Katastrofobligationer (eng cat fund) är en institutionell investeringsklass, som nu är på väg även till svenska småsparare. Fondbolaget Entropics hoppas kunna notera en katastrofobligationsfond under hösten, vilket öppnar för en tillgångsklass utan korrelation till börsutvecklingen och i teorin utan korrelation till räntan.


Kortfattat är katastrofobligationer en särskild typ av obligationer som försäkringsbolag och återförsäkringsbolag emitterar. Dessa är nollkupongare som ger en relativt hög ränta under något års tid, varefter de förfaller och utställaren återbetalar satsat belopp och räntan till de som köpt obligationerna. Men om det inträffar större katastrofer, främst amerikanska orkaner, som kostar försäkringsbolaget för mycket pengar, så förfaller katastrofobligationen och försäkringsbolaget behöver inte betala ut något alls till obilgationsinnehavaren. Obligationerna har av förklarliga anledningar skräpstatus, t ex BB- etc, då det i relativt många fall handlar om att man förlorar allt.

Tillgången behöver alltså förvaltas i en portfölj av många katastrofobligationer, vilket förhoppningsvis eliminerar risken för fondinnehavarna. Swiss Re:s katastrofobligationsindex Swiss Re Global Cat Bond Performance Total Return index gav 10.9% 2013 och snittet sedan 2002 är 8.4% om året. Ett exempel på en graf för indexet hittar man här, där det tydligt framgår noll korrelation med både obligationsmarknaden och börsen och i princip uppgång varje år. Vi pratar alltså om hedgefonder när man pratar om katastrofobligationer.

Kritiker menar dock att katastrofobligationer gynnats av de allt lägre räntorna, som pressar ner även räntorna på dessa mycket riskabla obligationer, vilket driver upp värdet på dessa och med det index. Frågan blir då om Entropics är för sent ute och historisk avkastning inte kommer kunna uppnås framöver, när räntorna redan är så pressade, inklusive av centralbanksstimulanser. T ex ser man i den länkade grafen ovan att high yield total return-obligationsindex (total return = inklusive utdelningar och återinvestering av dessa i index) har gått lika bra som katastrofobligationsindex, men utan dippen runt finanskrisen. Detta talar för att avkastningen i själva verket främst är driven av de fallande räntorna.

Kanske ser vi i själva verket en katastrofobligationsfondbubbla, där värdet kraschar om investerare väljer att fly obligationerna till något annat med högre och tryggare avkastning?

En fördel med en katastrofobligationsfond är att som hedgefond är det tydligt vad man har för förvaltningsknep. Andra hedgefonder kan vara mycket förtegna med hur de faktiskt uppnår en trygg och stabil avkastning och därmed vara väldigt beroende av enskilda förvaltare.

Ingen form av ersättning har utgått till mig eller till mig närstående för detta inlägg, utan jag finner investeringsklasser som inte påverkas av räntemarknaden och börsen intressanta.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Är det värdeutvecklingen du avser eller räntan på obligationerna du avser när du skriver om utvecklingen? Är det räntan så är frågan ifall man borde oroa sig alltför mycket för bubblor.

    Cornu verkar ha en förkärlek för att skriva om hur aktiers kurser utvecklas, men glömmer ofta den viktiga direktavkastningen vilket gör att man får en något snedvriden bild.

    Jag såg en annan graf som indikerade en ränta på bara drygt 5% vilket inte är så imponerande, men som med vilken obligation som helst så stiger värdet ifall räntan på likvärdiga obligationer sjunker. Skulle med andra ord inte se någon vidare utsikt för att få så bra avkastning på dessa obligationer (om man inte tycker 5% är bra).

    SvaraRadera
  2. Då kanske man bör kolla om det förekommer fler orkaner nu än tidigare:
    http://wattsupwiththat.com/2014/08/25/u-s-tornado-intensity-index-shows-no-upward-trend/

    Men kostnaderna kan ha ökat-vilket inte beror på någon annan förändring än välståndsindex.

    SvaraRadera
  3. En annan okorrelerad tillgångsklass är Life Settlements.

