Det är sedan länge tydligt att hypotesen att låg ränta ska stimulera ekonomin var just en hypotes och inte en teori. Repeterbarheten är uppenbarligen usel och artificiellt och socialistiskt centralplanerat låga räntor leder bara till felallokeringar, och inte till jobb och ekonomisk återhämtning.
Vad vi istället ser är t ex den svenska bostadsbubblan, men också hur bostadsbubblan nu återkommer till England. Även många delstater i USA upplever en ny bostadbubbla, när kapital går in i tillgångsbubblor istället för den reala ekonomin.
Helst borde man förstås inte ha en styrränta, utan en ränta som sätts helt marknadsmässigt – ju fler som vill låna, desto högre ränta, inte som nu allt lägre ränta. Men ska man nu ha en socialistisk styrränta, så är det uppenbarligen inte verktyg nog.
Riksbanken har i veckan öppnat för att det kan bli ytterligare räntesänkningar i Sverige. Men det kommer inte ge jobb eller återhämtning, då det bara innebär att kapital går in i bostadsbubblan. Jobb skapas inte av att man tävlar om vem som kan låna mest pengar för en befintlig bostad.
Räntevapnet behöver i så fall istället kompenseras av socialistisk beskattning. T ex kunde man sänkt ränteavdraget i samma takt som räntan, så hade inte ett öre gått in i bostadsbubblan. De ökade skatteintäkterna kunde istället gått dit de hade gett jobb – sänkta skatter för företagen, t ex sänkta arbetsgivaravgifter. Då hade företag inte bara fått lägre räntor, även om företag lånar på marknaden och till högre ränta än den socialistiskt styrda och garanterade bostadsmarknaden, utan dessutom billigare att anställa fler.
Lägre räntor leder bara till ännu större skuldberg och med det en allt mer stagnerad ekonomin, som kvävs av skuldbergen. Det är uppenbarligen inte rätt väg att gå. Men vilket land i västvärlden vågar visa ledarskap och först avveckla de socialistiska styrräntorna, rent av avveckla den socialistiska centralbanken helt?
Naturligtvis kommer ingen våga göra något sådant. Varför inte prova samma medicin igen och igen, fast den bevisligen inte fungerar? Bara för att någon ekonom en gång lade fram en hypotes, som tillfälligt stämde, under vissa förutsättningar, som inte varar för evigt och som inte gäller idag, så är det fullständig idioti att bita sig fast vid den hypotesen. Ekonomi är inte en naturvetenskap, med fixerade naturlagar, utan ekonomins “lagar” är föränderliga, baserat på ett samhälles sammanslagna utveckling.
Så nej, lägre räntor kommer inte rädda den skuldsatta västvärlden. Återhämtningen kommer bli tillfällig och blodfattig. En liten sektor av ekonomin kan stärkas av låga räntor, men priset är för högt i form av felallokeringar och tillgångsbubblor på annat håll.
72 kommentarer
Håller med dig. Som jag ser det så hålls räntorna nere för att undvika att bubblorna kraschar. Har marknaden börjat leva på konstgjord andning så dör den om den tas bort…
Javisst, iden att det skulle komma fler investeringar om räntan var ännu lägre än dagens toklåga krisränta är befängd. Vilka investeringar kommer inte till stånd idag p g a att räntan är för hög? Inga. Sverige är också extremt i det att kapitalet till att blåsa upp bostadspriserna i allt väsentligt kommer från den internationella obligationsmarknaden. Detta eftersom den sönderskakade svenska medelklassen inte har några besparingar. Så när det internationella kapitalet drar sig ur kommer bostadsmarknaden att krascha.
Mycket bra analys Cornu. Håller med dig helt.
Nej det är klart, vad vet väl den ekonomiska vetenskapen om ekonomiska samband?
Ekonomiska teorier är inte vetenskap.
Ekonomisk vetenskap existerar bara i en del ekonomers fantasi.
Jag vet inte om ni lade märke till det, men vi gick faktiskt inte under som ett resultat av finanskrisen. Huvudsakligen beror detta på att politikerna faktiskt utformade sina åtgärdspaket enligt vad den ekonomiska vetenskapen kommit fram till efter tidigare kriser. Vi lärde oss av tidigare misstag.
