Amerikanska Commonwealth Fund har återigen jämfört sjukvården i några av de rikaste OECD-länderna (tänk västvärldens ekonomier), och denna gång får även lilla Sverige vara med i listan av länder som vuxit till elva. Sverige har den tredje bästa sjukvården, och Storbritannien är överlägset bäst, trots 13% billigare vård per capita än Sverige.


Allra sämst sjukvård hittar man i USA, som också har avgjort dyrast sjukvård. Värt att notera är att detta ligger i Commonwealth Funds inriktning, då man arbetar för bättre tillgänglighet, effektivitet, kvalitet och likabehandling i den amerikanska sjukvården.

Innan vi slår oss för bröstet över den svenska sjukvården i internationell jämförelse så är det värt att notera att den svenska sjukvårdens kvalitet är näst sämst, endast Norge har sämre kvalitet på sjukvården.

Sammanställningen tittar på kvalitet (effektiv vård, säker vård, koordinerad vård, patientcentrerad vård), tillgänglighet (kostnad för patienten, vård i rätt tid), likabehandling (eng equity) och hälsa (eng healthy lives). Rapporten, som man kan ladda ner som PDF, redovisar också procentsatser för alla individuella faktorer inom de olika grupperingarna. Exempelvis är Storbritannien mkt bra på att skicka automatiserade påminnelser och kallelser till eftervård och efterkontroller och följer upp botade patienter, medan svensk sjukvård gärna ignorerar botade patienter, i hopp om att dessa aldrig hör av sig igen.

Så vad är Sverige i toppklass på? Nedanstående tabell är från rapporten. Mörkblå är topp-2, ljusa fält är botten-2. Som ni ser dominerar Storbritannien totalt i toppkategorin, speciellt inom vårdens kvalitet, medan Sverige och Norge dominerar i bottenskiktet när det gäller kvalitet.
Källa: Commonwealth Fund

Ska man bli sjuk ska man alltså bli sjuk i Storbritannien

Vad Sverige är bäst på är kostnaden för patienten - Sverige (och i Storbritannien) är i toppklass i att erbjuda vård oavsett patientens ekonomi. Vi delar här förstaplatsen med Storbritannien.

Sverige är också bäst på likabehandling - oavsett din inkomst är du lika missnöjd med vården, får stå i kö lika länge, och utsätts för lika dålig kvalitet på vården. Ingen är bättre än Sverige på detta!

På andraplatsen hittar vi Sverige när det gäller effektivitet. Det är bara Storbritannien som har en kostnadseffektivare vård, som dubbelbehandlar mindre, som har mindre onödig administration etc.

Slutligen har vi näst bäst hälsa i Sverige. 

Trots usel kvalitet i vården ligger Sverige i topp när det gäller god hälsa efter 60 års ålder, låg spädbarnsdödlighet och dödsorsaker pga vårdrelaterade/utebliven vård.

Värre är det i Norge, där man inte bara har sämst kvalitet på vården, utan hamnar i mittenskiktet hälsomässigt.

Bäst hälsa har man i Frankrike, samtidigt som tillgängligheten för sjukvården i Frankrike är usel. Som talesättet går - åk inte till sjukhus, då kan du bli sjuk.

Det Sverige hamnar i botten på är koordinerad vård. Ingen är förvånad. Titta bara på remisstider, eller ve och fasa, om du behöver vård från flera olika vårdinrättningar...

Inom kvalitetsegmentet är åtminstone svensk vård hyfsat säker, där vi hamnar på femte plats, men vi är tredje sämst på patientcentrerad vård och näst sämst på effektiv vård.

Det är viktigt att komma ihåg att Storbritannien utklassar alla andra, trots att man har den näst billigaste vården. Mer pengar löser inte systemfel, utan det handlar om rätt från början. Socialistiska drömmar att pengar löser allt är bara populism. 

Notera att vårdkostnaden är PPP - Purchaser Power Parity, och är justerad för det allmänna kostnadsläget och inkomster ("köpkraften") i respektive land.

Oavsett: Kom ihåg att sjukvården inte är en fråga för riksdagsvalet, utan avgörs och styrs i landstingen, även om riksdagspolitikerna kommer försöka hävda något annat.

