2014-11-19 09:09

Ekologiskt jordbruk ger större skördar

Efter den ovetenskapliga partsinlagan från den ekoodlingshatande SLU-maffian att ekologisk odling skulle ge mindre skördar släpper nu Schibsted/SvD fram en ledande expert på ekologisk odling. Och han påtalar ekologiska jordbruk, där omställningen från kemijordbruket är fullbordad och växtföljder och gödslingskretsloppet är på plats ger större skördar än kemijordbruk.

Till en början har vi här med docent Artur Granstedt att göra. Docent innebär bland annat att man fått ett stort antal vetenskapliga artiklar granskade och publicerade i ämnet, varav flera artiklar som huvudförfattare (dvs första eller sista namn) och inte bara som medförfattare.

Granstedt angriper direkt ovetenskapligheten hos SLU-maffians cherrypicking.
"Det är uppenbart att boken inte är en vetenskaplig produkt, med de krav på fullständighet och opartiskhet som finns där, utan ett debattinlägg där man väljer de källor som passar för argumentationen.
I artikeln påstås att ”forskningen har visat” att det ekologiska jordbruket inte har några fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, jämfört med konventionell odling, och man talar till och med om att forskningsresultaten är ”entydiga”. Det är ett påstående som aldrig skulle ha accepterats i en vetenskapligt granskad text. Säkert kan man hitta stöd i några forskningsrapporter, men ett överväldigande forskningsmaterial talar i motsatt riktning."
Hoppla.

Så vad visar forskningen egentligen?
"På de mest bördiga odlingsjordarna är konventionella skördar i regel större. Sveriges lantbruksuniversitets långliggande jämförande gårdsförsök utanför Piteå under 10 år med konventionell och ekologiskt kretsloppsjordbruk visade däremot på samma eller något högre skördar och produktion i den ekologiska odlingen med växtodling och djurhållning. Tittar man på tredje världen och lite svårare odlingsförhållanden är det de markvårdande egenskaperna i ekologisk odling, med kretslopp, och humusuppbyggande kvävesamlande grödor som ger utslag. I en FN-rapport från 2011 baserad på 57 projekt med ekologisk odling redovisas skördeökningar på i snitt 80 procent i ekologisk odling jämfört med konventionell."
Därtill påtalas att ett ekologiskt jordbruk innebär att man inte odlar monokulturer, utan använder växtföljder och djur i odlingen. Det går därför inte att enbart titta på kväveläckage från stallgödsel, utan man måste titta på hela jordbruket.

En poäng är att man på SLU tydligen investerat mycket forskningsprestige i kemijordbruket, och därmed måste angripa det ekologiska jordbruket när det går framåt. Många skattepengdiare på SLU riskerar nämligen att bli irrelevanta när de satsat på fel häst. Men visst, Granstedt skriver ovan att på de mest bördiga jordarna ger kemijordbruket större skördar. För Sveriges del innebär det antagligen Skåne.

51 kommentarer:

  1. En intressant vinkling på det ekologiska jordbruket hittar vi i en blogpost från ekologen _docent_ Fredrik Widemo (SLU). http://blogg.jagareforbundet.se/2014/11/16/ekologisk-odling-overlagset-for-viltet/

    Han kan naturligtvis inte låta bli att kritisera de nya jordbruksstöden.

    SvaraRadera
  2. Förväntar mig alltid en sponsringsdisclaimer efter dina "proeko"-inlägg...

    SvaraRadera
  3. Det man bör ta med sig som lekman från denna medie-diskussion mellan forskarna bör väl vara att det råder ovisshet. Inte heller Arthurs Svd-artikel är ju granskad i peer-review.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även en forskare som undertecknad (med diverse titlar) håller med Johanneberg -oenighet råder och vi kan alltså inte säga med säkerhet vad som gäller. Men i den förenklade politiska världen har dock eco lyfts fram som allena saliggörande och det är därför bra med debatten.

