Även om vi är på väg mot peak oil och vårt fossilbränsleberoende jordbruk kan drabbas av stora problem med kostnadshöjningar och bränslebrist, så är tron att manuellt arbete ska ersätta traktorn ett feltänk. Det kommer inte ske om vi inte går tillbaka till att lägga hela vår inkomst på mat, vilket i princip tar oss tillbaka till medeltidens bondesamhälle.
En liter diesel innehåller ca 10 kWh energi. Dieselmotorn omvandlar runt 35% av denna energi till arbete, dvs 3.5 kWh. Av detta går ungefär hälften åt att flytta själva traktorn, medan den andra halvan utför praktiskt arbete, t ex plöja eller harva en åker. För en liten diesel får man alltså ca 1.75 kWh arbete. Låt oss avrunda detta ner till 1 kWh arbete.
Idag kostar en liter diesel, grovt avrundat 15:- SEK, dvs för femton kronor får man 1 kWh arbete i jordbruket.
En människa i arbete kan prestera 400-500 W i toppeffekt, men på en timme ligger medlet även vid hårt arbete snarare runt 250 W. En timmes arbete presterar alltså 0.25 kWh arbete. Fyra timmars hårt kroppsarbete ger alltså 1 kWh arbete på den där åkern.
Manuellt arbete istället för en traktor skulle alltså till dagens priser vara värt 15/4=3:75 SEK i timlön.
Om vi antar att oljepriset stiger till 1000 USD, så kommer en liter diesel kosta ca 60:- kronor litern (baserat på 4:- SEK i råvarupris idag, 8:- SEK i fasta skatter och 25% moms och 100 USD i oljepris idag: (4*10+8)*1.25=60:- SEK). Även vid 1000 USD så skulle timpenningen för manuellt arbete på åkern bara vara 15:- SEK i timmen.
Det finns ingen, inte ens barn, som accepterar 15:- SEK i timlön här i västvärlden. Det går inte ens att leva på detta och knappt att köpa mat för en lön motsvarande 2500:- SEK i månaden, före skatt. Samtidigt kan man förstås vänta sig att maten blir mångfaldigt dyrare än idag, vid 1000:- USD per fat olja och 2500:- SEK i månadslön lär inte räcka till att leva på ens om man bor i en pappkartong.
Någon form av jämviktsläge kommer istället infinna sig. Men traktorn får vi nog leva med. Mänskligt arbete kan helt enkelt inte konkurrera. Var detta jämviktsläge landar i form av BNP (=energi över till annan ekonomisk aktivitet än bara jordbruk), matpriser, befolkningsmängd, levnadsstandard etc, är en annan fråga.
Initialt skulle förstås 1000:- USD för oljan, eller ens 200-300 USD antagligen knäcka svenskt jordbruk totalt och det kan ta lång tid innan ett nytt jämviktsläge uppstår.
Oavsett är detta ett teoretiskt resonemang. Världsekonomin sägs redan idag knäckas vid ett oljepris över 120:- USD, vilket drar ner oljekonsumtionen. Folk kommer fortsätta behöva mat och det kommer i en recession alltså finnas olja över till jordbruket. Tron att vi ska gå ut med hacka och spade på våra fält baserar sig på en omöjlighet: kombinationen av oljebrist, skenande oljepris och fortsatt ekonomisk tillväxt.
Peak oil kommer främst upplevas och uppfattas som en ekonomisk kris.
46 kommentarer
Hästar och oxar arbetar gärna för 15 kr/kWh 🙂
Hur många hästar behövs det för att göra en traktors jobb? Hur många traktorer finns det i Sverige? Hur länge tar det att avla fram arbetshästar (Dagens klena och förgiftade travare duger inte ens till hamburgerkött)?
Myt det där kring hästar. Förr använde man oxar, mkt snabbare att föda upp. Hästar var lyx. Att det alltid är häst "på film" beror på att det inte går att få tag på oxar till filminspelningar…
Vad är det för EROEI på en oxe egentligen?
En häst kräver väl i alla fall en hektar (röjd) betesmark? Blir inte så billigt det heller. Och för vinterfodret måste det till arbete för att få in och hantera.
Hästen skall arbeta på vintern åxå. Snöröjning, virkeskörning från skogen och kortare skjutsar med släde eller kärra.
I många tillämpningar kan en eller två hästar ersätta en mindre traktor. Amish-lantbrukarna i USA använder spann med åtta hästar eller fler och ett sådant ekipage motsvarar kanske en medelstor traktor. I USA är det inte bara Amish som kör med hästdraget lantbruk, så där går det att inhandla fabriksnya hästredskap.
http://www.atlanticdrafthorsesupply.ca/
@Ardenner Svensson
Med tanke på att oxen själv utför mycket av "input energy" så är väl den siffran ganska irrelevant?