"men vi gick faktiskt inte under som ett resultat av finanskrisen. Huvudsakligen beror detta på.."
vad det beror på är teorier, vad som bedömdes funka var också teorier. rätta mig om jag har fel.
Gustav:
Njaee, Sverige gick inte under pga. att vi devalverade kronan mot $ med cirkus 25% o mot £ med cirkus 1/3 del.
Sverige har nog aldrig haft sån snabb o så stor devalvering, den varade typ 6 – 12 månader.
Skogsindustrin var ju nästan överhettad under finanskrisen, deras problem var att kreditverksamheten, garanteringen, mens kontant-värde-överföringen skulle ske vart lite lurig.
Finanskrisen gjorde att ju ingen visste om poolarna eller hur många det var som satt med 'svarte Petter', gällde deras garantier?
Det tar ju nån månad för Maersk för att frakta några miljarder kronor från Asien o nån måste garantera dessa slantar, samma med exporten.
Nu tror jag inte direkt att våra svenska banker är i ett bättre skick än innan finanskrisen; vi har vårt framför oss. 480 miljarder från Riksbanken i stöd (?) är en aktivitet som inte direkt uppmuntrar god riskhantering bland bankerna.
Frågar vi Grekerna var de anser om "att gå under", eller portugiser, eller spanjorer etc så får vi helt andra svar. Politikerna har helt enkelt format politiken för att sparka burken längs vägen en bit till så att det passar vissa länder.
Nils, Sveriges politik har förvisso varit extremt framgångsrik mycket eftersom den baseras på gedigen nationalekonomisk forskning men jag talade så klart inte bara om Sverige. Världen klarade sig igenom finanskrisen på ett bra sätt eftersom politikerna lyssnade på nationalekonomerna och genomförde, i huvudsak, rätt åtgärder i rätt tid.
Det kastas mycket skit på ekonomer här i trådarna. Alternativet, att genomföra Cornucopias ekonomiska politik, hade kastat Sverige in i en grekisk situation med en kraschad fastighetsmarknad, stora budgetunderskott och än högre arbetslöshet.
Gustav, tror du att vi inte råkar ut för en recession när vi styr upp de privata skuldsättningen? Eller när någon annan gör det åt oss till slut. Det senare är ju vad som leder till din beskrivning om Grekland.
Någon gång måste man ta baksmällan. Det är lite som med rattfylleri; problemet är inte att man åkte fast för polisen dagen efter utan att man inte kunde hålla sig från spriten dagen innan. På samma sätt måste vi ta en stunds recession med elände för att komma tillbaka på banan ekonomiskt. Vi kan inte nu hjälpa att vi skuldsatt oss för hårt, annat än att sluta skjuta upp konsekvenserna.
Fram med en långsiktigt uppbyggande ekonomi: upp med räntan, inför amorteringskrav, tillbaka med fastighetsskatten, trappa ned räntebidraget, sluta låna upp i utländsk valuta till bostäder (många rattar att vrida på ett varv i taget) och hantera situationen som kommer bäst det går. Varför inte bygga en hel del infrastruktur eller satsa hårt på miljöteknik inom energisektorn? Vi har ju ett par älvar kvar att proppa fulla med kraftverk och en massa sol, vind och vågor att öva på.
Jag tror Michael Kumhof på IMF har lösningen med den reviderade Chicagoplanen.
Man fråntar privata banker privilegiet att skapa krediter (skuld) ut tomma intet som förslavar nationer och befolkning. Kontrollen över kreditskapandet tas över av statliga centralbanker.
Se Kumhofs föreläsning på London School of Economics
Länk: http://www.youtube.com/watch?v=d6x8RqiAqno
Som vanligt bara en hypotes inom det s.k forskar-skrået, i brist på andra fungerande "tekniker" för centralplanering, där man tror sig ha bättre förståelse än marknaden om ekonomins funktionssätt. Utgångspunkt är som alltid att man skall kunna "trolla bort" affärscyklerna(t.ex idiotin "The Great Moderation"" på 90-talet). I soptunnan med denna plan. The Federal Reserve har ca 700 anställda högt kvalificerade ekonomer(phd´s) som alltid misslyckats. För att inte tala om antalet korrumperade ekonomer vid de prestigefyllda universiteten som skaffat sig extra-inkomster som konsulter till FED.