      Radera
  4. Granstedts artikel är väl en lika "ovetenskapliga partsinlaga" som SLU professorernas . Också roligt och se vanligt folk som dig själv kommentera debatten och hävda att ni vet bättre än högt utbildade inom området. Tydligen många känsliga "skattediande" tår som professorerna klev på...

    Bara Granstedts titel säger ju lite om var hans intresse och skattepengar kommer i från , "docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS".

    SvaraRadera
  5. Hmm, läste den där igår, och den är inte övertygande...
    Han skriver "överväldigande forskningsmaterial", men när det ska exemplifieras blir det magert.
    Utan att vara varken bonde eller docent tror jag att det är stor skillnad på att kunna odla med konstant, stor skörd samma gröda, mot att odla olika grödor varje år, alternativt kanske träda något år. Blir avkastninggen totalt sett över tid större med den ekologiska växelvisa odlingen?

    Sedan kan man konstatera att ehuru docent måste man kunna förvänta sigg ett minimum av ärlighet. Rapporten från FN meddelar att:

    "Of 57 impoverished countries surveyed, for example, yields had increased by an average of nearly 80 percent when farmers used methods such as placing weed-eating ducks in rice patties in Bangladesh or planting desmodium, which repels insects, in Kenyan cornfields. These practices were also cost effective, locally available and resulted from farmers working to pass on this knowledge to each other in their communities."

    Det betyder inte på något sätt att traditionellt jordbruk här ersatts av ekologiskt. Bara att man har tagit till ekologgiska metoder för att bli av med ogräs till exempel.

    SvaraRadera
  6. Cornu, angående sista paragrafen, min 15-åriga erfarenhet av universitetsvärlden säger att vi forskare skiter högaktningsfullt i om man satsar på "fel" forskningsinriktning. Motiveringen är att 90% av forskning ska vara nyfikenhetsbaserad och är man nyfiken på kemjordbruk så är man. (Själv är jag dock industriforskare sen 5 år tillbaka)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rätt eller fel.. Spelar ingen roll eftersom man söker de medel som finns för att säkra sin försörjning nu när universitetsvärlden inte längre innehåller några universitetsfinansierade (dvs anslagsfinansierad forskning i tjänsten) forskartjänster utan allt är externfinansierat. Gärna i projektform med politiskt motiverade punktinsatser så att forskningen blir så diskontinuerlig som möjligt.

      Radera
  7. Men det måste ju finnas någon fördel med konventionellt jordbruk. Jag har svårt att tro att bönder använder kemikalier enbart därför att de är onda och vill förgifta miljön. På något sätt måste det vara ekonomiskt lönsamt, annars skulle ju alla gå över till ekojordbruk. Om vinsten inte ligger i större skördar, vad är det då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller så slirar docenten lite på sanningen angående FN-rapporten?

      Radera
    2. Naturligtvis är det ekonomin...
      Redan när staten och politiken tyckte att "ekologiskt" lät bra som politisk ide, så började man lägga näsan i blöt....
      "Ekologiska" produkter lovade man skulle bli lika billiga som de oljedrogade jordbruksprodukterna...
      Trots ett helt annorlunda, och äldre, brukningssätt.
      Att driva ett ekologiskt jordbruk idag, alltså så nära naturens villkor som möjligt, är ekonomiskt omöjligt utanför KRAV - om nu KRAV handlar om ekologi. Därför att t.ex. KRAV - mjölkkor måste mjölka lika mycket som mjölkkor utsatta för internstionell konkurrens. Därför att politiken har lovat hela tiden KRAV har funnits att "bara volymerna ökar så gåfaller priserna"....
      Jaha...
      Ensädet, att odla samma gröda i årtionden, det är mest utpräglat inom internationell majsodling.
      Ensädet, var vanligt i Sverige förr, men försvann helt med de kunskaper om jordbrukskemiskt som framkom för hundra år sedan...
      Då man började med växtföljder, för moderna bekämpningsmedel fanns inte.
      Det som man på landsbygden börjar inse är ett problem - för folket på landsbygden.
      Med olika sjukdomar och vanskapta barn....
      Troligen kommer folk av ren självbevarelsedrift att dra till staden för att slippa de hälsoproblem som visat sig....
      Kanske att det blir kriminalvården som får lösa våra livsmedelsproblem...
      Så att säga..
      Vår mat blir till med slavarbete.