Ingen andledning att gå medeltida, även om det kan verka angenämt. Den tekniska revolutionen av icke-fossildrivna mekaniska jordbruksredskap som skedde före och efter sekelskiftet är inte fyskam. Allt från häst-dragna tröskor och potatissättare som tiofaldigade effektiviteten i vissa arbetsmoment till elektricitet för mjölkmaskiner och frysar.
Håller med om principen i resonemanget, men för rättvisans skull bör man väl ta med kostnaden för traktorn, samt timlönen för föraren? Vad kan en traktor kosta? 1 000 000? Utslaget på en effektiv livstid om 50 000 h? Nu chansar jag hejvilt, men det blir i så fall 20 kr i timmen i förslitning av traktorn. Plus då kapitalkostnader o service mm. Men visst, det gör säkert ingen större skillnad i praktiken.
En traktor brukar gå 1000-2000 timmar om året, om man bara kör i lantbruket alltså, historiskt brukar en traktor vara användbar 20 år kanske, sen börjar det bli svårt att få tag i reservdelar och mekaniker som kan fixa den.
En normalstor traktor på 100-200 hk kostar som sagt över 1 miljon ny idag, den drar mellan 5-30 liter diesel i timmen, så med förare kostar det 400-500kr i timmen.
Bränsledelen är ändå en rätt liten del, vilket också är ett argument mot att dyrare bränsle gör att vi ska arbeta manuellt.
Därtill finns det som bekant även äldre, betydligt kapitalbilligare, traktorer.
En intressant fråga är vilken form av produktion som har bäst EROEI, människa, människa/oxe, människa/traktor?
Kanske man kan förmoda att det bästa är att köra traktor, och att det avspeglar sig i priset på den producerade varan.
Eller människa/hjulhack, som har ungefär åtta gånger högre verkningsgrad än människa/handredskap.
Gunnar Lindstedt verkar inte ha tänkt på det där när han förutspådde att miljoner svenskar skulle behövas i lantbruket i framtiden.
Framtidens energi kommer förstås att tillhandahållas av Kina i form av fabriksproducerade förladdade reaktorer. Första steget är redan taget iom att Great Britain bugar och öppnar upp för Kinesisk industri att äga och driva kärnkraft i GB. Villkoret verkar vara att Mr Li får träffa drottningen. Tror nog att Silvia ställer upp.
Daily Mail
I matbristens tid är det kanske relevant att jobba för mat och husrum. Inte snart direkt men kanske på längre sikt. Att äga jordbruksmark är och har alltid varit en garanti för överlevnad.
Hört talas om Kulaker?
Semper idem, är jag rädd…
Yeah, what he said. Även i Kina var landägarskap säkert en genväg till kula i nacken.
Utan dragdjur blir det väldigt svårt. När det går så långt att utrikeshandeln minskar till en bråkdel, vilket kan gå fort, kan nästa steg vara att ingen olja finns, kommunikationer över långa avstånd upphör med allt vad det innebär och alla lämnas åt sitt öde. Landet kan föda långt färre och kanske en bråkdel så många på detta sätt, vilket är den enda stabiliserande botten som finns. Många blir onyttiga fackidioter. Halveringstiden för högt utbildade stockholmare som har kommit ut på landet kan bli väldigt kort. Dagens fattiga länder har helt andra möjligheter och får även ibland hjälp från utlandet när de misslyckas.
Möjligheten att använda gengasdrift eller ånglokomobiler som de gjorde i mer utvecklade länder som England och USA på 1800-talet finns inte eftersom komplexieten ökar till en kollaps. Hela tiden måste tekniken förbättras och samtidigt mindre täta naturresurser utvinnas, för högsta välstånd.
Därför måste den svenska alunskiffern utvinnas. Dröjer detta för längre av politisk moraliserande fanatism med koppling till klimatet så är risken stor att kollapsen kommer med stora delar av denna resurs kvar och låst i marken. Här verkar finnas olja för tiotals år med dagens konsumtion.
Helt riktigt, Cornu. Fast det där får man ju inte prata om…
Oj, kolla, nu lät du precis som alla näthatare på Avpixlat och sånt. "I det här landet får man minsann inte kritisera invandrare".
Kolla han snackar! Höll jag på att skriva. Det är inte ens tydligt vad BS menar att man inte får prata om. Oljetoppen? Att människor inte kan konkurrera med maskiner? Något annat? Såg att DN har en betalartikel på vetenskapssidan om singulariteten. Någon som kan ge en kort kommentar om den?