Problemet är lobbying, to big to fail och frontrunning/leverage(prop-trading) inom banking. Mindre banker kan falla utan större konsekvenser för ekonomin. Wall Street måste hållas kort.
Ekonomi är för komplicerat för att nedbrytas i "samma modell" över tiden eftersom inget är konstant men ändå kopplat med ständigt förändrade variabler. Historien visar hur dåliga centralbankerna är på att "tima" åtgärder och framförallt att "dra undan" bålskålen i tid.
Ett av de största problemen handlar om egenintressen och lojalitet. Först när folk lämnar en organisation vågar de ta bladet från munnen. En bok alla borde läsa är "All the President´s bankers" av Nomi Prinse. Titeln syftar lite på Nixon och Watergate(t.ex), dvs hur verkligheten bakom draperierna ser ut. Inte vad som media skriver om.
Kumhof har rätt. Rätten att skapa valutan skall inte sitta i privata händer, det är helt befängt att det systemet skall få råda. Staten är den instans som skall äga ensamrätt för penningars skapande. Det centralbankssystem vi har idag har visat sig över tid att det inte förmår att tackla problemet med valutans värdeminskning. Det är ju helt galet att staten skall betala ränta till privata bankirer för att öka valutan.
Ja, socialisterna tror alltid att staten vet bäst! Så här låter det alltid när det rådande system bryts ner. Det omvända gällde 1980 och framåt genom Reagan-revolutionen. Och så fortsätter det. Det handlar som oftast om doktriner som sällan går att bryta förrän verkligheten kommer i kapp. Från 1985 har inflationen fallit konstant i USA. Ändå stagnerar investeringarna i USA(och västvärlden) sedan dess. Alltså har multiföretagen logiskt sett letat sig ut globalt(WTO) för att hitta efterfrågan. Hade staten sett detta fenomen med tillförsikt? Finansialiseringen av ekonomin påbörjades i slutet av 70-talet och pågår tills världen återigen råkar ut för "The Great Depression". Staten idag är den part som mest driver på den monetära inflationen trots att det saknas en riktig stabil efterfrågan. De misslyckas vilket QE bevisar. Allt handlar om affärscykler oavsett vem som står för övervakning och ansvar för penningskapande.
Varför skulle staten(t.ex en centralbank) veta vilka investeringar som är sunda eller inte?
Ekonomerna tittar bara på sina diagram och tycker att efterfrågan skall stimuleras genom räntesänkningar och andra åtgärder. Men de kan aldrig påverka vart stimulanserna tar vägen utan detaljregleringar(i bästa fall) Misallokeringar av resurser handlar om att tillåta recessioner. Inte bara köra på som vanligt, in i väggen.
@Lars
Om det är samma sak man försöker reglera på ett annat sätt så bör det ju resultera att räntan kommer bli likartad som om man använt just räntan för att reglera samma sak på samma sätt. I både chicago-planen och nuvarande penningpolitik försöker man styra inflationen mot ett inflationsmål, med samma inflationsmål så bör man alltså hamna på likartad ränta.
Den enda fördelen med chicago-planen är kanske då att man på ett mer direkt sätt försöker göra regleringen, men bortsett från det så är det reglering.
@cornu
" Helst borde man förstås inte ha en styrränta, utan en ränta som sätts helt marknadsmässigt – ju fler som vill låna, desto högre ränta, inte som nu allt lägre ränta. Men ska man nu ha en socialistisk styrränta, så är det uppenbarligen inte verktyg nog."
Som sagt skall man ha marknadsränta så bör man också ha marknadsmässig penningmängd och marknadsmässig inflationstakt. Försöker man sig på någon penningpolitik så kommer man reglera alla av dessa.
Är inte en expert på nationalekonomi, men om vi nu har en konjunkturuppgång är det då inte meningen att räntorna ska gå upp för att inte orsaka överhettning i ekonomin? I USA pratas det om en "recovery" i flera år nu, men man kör fortfarande med samma penningpolitik som när finanskrisen var aktuell.