    Det är begagnade amerikanska livförsäkringar vilka säljs av innehavaren eftersom de inte anses vara behövliga längre. När försäkringstagaren avlider faller dödsfallsbeloppet ut till försäkringsägaren som - i försäkringstagarens ställe - har erlagt premierna till förfall.

    Produkten kallas för dödsobligationer på journalistlingo och har hanterats väldigt illa flera gånger i historien, dels för att man inte har kunnat räkna och dels för att man använt felaktiga livslängdsantaganden eller som EFG gjorde, man skapade hävstång. Även rena bedrägerier har förekommit och läser man om produkten på nätet blir man lätt mörkrädd.

    Rätt räknad och hanterad så är produkten dock svårslagen då den är helt okorrelerad med räntor, börser och konjunkturer och avkastningen kan bli tvåsiffrig.

    Så intressant att oraklet från Omaha investerar i dylika.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Sverigeakrobat

      Investerar Buffet verkligen i Cat Bonds? Jag tyckte jag läste det motsatta. Har du källa på det?

      Radera
    2. Tillägg:

      Dödsobligationer? Något liknande skulle kunna vara användbart när det gäller pensionsförsäkringar (och då talar jag om försäkringar i dess rätta bemärkelse: mot att man överlever sina besparingar).

      Kan vara intressant att diskutera hur man i pensionupplägg som baserar sig på besparade medel säkerställer att pengarna skall räcka livet ut. Det skulle ju kunna skita sig rejält ifall generella livslängden visar sig vara systematiskt underskattad.

      Radera
    3. @Anonym

      Det jag menar är att Buffet investerar i Life Settlements.

      Detta är ingen variant av pensionssparande utan en rak, enkel dödsfallsförsäkring (livförsäkring) där ett bestämt belopp betalas ut när försäkringstagaren avlider, givet att premier har erlagts i avtalad ordning.

      Just livslängdsantagandet är en kritisk variabel vid värdering och köp av en begagnad livförsäkring, precis som det är en kritisk variabel för alla sorters pensionssparande.

      Radera
    4. @Sverigeakrobat

      Jag var kanske lite otydlig när jag skrev liknande - det är snarare tvärtom. En pensionsförsäkring faller ut i det motsatta fallet - dvs när den försäkrade överlever.

      Detta faktum hade nog kunnat användas som hedge om det inte vore så att livförsäkringar främst försäkrar unga medan pensionsförsäkring främst försäkrar pensionärer. Det blir med andra ord ganska begränsad omfattning man kan hedgea sig mot livslängdsantagandet.

      Radera
    5. @Anonym

      De livförsäkringar som utgör lämpliga investeringar är med naturlighet inte sådana där en 35-åring är försäkringstagare. För en väl strukturerad portfölj av köpta begagnade livförsäkringar ligger medelåldern hos försäkringstagarna typiskt i åldersspannet 75-80 år vilket underlättar livslängdsantagandet.

      Radera
    6. @Sverigeakrobat

      OK, men jag har en känsla av att den större delen av de som tecknar en livförsäkring är förhållandevis unga. I vilket fall som helst så är det inte i närheten av lika många 75åringar som har livförsäkring som de som har pension(försäkring) - man kan alltså inte balansera upp förlusten på att de i viss utsträckning lever fem år till mot vinsten på detsamma (eller tvärtom).

      Radera
    7. @Anonym

      Förstår inte riktigt varför man skall koppla livförsäkring med pensionsförsäkring i detta sammanhang?

      Radera
    8. @Sverigeakrobat

      För att de försäkrar mot motsatta händelser - därför kan utfallen för försäkringsbolagen vara negativt korrelerat. När en pensionär dör så vinner försäkringsbolaget på att man slipper betala ut pension, men om han istället hade livförsäkring så förlorade försäkringsbolaget istället på att man måste betala ut försäkring.

      Vore det perfekt balanserat att det man förlorar på livförsäkringar i spannet 75-80år vanns på pensionsförsäkringar i spannet 75-80år så skulle inte försäkringsbolaget behöva oroa sig för livslängdsantagandet.

      Radera
    9. @Anonym

      Jag tror nog att livförsäkring och pensionsförsäkring bedrivs som helt olika affärer och dessutom ofta av olika aktörer.