Resurserna räcker nog för att hålla igång ett jordbruk. Frågan är mer om folk har någon köpkraft kvar. Annars blir det nog inte så mycket mat producerad.
Att robotarna skulle strunta i mänskliga behov är fortfarande lite science fiction. Robotarna torde för övrigt också behöva köpkraft. Det har uppenbarligen börsrobotarna. De accepteras som köpare och säljare, helt utan lagändringar som ger dem laglig rätt att idka affärer. Så gissningsvis kan hubotar också köpa och sälja helt utan några nya lagar som ger dem rätt till det. Var de har fått pengar från behöver ingen veta. De kan väl börja med att panta burkar eller underhålla folk på gatorna mot betalning. En diskussion kan komma om robotar verkligen skall få vara ekonomiskt myndiga.
Annars kan vi behöva ett globalt förmögenhetstak och nationella och globala medborgarlöner, om ekonomin inte skall implodera till nästan ingenting.
Vilket i och för sig kunde vara en grön dröm. Så vi kanske bör akta oss för globala förmögenhetstak och nationella och globala medborgarlöner och istället bejaka en enorm kontraktion av den globala ekonomin?
BS får gärna skriva något om sådant här, om han törs. Cornu också förstås.
Artikeln gav inte något nytt. Halva sidan var en tecknad bild på ett moln som ett sprängt kärnvapen. Molnet innehöll ettor och nollor och härrörde från slutet på artikeln där det låtsades att singularitetens AI tagit över. En robotprofessor hade jämfört med att vi klarat oss från ett totalt kärnvapenkrig och därmed skulle klara oss från en farlig AI. Tycker det liknar att säga – vi inte dött av en asteroid och därför är det inget hot med en ny världsomfattande sjukdom.
En del i artikeln handlade om den tredjedel av domarna som trodde att en kort diskussion med ett program som utgav sig för att vara en 13-åring från Ukraina var en 13-åring. Minns när jag skulle se på ett program för länge sedan som kallades Elisa och gav psykologisk rådgivning. Mannen som just skrev på skärmen rodnade och ansträngde sig att skymma vad han och Elisa just dryftat. Då ansåg en del att det var nära AI. Tror det var på 80-talet. Elisa var ganska primitivt och upprepade mycket av vad som skrevs in eller frågade tex hur var ditt förhållande till din far? Kommer ihåg att någon skrev mina barn har just dött i en bilolycka och Elisa svarade – Gör det dig bekymrad att dina barn dött …
Blev lite besviken att läsa artikeln även om det också innehöll en del vettiga citat.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Varför hålla på och mata en oxe med höbalar när du kan ta dom samma och använda som bränsle i en motor? Om jag googlat rätt så innehåller hö 2.3 kWh/kg. Så drygt 4 kg hö innehåller samma energi som en liter diesel.
Vad har en oxe för verkningsgrad per matad kWh över ett år inklusive den energi går det åt att värma upp en ladugård på vintern? Väldigt låg är min gissning.
Oxen har ett restvärde som traktorn saknar. Blir bättre idéer och gemenskapande samtal över en god middag än framför en hög med metallskrot.
Goda idéer och gemenskapande samtal blir den trångaste sektorn post peak oil.
Lite mer googling;
hö kostar ung. 2 kr/kg
en häst äter ung. 18 kg/dag (antar att en oxe äter ung. samma),
vilket då motsvarar ung. 1600 liter diesel energimässigt.
En ångmotor ligger på ung. halva verkningsgraden som en dieselmotor så då blir det i praktiken 800 liter diesel motsvarande eller en oxe.
Disclaimer: har antagligen räknat fel någonstans men jag tror på principen iallafall..
Restvärdet väger ganska lätt när man tänker på all tid och mark som går åt till att sköta ett djur jmf. med en maskin.
Du måste odla och sälja även mär du köper en maskin
En oxe äter dubbelt så mycket som en häst. Ändå föredrog de flesta svenskar att föda upp en oxe, använda den i lantbruket och sen sälja den när den blivit stor eftersom det gav en bra inkomst. Allmogen nöjde sig med fläsk och sålde nötköttet.
Fast griskött är väl dyrare att föda upp än nötkött, med tanke på att grisen äter "människomat" och inte klarar sig på gräs.
Kor och getter var nog vanligare bland allmogen än gris i gamla tider.
1) Grisen får matrester, i övrigt äter den bl a rötter
2) Grisen användes som jordfräs och åt dessutom upp ogräset. Sedan slaktade man den till jul och köpte in en ny spädgris till våren
Så nej, grisen "kostade" inget. På min gård hade man exakt en gris på 50-talet, enligt "friarkalendern".