      Radera
    3. Som kanske inte framkom, så är stödsystemet helt avgörande för allt jordbruk idag, så att bedriva ekologisk odling utanför certifierade system innebär att man inte har tillgång till de ekonomiska stöden.
      Den som vill ha eget stuk får nog finna sig i att klara sig utan stöden och då blir det självhushåll...
      Egentligen handlar alltså debatten om huruvida man skall handla i affären - till de villkor som samhället ställt upp - eller fixa det själv....
      Genom självhushållningsjordbruk.

      Radera
    4. Ja lönsamhetsaspekten i ett totalt sönderreglerat system med tillika ett extremt skattesystem.

      Radera
  8. Om jag förstått det sätt så tittar SLU endast på antal ton gröda per hektar åkermark, men bortser helt från all fossil olja/naturgas samt andra icke-förnyelsebara resurser som behövs för maskiner/konstgödsel/bekämpningsmedel etc. Ta bort lagrad fossil energi ur ekvationen så återstår endast det ekologiska jordbruket. Tids nog så kommer ingen av oss ha något annat val än att äta ekologiskt. "Limits to growth"-modellen (som så här långt träffat ganska rätt) förutspår maximum i befolkning år 2030. Vi kommer uppleva noll/negativ tillväxt och det kommer ske på ett av två sätt: ett som vi väljer själva eller på ett sätt som omständigheterna tvingar oss till.

    SvaraRadera
  9. Ingen kommentar från Cornu om att Jan Björklund tydligen har ännu sämre koll på fakta än de världsfrånvända miljöpartisterna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att FPs ledare förväxlar att solen skiner mer på sommaren och vinden blåser mer på vintern här i Sverige har mest underhållningsvärde. Möjligen har Björklund nyss varit på resa till Australien för att studera energifrågor och upplevt sommaren där. Cornucopia? föredrar att ta upp vad de som har makten just nu gör och inte de avsatta.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Sämre koll-han sade att problemet är att det inte blåser jämt!
      Sen påpekade han att det under vintern sällan blåser när strömmen(effekten) behövs mest!
      Vilket är sant -kallt väder innebär högtryck under vintern!

      Radera
  10. För ca 10 år sen frågade jag en lantbrukare i Mälardalen varför han ställde om gården till Kravodling. Svaret jag då fick var att han fick halva skörden men 3 ggr betalt för den. Att han slapp hantera sprutmedel hade även betydelse. Han hade spannmålsodling, tveksamt om han hade djur men jag kan minnas fel där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Självklart faller skörden om man inte varierar odlingen.
      Ensädet har en stor fördel. Den är lätt att mekanisera!
      Många olika grödor, kombinerat med en komplicerad växtföljd (5 eller 7- årig) gör inte odlingen enklare....
      Vilket är lantbrukets väldokumenterade erfarenheter från början och mitten av förra seklet.
      Detsamma gäller all odling...
      Ensädet, kombinerat med specialiserad teknik och kemi, är rationellt ur ekonomisk vinkel, men har alltså sina brister...

      Radera
  11. Utan att ta någon hänsyn till fakta i den pågående debatten påstår jag att 1800-talets livsmedelsproduktion var ekologisk - ej olje-, besprutnings- eller konstgödselberoende och inga långa transporter. Följden var mycket lägre produktion med åtföljande lägre antal människor. Svält i skiktet närmast produktionstaket.
    I det som idag kallas konventionell odling är produktionen väsentligt mycket högre men vi har fortfarande svält närmast produktionstaket - som ligger mycket högre.

