2014-10-13 13:33

Svea Hovrätt: Falska bulvanbud på BR är inte straffbart

I en ny dom från förra veckan konstaterar Hovrätten att det inte är straffbart att under falskt namn lägga sk bulvanbud på en bostadsrätt för att trissa upp priset. Så länge bostaden säljs via auktion, vilket rimligtvis är vad någon är beredd att betala, så anser man att köparen inte lider skada av att priset trissas upp av falskbud.


Det råder inget tvivel om att falskbudet under falskt namn förelåg och det finns bevisning i form av bland annat IP-nr. Den falske bulvanbudgivaren har också ljugit om sin identitet och kallat sig vid annat namn än sitt riktiga namn, vilket tydligen inte heller är straffbart. 

Citat från domen:
"[Hovrätten finner] att det är ställt utom rimligt tvivel att det var [Bulvanen] som lämnade bud under namnet [Falskt Namn]. Att dessa bud skulle ha haft något annat syfte än att förmå eventuell köpare att betala ett högre pris för bostadsrätten kan uteslutas. [Bulvanen] har genom sitt agerande framkallat en oriktig föreställning om marknadens intresse för [Målsägande]."
Dock anser man inte att köparna lidit skada, trots att man konstaterar att priset skulle blivit lägre utan falskbuden. Bidragande anledning är att man anser att förfarandet är vanligt och att priserna beror på slumpmässiga förhållanden.
"Det får därför förutsättas vara vanligt förekommande att det avges bud som inte är seriösa [...] Det är något som andra spekulanter har att förhålla sig till. [...] Hovrätten anser [...] att det är utrett  att högsta budet vid det aktuella tillfället utan de falska buden [plural, bloggarens anmärkning] skulle ha kommit att bli lägre än 3 260 000. Detta talar för att bostadsrättens  marknadsvärde var lägre än det beloppet. Köpeskillingen vid en viss försäljning beror emellertid på en rad slumpmässiga förhållanden och det sannolika priset utgörs av det genomsnittliga priset av ett stort antal hypotetiska försäljningar. [...] Sammantaget anser hovrätten att det i målet inte är visat att [Målsägande] har lidit skada av köpet, och således inte heller att annan beretts vinning. Åtalet ska därför med ändring av tingsrättens dom, ogillas."
Så var det med den saken. Fritt fram att lägga bulvanbud för att dra upp priset. Gör man det dessutom från någon ej spårbar publik IP-adress (café?) så kan man inte ens dras till rätten.

Som bostadsköpare finns det egentligen bara en lösning: Ge dig aldrig in i en budgivning. Lägg ett enda bud och meddela mäklaren att det budet gäller, och kommer inte höjas. Som säljare är beskedet tydligt: Lägg bud med falskt namn på din egen bostad vid försäljning. Sköter du det snyggt slipper du oavsett att dras inför rätten.

Praktiskt kunde man komma åt problemen genom att göra bud bindande, och/eller uttryckligen göra det olagligt med falskbud under falskt namn, samtidigt som man använder omvänd holländsk auktion. Istället för att buda upp, så sänker säljaren successivt priset till det första budet kommer, som då är bindande och affären är klar.

Att mäklarkåren bara kräver en e-postadress för att man ska kunna lägga bud visar förstås att mäklarna inte är seriösa. Inget nytt där. Annars kunde de åtminstone krävt E-legitimation.

Den friande domen i Svea Hovrätt föll 2014-10-08 och har målnummer B 6071-13.

Tillägg: Mer detaljer om fallet vid den tidigare fällande domen i tingsrätten finns hos Mitt i Stockholm. Där framgår det att bulvanen var dotter till säljaren. Det är samma fall, bland annat med samma försvarsadvokat.

60 kommentarer:

  1. Men köparen har väl ändå lagt ett bud de är villiga att betala, får man anta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och säljaren har väl ändå satt ett utropspris de är villiga att sälja för, får man anta.