Den som vill gräva ner sig i detaljerna kan titta vidare i PDF:en.

Skicka en kommentar Blogger

  1. "Ska man bli sjuk ska man alltså bli sjuk i Storbritannien."

    Ja - men är det det inte bättre att vara frisk?

    Hur kan ett land ha bäst sjukvård men ändå sjukast befolkning? Är det andra orsaker bakom sjukdomarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Efter lite efterforskning så verkar det vara övervikten som är orsaken.

      Siffror från 2011 - Andel av befolkningen som lider av fetma:

      Sverige - 10%
      Frankrike - 11%
      UK - 25%
      NZ - 27%
      Kanada - 24%

      Radera
    2. Fast övervikt är inte orsaken, fetma är ett symtom på olika saker, troligtvis för mycket mat, för mycket druckna kalorier (läsk) och diabetesliknande symtom -> http://en.wikipedia.org/wiki/Metabolic_syndrome

      Radera
    3. ...vilket sätter fingret på nåt som egentligen inte har så mycket med undersökningen att göra men som är värt att upprepa:

      Preventiv vård är ofta den mest kostnadseffektiva. Vilket illustreras av fetma-statistiken om jag tolkar det rätt. En på alla sätt effektiv vårdapparat placerar ändå folkhälsan i botten, kanske för att man inte kommer i kontakt med vården förrän man ätit sig till diabetes?

      I det allerstädes närvarande individperspektivet upplevs detta dock som irrelevant - JAG tar ju hand om min kropp, så JAG behöver inte vården förrän nånting gått sönder i en bilolycka.

      Radera
    4. Fetma är också ett symptom på att man rör sig för lite, och rör man sig för lite får man massvis med följdproblem, inte bara fetma.

      Jag har uttryckt och anser att "var stolt över din kropp"-tramset är ett enormt folkhälsoproblem. Vi har fler och större problem med fetma än med anorexi. Nej, man ska inte vara stolt över sin kropp om man är överviktig. Speciellt inte när räkningen betalas av någon annan, dvs skattebetalarna.

      Radera
    5. Däremot säger närvaron av övervikt inget om riktningen och orsaken. Så man ska inte döma någon för vederbörandes övervikt. Du vet inget om personen. Men att "inte döma" är inte samma sak som "det är bra att vara fet".

      Radera
    6. "Fast övervikt är inte orsaken"

      Orsakar inte fetma massa hälsoproblem? (Alltså raden "Healthy Lives")?

      UK har bättre sjukvård än oss men då andelen feta är så mycket större så är UKs befolkning ändå sjukare än oss.





      Radera
    7. Betänk hur väl de hippologiska varelserna har det förspänt i England:

      - Ska man bli sjuk här ska man vara häst, säger Mikael Magnusson

      Radera
    8. Typ II diabetes går ju delvis att förhindra

      Kostnad diabetes typ UK:
      £11.718 billion (http://www.diabetes.co.uk/cost-of-diabetes.html )

      Kostnad "Military defence"
      £32.4 billion

      ca 1/3 försvar alltså, men det leder ju till ökad BNP och tillväxt

      Radera
  2. Det låter väldigt konstigt. Gäller det bara sjukhus eller vård överhuvudtaget? Jag har då aldrig träffat någon med erfarenhet av båda som tycker att svenska vårdcentraler är bättre än de tyska privatpraktiserande läkare man själv väljer ut. Och är det då bara rykten om den dåliga vården i Storbritannien? Min dotters väninna fick blindtarmsinflammation i GB häromåret och efter operationen ville de behandla henne med morfin. Hon "rymde" därför hem till Frankfurt för säkerhets skull.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anekdotisk bevisföring är som bekant inte bevis. Jag kan hitta massvis med exempel på folk som fått fantastisk vård i Sverige, i rätt tid, med trevligt bemötande och med fullständigt tillfrisknande osv. Bevisar det att svensk vård är bäst i världen.

      Vad rapporten gjort är ju tittat på betydligt mer än enskilda anekdoter.

      Vad gäller vårdcentraler så är de bara en del av vårdapparaten. I Sverige är de mest till för att förhindra att patienter får vård ("ta en magnecyl och ring igen i morgon, eller kan du komma nästa fredag?") och tillfriskna själva. Får man väl en remiss till specialistvården är den oftast helt fantastisk.