    Naturen reglerar sig själv och det är endast en liten del av jordens befolkning i "starka" områden som exempelvis större delen av västvärlden, som kan unna sig lyxen att välja, vraka och vältra sig i lyx. Regleringsmekanismen hänger alltid strax över våra huvuden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan i stora stycken räkna jordbruket som ekologiskt fram till andra världskriget. Sen beror det som sagt vad som menas med ekologiskt jordbruk. De flesta gör nog som du inkl herrar proffesorer och räknar allt som inte sprutas och konstgödslas som ekologiskt jordbruk, tyvärr. Ekologiskt jordbruk bygger på att utnyttja kunskap om naturen på den lokala platsen. Att efterhand få en optimering utifrån de möjligheter man har. Ett tänkande där det snarare handlar om att samarbeta med naturen istället för att kriga mot den. Ekosystemtjänster är för de flesta ett känt begrepp idag. Ekologiskt jordbruk tar vara på de möjligheter som finns på platsen.
      Som du hör är ekologiskt jordbruk mycket kunskapsintensivt och där har du nog förklaringen till varför det inte är så intreessant. Även bönder påverkas av kulturens kortsiktighet.

      Radera
    2. Jag förutsätter att jordbrukaren även före 1940 försökte samarbeta med naturen och inte bekrigade den. Däremot har naturligtvis den vetenskapliga nivån höjts sedan dess, men jag tillåter mig betvivla att nya högproduktiva arter och odlingssätt kan innebära någon avsevärt högre produktion än idag, utan användande av motoriserad odling och transport, kemisk ogräsbekämpning och specialgödselmedel.

      Själv konsumerar jag ekologiska produkter när det går, eftersom jag är privilegierad nog att kunna påverka den lokala produktionen. Jag har inga illusioner om att vi ska kunna försörja världens nuvarande befolkning på det sättet och oavsett hur vi gör, kommer vi alltid att någonstans slå i taket för vad som är möjligt och naturen kommer att reglera sig själv med hårdhänt massvält som följd.

      Radera
    3. Klart det går att få fram växter och odlingssystem som är mer produktiva än idag utan konstgödsel och gifter. Agroforestry är ett spännande system. Skall bli kul att se var det landar.

      Radera
    4. Eller silviopasture, Geoff Lawton har ett spännande projekt med kor och getter.

      Radera
    5. Eller systemet med strängbetande kor där höns kommer fyra dagar efter flytt av kor, sprättar ut alla komockor så det inte blir några rator samtidigt som de äter upp alla proteinrika fluglarver och producerar kött alternativt ägg.

      Radera
  12. Man måste ange förutsättningarna: industrijordbruk i skåne eller bakgårdsrisodling i Indien, vilken marktyp, över vilken tidsperiod räknar man, ett år eller 100, etc etc.
    Annars blir det nog mest att jämföra äpplen och päron.
    Sedan måste arbetsinsatsen med.
    Ekologisk odling kanske ger större skördar men till vilket pris, manuell ogräsbekämpning, stallgödsel som vi inte har tillräckligt av. Som sagt ovan, det finns en anledning att bönderna gödslar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När man talar om uthålligt jordbruk så är det nog evigheten man får titta på eller åtminstone några millenium. Ta en titt på laneten och kolla på de platser där jordbruk bedrevs i sin linda. Det mesta är öken eller rejält utarmat. Grekland för att ta ett exempel där det finns gamla beskrivningar var täckt av gröna skogar och forsande vattendrag under antiken. Inte lika bördigt idag. Inga gifter eller konstgödsel men lika fullt inget hållbart jordbrukande.
      Det samma gäller de stora områdena på slätterna i USA, Ryssland och inte minst i Australien som på decennier sett fina jordar förstöras med modernt jordbruk.