      Radera
    2. @Anders Karlsson

      Precis - och även av den anledningen kan det ses märkligt att hävda att köparen lidit skada.

      Rätten framhåller ju att det (är känt att det) förekommer mindre seriösa bud och att man som spekulant får förhålla sig till detta faktum.

      Notera också att varken bud från någon part (vare sig man lägger köpbud eller säljbud) är bindande så att utropspris är lika lite bindande som de bud spekulanterna lägger. Även detta är ett känt faktum som man således bör förhålla sig till.

      Radera
    3. Det är också praxis idag att mäklare ger ut de tre högsta budgivarna till köparen för kontroll. Anser man som vinnande budgivare och något är fel är det bara att dra tillbaka sitt eget bud.

      Radera
    4. Alla vet att det förekommer tjuvar så därmed behöver inga försäkringsbolag längre betala ut några ersättningar. Hittar brottsoffret sedan mot förmodan gärningsmannen och sina prylar så gäller på samma sätt att tjuven får behålla prylarna för offret visste ju att han kunde bli bestulen och skyddade sig inte tillräckligt. Kvinnor som blir våldtagna får.... ja jag tror inte jag behöver fortsätta med fler exempel.

      Radera
    5. @Kent

      Skillnaden är att inbrott är brottsligt liksom våldtäkt. Oseriösa bud är dock något som inte är olagligt och som förekommer - det är något som man alltså får finna sig i.

      Din jämförelse haltar alltså lite.

      Radera
    6. Anonym, Att ge fals information till en köpare är väl rimligtvis bedrägeri men ok, att det är alltså bara bedrägeri som numera kan utföras fritt.

      Radera
    7. @Kent,

      Så länge "köparen inte lidit skada", ja. Lider köparen skada, dvs om priset bli högre än ett sannolikt pris, då skulle inte rätten fria.Det sannolika priset kan enligt rätten variera från olika faktorer, inklusive "slumpen", varför köparen i det här fallet inte anses ha lidit skada.

      Radera
    8. Och att med falsk information lura någon till att punga ut med 200kkr mer än denne först avsett är förstås ingen skada. För min del vore det stor skada att ha blivit lurad på 200 kkr, men för Stockholmare i Solna är det tydligen felräkningspengar.

      Radera
    9. Det är tydligen skillnad på marknad och (aktie)marknad. Väntar nu på att mäklarna ska börja erbjuda "bud-robotar" som tjänst.

      Radera
    10. @Kent

      Du verkar inte förstå - det är uttryckligen så att buden inte är bindande och då har man situationen att man inte kan lita på att buden är av bindande karaktär. Därför får man räkna med att det förekommer bud som man inte kan hålla budgivaren ansvarig för.

      Pga detta kan du inte anses lida skada för att någon lämnar ett sådant bud.

      Om man bjuder och betalar 200tkr mer än man är villig att betala så är man bara korkad - och det är inget som någon annan bör hållas ansvarig för.

      Radera
    11. @Aktieräven

      Det normala är att avtal tillkommer genom offert och accept där offerrerande part är bunden av avtalet ifall det accepteras. Avtal inom jordabalkens område är ett undantag och därför har man även valt att tillämpa denna princip på BR-marknaden också.

      För att få handla på aktiemarknaden så måste du dessutom godkänna vilkoren för denna dvs ingå ett avtal. Du är alltså redan bunden av ett avtal när du lägger dina bud på aktiemarknaden förutom att du blir bunden av det bud du lägger givet någon accepterar det.

      Det finns nog inget hinder för att bygga en budbot för bostadsmarknaden.

      Radera
  2. Svar
    1. Jo, men svineri är tydligen helt lagligt även om det är "deluxe"...

      Radera
    2. Jag noterade det och det gör det kanske än mer svinigt.

      Radera
  3. Skrattar så jag nästan trillar av stolen. Tycker domen är korrekt och det visar hur pantade eventuella köpare är.

    På samma sätt är det idiotiskt att man tidigare kunde dra folk till skiljenämnd för upplevda oskäliga hyror.