För mig verkar hela konjunkturåterhämtningen vara prat, och att en stor del av I-länderna är fast i ett scenario som Japan är i, med permanent låga räntor och låg tillväxt. Sverige är inte riktigt där än, men när bostadsbubblan spricker så är man i samma båt som alla andra.
RÄNTAN på det astronomiska skuldberget dränerar den reella ekonomin på kapital som allokeras till bank och finanssektorn. Deflation i den reella ekonomin och inflation i bank och finanssektorn.
Således skulderna nationaliseras och vinsterna privatiseras.
Eftersom RÄNTAN orsakar krympande realekonomi minskar efterfrågan och företagen har inget incitament att investera i utökad produktionskapacitet och fler medarbetare, snarare ytterligare effektiviseringar och slimmad organisation. vinsterna har ingen stans att ta vägen utan delas ut till ägarna.
vi är redan där. det är uppenbart att politikerna inte vågar göra något som skulle få bokostnaden för medelklassen att gå upp. Inte ens när räntan gått ned till rekordlåga nivåer kunde man passa på att göra något åt ränteavdragen, som uppenbarligen är en felallokering.
USA är väl landet som tagit omfördelningen längst, där någon promille av befolkningen äger nästan allt. Och vi är snart där. Bra eller dåligt? Inte vet jag. En begränsande faktor torde vara konsumtion. När peak-konsument är nådd stagnerar ekonomin och omfördelningen är klar.
Jag trodde faktiskt Sverige var det land som kommit längre i detta än USA. Så sades det för några år sedan ungefär när regimen Persson slutade. Detta efter många decennier av socialistisk riktning på politiken.
Sevärt clip om USAs fördelning.
@. F.Fenix
Har du så dålig fantasi att du inte förstår att det inte är bra för ett land om 1 % av folket äger 60% av tillgångarna.
@wikström
USA är väl ett bra exempel på ett dåligt exempel, d.v.s. ett system där tillgångarna alltmer koncentreras till en liten klick, medan en allt större del får det allt påvrare. Kanske uppnås ett stabilt ändläge med tiden, eller så blir det revolution. Om man kan hålla den stora massan nöjd kanske det kan fungera.
Att 1% äger 60% behöver inte i sig vara dåligt, men det beror förstås på vad det är för 1%. Om de använder tillgångarna för att skapa arbete och hålla den stora dumma massan nöjd så är det väl bra. D.v.s. välvilliga och ansvarsfulla industrialister och liknande.
FLASH!
För herr bloggaren
Varg fotograferad på Ekerö.
Nära Stockholm, det.
Var det du, Lars, som hade med dig djuret för att berika ditt föraktade Stockholm?
Nyttig påminnelse om livets realiteter för storstadsbor i alla fall.
Lustigt om det nu var den 11/4
Ulf- dagen…
Hej
För mig är det helt logiskt: eftersom räntorna följer en expotenialkurva, så MÅSTE helt enkelt peningmängden växa för att täcka "skulderna".
Och när kurvan har tagit ordentlig fart, så närmar sig denna "oändligheten".
Lika logiskt är det då att försöka bromsa in genom att hålla räntorna nere…dessutom har utbudet på $ vuxit enormt så nu är det rea på gång.
Bra inlägg. Dollarn som världens reservvaluta har sedan länge tappat i tillväxtkraft, dvs för varje ny kreditdollar har tillväxten(mätt som GNP) minskat. Dollarns värde minskar därför i takt med penningmängden(s.k monetär inflation). Detta märks tydligare ju längre ut på den exponentiella skalan man kommer. Ju mer prisinflation ju mer kredit/skulder krävs för samma avkastning/tillväxt. En naturlig långsiktig process så länge inte "systemet" tillåts justeras via "deflation". Dollarn har nu börjat närma sig slutet på den exponentiella kurvan vilket talar för kommande skuld-"defaults" även för USA(först dock yen och euro). Ingen valuta kommer dock ner till noll. USA skulle kunna fortsätta "späda ut" dollarn bara tillväxten kunde återkomma(demand-inflation). Men nu har man det svårt i hela världen pga att för stora skulder har byggts upp för snabbt där centralbankerna "snart inser" att denna gång lyckas man inte(min åsikt) inflatera upp ekonomierna med sina standard-verktyg(sänkt ränta) och inte heller via QE som får anses som högst oortodoxt.