      Radera
    2. "Jag har då aldrig träffat någon med erfarenhet av båda som tycker att svenska vårdcentraler är bättre än de tyska privatpraktiserande läkare man själv väljer ut."

      Hur många känner du som har erfarenhet av båda systemen?

      Läser man ditt inlägg så verkar det som att du baserar allt på en enda persons erfarenhet - din dotters väninna.

      Radera
    3. Min dotters väninna har inte erfarenhet av det svenska vårdsystemet - har jag påstått det? Jag känner däremot hundratals personer som har erfarenhet av det svenska och det tyska vårdsystemet. Det blir när man har bott utomlands ett kvarts århundrade. Och jag ställde en fråga angående vad vård i undersökningen inbegriper. Kalla det gärna för bevis. Det gör inte jag. Frågan är också hur man viktar stationär / ambulant vård. Det kan ju hända att svenska vårdcentraler förhindrar att folk får vård. Men det kanske inte är så i alla länder. Och då är frågan vad undersökningen mäter. En fråga. Inget bevis.

      Radera
    4. Jag har erfarenhet av båda systemen. De har sina för- och nackdelar.

      Personliga upplevelser:
      - Tyska läkare har stora incitament att ge dig den bästa och dyraste behandlingen, eftersom de tjänar en andel av kakan. Det gav bra och mycket vård för mig, men en hög kostnad för alla som var med i min sjukförsäkring (man får välja fritt mellan försäkringar, men man MÅSTE ha en)
      - svenska läkare gör mycket dubbelt och har svårt att kommunicera med varandra trots betydligt mer avancerade datasystem
      - svenskarna har kommit mycket längre när det gäller kommunikation via data
      - det finns ingen sjukvårdsrådgivningen i tyskland. jag brukade ibland komma till min läkare bara för att få råd om enkla saker.
      - väntetiderna i tyskland är mycket korta

      som sista råd: anekdotisk evidens är mycket opålitlig!

      Radera
    5. Hur skall du ha det.
      Sv läk svårt kommunicera...
      Respektive: kommit mycket längre när det gäller etc.
      Allt på en gång.

      Radera
  3. Har för mig att sverige har nästn 4 läkare per 1000 innvåare emedans UK har ca 2.5 så en del är nog vad läkare håller på med och vilken support de har av administrativ personal och sjuksköterskor.

    SvaraRadera
  4. Kan bekräfta att svensk sjukvård brister i koordinering på både lednings- och golvnivå. Onödiga väntetider är mer regel än undantag. Till viss del tycker jag kan det skyllas på läkarbrist.

    SvaraRadera
  5. Skanska byggde sjukhus i Storbritannien med en modell som nu tillämpas i Stockholm.

    Mer risk för företaget mindre för Landstinget.
    Detta ang vinster i välfärden.

    SvaraRadera
  6. Glöm inte att effective har en annan betydelse än svenskans effektiv.

    Effective betyder snarare verkningsfull och har inte något att göra med hur mycket resurser som förbrukas, till skillnad från svenskans effektiv eller engelskans efficient, där det förutsetts att små mängder resurser förbrukas för att uppnå resultatet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm min kommentar. Ser nu att det står även efficiensy, och att det förstås är det du avser i din text Cornu.

      Radera
    2. Glöm min kommentar. Ser nu att det står även efficiensy, och att det förstås är det du avser i din text Cornu.

      Radera
  7. Mer investering krävs, säkra slutsatser av egen anekdotisk erfarenhet och lite mer. 2011 fanns jag i sjukvården större delen av året. Fick infektion efter operation då jag vårdades i fyrbäddsrum. Fyrbäddsrum ökar risken för infektion 16 ggr. Givetvis går det inte att säga att det just i mitt fall berodde på bristen på enskilda rum. Men efter en inledande investering i fler enskilda rum kommer infektionerna att minska och min gissning är att detta snabbt leder till besparingar. Själv hamnade jag på intensivvård en vecka förutom månader i mer vanlig vård och sedan pga rullstol i särskilt boende tills villan var anpassad.

    Läkaren bedömde att jag med nästan 100% sannolikhet skulle ställa in mig på resten av livet i rullstol. Detta ville jag inte acceptera utan tränade intensivt och lyckades. Nu går jag utan hjälpmedel.