      Radera
  13. Metaobservation: Ett typexempel där man drar allt över en polariserande politikkam, antingen är det alltid supersvart eller supervitt. Risken med den typen av inställning är att man kastar ut barnet med badvattnet, genererar politiska och pseudoreligiösa falanger som går på magkänsla och lever på imaginära oförrätter, där dessa sanningens apostlar sedan spammar ut alla sansade diskussioner med en massa pseudovetenskapligt dravel. Andra deprimerande typexempel är klimat och energi där förvirringen nu verkar vara total.

    Något att betänka: "Enligt Howarth ( 2008), har sitt ursprung nästan 80% av det kväve som finns i mänskliga vävnader från Haber-Bosch-processen."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det ens någon som reagerar på något annat i dagens brus? Svält är nog ett ord som behövs i en rubrik för att få till diskussioner som denna.

      Radera
  14. "En poäng är att man på SLU tydligen investerat mycket forskningsprestige i kemijordbruket, och därmed måste angripa det ekologiska jordbruket när det går framåt. Många skattepengdiare på SLU riskerar nämligen att bli irrelevanta när de satsat på fel häst.".
    Fel. Forskningens relevans avgörs av dess vetenskapliga kvalitet, inte av forskarens åsikter om odlingsmetoder. AG har gjort bra insatser, men är också antroposof. Hur många av antroposofins sensationella rön är publicerade i peer-reviewtidskrifter?

    SvaraRadera
  15. Har någon studerat utfallet under en odlingscykel, där man skall ha mark liggandes i träda/vall under fyra år?
    Det tar ju bort en stor del av arealen där det i stället kunde odlas livsmedel.
    Att jämföra enstaka skördeår med likvärdiga grödor är ju irrelevant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vall är en av de mest produktiva odlingarna på åkerjord just för att den är flerårig.

      Radera
    2. Jo, men det måste ju passera en djurmage för att det skall bli livsmedel.

      Radera
    3. Den rådande odlingscykeln för växelbruk är väl ett resultat av att rätt många genom historien empiriskt studerat just detta. Så förmodligen går det nog inte att göra på kortare tid utan att på konstgjord väg tillföra den aktuella gröda man vill odla utarmar jorden med.

      Däremot forskas det intesivt på att modifiera vissa växter så att de t.ex. kan kvävefixera själva m.h.a. gener från kvävefixerande bakterier.

      Radera
    4. Ja där det produceras förstklassigt kött och mejeriprodukter samt gödsel som kan användas till krävande grödor. Dessutom stora mängder växtnäring och jord/bördighetsförbättrande organiskt material i stora rotsystem som aldrig går att ersätta med mekanisk bearbetning.

      Radera
    5. Livsmedel som dessutom finns tillgängliga på vintern i vårt klimat. Detta har varit grundförutsättningarna för människor att överleva på våra breddgrader. Skörda gräs och köra det genom magen på en idisslare för att göra det tillgängligt för oss och dessutom kunna flytta växtnäringsämnen från beten och ängar till åkrar genom skördat vinterfoder och ta hem djuren från skogsbeten på kvällarna så gödsel kunde tas tillvara. Ett sätt att samla in växtnäringsämnen och samtidigt få vintermat.

      Radera
  16. En liten fråga till sakkunskapen på detta forum: Hur många år kan man odla utan att tillföra näring till jorden, givetvis beroende på vilka växtslag som odlas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den vattenspolande toaletten har blivit utsedd till den mest korkade uppfinningen förra århundradet. Slog tom atombomben. Det är förmodligen hela det avloppssystemet som det syftas på.
      Som svar på din fråga så beror det på jorden och hur den sköts. Du har närande grödor där flerårig vall står i särklass, den producerar växtnäring som sedan kan tillföras andra grödor som är tärande t.ex vete. Baljväxtodlingar som ärtor är ett annat exempel på närande grödor som fixerar kväve från luften. Med bra helhetsplanering så går det att ta ut ganska mycket näring ur ett sådant system på ett hyfsat hållbart sätt men det är cirkulation av näringsämnen från avloppen som är nyckeln till ett riktigt hållbart odlande.