      Radera
    10. @Sverigeakrobat

      Kanse är så - jag googlade på dem och fick träff på folksam i bägge fallen.

      När det gäller ett försäkringsbolag så tycker jag att de borde se till hur olika försäkringsåtaganden korrelerar till varandra - även om varje enskild försäkring är en enskild separat affär.

      Radera
  4. Ett annat tillgångsslag som står sig är p2p-utlåning. Lite av ett buzzword, men faktum är att herr bloggare själv har skrivit om att skulder aldrig försvinner: http://cornucopia.cornubot.se/2011/02/du-kommer-inte-undan-dina-skulder.html.
    I Sverige finns ett par, men det finns massor av dem i Storbritannien, Tyskland etc.
    Thin Cats, Lendico, Smava, Bondora, Geldvorkaar, Prosper, Lending Club, Wellesley, Pret D'Union, Savelend, Smartika, Zopa, Assetz Capital, Fixura, Tessin Crowdfunding etc. etc.
    Mitt tips: Bondora. Avkastning efter förluster och recoveries på ca 20% i genomsnitt. Inte så illa pinkat.. Svenska Savelend kör mer snabblån, men de har en mycket mer sympatisk framtoning än tidigare aktörer på området. De kommer nog också upp i 16-20%. Skatten dras direkt på det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @userD

      Du tror inte att det finns en viss risk med att man gör kreditförluster när man får hög ränta? Det är just för att kompensera för denna risk som man får högre ränta på vissa obligationer.

      Att skulder aldrig försvinner är en sanning med modifikation. För det första betyder inte en skuld att den kommer betalas. För det andra försvinner de ifall ett dödsbo går i konkurs eller gäldenären beviljas skuldsanering.

      Sen kan man fråga sig om Bondera och Savelend verkligen utgör p2p-utlåning då det faktiskt rör sig om att man lånar ut till en mellanhand. Detta skulle komplicera det i det att man får en fordran på ett aktiebolag som kan gå i konkurs mycket lättvindigare än en fyskisk person kan likvideras.

      Radera
    2. Jo, kreditförluster är självklara. De är som courtage ungefär. En kostnad som ingår, men som knappast gör det olönsamt.
      Naturligtvis kan skulder försvinna, på de sätt du beskriver t.ex. Men poängen är att de flesta dör inte i förtid, och de flesta behöver inte skuldsanering, och för resten försvinner inte skulder.

      Avtalet skrivs direkt med den som lånar pengarna, dvs fordran på dessa är kvar även om företaget går i konkurs. Bondora har dessutom avtal med en annan aktör som tar över hanteringen i fall av konkurs, och - som cornu påpekar - det kommer i de flesta scenarios som inte innebär total systemkollaps finnas seriösa aktörer som är beredda att köpa upp både hanteringen och lånen själva.
      Savelend har nog inte hunnit upprätta något liknande än, de är ganska nya och väldigt små än så länge, vilket förstås ska beaktas.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. @userD

      Kreditförluster är inte speciellt likt courtage. Courtage är en kostnad för köpet som utgår, medan en kreditförlust är en oförudsedd händelse som gör att du tappar hela eller stora delar av värdet på din fordring.

      Poängen med första invändningen är att bara för att skulden består så betyder det inte att fordringsägaren kan få betalt. Förr eller senare så kommer gäldenären dö och då kan skulden försvinna.

      Har du exempel på hur avtalet ser ut? Notera att ett avtal bara är mellan två parter, för att säkra pengarna vid konkurs krävs mer än bara ett avtal för att det skall funka.

      Notera också att vid en konkurs så betyder det som du säger att fordringarna säljs, men ser du ett scenario där sådana här aktörer går i konkurs så är det troligen ganska betingat på att sådana fordringar blir mindre eftertraktade. Rent generellt när ett företag går i konkurs så indikerar det ju lite att deras tillgångar inte klarar av att ge tillräcklig avkastning för att driva runt företaget och därför betingar deras tillgångar troligen ett lägre värde än de anförskaffats för.

      Kreditrisken är med andra ord väldigt reell i detta fallet.

