Det går tydligen ett TV-program på Public Service/SVT där sk genier ska tävla mot varandra i dokusåpaformer, programmet Genikampen. Detta leder till viss faktaförbistring och förvirring kring olika skalor av IQ-test.

Exempelvis står det följande i tidningen Mitt i Stockholm:
"Men det var inte nog för Gerth Axner. När han testades för programmet genomförde han föreningen Mensas intelligenstest och fick full pott.
– Jag fick maxpoängen 144 men jag tyckte att det var litet för enkelt, säger han.
Han har tidigare fått sin IQ uppmätt till 151, en begåvningsnivå som bara någon enstaka procent av befolkningen har."
Detta tyckte jag verkade lite underligt, så jag kollade med en Mensamedlem.

Exempel på IQ-testfråga.
Svaret är inringat.
Källa: Mensa
Ovanstående handlar om Catell-skalan, som inte Mensa Sverige testar efter längre. Det finns också en skala som heter Stanford-Binet, men Mensa använder skalan Wechsler. På Mensas test kan man som bäst få 135+ i IQ, och resultatet under detta är 131 i IQ, vilket innebär att man tillhör topp 2% och därmed kvalificerar sig för medlemskap i föreningen. 135+ ska 1% av befolkningen nå.

Enligt Catell-skalan ska 1% ha 155+ och 2% ha 148+ i IQ. Det verkar som geniet ovan har lite dålig koll, helt enkelt. Eller dåligt minne.

Så ni som nu fick mindervärdeskomplex över att någon slänger sig med 151 i IQ, så motsvarar det inte ens 135 i den nu aktuella Wechslerskalan.

Det kan ju vara intressant att hypotetiskt fundera över hur normeringen av IQ-test fungerar. Man måste ta fram ett test, med en kombination av svåra och enkla frågor. Trots allt ska man få en någorlunda snygg normalfördelad kurva när man kör testet mot ett snitt av befokningen. Delar av testet måste vara så svårt att alla inte kan få i närheten av alla rätt.

En parameter med övervakade test är att man inte kan fuska och att de är tidsbegränsade. Givet tillräckligt lång tid skulle många kunna svara alla rätt, genom att testa olika hypoteser, men det handlar om att se svaren snabbt nog.

Slänger ihop en fiktiv fördelning av en normering av ett IQ-test enligt Wechslerskalan, där 1% ska få 135 i IQ, 1% 131 i IQ, 9% över 120, dvs 7% ska få 120 - 130, 25% ska få över 110, dvs 16% ska få mellan 110 och 120 och vice versa. 50% ligger i det normala intervallet 90 - 110.

Hypotetisk normering av ett IQ-test
med 45 frågor och 1 000 normerande
testare.
Normeringen här sker med 1 000 testkandidater, där man behöver säkerställa att dessa har en representativ socioekonomisk spridning, ålder, könsfördelning etc. Antagligen krävs det att fler än 1 000 normerar ett sådant här test för att få signifikans, men detta är mitt exempel.

Då ser man att 41 - 45 rätt bara nås av 1%, och resultatet blir därmed 135+. Det är för få här för att kunna säga vem som får 136, 137, 138 osv. 40 rätt nås av 1%, vilket därmed blir 131+.

Hur kan man nu få färre rätt än sju, vilket "en apa borde klara", eftersom det finns sex svarsalternativ? Svaret är helt enkelt att en apa inte skulle få sju rätt, eftersom en apa inte kan fylla i testet korrekt. Det finns även människor som inte kan fylla i testet korrekt, och/eller fryser, missuppfattar eller helt enkelt inte hinner. Eller kanske vägrar. Men jag kan med säkerhet säga att en apa skulle få noll i resultat och i allmänhet uppföra sig på ett sådant sätt att apan avvisas från testlokalen.

Rimligtvis slänger man in ett antal svåra och ett mindre antal mycket svåra frågor för att skilja ut de översta två procenten, där även tidsfaktorn spelar in. Rimligtvis placerar man även dessa svåra frågor mot slutet, så övriga inte fastnar på frågorna och presterar onödigt dåligt. Målet är ju inte att alla frågor på testet ska vara svåra, målet är att få en snygg klockkurva givet tiden. Exemplet ovan från Mensas hemsida visar att frågor kan vara enkla även för normalbegåvningar. Jag har även sett ännu enklare, där varje rad är samma symbol, tre kvadrater på första raden, tre trianglar på andra raden och två cirklar på tredje raden...