    Fri prissättning ska gälla och som köpare får man se till att vara påläst och inte betala mer än man är villig att betala.

    Jag har till dags dato köpt 3 BR i Stockholms innerstad, samtliga till fast pris som jag var villig att betala. Inga budgivningar så långt ögat når.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men om luftbud är vanligt ändrar det ju prisbilden. Vad hjälper det då att vara "påläst"?

      Radera
    2. Bra poäng. Om det är så vanligt förekommande att de flesta budgivningar drivs uppåt av "falska" bud så ändrar det prisbilden. Men då är de också en del av prissättningen då de förekommer hela tiden. Jag uppfattar det som att priser ibland drivs uppåt till orimliga nivåer med falska bud som köpare sen tycker är jobbigt att betala. men då är det bäst att avstå även om det var "drömboendet" som flög sin kos.

      Radera
    3. "Fri prissättning ska gälla och som köpare får man se till att vara påläst och inte betala mer än man är villig att betala."

      Sure, bara de är ärliga med att de har riggat budgivningen så!

      Radera
  4. "Praktiskt kunde man komma åt problemen genom att göra bud bindande, och/eller uttryckligen göra det olagligt med falskbud under falskt namn, samtidigt som man använder omvänd holländsk auktion. Istället för att buda upp, så sänker säljaren successivt priset till det första budet kommer, som då är bindande och affären är klar.

    Att mäklarkåren bara kräver en e-postadress för att man ska kunna lägga bud visar förstås att mäklarna inte är seriösa. Inget nytt där. Annars kunde de åtminstone krävt E-legitimation."

    Dock faller det hela på principen att man inte har bindande bud när det gäller fastigheter iaf. Det skulle kanske vara lite överraskande ifall man hade andra regler när det gällde bostadsrätter (överraskande för att köpare och säljare ofta inte vet skillnaden).

    Det är alltså bara att gilla läget. Säljaren är ju inte ens bunden att sälja till högstbjudande, eller alls även om någon bjuder högre än vad han bett om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så om man anar tjuv och rackarspel bjuder man glatt emot bulvanen, och när man sedan vinner backar man ur.

      För övrigt menar jag nog att Cornu borde ha skrivit ut namnet på bulvanen, så att vederbörande bereds adekvata och påkallade svårigheter i affärslivet framledes.

      Radera
    2. @viktualiebroder

      Ja, det är något man skulle kunna tänkas göra - frågan är ifall det får den effekt man eftersträvar. Det lär ju finnas fler spekulanter på objektet och de kan ju tänkas följa med budgivningen en bit.

      Fast det är ju klart om du trissar upp priset rejält (du kan ju göra det mot egna bulvaner också ifall hans bulvan hoppar av budgivningen) så att seriösa spekulanter hoppar av så blir dessa rimligen lite misstänksamma när säljaren kommer tillbaka till deras på någon mille när budgivnen slutade på femtielva millar.

      Angående att publicera namnet på den åtalade så är det väl bara till att kontakta hovrätten och begära ut domen? Att förvänta sig att andra skall publicera namn och hänga ut folk på sin blogg är inte seriöst.

      Radera
    3. "Bulvanen" är friad. Finns ingen anledning att hänga ut med namn.

      Radera
    4. Friad från brott, ja.

      Men det är fortfarande högst relevant och påkallat att offentligt framställa vederbörande som klandervärd i sin handel och vandel.

      Men jag förstår (förstås) att man avstår. Men jag beklagar det i allmänhet som verkar var en trend att blir det allt färre som vågar/orkar altruistiskt bestraffa "non-cooperators".

      http://www.sciencemag.org/content/312/5781/1767

      http://www.pnas.org/content/100/6/3531.full

      Det mest fascinerande är förstås dem som vill bestraffa den altruistiske bestraffaren i sin tur. Ett ganska säkert tecken på en failad kultur, typ Nigeria. Det ser man också allt oftare att den som pekar ut någon klandervärd själv blir attackerad.

