2014-11-24 18:31

Lars E O Svensson: Faller bostadspriserna bekräftas bostadsbubblan

I den pseudovetenskapliga1. holmgången mellan professor Lars Jonung och Lars E O Svensson fortsätter uppmärksammas av Schibsted/SvD. Idag bekräftar Lars E O Svensson att om bostadspriserna går ner har vi en bostadsbubbla.

Månadschart NASDAQ Composite
fram till februari år 2000.
Ingen bubbla enligt Lars E O Svenssons logik

Schibsted refererar Lars E O Svensson enligt följande:
"Svensson ser inga tecken på ett boprisfall och är alltså inte alls orolig för en bobubbla."
Definitionen av en bubbla är alltså att priserna faller. På samma sätt fanns det inte någon IT-bubbla fram till och med mars år 2000, eftersom det inte fanns några tecken på prisfall på aktierna.
Månadschart Stockholms lägenhetspriser
fram till oktober år 2000.
Ingen bubbla enligt Lars E O Svensson
eftersom priserna bara stiger.

Någon bostadsbubbla kan inte heller funnits i USA fram till priserna toppade 2005, eftersom de bara steg.

Och Lars E O Svensson är alltså inte alls orolig för en bostadsbubbla i Sverige, för priserna stiger ju bara hela tiden.

Vad som är intressant är att konsekvensen av Lars E O Svenssons logik är att vi alltså har en bostadsbubbla om priserna faller. 

Fast det är klart, likt USA, Irland, Danmark, Spanien, mfl mfl mfl fram till dessa marknader kraschade så existerar det inte någon bostadsbubbla i Sverige. Till det helt plötsligt gör det för priserna faller...

Naturligtvis är det enkelt att förneka existensen av bostadsbubblan, det är bara att definera en bubbla som en sprucken bubbla. Att ekonomiprofessorer försöker låtsas att ekonomi är en naturvetenskap är förstås förklarligt, de är avundsjuka på framför allt fysikernas verifierbara lagar. Att ekonomiprofessorer däremot inte kan skilja på en bubbla och en sprucken bubbla visar dock hur olämpliga de är i att alls försöka låta sin forskning försöka imitera riktig vetenskap. Ingen naturvetare kan ta miste på hur en bubbla ser ut. Och den har inte spruckit, för då är den ingen bubbla längre.

Däremot är det bara att plocka fram popcornen när ekonomiprofessorer anklagar varandra för dålig vetenskap. Mycket stor humor i sandlådan. De tror nämligen att man kan beskriva något så komplext som ekonomi med några enstaka variabler, som de sedan träter om. Jösses. Igen.

I en annan artikel utesluter inte SBAB:s Tor Borg att Riksbankens styrränta reporäntan kan nå 8% framöver och andra experter pratar om 4-5% i reporänta. How do you like them fem miljoner i bostadslån med runt 10% i bolåneränta?

1. Ekonomi är inte en vetenskap, men matchar perfekt alla definitioner för religion, dvs man hittar på vad som ska gälla och sedan tillber man detta som den allenarådande sanningen, och de som avviker från denna sanning är kättare att bränna på bål.

45 kommentarer:

  1. Svensson är fysiker i botten
    1.M.S. (Civilingenjör), Royal Institute of Technology, Stockholm, School of Applied Mathematics (teknisk fysik: tillämpad matematik), August 30, 1971.

    Finns nåt fint svenskt ordspråk jag inte kommer ihåg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Ingen naturvetare kan ta miste på hur en bubbla ser ut."

      Eller kanske är det just en naturvetare med inriktning teknisk fysik som det krävs för att bli tillräckligt begränsad i sin syn på hur samhället ser ut och fungerar.

      http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_E.O._Svensson

      Du bjöd omedvetet på fantastisk humor där iaf Cornu :) En jäkla osis du hade.

      Radera
    2. @Mr "Tvärsäker och 100% fel"

      Oops... ;)



      Radera
    3. Pfft.