Så den oundvikliga "lösningen" på problemen är debt defaults?
Man gör allt för att försöka att inflatera bort skuldproblemet men man kommer ej att lyckas eftersom skuldbergen är för stora.
Ungefär så ja…….för att åtminstone få hanterliga skulder. Nu ser vi, trots FED´s(Bernaken innan han blve FED-chef) oerhörda kritik av Japans penningpolitik på 2000-talet, att USA m.fl står inför en likartad situation :). Man klarar inte att höja räntorna medan folks pensioner rasar! Frågan är när pensionsbolagen och andra långsiktiga placerare väljer att höja obligationsräntorna genom att sälja till förmån för aktier?
Euron är uppenbart en felkonstruktion som politikerna kände till från början men man insåg att folket(demokratin) inte skulle gå med på en skatte-federation och lät därför den gemensamma valutan att införas och där en senare kris innebar man i skydd av denna skulle kunna skapa nämnda federation(Romano Prodi är hjälten). Schäuble, Tysklands finansminister är ganska ensam i landet som nu förespråkar den vägen.
Höjda räntor är första vägen mot inflation! Inte lägre. Men det kommer att kosta….."no free lunches".
@Kap Horn
Det förutsätter som sagt att man fortsätter med samma koncept. Och ja, om man gör revolution på området så kommer det finnas förlorare som det kommer kännas surt för.
Skuldekonomin är beroende av evig tillväxt. Och pengar/skuld är också ett löfte om att betala tillbaka med ränta, d.v.s. att man använt pengarna till något produktivt som skapat ännu mera pengar/skuld. När pengar inte används till något produktivt måste räntan naturligtvis gå ned. Ett symptom som vi ser i större delen av världen. Vi har nått, eller är väldigt nära, peak-skuld, där ekonomin planar ut eller börjar kontrahera. Kopplingen till energi är också uppenbar och begränsande. Undergångsoraklet Gail Tverberg brukar skriva insatt om sånt här. Sen kan man notera att system med exponentiell tillväxt inte är möjliga i längden. Det finns alltid någon reell begränsning som tvingar tillväxten till ett stopp.
är det inte teoretiskt möjligt att den teknologiska utvecklingen ger ständiga effektiviseringar -> tillväxt?
T.ex. peak-konsument lär sätta en hård gräns för vidare tillväxt. Lokalt har vi nått peak-konsument i delar av världen, t.ex. Sverige. Vi är beroende av att nya raska konsumenter kan rekryteras i utlandet för att bibehålla vår tillväxt.
Det sägs att universum expanderar exponentiellt och fördubblas i storlek varje 10 miljarder år eller så. Så det finns ett reellt system som klarar exponentiell tillväxt. Fast det kommer att bli väldigt tomt i det systemet med tiden, ungefär som i det ekonomiska systemet.
heh det var en lite lustig analogi..dock är det väl för tillfället en teori om jag förstått saken rätt.
men är det så att endast privat konsumtion kan driva tillväxten? peak konsumtion är för mig att det produceras mer än vad marknaden är villig att konsumera…men detta är t.ex. inte sant vad det gäller vård och mediciner, där produceras det för lite. i det senare fallet pga att det som efterfrågas inte finns.
när det gäller lägenheter verkar vi inte heller ha uppnåt någon peak 😉
@ F.Fenix
Exakt, den vettlösa invandringen är import av konsumenter med enormt konsumtionsbehov. Att konsumtionen sker med våra skattepengar spelar ingen roll, huvudsaken att den artificiella tillväxtsiffran kan hållas över nollan.
Man kan iofs tänka sig automatiserad konsumtion. I praktiken att man tar produkterna direkt från fabrik till återvinning, utan att de passerar konsumentledet. Ser dock ingen drivkraft för detta i nuvarande ekonomiska system. Fast i ett totalitärt centralplanerat samhälle kan det nog bli verklighet.