    För övrigt konstaterade jag under min tid som grönsak på Karolinska att städningen skedde med exakt samma svep varje gång vilket lämnade små ytor ostädade. Grönsak betyder att jag inte orkade hålla i en bok utan var utlämnad till tre tv-kanaler eller kortare mobilsamtal. Detta var efter intensiven där jag mest hölls nedsövd.

    Mer obetydligt var personalens erbjudande om mer morfin eller sömnmedel på kvällen. Tog aldrig sömnmedel och slutade snabbt med morfinet men själva mönstret ger en risk för tillvänjning fast kanske personalen varnar efter en tid.

    Tycker vården var utmärkt i övrigt på Karolinska.

    Ombyggnad hemma bekostade kommunen till min förvåning men den tog mer tid än nödvändigt vilket betydde längre dyr tid på korttidsboende. Vet inte vad en månad extra kostar men lär vara mer än vanligt hotell.

    Alltså fler enkelrum viktigare än mer personal förutom ökad städning. Kräver investering men förmodar att det betalar sig snabbt.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det fortfarande vanligt med fyrbäddsrum i Sverige nuförtiden och är det också något som mäts i undersökningen? Kristdemokraterna i Tyskland har som mål att tvåbäddsrum ska vara standard. Men än så länge ser det ut så här i ett modernt sjukhus (anekdotiskt (!!) exempel): Derzeit wird umgebaut, danach hat die akademische Lehrklinik der Technischen Universität München in Freising genau 61 Einbett- und 108 Zweibettzimmer, ein Dreibett- und 18 Vierbettzimmer. Källa: http://www.sueddeutsche.de/muenchen/freising/krankenhaus-freising-teure-operation-1.1040801
      Klaga gärna på att källan är tre år gammal. Det bjuder jag på.
      Redan tidigare har man kunnat betala extra i sin försäkring för att slippa dela rum med fler än en person eller för att vara ensam, men nu är målet att alla ska få denna förmån. Men sjukhussjuka är tyvärr ändå inget okänt begrepp.

      När det gäller liggtid, så skickas svenska patienter, t ex barnaföderskor hem väldigt tidigt i Sverige. Litet mer tid får tyska patienter, även om det har minskat sedan jag låg (länge) på förlossningen för länge sedan, då ersättningsmoduset har ändrats. Hinner tyvärr inte leta efter källor här, då jag håller på att baka wienerbröd. Ha det!

      Men även sådant är intressant att mäta och utvärdera. Även antalet sjukhussängar per invånare.

      Radera
  8. Har inte sverige minst antal vårdplatser per 1000 invånare i hela OECD?

    SvaraRadera
  9. Sverige ligger i botten inom vårdplatser per capita. Tyskland har mer än dubbelt så många. Commonwealth Fund är ett socialistiskt flum, som startades av arvet från en mycket rik familj innan första världskriget och revolutionen i Ryssland. Idag är målet lika sjukvård till de fattiga, vilket naturligtvis är en idiotisk tanke. Sjukvården i USA för den rikare 2/3 av befolkningen är mycket bättre än i Sverige. Storsvensken är enfaldigt och tror på sitt land, hur tokigt det än är. Cuba tycks vara idealet.

    Sedan hösten 2007 och inledningen av den så kallade finanskrisen har industriproduktionen i USA ökat realt ungefär 4 procent. I Sverige under samma tid har den minskat ungefär cirka 21 procent. Nu pekar den tydligt upp i USA och tydligt ner i Sverige. Detta är ett strukturellt fenomen och kommer att fortsätta tills Sverige kollapsar. I Sverige håller makthavarna BNP uppe med mer eller mindre tillfälliga åtgärder och manipulering.

    http://www.kshitij.com/fundamentals/funcharts/usindprodn_files/INDUSTRIAL%20PRODUCTION_US_1028_image002.gif

    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Naringsverksamhet/Industriproduktionens-utveckling/Industriproduktionsindex-IPI/11307/11314/30571/