      Radera
  5. Alltså, det är nog helt klarlagt att ett brott har begåtts. Men liksom i de flesta ekomål faller det på att rätten inte kommer att kunna visa kopplingen mellan bulvanen och säljaren i det här fallet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Kingedward24

      Nej, tvärtom. Rätten har i detta fall tydligen varit på det klara på vem som gjort vad - det hela faller på att rätten inte ansåg att det var brottsligt.

      Radera
    2. Det ser ut som om de bara har hittat bulvanen, som ju inte har något uppsåt.

      Radera
    3. @Kingedward24

      "[Hovrätten finner] att det är ställt utom rimligt tvivel att det var [Bulvanen] som lämnade bud under namnet [Falskt Namn]. Att dessa bud skulle ha haft något annat syfte än att förmå eventuell köpare att betala ett högre pris för bostadsrätten kan uteslutas. [Bulvanen] har genom sitt agerande framkallat en oriktig föreställning om marknadens intresse för [Målsägande]."

      Enligt domen så hade de tydligen hittat bulvanen och fastställt uppsåt. Problemet är bara att uppsåtet var för en handling som inte är straffbar.

      Kort sagt - rätten har varit på det klara på vem som gjort vad och att detta varit med uppsåt (att driva upp priset), men att det hela föll på att rätten inte ansåg att det var brottsligt.

      Radera
    4. Nej.
      Det står bara att en person har lämnat ett falskt bud för att driva upp priset. Finns ingen koppling till en transaktion till honom eller säljaren.
      Ordet bulvan står sannolikt inte i domen, det är inte bevisat att han lade ett bud för att tjäna pengar, han kanske bara lade ett bud för att han tyckte det var kul att höja priset.

      Radera
    5. Tror det är säljaren själv faktiskt och "bulvan" är en skönskrivning. Finns formuleringar som pekar på att säljare och bulvan är samma.

      Radera
    6. Verkar orimligt, eftersom det finns prejudikat på s k prismanipulation som i så fall skulle kunna appliceras. Man får inte handla aktier mellan sina egna depåer heller, detta borde falla under samma lagar, med det enda lilla kryphålet att en affär faktiskt inte gjordes, bara bud på affär.

      Radera
    7. @Kingedward24

      Det är möjligt att ordet bulvan inte står i domen, men texten ovan gör ju att det verkar vara som att rätten har uteslutit möjligheten att "bulvanen" saknade intresse i att trissa upp priset. Kopplingen mellan "bulvanen" och säljaren borde vara av underordnad betydelse.

      Vad menar du att det skulle vara för brott att göra detta för att tjäna pengar där detta utgör ett rekvisit för att brott skall ha begått? Det duger inte med att hävda att det skulle vara bedrägeri då man ju ifall bevis om ekonomisk vinning inte räcker så har man ju oredligt förfarande som alternativ.

      Man har alltså på det stora hela varit klara över vad som hänt, men inte funnit det brottsligt.

      Radera
    8. @Cornu

      Framgår det någonstans i domen att den åtalade skulle ha vunnit eller haft uppsåt att vinna på detta?

      Radera
    9. @Kingedward24

      När det gäller handel mellan egna depåer så faller dessa under reglerna för börsen, dvs simpel avtalsrätt.

      När det gäller otillbörlig kurspåverkan så avser dessa börshandlade instrument vilket en BR inte är - så denna brottsrubricering torde inte kunna tillämpas. Notera också att otillbörlig kurspåverkan inte förutsätter att gärningsmannen gör vinning på det - det är alltså inte ursäktligt med kurspåverkan för skoj skull heller.

      Radera
    10. Det är inte bedrägeri, lika lite som att en kursmanipulation är bedrägeri.
      Om du köper aktier till din depå från din andra depå, drabbas ju ingen annan än dig själv direkt. Andra drabbas indirekt av fel prissättning, därför är det olagligt.

      Radera
    11. Varför då använda bulvan?