Om någon menar att de har högre än generella 135+ på Wechslerskalan kan och bör man nog vara rätt skeptisk. Trots allt skulle ett sådant test vara extremt dyrt att ta fram, då det lär kräva 10 000-talet normerande personer för att alls vara signifikant. Tillämpbarheten av att tillhöra 0.5%, 0.1%, 0.01% av befolkningen är nog också högst begränsad. Att en person av 1000 (0.1% av befolkningen) når ett visst resultat på ett test är knappast signifikant. Testar man 10 000 så ska tio stycken nå den nivån, men då pratar vi om mycket kostsamma test.

Men är det viktigt att ha en hög siffra så byter man bara skala... Då kan 1%-are säga att de har 155+ i IQ och bättre än Gerth Axnér.

Svenska Mensas onlinetest är inte normerat till mer än 126+ i IQ. Oavsett är det inte ett riktigt test, då det inte är övervakat och man kan göra det flera gånger och utan den psykologiska press det innebär att detta är enda gången du får göra det här testet. Mensa Norges onlinetest kan ge åtminstone upp till 135 i IQ, men är likväl inte övervakat. Även Mensa Danmark har ett test. Övriga lattjo-lajbantest på Internet brukar inte ens ange vilken skala som används, och är därmed helt irrelevanta. En del ger t ex 148 som bästa resultatet, men det är då Catellskalan och är inte jämförbara med Mensas aktuella test.

2% av befolkningen 18+ ska kvalificera sig för medlemskap i Mensa. Det handlar alltså om runda slängar 140 000 personer (SCB:s statistikdatabas är nere i skrivande stund). Antalet medlemmar var i mars 2014 endast 4 950 enligt Wikipedia. Alla som kvalificerar sig gör förstås inte testen, då Mensa främst är en social förening och alla finner förstås inte någon vits med ett medlemskap.

Genikampens individer är alltså inte speciellt unika, det finns 100 000-talet motsvarande i Sverige. Det unika ligger i en vilja att skämma ut sig i TV.

I slutändan är IQ hur man presterar på ett normerat och övervakat IQ-test. Varken mer eller mindre. Samtidigt går det åtminstone att testa IQ, då man inte kan fuska. För de som får mindervärdeskomplex över andras resultat på IQ-test och börjar yra om EQ, så lär alla som presterar bra på ett IQ-test kunna maxa resultatet på ett EQ-test, då det för dessa borde vara tämligen uppenbart vad som är "rätt svar" på alla frågor.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Blev mycket förvånad när jag såg Gerth Axner i trailern för detta program...

    SvaraRadera
  2. "Hur kan man nu få färre rätt än sju, vilket "en apa borde klara", eftersom det finns sex svarsalternativ? "

    Man måste också ha i åtanke att man kan ha otur när man gissar (eller tänker), detta gör att det blir en viss osäkerhet i resultatet då man inte vet vilka frågor man gissat på och vilka man verkligen kunnat. Får man alla rätt kan det ganska troligt vara så att man bara kunnat alla utom en och gissat rätt på den sista, mindre troligt men fortfarande rimligt förekommande är att man gissat på två frågor. Sen finns ju alla varianter där man gissat efter att ha uteslutit ett eller flera alternativ.

    Diskussionen var dessutom uppe angående konstruktion av test som skall kunna sålla ut högre IQ-nivåer. Det är ju inte bara till att köra ett test på gigantiska grupper deltagare - det gäller även att konstruera frågorna och ha rätt svar till dem. Man bör fråga sig vem som kan säga vilket som är rätt svar när man förväntar sig att bara någon bråkdel av befolkningen kan luska ut det. Man måste även fråga sig hur pass unikt det rätta svaret är då mönstrena blir mer och mer komplexa, en fråga som kan vara än mer vanskligt då det riskerar bli lite lattjolajbanlådan över det hela.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med, jag har gjort några då jag läste psykologi och senare när jag sökt jobb och i viss andra sammanhang (räknar inte facebook, online osv, utan kontrollerade tester) Det är ganska ofta jag sett flera möjliga svar men försökt välja det svar jag bedömer de förmodligen tänkt sig, oftast det enklaste. Och till syvende og sist, en gång är ingen gång, kan vara tur, många gånger säger något, Öva 3 veckor på det du ska göra säger heller inget om verklig IQ. Så jag är skeptisk, men hamnar alltid i topp på alla tester.