      Lars E O Svensson visar utmärkt hur det går när man försöker leka fysiker med ekonomisk "vetenskap". Faktum är att det stärker min argumentation. Ekonomi är inte fysik och ingen exakt vetenskap och ska inte likt Lars E O Svensson gör betraktas som ett enkelt ekvationssystem.

      Radera
    4. Nä du Cornu, du lovordade ju naturvetare som mer insiktsfulla. Och du har ju tidigare menat på att ekonomer inte kan matematik.

      Snarare är det så att man släppt in kvantare, matematiker och teoretiska fysiker i samhällsvetenskaperna och skapat modeller som kvantifierar det icke-kvantifierbara som man sen drar felaktiga slutsatser från.

      Enligt dina fördomar borde ju Lars EO vara den idealiske personen, med teoretisk fysik i bagaget och säkert en hejare på matematik.

      Radera
    5. Vad är det med

      "Att ekonomiprofessorer försöker låtsas att ekonomi är en naturvetenskap är förstås förklarligt, de är avundsjuka på framför allt fysikernas verifierbara lagar."

      du inte förstår? Man kan inte likt Lars E O Svensson hitta på att ekonomi är som fysik.

      Radera
    6. Om du går tillbaka till mitt inlägg högre upp så citerar jag din mening om att naturvetare skulle vara mer insiktsfulla kring skapandet av finansbubblor.

      Med Lars EOs skolning i teoretisk fysik och hans, får man anta, matematiska färdigheter (vilket du tidigare hävdat inte ekonomer har) borde han enligt ditt synsätt vara idealisk för sin roll.

      Min andra poäng är att matematiker och teoretiska fysiker bör hålla sig borta från samhällsvetenskaperna, åtminstone när det gäller vilka slutsatser som kan/bör dras av deras kvantifieringar.

      Var det så svårt att förstå?

      Antar att det är din naturvetenskapliga skolning som blockerar ditt sinne.

      Radera
    7. Förlåt, visste inte att du var under normalbegåvad.

      Jag avsåg att en naturvetare vet hur en fysikalisk bubbla ser ut. Det står ingenstans att det avsåg ekonomiska bubblor.

      Radera
    8. Men det är förstås mitt fel. Jag trodde det var underförstått att en naturvetare vet vad en fysikalisk bubbla är och att det som spruckit inte längre är en bubbla.

      Jag måste lära mig att skriva så små barn förstår. Övertydligt. Långsamt.

      Ber om ursäkt för detta.

      Radera
    9. Nu blev jag orolig över det här med brustna bubblor, universum lär alltså hålla på att blåsas upp sedan några miljarder år. Det innehåller precis som ekonomerna, förlåt fysikerna, mest tomrum, efter vad de säger. Kommer alltså universum också bli en bristen bubbla? Följa grafen? När? Vem är de onda? Finns det någon varning som himlakors eller liknande, så man vet när man skall dra sig ur? Vad skall man satsa på istället? Låna över nockarna, upp till stjärnorna, så att problemet är någon annans? Eller?

      För övrigt definierar jag, lite halvt på skoj är bäst att tillägga, religion som något man tror på men är svårt att bevisa. En annan, i tiden ganska aktiv och engagerande religion, är klimathysteri, vilken tar sig diverse ganska olika uttryck.

      Radera
    10. Att klaga på utbildningens inriktning hos en 50 åring är naivt!
      Vad lärde ni er i skolan som inte kan tas igen under jobbtid?
      Hade hans arbetslivserfarenhet varit inom fysik så hade relevansen ökat-något!

      Radera
    11. Cornu, inte nog med att du är mr 100% fel du verkar ju ha noll läsförståelse också.
      Förstår du verkligen inte vad Per skriver? jisses

      Radera
  2. Jag tycker det är sorgligt att SBABs "expert" inte förstår hur valutasystemet fungerar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han förstår nog mycket väl. Men SBAB har just nu en drive att binda sina lån på fem år. Då är det såklart helt i linje att prata om stigande räntor. Så att folk nappar.