      Radera
    12. Vorde ju intressant att ställa frågan konkret till de lagvrängda:
      Om man kan bevisa att A har betalat B 10000 spänn för att lägga ett bud på A:s lägenhet utan avsikt att köpa den, har ett brott begåtts eller inte?
      Om inte är det kanske läge att revidera lagen lite.

      Radera
    13. @Kingedward24

      Om det inte är otillbörlig kurspåverkan och heller inte bedrägeri så vad är det då som skulle vara brottsrubriceringen med detta brott? Däri kopplingen mellan "bulvanen" och säljaren är den enda felande länken i bevisföringen?

      Bulvan används för att motparten inte skall ha kännedom om vem han "egentligen" gör affär eller i övrigt har att göra med. Motiven till varför man använder bulvan kan variera. I detta fallet är det ju tydligt att säljaren inte har möjlighet att lägga bud själv (men han har det i en gammal hederlig auktion) och kan därför använda bulvan.

      Om bulvanen agerat under falsk identitet eller om det är säljaren som gjort det har jag inte sett några belägg på. Kanske framgår det ifall man rotar lite i domen?

      Radera
    14. Till alla ovan: Läs inlägget! Anledningen till att den åtalade frias är att rätten anser att *köparen inte lidit skada*.

      Radera
    15. "Vorde ju intressant att ställa frågan konkret till de lagvrängda:
      Om man kan bevisa att A har betalat B 10000 spänn för att lägga ett bud på A:s lägenhet utan avsikt att köpa den, har ett brott begåtts eller inte?
      Om inte är det kanske läge att revidera lagen lite."

      Enligt domen så antagligen nej. Enligt domen så har inte köparen lidit skada av ett sånt bud och om han inte lidit skada så vad skulle det då vara för brott?

      Problemet med lagrevidering är att buden ändå inte är bindande vid den här typen av affärer och det hänger lite ihop med hur avtals sluts inom jordabalkens domäner (inget är offererat eller accepterat förrän man skrivit under kontraktet). Hur hade du tänkt dig att man skulle revidera lagen då egentligen?

      Radera
    16. @Mama

      Precis vad jag påpekat - det är avsaknaden av denna skada som gör att handlingen blir obrottslig. Det handlar alltså inte som Kingedward24 framhåller - att bevisningen inte varit tillräcklig.

      Radera
    17. Letade och snubblade över en dom och hann tänka hurra innan jag fattade att det var samma fall....
      http://www.mitti.se/falsk-budgivare-trissade-upp-priset/

      Hon dömdes, men nekade till att det var hon som hade avgivit budet.

      Radera
    18. @Kingedward24

      Om det är samma fall så innebär det väl att domstolen rimligen känner till hur "bulvanen" och säljaren förhåller sig till varandra ("bulvanen" var säljarnas dotter). Det bör alltså inte vara någon felande länk där heller i bevisföringen.

      Noterar att det står att domen skulle överklagas - vilket stämmer överens med att det kommer en (friande) dom från högre instans nu.

      Radera
    19. Men i den första domen dömdes personen för bedrägeri, dvs personen hade egen vinning av det hela.
      Det är inte samma sak som att prisbilden ska antas vara manipulerad och inget skadestånd ska utgå.

      Radera
    20. Anonym, det verkar kanske konstigt men är nog fullt möjligt.
      Dottern dömdes först för bedrägeri, alltså man ansåg inte att det fanns någon bulvan. Men i nästa dom konstaterar man att inget skadestånd ska utgå till köparen därför att han bör inse att priset kanske kan vara manipulerat. Det är två olika saker. Man har med andra ord redan släppt bedrägeripunkten, men teoretiskt kan skadestånd utdömas ändå därför att hon agerade utan egen vinning men på ett sätt som skadade köparen. Även denna punkt gick ner i dass verkar det som.
      För mig ser det fortfarande ut som om det är kedjan som brister, som i andra ekomål.