      Radera
  3. Jag vet inte om det är någon mening för mig att ens läsa artikeln ovan. Tyckte "iq-frågan" längst upp var lätt.. men först efter att jag löst problemet insåg jag att rätt svar dessutom var inringat..
    Men det var ett IQ-test va, inte ett läsförståelsetest? :-)

    Hur står sig förresten det IQ-test man gjorde vid mönstringen nån gång på 1800-talet (eller 1993 för att vara mer precist). Misstänker att högt resultat på det testet bara betyder att man är normalbegåvad och anses kunna få förtroendet att hålla i ett gevär?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ErikG

      Det hette väl I-test? Den mest slående skillnaden är att man graderades på en skala från 1-9 eller något sådant och det är alltså inte normerat efter IQ-skala (tack och lov). Jag tror att frågan som visas som exempel är en av de ganska tidiga frågorna (generellt så verkar de ofta vara ordnade så att de enklaste kommer först och avslutas med de svåraste). För att kunna mäta IQ så krävs uppgifter av varierande svårighet då det krävs tillräckligt enkla för att även en jubelidiot skall kunna utmärka sig och svara fel på även de.

      Dock skulle jag tro att det finns viss korrelation mellan att prestera bra på IQ-test och I-testet även om frågorna mellan mönstringens test och mensas test skiljer sig lite i karaktär.

      Jag misstänker att man inte behövde speciellt högt resultat för att få förtroendet att hålla i ett gevär.

      Radera
    2. I-testet var normerat så att medel skulle bli 5. I övrigt skulle bara 1/9 få 9 i resultat och bara 1/9 få 1 i resultat etc. Man använder inte IQ-skalan, men 9 på I-testet bör innebära över 120 i IQ (Wechsler)

      Radera
    3. Ja visst ja, så var det. Minns att man hade lite hjälp av att man byggt en del pappersmodeller i sin ungdom. :-)

      Anonym: jo, jag raljerade väl lite. Försvarsmakten delade ut kpistar och automakarbiner till folk som samhället inte ansåg mogna nog att få köpa alkohol, så.. :-)

      Radera
    4. ErikG, I-testet användes väl egentligen bara för att sortera ut de bästa som fick nöjet att göra fler tester, till tolkskolan och andra befattningar av mer krävande mental karaktär

      Radera
    5. @ErikG

      Frågan är ifall det var så förnuftigt att sänka myndighetsåldern till 18 år. I och med den förändringen satte man ju ner foten och deklarerade att man inte var myndig när man var myndig (dvs man anförtroddes inte köpa alkohol förrän två år senare).

      Kort och gott borde man vara myndig när man blivit myndig och om man inte normalt kan anses vara myndig när man uppnått myndighetsåldern så är nog myndighetsåldern för lågt satt (eller så har man curlat ungdommarna för mycket).

      Radera
    6. Cornu och jag minns olika kring mönstringens inskrivningstest. Min uppfattning var att skalan var Stanine, http://en.wikipedia.org/wiki/Stanine, och då skulle resultat 9 motsvara 1.75 standardavvikelser över medel, eller IQ 126 (Wechsler) (100+15*1.75).

      Radera
    7. Nej, jag minns inte alls. Jag chansade. Så du har rimligtvis rätt.

      Radera
    8. Rekryteringsmyndigheten hävdar normalfördelning på allmänbegåvningstestet (http://www.rekryteringsmyndigheten.se/statistik). Dock har spridningen varierat, så att det kanske inte i praktiken är exakt stanine idag.

      Radera
    9. Vet inte hur det var för dig, men jag gjorde det på den tiden man inte bara kunde tacka nej eller ens skylla på psykproblem. Ja var negativ till lumpen och dessutom bakfull och bara 16 år när jag mönstrade, jag svarade ärligt på första delen, sedan tänkte jag " vad gör jag? vem bryr sig? och slumpade resten och la mig på bänken och sov, fick första kallelsen till att göra 15 månader (KB/PB) vilket säger en del om sådana tester, alternativet är att folk verkligen är helt korkade om det nu räckte med att svar lite rätt i början.

      Radera
  4. Inringat-där föll jag bort!
    Förväntade mig en ring runt objektet-men jag ser bara en fyrkant!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den var ju inrektanglad. Pengarna tillbaka!..
      Det kanske rent av var ett test i testet, vilka som har flexibelt sinne nog att kunna tolka en rektangel som en ring. Antar att vi misslyckades.

