har byggts upp av fullständigt logiska förutsättningar.

      Att inte ha amorteringskrav leder helt logiskt till stigande skuldsättning, speciellt i kombination med avdrag för räntekostnader. Hushållen har ju råd att låna mer, och än mer i kombination med låga räntor.

      Bankerna avkrävs i stort sett heller ingen kapitaltäckning för att hantera risken.

      Men det innebär ju inte att det är långsiktigt hållbart. Landets ekonomi måste kunna bära skuldsättningen. Vi ser ju idag att skuldsättningen skenar ifrån landets ekonomiska tillväxt, och det går fortare och fortare. Därmed kommer vi att tvingas bromsa skuldsättninge, och det är då begreppet sub prime kommer till Sverige.

      Radera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  11. "Så nog har vi en bubbla. Och den är inte inom företagslån, där företagare snarare har svårt att få låna pengar, men de gärna får ta personliga lån på huset istället..."

    Apropå det.
    Var på rysk TV ett program som bland annat tangerade det ämnet. Någon (tror han var bankman av något slag) i panelen tog upp det där:
    Från minnet, lyssnade medan jag gjorde något annat, så ngt i stil med:
    "De som tar personliga lån för sitt företag, eller som sätter sin personliga lägenhet eller bilen i pant när de har barn.. är oansvariga inför sina barn. Är företaget i en utsatt situation skall man inte sätta personliga tillgångar i företaget för att det innebär att barnen riskerar bli utan tak över huvudet. Det tyder på att man har inte skött sina affärer rätt".

    Programmet var "Pust govorjat" (Översatt: "Låt dem prata") och handlade väl om bl a Moskvas konstiga bostadsmarknad (också bostadsbubbla, lånehajar, korruption och resten).

    Tyvärr kan det väl tänkas idag i Sverige att med den psykologiska markandsföringen av "Entreprenörens roll i samhället" och annat som är delvis skitsnack, samt en generation som växer upp i den tron att det är så, att en del mindre företagare eller par med små egna företag kommer känna sig lockade att i nuvarande situation ta ytterligare lån på bostaden som verkar stabilt helt fantastiskt högt värderad för att understödja affärsverksamheten som egentligen inte bär sig. Inte minst idag då livsstil och ytans hålligång är så viktigt för anseendet.
    I värsta fall tror de själv att man måste vara beredd att satsa allt för sitt företag, och då satsar de allt ... inkluderat barnens väl och ve.

    Edit: Gjorde lite rättningar. Var aningen obegripligt annars.

    SvaraRadera
  12. Att Cornu återger hjärndöda Unionens budskap känns lite sorgligt.

    Sänkt reporänta leder till lägre kostnader för ränteutgifter för konsumenter som leder till högre konsumtion och därmed högre efterfrågan i ekonomin, vilket gynnar företagen.

    Lägre reporänta leder givetvis till lägre refinansieringskostnad för företag, i synnerhet vid nya investeringar. Det är klart att det bidrar till bättre tillväxt.

    Sen har man rätt i att sänkt reporänta inte är det som kommer att få fart på ekonomin, var sig i Sverige eller i världen.

    Enda lösningen är att antingen sänka inkomstskatter och/eller höja statliga utgifter. Samtidigt kan inte detta göras genom att staten eller hushållen tvingas dra på sig mer skulder. Enda sättet är Milton Friedmans pengar från en helikopter - att inflatera bort skulder (dvs monetarisera) och skapa efterfrågan på det sättet.

    Läs FTs Martin Wolf The Shifts and the Shocks eller Adair Turner från Institute for New Economic Thinking.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Sänkt reporänta leder till lägre kostnader för ränteutgifter för konsumenter som leder till högre konsumtion och därmed högre efterfrågan i ekonomin, vilket gynnar företagen. " Där där är ju knappast någon naturlag.
      Konsumptionen kan ju lika gärna vara större lägenhetsspekulationer, vilket inte gynnar direkt alla företag. Plus att på det stora hela har nog rätt stora delar av befolkningen redan rätt mycket prylar köpta, eller köpa på kredit. Det gynnar inte svensk ekonomi så extremt mycket om en iPad 3 ersätts med en iPad Air.

      Radera
    2. Öh, va? Alla företag har inte privatpersoner som kunder. Tvärt om har stora delar av företagen stat eller andra företag som kunder, det är möjligen bara detaljhandeln som gynnas. Och konsumtion bygger inte värde och framtid, likt företags investeringar gör.

      Dessutom, som påtalas ovan går pengarna till att bjuda över varandra på befintliga bostäder.

      Radera
    3. Nej, men sänkt reporänta ger även lägre räntekostnader för företag. Kanske framför allt för företag. Lägre reporänta ökar dessutom företagens möjlighet till en högre belåningsgrad (och lägre andel eget kapital), vilket sänker kapitalkostnaden och därmed ribban för, särskilt, nya investeringar. Allt detta gynnar efterfrågan i ekonomin.

      Men, som jag skrev, ytterligare sänkning av räntorna kommer inte att få fart på ekonomin i en 'balance sheet recession.' Enda sättet, tror jag, är att öka penningmängden genom att trycka upp pengar och använda dessa till en kombination av statliga infrastrukturinvesteringar och skattesänkningar. På så vis skulle man slå tre flugor i en smäll - skapa lite inflation, uppgradera Sveriges infrastruktur och sänka våra höga och extremt skadliga inkomstskatter. Med en inflatonstakt på 2-3% p.a. skulle man så sakteliga kunna höja reporäntan för att på så vis styra bort investeringar från fasta tillgångar (bostäder, mark, skog, statsobligationer, etc.) till produktiva investeringar (företag som ger jobb).

      En som skrivit om detta är Adair Turner. Läs t.ex. denna artikel

      http://ineteconomics.org/blog/inet/helicopter-money-policy-option

      http://ineteconomics.org/new-economic-thinking/adair-turner-consequences-money-manager-capitalism

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...