      Radera
    21. @Kingedward24

      Om det är samma mål så verkar det ju som att hovrätten har friat den åtalade ("Åtalet ska därför med ändring av tingsrättens dom, ogillas."). Eftersom man inte bedömmer att köparen lidit skada så bör även skadeståndskravet ha avisats.

      Det torde vara rimligt att en åklagare tar med flera alternativa brottsrubriceringar då den åtalade annars kan gå fri i brist på åklagarens talan. Om man endast inte kunnat fastställa att gärningsmannen vunnit på det hela så skulle man med andra ord ha dömt för oredligt förfarande (och åklagaren borde haft med det i åtalet).

      Notera dock att både bedrägeri och oredligt förfarande kräver ett offer som lidigt skada. Utan sånt så faller det hela.

      Radera
    22. @Kingedward

      Notera att det stod att ÅTALET ogillades - det rörde sig alltså om frågan om brott har begåtts. Konsekvensen av att köparen inte lidit skada innebär att även frågan om eventuellt skadestånd bör avslås också (även om det inte framgår i texten).

      Notera att rätten funnit det vara klart att skadan för köparen var något som den åtalade var medveten om och därmed var frågan om uppsåt klarlagt. Hade det varit så att man fastslagit att köperan lidit skada så hade det kunna vara brottsligt - det är alltså just där som bristen i kedjan ligger (även om man inte kan styrka bedrägeri).

      Det hade kanske inte heller varit helt hopplöst att fastställa vinning för den åtalande med tanke på relationen till säljaren även om man inte rent konkret kunnat pekat på ett kontrakt mellan "bulvan" och säljare eller ens en transaktion.

      Radera
    23. "Notera dock att både bedrägeri och oredligt förfarande kräver ett offer som lidigt skada."

      Ja, rimligen den som har betalat för mycket. Men det tycker uppenbarligen inte Hovrätten.
      Inte bara det dessutom, de skriver att eftersom man inte kan visa att köparen har lidit någon skada, så har heller inte säljaren beretts vinning... hur fan det resonemanget nu är möjligt. Det verkar ha gått rundgång i huvudena i den stackars hovrätten. Man slår knut på sig själva för att undvika att behöva fälla.

      Om det är det som det står och faller med vore det intressant med en prövning i HD.

      Radera
    24. "därför att han bör inse att priset kanske kan vara manipulerat", NEJ, priset har varit "sannolikt" på marknaden enligt rätten, dvs priset har inte utifrån eden normala marknaden varit för högt.

      "rimligen den som har betalat för mycket", NEJ, köparen har inte betalat mer än vad som kan förväntas av marknaden. Marknaden har inte ett genomsnittligt pris, utan det finns variationer i budgivning, inklusive "slumpen" enligt rätten, som gör att priset är ett rimligt pris. Alltså har inte köparen lidit skada, alltså friande dom.

      Radera
    25. Enligt svindlerilagen är det inte tillåtet att sprida en felaktig uppgift med syfte att påverka priset på en vara. Ett annonserat, falskt bud torde ingå i den definitionen.


      "Den som offentliggör eller eljest bland allmänheten sprider vilseledande uppgift för att påverka priset på vara, värdepapper eller annan egendom, döms för svindleri till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. "

      Radera
    26. Mama, det du skriver handlar om skadeståndskravet. Enligt lagboken är det dock bedrägeri/svindleri att förmå köparen att genomföra en ekonomisk transaktion med oriktig information.

      Radera
    27. För övrigt är bedrägeridefinitionen helt öppen. Den enda beskrivningen som lagboken ger är:
      "Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år. "

      Alltså det som krävs att man visar är att köparen har vilseletts och att det har haft en ekonomisk betydelse. i ovanstående fall torde dessa två punkter vara uppfyllda.

      Radera
    28. @Kingedward24

      Det är känt vad ett bud betyder - därmed bör informationen tolkas på det sättet. Om någon tolkar informationen på ett annat (och felaktigt sätt) så innebär inte det att den som gett informationen spridit felaktig information.