      Radera
    2. @ErikG

      Så rätt svar är B ifall man har flexibelt sinne?

      Radera
    3. Ja, så KAN man ju se det, men i fallet B är ju rektangeln inte ens inrektanglad, utan det rektangeln ringar in är ju inget, och om inget är rätt svar så står ju rätt svar redan i frågan, och då är det ju ingen fråga, varför hela resonemanget faller.

      Eller?

      Radera
    4. Eller så var mitt angivande av texten "inringad" ett Aspbergerstest, för att se vilka som anmärkte på detta.

      Radera
  5. Allt som oftast när EQ kommer på tal hör man någon yttra begreppet "emotionell intelligens". Då drar jag mina slutsatser...

    SvaraRadera
  6. Vilken skala var det man använde att mäta IQ på de mönstrande värnpliktiga i Sverige?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se svar ovan.

      "I-testet var normerat så att medel skulle bli 5. I övrigt skulle bara 1/9 få 9 i resultat och bara 1/9 få 1 i resultat etc. Man använder inte IQ-skalan, men 9 på I-testet bör innebära över 120 i IQ (Wechsler)"

      Radera
  7. IQ test för dom som tror sig vara intelligenta.
    Hypotetiskt exempel.
    Vad händer om vi ökar statsministerns månadslön med 3% per år och bara ökar penningmängden med 2%.
    1. ekonomin går under på sikt.
    2. ekonomin växer och blir bättre.

    Svar är 1.
    Men det finns politisk och ekonomis fanatism och dom svarar 2 fast dom vet att det är fel.

    Här är svaret
    http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den som är bevandrad i matematisk logik inser att båda svaren är rätt eftersom premissen i implikationen (troligen) är falsk (en implikation med falsk premiss är formellt sann oavsett sanningsvärdet på slutsatsen).

      Radera
    2. Anonym kan inte grundskolans matte eller så är han en politisk fanatiker som ljuger för att han vill föra fram sin ideologi eller ekonomiska ideologi.
      Hans svar som taget från en politiker som ertappas med byxorna nere.

      Den som kan matte och inte drivs av fanatism ser direkt att jag har rätt.
      (penningmängden ökar även med 2% per år missade att skriva det)

      Det svåraste en människa kan göra är att tänka själv.

      Radera
    3. Hur kan det komma sig att ingen kan komma med ett svar?

      Har Albert Einstein rätt människans intelligens är noll.
      "Bara två saker är oändliga, universum och den mänskliga dumheten. Men när det gäller universum är jag ännu inte absolut säker"

      Ett hypotetiskt exempel har ett svar som går att räkna ut.

      En helt möjlig händelse är att dumma ekonomiska teorier drivs som säger att penningmängden bara får öka med 2% ungefär guldökningstakten och sen låter lönerna öka med mer än 3%.
      Från år ett så ökar arbetslösheten och till slut finns det ingen som har ett jobb för lönen kan inte utbetalas när det inte finns pengar som räcker till en enda lön.

      Radera
    4. @ekvationsteorin

      Du verkar inte ha någon aning om mina kunskaper - du verkar dock inte ens kunna läsa. Istället chansar du med att påstå att jag ljuger (men du verkar inte kunna peka på vari osanningen i min kommentar ligger).

      Radera
    5. Ok vi utgår från att du kan matte, exponentiell beräkning.
      Då måste du erkänna att det jag säger är sant för det är ren matte som jag beskriver.

      Du vet mycket väl att ekonomin går under med den österrikiska skolan men du skiter i det för du har dunkla motiv.
      http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html

      Har du barn? varför dödar du dina egna barn med att förstöra ekonomin den kan inte fungera med den österrikiska skolan den är död och det går fortare än vad du kan föreställa dig.
      Ingen har ett jobb om några hundra år men arbetslösheten ökar från dag ett.

      Se krisen på 30 talet när bankerna drog in krediter och innan lönerna sjönk det blev en massarbetslöshet på något år, finanskrisen där drog bankerna in krediter och skapandet av pengar upphörde, lönerna sjönk inte så mycket, det blev en stor arbetslöshet direkt.
      Det går inte att minska på mängden pengar som cirkulerar i ekonomin med samma löner för det uppstår massarbetslöshet.