      Radera
  3. Hur såg de finansiella tillgångarna ut i danmark, irland m.m. Innan kraschen?
    Många säger ju att de finansiella tilgångarna i Sverige är stora i förhållande till belåningsgraden, men det är väl självklart eftersom skuldpengarna måste ta vägen någonstans. Således kan inte skulderna öka utan att tillgångarna öka. Har jag fel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Om bostäder räknas in som finansiella tillgångar så blir jämförelsen bara blaj...

      Radera
  4. Ofattbart att folk fortfarande tar dessa pajasar seriöst. Känner inte till någon annan yrkesgrupp där man ständigt kan ha fel, men ändå behålla sitt jobb. Tänk hur världen skulle se ut om detta gällde samtliga yrkesgrupper...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Steffe, har du träffat offentlig sektor?

      mvh

      Radera
  5. Vi människor måste visst tro på en massa hokus pokus. Alla tider har sin pseudovetenskap. Vi har provat alkemi, astrologi, homeopati, frenologi osv. Nationalekonomisk teoribildning är inget annat än vår tids astrologi.

    De gamla romarnas senatorer lät spåmännen titta på stjärnorna. Dagens politiker låter nationalekonomerna titta i sina modeller. Samma skrot.

    Nationalekonomin borde begränsa sig till nyckeltal och sunt förnuft. Istället för att spåra ur i fåfänga försök att efterlikna ingenjörsvetenskap.

    SvaraRadera
  6. Samhällsvetenskaperna har sina begränsningar, men problem med modellbyggande har även naturvetenskapen där tex astronomin ständigt får utveckla sina förklaringsmodeller efter nya rön.

    Dock skulle jag säga att det största bekymret med nationalekonomin är dess nära samverkan med den politiska makten. Den förklaringsmodell som passar bäst för den politiska makten kommer sannolikt vara den förhärskande, tills verkligheten övertydligt kunnat visa på dess tillkortakommande.

    Härmed inte förvånande med en nationalekonomisk modell som bortser från nivån på skuldsättning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Naturvetenskapen har fördelen att den har positiv återkoppling, om teorier är felaktiga märks det snabbt. Samhällsvetenskapen har däremot negativ återkoppling, att felaktiga teorier får ännu mer resurser och de letar med förstoringsglas efter slumpad data som bekräftar hypotesen. Vad resultaten än blir är alltid lösningen mer av samma sak i samhällsvetenskapens värld.

      Radera
  7. Har någon vågat räkna på vad räntebidragen kommer att kosta staten med en ränta på 8-10%. Antar att det är slutet för välfärden

    SvaraRadera
    Svar
    1. År 2012 omfattade ränteavdragen cirka 32 miljarder kronor så vi pratar väl om drygt 100 miljarder.

      Radera
  8. Cornucopia? avfärdar för mycket vilket är ett stort problem för de med begränsad kunskap. Ekonomi är inte bara nationalekonomi. Företagsekonomi har stor betydelse för vårt samhälle. Ekonomi betyder i grunden hushållning och den delen behöver vi alla förstå bättre. Speciellt om vi utvidgar begreppet hushållning till hur våra beslut påverkar inte bara den omedelbara framtiden utan också den för våra barn barnbarn och deras efterkommande.

    Håller helt med om att våra nationalekonomer har fått ett totalt orimligt inflytande på beslut som fattas i många storföretag och på hög politisk nivå. Det stora felet som jag uppfattat inom nationalekonomin idag är att man teoretiserar mycket om vad som händer när en parameter ändras och alla andra är helt oförändrade samt sedan förleds att tro att detta särskilt ofta kan inträffa. De parametrar som påverkar hela vår ekonomi är säkert i mycket okända. Det är svårt nog i företagsekonomi att ge bra förutsägelser hur kunderna kan komma att nyttja nya funktioner och mest i vilken takt.