Suveränt, Tänk bara på miljövinsterna
@F.Fenix
Automatiserad konsumtion? Man bör ju tänka på vad nyttan med det är – det är liksom där som BNP-krameriet irrar sig helt fel. Nästa steg när gränserna sätter stopp för tillväxt genom automatiserad konsumtion? Pappersproduktion? Istf att tillverka fysiska varor så ställer man ut terminskontrakt på dessa som man lämnar till återvinnaren som kan visa upp råvarorna för den återvunna varan och därmed stryka terminskontraktet.
Med tanke på att samhället är på ett slutande plan och oundvikligen kommer packa ihop till något som liknar stenåldern om bara några tiotals år så är nog felallokeringarna inte så allvarliga. Men stoppade ränteavdrag och en höjning av styrräntan med några procent vore bra. Sedan skulle man kunna stoppa alla andra subventioner av storstäderna och främst Stockholm inom inkomstskatt, fastighetsskatt, rättsväsen, livsmedel, kultur, tunnelbanor och annan infrastruktur.
När bankerna har gått i konkurs och ägs av staten och Fjollträsk har fått en minikollaps inför sin kommande spökstadsstatus så kan man fundera på att decentralisera bort riksbanken. En sak i taget alltså. Man bör också hitta på något så att privata fastighetsskulder skrivs av genom ett tingsrättsförfarande relativt enkelt när personen väl är barskrapas. Men räkna inte med fler jobb av detta. Nu ska jag åka bort och kommenterar inte igen förrän efter påsk.
Finns ju redan skuldsaneringsprogram, så den biten är klar. Kanske behöver lägga till tidigare bolåneskulder till listan över giltiga orsaker.
Låga räntor leder till felallokeringar. Precis som investeringar i allmänhet gör.
Vill man generalisera ännu mer kan man argumentera för att alla handlingar överhuvudtaget riskerar att leda till misstag. Är det den öppna dörren bloggaren försöker slå in här, månne?
Varför jobbar vi?
Är det för att bekosta vårt liv, där bra boenden har hög prioritet.
Höga boendekostnader borde då inspirera oss att jobba mera.
Att låga räntor skulle skapa fler jobb , när räntan sänks från obetydlig till helt obetydlig, i en verklighet där man vill ha 10-15% avkastning på kapitalet i riskfulla företag, tycker jag verkar lite överdrivet.
Grekland som inte fick lån trots 15% rta , kan nu låna till 5% rta-där kan vi se skillnaden!
En gång i tiden jobbade man hårt för att få mat för dagen och överleva. Idag när varje person mha olja/energi har motsvarande hundratals slavar kanske man egentligen inte behöver jobba så mycket.
Detta skall vi nog tala rätt tyst om!
Stopp där, varför skall löntagare ha högre skattetryck än företag?
Sänk löntagarskatterna ner till företagens nivå! Sänk dem sedan alla till en långsiktigt hållbar ickeutsugande parasitnivå.
Varför finns det inga kleine Imbiss längs Sveriges gator och vägar? Varför lönar det sig inte att sätta upp ett litet försäljningsstånd på en parkering?
Det behövs lättnad i både regelverk och skattetryck.
Och varför ska pensionärer ha betydligt högre skatter än löntagare?
Vem säger att företagen skall ha mindre skatt än löntagare? Skatt borde alltid ses som ett styrmedel. Högre skatt på tobak leder förhoppningsvis till lite lägre konsumtion av detta vilket kan ses som positivt. Högre skatt på arbetsgivaravgifter leder troligtvis till färre anställda/färre antal löntagare. Är detta något positivt?
Jag är tveksam om man skall se skatt som ett styrmedel. Se diskussioner ovan om felallokeringar och felsatsningar. Varför skulle ett fåtal politiker och samhälls-"forskare" veta bättre vad göra med pengarna än folket själva? Den monopolsituation politiker har på pengafördelning i Sverige idag är tveksamt om den är i närheten av optimal.
Skatt anser jag skall betalas tills man gjort rätt för sig. Tills samhällets kostnader är täckta. Sedan får man behålla allt utöver det. Detsamma för de mindre bemedlade, de skulle inte betala skatt.
Men det skulle kräva en återhållsam offantlig sektor… och det skulle kräva att politikerna ser folket som människor, inte skatteresurser.
Mer Schweizisk skatte- och demokrati i Sverige önskas.
Helt korrekt.