    I takt med att de svenska industriföretagen minskar sin verksamhet, eller helt läggs ner eller köps upp av utländska företag så minskar intresset för svenska patent. Under de sista 10 åren har antalet svenska patentansökningar minskat 30 procent. Antalet utfärdade patent, vilka är viktigare, har minskat hela 77 procent. Under samma tid i USA har antalet utfärdade patent ökat 64 procent.

    http://www.uspto.gov/web/offices/ac/ido/oeip/taf/h_counts.htm

    http://www.prv.se/sv/Patent/Statistik/Arsstatistik/

    De svenska patent som urfärdas är mest skräp och av byfånekaraktär. Det görs slarviga ansökningar och finns sällan pengar bakom. Tekniken är skit. Som i ett så kallat bananland kan nu Patentverket läggas ner och allt kopieras från utlandet. De finns naturligtvis ingen anledning att söka patent i ett land som håller på att kollapsa. Kapitalet flyr helt enkelt.

    När storsvensken fattar detta så går det fort. Ingen vill bo i ett överbefolkat land som kollapsar. Storsvensken lägger också ner sitt jordbruk och har startat en massinvandring och räknar friskt med att betala kalaset med industriproduktion och export. Storsvenskens ungar i skolan blir också bara dummare och flyr tekniska yrken. Bland det mer populära är att blir journalist och programledare i TV. När ryssarna ställer in oljeleveranserna till Preemraff för att dom snackar så mycket dynga så är det kört. Jag brukar säga att kollapsen kommer 2050. Men det kan gå fortare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr är det alldeles för stor sannolikhet att du har rätt i finns dystopier. Runt mig sett jag knappt några hoppfulla, alla strävar på i motvind och dignar under skatterna utom till after workfyllan. Det håller inte länge till.

      Det enda terapi som skulle hjälpa vore att skatterna gick ner en bit under konkurrenterna (typ Polen) samt att rättssystemet ordnades till till att jaga bovar istället för syssla med trafiknykterhetskontroller och liknande jagande av hederligt folk.

      Men det är bråttom.

      Radera
  10. Intressanta data (framför allt intervjuerna), men helt felställda rubriker. "Kvalitet" i sjukvårdssammanhang anser jag är "resultat" - alltså hur stor andel av alla hjärtinfarkter eller strokes som överlever, överlevnad i olika cancerformer, reoperationer (där alltså första operationen misslyckades) och så vidare, Commonwealth Fund mäter istället "Process", men döper om det till "kvalitet". Sanningen är att om processerna fungerar (gravida kvinnor besöker MCV, får kostråd med mera) ska det ge utslag i resultaten - alltså i form av lägre spädbarnsdödlighet.

    Framför allt missgynnar denna typ av mätning det amerikanska sjukvårdssystemet, som suger på processer men är mycket bra på resultat. Att köra tre behandlingar mot cancer samtidigt är förvisso slösaktigt, men det höjer överlevnadschanserna rejält.

    Commonwealth fund mäter vilket sjukvårdssystem som är bäst för politiker, och möjligen skattebetalare - men man mäter _inte_ utifrån patientens perspektiv.

    Jag måste helt enkelt göra lite självreklam här, eftersom jag varit inblandat i just denna mätning av "EUs mest patientvänliga sjukvård": http://www.healthpowerhouse.com/index.php?Itemid=55

    SvaraRadera
  11. Jag läste lite i rapporten och var nyfiken på VAD exakt Sverige är dåligt på när det gäller kvalitet.

    Det ligger nog säkert nåt i att vi har stora brister, men det många faktorer som kändes godtyckliga och pekade mer på vad författarna (rättare sagt "The Fund’s National Scorecard") tyckte var vård med bra kvalitet.
    Det finns indikatorer så som "Physicians reporting it is easy to print out a list of patients by diagnosis", som är en självrapporterad indikator och saknar motivering. Det är säkert en bra sak att kunna skriva ut en sån lista, men bara om systemet fungerar på det här sättet.

    Hoppas att diskussionen kommer handla även om VAD själva rapporten mäter.
    Mest bekymrande tycker jag är ju att vi har segmenterade kommunikations- och datasystem med hårda gränser. De borde vara fokuserade runt patienten, inte runt de enskilda vårdgivarna. Idag får jag berätta samma sak om och om igen för varenda läkare då den inte har tillgång till mina journaler.

    SvaraRadera

 
Top