      USA trycker pengar och där minskar arbetslösheten hela tiden EU gör nästan motsatsen och där ökar arbetslösheten, vi har nu fakta som bevisar min modell.
      http://nationalekonomi.blogspot.com/2013/05/kvoten-pm-kan-skapa-jobb.html

      Den ursprungliga teorin i den österrikiska skolan tillät inte löneökningar, det kan fungera men nu har IQ befriade personer sagt att vi ska ha löneökningar tillsammans med noll eller liten ökning av penningmängden.

      Auktoritetstro gör folk dumma dom slutar att tänka själva och tror på vad som helst som auktoriteten säger.

      Neoklassik ekonomi är inte en vetenskap teorin togs fram för att gynna den som tillverkar pengar, ekonomipriset går till dom som är tysta.

      Radera
    6. Nobel prize winning economists look stupid when asked about the economy
      https://www.youtube.com/watch?v=AI_uAdvMwVc

      Folk tror på auktoriteter oavsett vad dom än säger.
      Den österrikiska skolan är rena fantasier som folk tror på även om mattelagarna bevisar att teorin är totalt felaktig.
      http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html

      En gång sa en auktoritet att jorden var platt och folket trodde på auktoriteten.

      Radera
    7. @ekvationsteorin

      Du påstod att jag ljög, men du har inte lyckats peka på vari lögnen var. Skall jag tolka ditt undvikande av att bemöta det som att du erkänner att du hade fel på den punkten och nu försöker släta över det genom att svamla runt lite?

      Hela problemet med ditt resonemang är att du bygger det på en felaktiga premisser och därmed blir hela resonemanget fullständigt nonsens. Penningmängden ökade senaste året med närmare 10% - det blir alltså ganska bisarrt när du hävdar att problemet beror på att penningmängden måste stiga med typ inte ens hälften av vad den faktiskt växt med. Det vore på sin plats att du tar och observerar verkligheten utanför och inte bara snöar in med skygglapparna fokuserade på dina teorier (de har nämligen dålig verklighetsanknytning).

      Vad är det man brukar säga? Skit in, skit ut - sen kvittar det hur duktig du är på att räkna däremellan.

      Radera
    8. Ekonomin fungerar när penningmängden ökar mer än lönerna, du bevisar min tes.
      Den österrikiska skolan dödar ekonomin när dom vill sluta öka penningmängden men låter lönerna öka.
      USA har ökat mängden pengar som cirkulerar i ekonomin och där förbättras ekonomin, arbetslösheten har hela tiden minskat.

      Hur mycket penningmängden ska öka är inget som jag kan säga med säkerhet det jag vet är att den österrikiska skolan dödar ekonomin det är fakta som bara fanatiker kan förneka.

      http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html
      Hur människor med högt IQ kan undgå att inse att den österrikiska skolan dödar ekonomin är märkligt.

      Radera
    9. @ekvationsteorin

      Frågan är ifall du kommer peka på var jag ljög som du påstod? Att hålla på att beskylla folk för att ljuga och sedan varken kunna framföra belägg för det eller ens erkänna att man kanske hade fel är inte speciellt stilfullt.

      Hur bevisar jag din tes och i vilket avseende? Du bortser konsekvent från hur saker och ting förhåller sig ute i verkligheten (och vad man skriver verkar det som).

      Likaså när det gäller österrikiska skolan så verkar det som du heller där inte verkar ha läst på speciellt mycket utan nöjer dig med att gissa friskt.

      Skulle det bara vara upp till penningmängden så borde det ju inte finnas ett moln på himeln, inga problem i ekonomin. Dock verkar din teori stämma dåligt och du verka tycka att lösningen på ekonomiproblemen bara är att trycka lite mer pengar när vi historiskt sett har ovanligt mycket pengar i omlopp - på alla rimliga sätt att mäta. Det är här som problemet med din teori är så tydlig.

      Radera
    10. "Den som är bevandrad i matematisk logik inser att båda svaren är rätt eftersom premissen i implikationen (troligen) är falsk (en implikation med falsk premiss är formellt sann oavsett sanningsvärdet på slutsatsen)."
      dravel

      Det går inte att bara trycka pengar det är sant man måste samtidigt stoppa orealistiska löneökningar, det kan man göra med exempelvis Arbetslinjen. (löneökningar kan tas ut som reallöneökningar i stället)
      Det står här hur man ska göra
      http://nationalekonomi.blogspot.com/2013/05/kvoten-pm-kan-skapa-jobb.html

      Den österrikiska skolan vill inte öka penningmängden eller bara mycket lite jag har läst och sett deras föreläsningar.
      Den teorin skapades när det inte fans fackföreningar som kunde driva upp lönerna och pengarna var knutna till ädelmetaller, men tiderna har förändrats nu har vi fackföreningar.
      Då var teorin relevant men inte nu.