      När det gäller skadeståndskravet så är förutsättningen att kärande har lidit skada, detta är dessutom en förutsättning för bedrägeri. Vidare är detta ett förhållande som rätten inte ansåg ha förelegat.

      Jag noterar för övrigt att du verkar ha ändrat fokus på din kritik mot domen. Är det så att du kommit till insikt att den felande länken i bevisningen inte ligger i att man inte kunnat knyta "bulvanen" till säljaren?

      Radera
  6. Auktionsteori. Ett fantastiskt roligt ämne.
    För att komma runt bulvan/kartellförfarande (kanske inte så vanligt med köpkarteller vid brf-köp iofrs) så kan som Cornu påpekar Holländsk istället för Engelsk auktion användas. Dock finns här risk för "priming" att man sätter ett fantasibelopp som start och att man sedan använder bulvan som "stoppar" på ett tidigt stadium. Det blir ingen slutlig affär och auktionen görs om. Men nu är de "riktiga" köparna införstådda med att "någon" var beredd redan vid summa X... Så kanske inte helt optimalt. Holländsk auktion fungerar egentligen bäst när man säljer saker med kort bäst-före datum och man verkligen måste bli av med varan (jmf blommor som är upphovet och vanligaste området för metoden). Dock borde det vara bra för säljaren även vid ex hus. Man kommer få bud som ligger i det övre intervallet av vad köparen kan tänka sig lägga. Alla kommer chansa "lite" och inte lägga sig på exakt det som banken låter dem låna. På det hela taget känns Holländsk auktion som ett bra alternativ för säljaren (och mäklaren, allt blir sålt, alltid)

    Ett annat alternativ, borde vara second price sealed bid auction. Samtliga budgivare ger då sitt absolut bästa bud. Vinnaren betalar det som den som lade näst högsta budet lade. Det finns alltså inga incitament för köparen att lägga under sin gräns. Problemet är ju att säljaren aldrig får ut max. För köparen är det ju dock klockrent, blir alltid billigare än vad man hade kunnat tänka sig.

    First price sealed bid. Ingen stegring, lägg vad du är beredd att betala. Bäst pris vinner. Brukar resultera i låga bud, alla chansar på att göra sig en hacka. Dåligt för säljaren.

    Finns fler modeller. Men engelska auktion står tidens tand an då den ger både köpare och säljare känslan av att kunna göra en bra affär. Problemet är ju dock bulvaner och mäklare som vill göra snabba affärer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @notmymonkeys

      Situationen är väl normalt lite mer komplex än att det bara rör sig om en penningsumma. En sak som försvårar det iaf när det gäller fastigheter är att man ändå inte är bunden av sitt bud.

      Radera
  7. Man får nog bestämma sig för hur man vill ha det.

    Antingen är det ok att man lägger bud på sin egen auktion, och då behövs inga bulvaner. Eller så är det inte ok, och i så fall så borde det vara bedrägeri att anlita bulvaner för att trissa upp priset, i strid med det ingångna auktionsavtalet.

    Så var det hela kokar ner till är att det krävs bättre avtal för auktionerna. Och de kommer förmodligen, men först efter att bubblan spruckit och köpare blir mer kräsna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Movitz

      Som sagt eftersom buden inte är bindande så innebär det att det inte (så lätt) blir frågan om bedrägeri att lämna egna bud.

      Radera
  8. Antar att köpare kan göra samma sak. Lägg höga bud som senare dras tillbaka, om och om igen tills andra eventuella köpare tröttnar. Förmodligen blir även säljaren rätt trött på det hela och accepterar kanske ett lägre bud än tänkt från början.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ofoget att vara med och buda utan att ha full avsikt eller försäkrat sig om att kunna köpa på aktuell nivå. Har sett det flera gånger, ofta med resultatet att hela försäljningen inklusive visning måste göras om.

      Radera
    2. @Aktieräven

      Affären är inte klar förrän man skrivit kontrakt på den. Utifrån den kunskapen så kan man lika gärna låta budgivningen fortsätta tills man fått kontraktet skrivet.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...