Referenser att ta med sig i debatten:
http://positivapengar.weebly.com/videokurs-banking-101.html
http://carlnorberg.wordpress.com/
https://www.youtube.com/watch?v=X-xKzKFNRj4#t=35
https://www.youtube.com/watch?v=EIVafzfUSr4
regeringsformen 9:14 måste studeras noga.
Tycker också att de 5 episoderna av Hidden Secrets of Money av Mike Maloney är bra referens.
Alla vet vad pengar GÖR, den viktigaste frågan borde vara – vad ÄR pengar?
Episod 1 Hidden Secrets of Money
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=DyV0OfU3-FU
Det finns ett uppenbart fel i den länken.
Om inflationsmålet är 2% så måste penningmängden öka med minst 2%.
Det dom säger kräver att inflationsmålet ändras till 0% och löneökningarna stoppas.
Med Guldmyntsfot så måste inflationsmålet och lönepolitiken ändras, var nämnde dom det?
Det kan privatekonomisk vara lönsamt att investera i guld, det ifrågasätter jag inte.
Jag tror Maloney förespråkar guldmyntfot utan centralbank. Då kommer räntan återspegla den verkliga kreditrisken, dvs bli betydligt högre. Utan insättningsgaranti, centralbank och andra skyddsmekanismer så kommer det innebära en risk att låna ut sitt guld till en bank…
Det finns ekonomiska hypoteser som verkar mer troliga än andra.
Om räntan stiger kraftigt kommer många företag att dra ner på investeringar och försöka stoppa mindre nödvändiga utgifter som tex resor. Tycker det låter rimligt med min erfarenhet av verksamhet i ett antal företag.
Att vända på den hypotesen och säga att om räntan faller och faller och faller kommer företagen att öka sina investeringar. Förmodligen, en hypotes från mig, blir många företag försiktiga i sina investeringar eftersom de inte riktigt vet hur länge detta tillstånd i ekonomin ska vara.
Har läst ett antal teoretiker som skriver att det gäller att investera i lågkonjunktur. Vi använde stenhårt detta vid en företagstävling med några hundra deltagande lag från olika företag på handelshögskolan. Har för mig att vi blev trea. I verkligheten kan det vara farligt att investera för tidigt. Teknologisk utveckling är inte alltid lätt att förutse, speciellt när något får volym. Hur tekniska nyheter kommer att nyttjas är ännu svårare att förstå utom efteråt. Mode i bred bemärkelse är riktigt svårt att gissa några år i förväg. Enklast är att investera när orderna kommer, men det räknas inte.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Enligt vedertagen forskning har räntenivån mycket liten betydelse när det gäller investeringar! Det speglar bara delvis återbetalningstiden. Investeringar handlar om efterfrågan. Inte primärt om finansieringen.
Konsumenters räntekänslighet handlar inte om investeringar(som f.ö alltid amorteras om de finansieras externt ute i näringslivet. Om de inte pga extremt låga räntor istället börjar spekulera med kapitalet(som idag)) utan om konsumtion som tidigarelagts. Tyvärr har bankerna tappat delar av sin nyttofunktion(när oligopolet blir vinstmaximerare) då deras kreditpolitik är den största faktorn bakom boprisnivåerna.
Nja rttck kraftigt stigande räntor har vi inte haft på länge. Vid krisen i början av 90-talet stoppades många företags investeringar.Åtminstone några här i Storstockholm. Vid mer normala variationer har nog räntan inte så stor betydelse. Efterfrågan är som du skriver givetvis den viktiga parametern.
Vänliga hälsningar
Nanotec
@Nanotec; Att investeringar stoppas för företagen vid kriser brukar dels bero på att bankerna stramar åt kreditgivningen(pga förluster :)), dels på företag som överinvesterat(felallokerat kapital!!), vilket utgör den s.k affärscykelns normala svängning.
Problemet är de företag som vill göra investeringar men inte får kredit hos bankerna pga deras riskaversion under kriser.
rttck
"Problemet är de företag som vill göra investeringar men inte får kredit hos bankerna pga deras riskaversion under kriser."