      Att människor med högt IQ inte kan inse att den österrikiska skolan är omöjlig är märkligt.
      http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html

      Radera
    11. @ekvationsteorin

      Att du förkastar lite mer "avancerad" matematik som dravel visar inte speciellt mycket.

      Att du heller inte verkar vara bevandrad i österriskiska skolan gör ju att din kritik mot den blir lite - vad skall man säga? dravel? Det "lilla du låst" om den är troligen inget alls, ett indicium till det är ju att du inte ens verkar läsa/förstå inläggen du svarar på (jag har inte sett mycket till läsförståelse från din sida öht).

      I vilken miljö din teori skapades? Instängd i ett rum utan kontakt med verkligheten?

      Radera
    12. @ekvationsteorin

      Givet statsministerns nuvarande lön och landets nuvarande BNP skulle ditt scenario hålla i en tusen år utan nämnbar påverkan på ekonomin i stort. Svaret från framtiden är därför "3. Who is this asshole and what the fuck is a... stasi minstrel?"

      Du har visserligen helt rätt angående hur totalt tappad den österrikiska skolan är, men du verkar själv inte direkt vara den skarpaste kniven i lådan.

      Radera
  8. Det sägs att IQ är en utmärkt prediktor för hur bra det kommer att gå i livet. Och det kan nog stämma, men man skall nog ändå inte överskatta betydelsen av dessa test.

    Exempelvis kan man notera att man kan öva på IQ-test och bli bättre, vilket i sig är suspekt. Dessutom mäter de bara på triviala första ordningens problem, som endast har ett svar, vilket sällan problem i verkliga livet har. Exempelvis mäter de inte förmågan att beakta och samtidigt utvärdera vilken av flera komplexa lösningar som är den bästa ur ett antal perspektiv. En annan egenskap som är viktigt för att lösa riktiga problem är uthållighet, att kunna hålla sig kvar i den aktuella problemrymden tillräckligt länge (timmar, dagar, veckor) och bygga upp mentala modeller att laborera med, något som förstås inte heller mäts. Det finns säkert fler aspekter som inte mäts men som normalt tillskrivs intelligens.

    SvaraRadera
  9. Psykolog som gör neuroutredningar här. Jag IK-testar en eller ett par patienter i veckan och kan antagligen svara på frågor kring hur detta fungerar om ni har sådana (medveten om att det är lite sent påkommet i tråden nu dock).

    Jag skulle säga att I-testet var ett fullgott IK-test för sitt syfte: att hitta lämpliga befattningar till finniga tonåringar (t ex utifrån forskning kring ledarskap undviks antagligen individer med resultat <5).

    Vedertagna IK-skalor (som generellt betecknas kognitiva resurser inom psykiatrin) korrelerar med en massa intressanta saker som t ex socioekonomisk status och psykisk hälsa. Men som bekant säger inget av det här något om kausalitet och det enda ett IK-test egentligen säger är hur bra individen är på att göra den här typen av test.

    Och f ö arbetar vi nästan alltid med 95% konfidensintervall och inte exakta siffror.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bloggar du om ämnet? Finns du på Twitter?

      Radera
    2. Nej, varken eller. Borde jag det? :> tror det skulle vara en mycket tråkig blogg.

      Radera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  11. Det är en övertro på Iq test. Dom är gjorda av personer som får högt på dom och görs ofta av dom som får bra på dom. Det säger inte så mycket. Hjärnan är mycket komplexare än så. Har själv inte gjort något större test har gjort provtesten för Mensa bara för att alla hjärnövningar är roande. Och fick bra på det. Samma på mönstringens. Men jag tror inte att jag är smartare bara för det. Det visar bara att jag gillar sådana problem.

    SvaraRadera
  12. Det är en övertro på Iq test. Dom är gjorda av personer som får högt på dom och görs ofta av dom som får bra på dom. Det säger inte så mycket. Hjärnan är mycket komplexare än så. Har själv inte gjort något större test har gjort provtesten för Mensa bara för att alla hjärnövningar är roande. Och fick bra på det. Samma på mönstringens. Men jag tror inte att jag är smartare bara för det. Det visar bara att jag gillar sådana problem.

    SvaraRadera

 
Top