      Radera
  5. Anonym, det var en liknelse. Kreditförlusterna kan betraktas som courtage - ett nödvändigt ont, en kostnad. De utgör en viss procent. Ibland lite mer, ibland lite mindre. Om man tror att kreditförlusterna kommer bli enorma så menar man på att det blir ett UrbanPersson-scenario ungefär.

    Jag har väl aldrig sagt något om att kreditriskerna inte är reella?

    Men utlåning som fenomen är inte en bransch som kraschar hur som helst. Till och med i ett Madmax-samhälle kommer det finnas, må vara med mindre skrupler inblandat.

    Poängen med första invändningen är att bara för att skulden består så betyder det inte att fordringsägaren kan få betalt. Förr eller senare så kommer gäldenären dö och då kan skulden försvinna.
    Ja, detta sker om man lånar ut på väldigt långa löptider till äldre människor. En del av kostnaderna. Allt som driftas har kostnader. Men rent statistiskt är det inte så många i åldern 20-55 med löptid på mellan 3 mån och 5 år som dör innan de lyckas betala av lånet. Gör dem det så har vi ett UrbanPersson-scenario, pandemi el. liknande och pengar kommer troligen inte vara mitt största problem.

    Alla företag kan gå i konkurs, alla människor kan dö. Sån tur att det finns så många företag och människor, och att inte alla går i konkurs och dör som flugor jämt.
    Men du behöver inte bry dig om det här investeringsslaget. Jag är knappast här för att övertala dig till något.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tips: Om du är intresserad, läs in dig på det, finns massor att läsa. Jag kommer inte lägga ned tid på att servera dig info som finns några google-klick bort.

      Radera
    2. @userD

      Det är inte bara frågan om madmax-scenarion a-la Urban Persson som resulterar i kreditförluster. Du verkar ha rätt kort minne ifall du tror det.

      Och nej, det räcker inte att skydda sig med korta löptider för att garantera betalning. Om du inte kan få betalt så spelar löptiden inte någon roll eftersom du under dessa premisser inte får betalt på förfallodagen.

      Jag försökte leta fram avtalet du hänvisade till hos de aktörer du hänvisade till, men det var inte så lätt att hitta. Jag är skeptisk till att göra affärer med aktörer som inte är villiga att visa upp avtalsförslag med mindre än att man i princip går med på avtalet.

      Den info som finns några google-klick bort fanns där helt enkelt inte några google-klick bort.

      Rent generellt så är det ganska naivt att tro att man skall få massa överavkastning på sitt kapital med mindre än att det finns risk nog att motivera denna överavkastning. Annars skulle nog allt kapital flockas kring sådana investeringar och pressa priserna.

      Radera
    3. Klart det inte garanteras. Inget är garanterat. Varför ligger diskussionen ens på den nivån?
      Varför måste något vara 100% garanterat för att vara ett alternativ till traditionella investeringsslag - som på inget sätt är 100% garanterade?

      Rent generellt håller jag med dig fullständigt om att låg risk kommer att betyda låg avkastning pga att priset pressas. Men marknaderna är tydligen konservativa också, därmed finns det eftersläpning. De flesta av aktörerna jag nämnde ligger snarare runt 4-10% pa. och troligtvis kommer de mer högavkastande få lägre avkastning i tid med att det blir mer uppmärksammat. La precis märke till Toborrow.se som är nya i Sverige. Just de faller inte riktigt mig på läppen, än, men bara att konceptet dyker upp mer och mer också här är positivt.
      Som de själva säger: bankerna blir mer restriktiva med krediter, vilket måste tyda på något. Men med högre ränta kompenseras det.

      Radera
    4. @userD

      Jag har inte hävdat att något skulle vara 100% garanterat eller att det skulle vara ett krav. Det jag skrev är att obligationer som löper till högre ränta normalt gör det av en anledning - om man inte ser anledningen så tyder det bara på att man har missat något som andra investerare har märkt.

      Notera att de inte omfattas av insättningsgarantin vilket kan vara en anledning till att man kan få högre avkastning utan att själv behöva ta risken (man vältrar ju över risken på skattebetalarna, men får till viss mån betalt för den). Något avtal där man ges större skydd än vad som normalt är vid lån har jag inte kunnat hitta (trots att jag googlat och att det bara skulle ligga "något google-klick bort").

      Radera

 
Top