Rätt svar är 1,5 kg hö per 100 kg häst i fodermängd per dag. I fråga om energigräs för rötning till biogas måste man väl ändå ta hänsyn till att spridning av konstgödsel kommer att göra odling till Ebberöds bank? Konstgödselfri odling reducerar avkastningen till hälften.
I mitten av 1800-talet fanns det runt 400 000 grisar i svenskt jordbruk.
Mest självhushållningsgrisar och "ollonsvin".
Vad jag hittat som uppgift.
Runt sekelskiftet 1900 bytte man ut hela populationen med hjälp av "galtbesiktningstvånget" och utplånade därmed alla svin som skulle kunna fungera som " i gamla tider"….
Det finns en liten rest av tidigare härdiga svin – Linderödssvinet.
Basen för svenskt lantbruk har alltid varit – Kon!
Rätt skött var det ett energieffektivt sätt att få fram maten.
Med lokala variationer.
En enda ko kan rädda en familjs matbehov.
Kombinerat med ett potatisland, så finns inga problem…
Arbetet med att fixa vinterns kofoder klarar man med lie och att bära hem hö.
Man behöver inte ens stängsla in kon, eller stängsla ute, ty under tiden som det växer som mest finns då räcker gräset till både kon och till hö…
Och potatislandet gillar ingen utom vildsvinen…
Och dem håller man efter med bössan…
Så varken traktor, häst eller oxe krävs i lantbruket.
Om man inte skall försörja ett gäng stockholmare.
Ca 40% av jordens befolkning arbetar idag för ca 5-10 kr i timmen dock inte i Västvärlden.
Vad är det som motsäger att någon girig bonde börjar importera fattig arbetskraft när behovet för det kommer att behövas för att inte gå omkull?
Det är under en sådan ofantligt kort tid som vi levt på det sätt som vi gör idag i Sverige. Bara en ignorant människa kan blunda för det faktum att normalläge" för levnadstandard i detta land samt övriga världen är långt under det som svenskaen idag lever under.
Så det blir nog mycket troligt att det just blir leva och arbeta för den dagliga brödfödan inom snar framtid.
Du har rätt Arga bloggaren, snart kommer robotmaskiner att falla i pris och styrningen kan lika gärna ske från Afrika. Varför ska den svenska bonden sitta på traktorn när en någorlunda utbildad bonde i Kenya gör det för säg 25 kronor i timmen när han kan göra det från Nairobi och tidszonerna är de samma. Fast först måste vi bli lika moderna som Kenya där mobiler genomgående används för mindre betalningar. Kenyanen vill ju inte behöva gå till banken utan kunna få betalt direkt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Pigor och drängar i Sverige på 1800-talet. jobbade väl i stort sett för maten och en sovpats. Kontantlönen var inte stor.
Exakt Nanotec, det sköts på distans av lågbetald arbetskraft. Iom att större delen av åkern kan klaras av genom GPS, behövs inte en person per maskin, utan samma person kan övervaka x antal maskiner. Med en någorlunda enkelt (smart) utformad interface behövs inte särskilt mycket utbildning för övervakningen, och de justeringar som kan komma att behövas när något inte följer mönstret. Ni vet kineser som sitter i gaminghallar dagarna i ända? Något i den stilen. Sen antar jag att man har en jourhavande mekaniker per x kvadratmils area som flygs ut med drone-helikopter om felet inte kan avhjälpas på distans. Beroende på helikopterns maxhastighet samt räckvidd så borde personaltätheten kunna hållas rätt låg.
"Iom att större delen av åkern kan klaras av genom .." [autopilot och] "…"
Sen kan man ju förstås vända på resonemanget och se det från den potentiella arbetarens vinkel.
Om han har och välja mellan ingen inkomst alls eller acceptera 15 kronor i timmen?
Fast det kanske är ännu fördelaktigare för den arbetslösa familjen att hyra ett "attefallshus" på en gård med ett hektar mark mot 100 dagsverken per år.
Boendkostnaden för en familj blir i så fall ganska låg eftersom många familjer redan nu gladeligen betalar mer än 250 dagsverken per år för en bostadsrätt.
..och lyftkranar kommer inte att ersättas av människor staplade på varandra.
Antar att poängen med inlägget var att belysa hur mkt arbete vi får utfört av oljan. Men det hade varit intressant med en jämförelse med jordbruksarbete som det utfördes innan traktorn, dvs med häst och oxar.
Inom jordbruket visade sig eldriven traktor med sladd fungera helt ok redan på 1930-talet så det finns som sagt alternativ att falla tillbaka på innan alla beordras ut på fälten.
http://www.teara.govt.nz/en/photograph/18408/electric-tractor
Skulle kunna fungera med ett par lågavlönade gubbar som sprang och kolladesladden