    Ja jag anser att vi ganska säkert har en bostadsbubbla men är mindre säker på det än peak oil och växthuseffekten. Kanske har vi ingenjörer en annan världsuppfattning än många andra.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  9. Ett axplock vad galenskaperna leder till (kanske inte superintressant om man inte letar hus i Sthlm, men det är ju här det är värst verkar det som....). Nu kör vi hela vägen in i kaklet!

    http://www.hemnet.se/bostad/radhus-6rum-liseberg-orby-slott-alvsjo-stockholms-kommun-mellosavagen-1a-6740336
    http://www.notar.se/kopa-bostad/objekt/4AGIG9ILOVT2R2C7
    http://www.maklarhuset.se/till-salu/villa/vallingby-vallingby_-_nalsta-markvagen_1-558655?referrer=hemnet
    http://objekt.fastighetsbyran.se/Objekt/?source=Hemnet&ObjektGID=OBJ1240_1376333327
    http://www.jagholm.se/objekt/OBJ26932_1378279231?source=hemnet
    http://bostad.skandiamaklarna.se/till-salu/CMVilla/4ALC0CEUQT60U83E

    SvaraRadera
  10. Bolåneräntor > 5% kan vi bara få på andra sidan kraschen, det inses lätt om man räknar på vad ett 4 miljoners lån kostar vid 7% ränta: 280 000 SEK innan ränteavdrag, dvs ca 24 000 i månaden eller en hyfsad månadslön. Alltså kan inte räntorna nå särskilt högt, inte ens i närheten av 6-7%.

    RB kommer snart att sänka räntan till -0.25%. Om inte asiatisk elektronik blir dyrare och KPI-inflationen tar fart så kan vi få se QE i Sverige, dvs RB köper upp bostadsobligationer för att pressa ner boräntorna under 1%. Sen kommer kraschen och då får vi börja på ny kula med en ny valuta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. lagom till de nya sedlarna 2016 :)

      Radera
    2. ny valuta = rubel med guldfot?

      http://www.zerohedge.com/news/2014-11-20/sanctions-war-heats-will-putin-play-his-gold-card

      Radera
    3. Rysslands RB köper guld från ryska gruvbolag eftersom de inte kan sälja utomlands. Men valutareserven håller på att ta slut. ZH kan du strunta i, de är perma bears/faulters:

      http://blogs.piie.com/realtime/?p=4624

      Radera
  11. Däremot är det bara att plocka fram popcornen när 'KLIMATHYSTERIKER' anklagar varandra för dålig vetenskap. Mycket stor humor i sandlådan. De tror nämligen att man kan beskriva något så komplext som 'KLIMATET' med några enstaka variabler, som de sedan träter om. Jösses. Igen.

    1. 'KLIMATHYSTERI' är inte en vetenskap, men matchar perfekt alla definitioner för religion, dvs man hittar på vad som ska gälla och sedan tillber man detta som den allenarådande sanningen, och de som avviker från denna sanning är kättare att bränna på bål.

    Voilà!

    SvaraRadera
  12. Lars Svenssons hypoteser förkastar du raskt, men Tor Borgs köper du med hull och hår?

    SvaraRadera
  13. finns nog många kalkoner som fram till denna veckan har tyckt att livet varit riktigt härligt, fri tillgång till mat som gjort att de vuxit och varit glada, tyvärr är ju inte bubblor lika förutsägbara som Thanksgiving men ska vi utnämna Lars Svensson till veckans kalkon?

    SvaraRadera
  14. Tycker det är taskigt att hela fältet nationalekonomi får skit bara för att keynes fel ute när han trodde sig hittat en Theory of Everything inom ekonomi. Det finns skolor med med mycket bättre träffsäkerhet och logik. Den österrikiska t.ex. "Problemet" med den förklaringsmodellen är ju dock att politiker inte får pilla i ekonomin. Att ta ifrån dem den makten är inte lätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ganska komiskt när ekonomerna skyller på att Keynes teorier. Keynes bygger på att spara i dåliga tider och konsumera i dåliga tider. Våra ekonomer och politiker har dock bara tagit till sig halva teorin så de gödslar med pengar direkt det går lite knackigt men de har helt glömt att spara under de goda tiderna.