      Radera
    2. Eftersom frågan är direkt och konkret så skall jag ge ett konkret svar!
      Betande kreatur och mjölk från dessa djur.
      Gräset går rakt igenom kon ut det absolut mesta mineralerna kommer ut i bakändan.
      Mjölken som kon bildar, tar Max två dygn för kon att producera sedan hon hittat gräset...
      Eller vad hon nu har stoppat i sig. För hon kan själv avgöra vad som är fördelaktigt....

      Radera
    3. Det gör att betande kreatur i rätt nivå är en evighetsmaskin!
      Kon skapar en produkt som gjort vissa kulturer mycket framgångsrika, som till exempel den skandinaviska boskapskulturen som tydligen bara skapade överskott på folk som emigrerade ut i övriga Europa...

      Radera
  17. Det måste påpekas att cornu är ganska fel ute när han pratar om SLU-maffian och SLU som en enhet med en åsikt. Det finns gott om SLU-forskare som är skeptiska till Kirchmann, Bergström, Kätterer och Andersson; se t.ex.:
    http://www.dn.se/nyheter/sverige/kritik-mot-angrepp-pa-ekologisk-odling/
    Detta är bara del av en pågående debatt/motsättning inom SLU, där åsikterna även beror på om man bara ser till rena produktionsaspekter eller även t.ex. naturvård, biodiversitet, mänskligt välbefinnande mm.

    Användningen/definitionen av docent är även pinsam, då cornu verkar vilja påskina att "docent" Granstedt minsann smäller högre än "professor" Kirchman, Kätterer et al. (eller varför dyker annars denna förklaring upp?). Det vore nog nyttigt att läsa på om vad som krävs för en docentur och professorstitel, och hur det eventuellt relaterar till "expertis". Granstedt har för övrigt arbetat på SLU tidigare, och är även vad jag vet ordförande i Biodynamiska Forskningsinstitutet (hur detta påverkar kompetens/trovärdighet får var och en värdera som de vill).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och om verbörande docent inte kan engelska eller medvetet ljugger blir ju värdet av hans polemik.. ja vad egentligen?

      Radera
    2. För att förtydliga så anses biodynamisk odling i allmänhet som pseudovetenskap, som grundar sig på kosmiska krafter och ett närmast homeopatiskt tänkande. I många praktiska råd kan dock biodynamisk odling sammanfalla med ekologisk odling.

      Radera
    3. Inget fel med "argumentum ab auctoritate" så länge det är en auktoritet, och det är rätt auktoritet (annars blir det fel). Man får nog trots allt acceptera att det finns de som vet bättre än en själv, även om också de kan ha fel. Annars brukar ju inte ignorans hindra t.ex. media att referera till auktoriteter som såpakändis och liknande när det gäller viktiga frågor.

      Radera
    4. Neo Cortex->
      Poängen är att om man ska hänvisa till en auktoritet (vilket generellt sett är en svag argumentationsform), så ska man vara väldigt säker på vem man hänvisar till. Att sedan börja med titeldribblande för att stärka sin sak, och då som det verkar få titlarna lite om bakfoten, gör inte saken bättre.

      Radera
    5. @Fuw
      Instämmer. Skall man dribbla med titlar skall det vara rätt och av rätt sort. Själv blir jag t.ex. alltid misstänksam när någon i samma medning hänvisar till något "expertuttalande" av Åsa Romson om miljön och att hon har univeritetsutbildning (jurist).