Krisen i Europa fördjupades av den orsaken, på något sätt måste bankernas rätt att dra in krediter i en kris begränsas eller så måste riksbanken låna ut till företagen.
att credit crunch kan inträffa visar att dagens finanssystem delvis är felkonstruerat.
@ rttck jag började att skriva hypotes för kraftigt stigande ränta. Detta motsäger inte bankernas åtstramningar som vid 90-talskrisen givetvis betydde mycket mer. Paniken hos banker har jag hört lite spännande om men det får jag ta vid ett annat tillfälle. Även den paniken gav affärsmöjligheter för en del.
Ville bara visa att det är en svag hypotes som bygger på att företag investerar mer om en låg ränta sänks mer och mer och mer. Tog också upp detta med tävlingen på handels för att visa att det är tveksamt med investeringar för de flesta företag i lågkonjunktur med dagens teknologiska utveckling och ändå lärdes det ut.
Under 90-talskrisen var det mest små företag som drabbades på grund av bankernas panik där de största i olika branscher prioriterades. Bara i teorin var det riktiga riskbedömningar vad jag uppfattat. Fast visst kan jag ha fel med mina huvudsakliga verksamheter inom tele IT och energi. Mest drabbat var ju fastigheter och byggverksamhet.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Låga räntor = samhället tar mer risk.
Dvs investeringar går till företag/projekt som är riskfyllda ROI:mässigt.
Har man 10% i ränta så lånar man inte pengar till skit (läs: bostäder).
Centralbanks modellen behöver nödvändigtvis inte vara dålig, det är bara att de som sitter vid rodret idag är gravt inkompetenta
Inflationen förstör värdet i pengarna, pengarna blir värdelösa på lång sikt, enda sättet att lösa det är att tillverka lika mycket pengar som inflationen förstörde.
Med 2% inflation så förstörs 2% av penningmängden varje år, det innebär att man måste tillverka pengar, penningmängden måste öka med 2% per år för att kompensera för inflationen.
Så är det bara en haverist kan hävda motsatsen. ( just nu råkar inflationen vara obefintlig)
Pengarna kan sen tillverkas på olika sätt som nu med bankernas kreditgivning eller så kan riksbanken tillverka dom helt själva och föra ut pengarna i ekonomin.
Om riksbanken tillverkar pengarna på egen hand så ökar inga skulder.
Dagens ekonomivetenskap är bara propaganda skrivet av dom som har makten med syftet att berika sig själva, därför är det ingen vetenskap.
The truth is out: money is just an IOU, and the banks are rolling in it
"Money Creation in the Modern Economy"
http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/mar/18/truth-money-iou-bank-of-england-austerity
Om man inte förstår hur pengar tillverkas så kan man aldrig förstå nationalekonomi.
Det är inte riktigt så enkelt. Penningmängden ökar ju för att kompensera för den ökningen i "ekonomin" som skett. (T.ex. igår hade vi 3 kor, idag har vi 4, imorgon har vi 5)
Så länge pengaskapandet går till sådant som faktiskt "skapar riktigt värde" så är pengaskapande bra.
Sen har vi ju problem nummer 2, världen är ändlig, och därför ska man kanske försöka tänka mer långsiktigt och kanske inte tömma jorden på alla resurser.
Problemet där är vi människor, så länge det finns mat och gott om energi så förökar vi oss som kaniner.
Vi alla vet ju att det är dåligt att använda oss utav olja, men ändå så kan vi inte låta bli, vi är för giriga.
Enda lösningen enligt mig är att reglera mer, max 1 barn tills dess att befolkningsmängden sjunkit till en hanterbar nivå. Förbjud allt som är oekologiskt.
Jag nämnde bara inflationen, penningmängden måste öka av fler skäl, ekonomin växer, lönerna ökar befolkningen ökar.
Jag påvisade bara att dom som tror på fast penningmängd har fel.
Instämmer till 100 %
Låg ränta leder alltid till felallokeringar
@ Ekvationsteori
mitt i prick, svårare än så är det inte. Håller helt med dig.
Svenska staten lånar nu till 0.723% (1 mån). Där kan vi börja prata om felallokeringar…
Järnvägen behöver repareras om staten lånar till 0,723% ränta så är det en vettig investering.
Felallokeringar är ett modeord som används slentrianmässigt.
Och detta händer när då?