      När de sedan byggt upp en ohållbar skuldsituation skyller de på att Keynes teorier visade sig inte fungera. Joråsåatte....

      Radera
  15. Det skulle behövas ett "intellektuellt glidande medelvärde", som likt en assisterande hjälpreda löpande följer med sin tid och omgivning, i balans mot nationalekonomins risk-vilseledande "hardcore-modeller". Eller som min gamla farmor sade: "Det ena du vill - det andra du skall"...

    SvaraRadera
  16. Bubbla uppkommer när man köper något man inte behöver bara för att priset stiger!
    Tulpaner på 1700 talet och IT aktier på 2000 talet.
    Bostadssituationen är annorlunda.
    Priset kan rasa-men boendet finns kvar som behov.
    Den som äger en lgh äger en Lgh även efter brusten bubbla!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rättning, lägenheten finns nog kvar men det är inte så säkert att du fortfarande äger någon andel i bostadsföreningen, eller att ens din bostadsförening finns kvar.

      "Din" lägenhet kan mycket väl ha blivit en hyresrätt som du kanske får hyra medans dina gamla bostadsskulder har omvandlats till ett blankolån med 10-15% ränta.

      Radera
    2. Ett blancolån med 10-15% ränta och 10 års amortering, bör tilläggas. Men oroa er inte, efter nio år kan man få skuldsanering.

      Radera
    3. Jag känner två personer i min bekantskapskrets som köpt läg i stockholm för att hyra ut och "komma in" på bostadsmarknaden. En tredje person renoverar och säljer läg i stockholm som enda inkomst sedan 2010.

      Radera
  17. Steve Keen förklarar vad som är fel med neoklassisk kunskapsbildning inom ekonomin:
    http://www.youtube.com/watch?v=zc_fpGfyqGE&feature=youtu.be

    SvaraRadera
  18. Usch vad oklart tänkande ovan. Skilj på personlig, företags och nationalekonomi. Tar en gång till att ordet ekonomi kommer från hushållning. Systemet med pengar betydde enormt med ny kunskap nya produkter längre liv men det har fått en orimlig styrning när religioner och astrologi fått mindre inflytande. Högst upp finns sedan kort tid de heliga nationalekonomerna vars inflytande på främst ledande nationella politiker är osund.

    Tulpanbubblan är intressant också på det viset att tulpanodlingen i Holland idag både är gigantiskt större betyder mer för holländarna och sprider glädje i många fler länder.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  19. Cornucopia, förstår verkligen inte din kritik mot Lars E O Svenssons synsätt. Man vet ju inte förrän i efterhand om det varit en bubbla eller ej (om man inte kan spå framtiden). En bubbla spricker alltid, dvs om priserna faller drastiskt efter en stor uppgång går det att säga att vi har haft en bubbla. Om priserna faller långsamt eller står stilla under en lång tid så har det ju inte varit en bubbla! Ganska basic egentligen om man tänker efter. Bara för att folk tror att det är en bostadsprisbubbla så blir det inte automatiskt sanning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Självklart vet man inte att det är en bubbla - det är ärligt talat svårt att veta mycket alls. Däremot är det en extremt seglivad myt att det skulle vara så att bubblan inte syn när man är mitt uppe i den. Vill du ha några färska exempel så ta bitcoinbubblan förra året, eller varför inte IT-bubblan; jag var lite för liten för att bry mig så mycket på den tiden, däremot kommer jag ihåg att hela 90-talet var ett stort skrik om IT-bubbla. Att det visade sig vara sant och att saker och ting sedan gick åt helvete märkte jag knappt.

      En till rolig sak du kan göra är att försöka luska i hur många som snackade bostadsbubbla i exempelvis USA före kraschen. Enligt google trends pikade sökintresset strax FÖRE priserna stagnerade.

      Kan vi kanske istället försöka leta efter en modern bubbla folk missade innan den sprack?

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...