      Radera
  18. Artur Granstedt leder Biodynamiska forskningsinstitutet i Järna som hämtar sina ideer från Rudolf Steiner. Denne utarbetade en teknik att ersätta konstgödsel med de så kallade "8 preparaten".
    Under framställningen krävs bl a kohorn, urinblåsor från kronhjort, skalle från något husdjur och bukhinna från nötkreatur.

    http://steinerhogskolan.se/forskning/biodynamiska-forskningsinstitutet/

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Biodynamiskt_jordbruk

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ersätta gödsel är fel. Det är stärkande preparat vad jag förstått. Även biodynamikerna har vallen som motor i sitt jordbruk. Personligen köper jag hellre Demeter livsmedel då de har högre krav än t.ex KRAV

      Radera
    2. Precis som idag, så var det i slutet av 1800-talet en övertro på vetenskapen.
      Den skulle styra allt. Att man på den tiden hade ångmaskinen som tekniskt underverk är väl klart... (Vad har vi för maskin idag som modell?)
      Vid ett tillfälle bad bönder utanför Berlin Steiner om hjälp för Berlins myndigheter ville tvinga på bönderna folkaskiten...
      Ett politiskt beslut utifrån vetenskaplig grund.
      Bönderna ville inte....
      Steiner ansåg att folkaskiten rakt av ut i odling var ett gift för odlingsjorden.

      Bönderna kunde därför tacka nej! Idag är situationen densamma...
      Rötsvampar skall ut i naturen...
      Men markägaren är alltid ansvarig för vad som sker på marken.
      Vilket ansvar tar samhället som vill få ut folkaskiten? Inget!
      På Rudolf Steiners tid var det också bara religionsfriheten som man kunde hänvisa till när myndigheterna vill något som egentligen är ett övergrepp mot enskilda medborgare.
      Så demokratin gav bönderna en utväg via religionsfriheten...
      Har vi denna rätt idag?
      Att hänvisa till religionsfriheten när demokratin sviktar?

      Radera
  19. Cornu,
    Du borde verkligen kolla upp Artur Granstedt:

    Han leder Biodynamiska forskningsinstitutet som har följande satser i sin forskning kring biodynamisk och ekologisk odling:
    1. Naturvetenskap
    2. Samhällsvetenskap
    3. Goetheanism a.k.a fenomenologi
    4. antroposofi a.k.a andevetenskap (står andevetenskap på hans hemsida, se källan)

    Källa:
    http://jdb.se/SBFI/default.asp?page=53

    SvaraRadera
  20. Det märks att de allra flesta av Er är väldigt unga, och att Ni inte har någon koll på det sk. Öjebyprojektet. det var rejält tillrättalagt, för att visa på ett resultat man ville ha från början.

    Min far var bonde när allt jordbruk var sk. ekologiskt (enfaldigt namn btw) och det ska Ni ha klart för att ska man lyckas försörja så mcket mer än den egna gårdens djur och dess folk så behövs kvävegödsel, kalk och en återcirkulation av kalium och fosfor annars är Din jord utarmad på några tiotal år. Detta om Du ska sälja mjölk, fläsk, ägg, fågel eller spannmål. Som ren nötköttsproducent klarar Du Dig lite bättre.

    Men jag ser det ännu mer på ett moraliskt plan att vi bönder "måste" gödsla jorden med mineralgödsel.

    Varför?

    Jo det som idag kallas "ekologiskt" är inget annat än urban greenwash. För varför ska landsbygden leverera mat till stan där överskottsnäring skits ut på täkter och i havet medan vi utarmar vår jord på näring? För i dagens ekologiska system är det alltid en bonde längst ner som får stå för notan, garanterat. För vad är hållbart med att köpa gödsel från en konventionell granne (som köper det mer mineralgödsel) bara för att kunna kalla sig ekologisk och ge en konsument ett schimärt gott samvete.

    Nä det är moraliskt förkastligt mot mina efterkommande att utarma jorden lagom till en krympande tillgång på P och K driver priset till att man måste plantera skog. Den krisen är det inte mer än rätt att hela mänskligheten får tackla gemensamt istället för att en del bönder måste betala urbanernas samvete.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...