Finansinspektionen släppte idag sin årliga rapport Den svenska bolånemarknaden. Bland höjdpunkterna är att amorteringarna bland högbelånade har minskat med året tidigare, och att 57% av skuldslavarna hamnar under vattnet och blir äkta bolånetorskar och bopriserna faller 30%. Det hela kallas god motståndskraft för hushåll med bostadslån. (Finansinspektionen)

Andel hushåll som torskar dit vid boprisfall.
Källa: Finansinspektionen

Redan idag är 2.1% av hushållen bolånetorskar och har större bolåneskulder än marknadsvärdet på sin bostad. Redan vid 20% boprisfall torskar 36% dit.

Trots att bostadspriserna stigit torskar alltså allt fler svenska hushåll dit vid den kommande kraschen för bostadsbubblan. Skulderna och belåningsgraden ökar alltså snabbare än bostadspriserna.
Amorteringsfria hushåll 2011 - 2013.
Källa: Finansinspektionen.

Någon amorteringskultur har det inte heller blivit. De som inte amorterar har ökat bland hårt skuldsatta under 2013. I intervallet 76 - 85% belåningsgrad amorterade 92% år 2012, men 2013 amorterade endast 82%. Andelen som inte amorterar har alltså gått från 8% till 18%, trots rekordlåga räntor, som borde ge utrymme för ytterligare amortering. Amorteringsviljan faller också för belåningsgrader om 26 - 75%, men bara marginellt. Vad som är tydligt är att allt fler med stora lån helt enkelt inte har råd att amortera. Däremot amorterar allt fler av de som ligger på över 85% i belåningsgrad, liksom de som har under 26% i belåningsgrad och ser att ljuset i slutet av tunneln inte är ett tåg.

Belåningsgrad är skulder i förhållande till marknadsvärde på bostaden.

Övriga indikatorer pekar också generellt åt fel håll - belåningsgrader stiger, skuldkvoter (skuld genom disponibel inkomst) stiger. Högst belåningsgrader ser man också inom klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar, oräknat föreningarnas egna skulder. Skuldsättningen är naturligtvis högre hos yngre hushåll, som inte sällan har försörjningsansvar för barn. 37% av hushållen har mindre än 10 000:- kronor kvar att leva på när bostaden är betald, inklusive eventuell frånvaro av amortering. Amorteringsfria hushåll har förstås oftare mer pengar kvar att leva på.

När det gäller inkomstbortfall så går 32% av skuldslavhushållen med över 600% i skuldkvot back varje månad om de hamnar på a-kassa om 65% av tidigare lön, dvs när eventuell inkomstförsäkring går ut. 66% klarar inte av att gå i pension, dvs få ca 50% av dagens inkomster, utan kommer då gå back varje månad. Stiger räntan 2% kommer 11% av dessa gå back varje månad och 20% om räntan stiger till 7%.

Ingen munter läsning alltså. Fast Finansinspektionen skriver förstås att hushållen alltså har god motståndskraft. Att bostadsrättspriserna exempelvis föll 24% i hela landet (mer i storstäderna) efter den mycket marginella bostadsbubblan runt 1990 låtsas vi inte om, för det enda vi lär oss av historien är att vi inte lär oss något av historien. 

Faller bostadspriserna nominellt 25% idag så kommer 42% av skuldslavarna torska dit och bli äkta BLT.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Bopriserna i relation till disponibel inkomst kommer gå tillbaka till genomsnittet förr eller senare, vilket är -17% + överslag (reellt).

    SvaraRadera
  2. Själv har jag cirka 5x bruttoinkomsten i bolån. Jag sparar pengar istället för att amortera. Det kan finnas många anledningar till att man väljer en sådan lösning framför att amortera. Ränteavdrag i kombination med bättre avkastning på sparande än nettoräntan är det uppenbara. Sen kan det som i mitt fall finnas andra anledningar till att det är en bättre lösning att spara än att amortera.

    Men då har jag i dagsläget en belåningsgrad på dryga 55%.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte räknat på det exakt men man får ju dessutom lägre ränta vid större belåning vilket gör räntan på marginalen är ännu mindre.

      Radera
    2. Precis. Alla som är intresserade av sparande och ekonomi inser det dumma i att amortera istället för att spara.

      Radera
    3. Om ni är så smart att ni ALLTID får högre avkastning på ert sparande än ni har på lånen finns det nog goda jobbmöjligheter på en bank.
      5xbruttoinkomsten i lån och belånad till 55%, du har alltså köpt ett hus för 9 årslöner...?

      Radera
    4. I dagens lågräntemiljö är det inget svårt. Du behöver bara öppna ett sparkonto.
      Får man ett högbetalt bankjobb om man klarar den ekvationen?

      Om sedan räntemiljön ändras och låneräntan blir högre än sparräntan flyttar man självklart över likviderna i en stor engångsamortering.

      Radera
    5. Vi får inte alltid en högre avkastning, det har väl ingen heller påstått. Men tänk dig en situation där jag amorterar stenhårt och sparar 0. Plötsligt bestämmer politikerna att man nu måste amortera en viss % av bostadsvärdet varje år, jag har nu inte ekonomisk möjlighet att göra detta och min belåningsgrad kvittar då det ska vara lika amortering för alla för annars blir det orättvist.

      Har jag istället pengar på banken som jag kan använda till att amortera i en dylik situation kommer jag att klara av den med sparade pengar.

      Har jag pengarna på banken har jag en större handlingsfrihet när politiker ska stifta nya lagar och direktiv för att styra folket. Amorterar jag har jag inget ekonomiskt handlingsutrymme.

      Det är av samma anlednings om man inte ska betala av reavinstskatten på bostaden utan se till att ha så mycket likvider som möjligt då har du iaf en viss kontroll i dagsläget.

      Nä, jag köpte den för 8x årsinkomsten och med en belåningsgrad om ca 65%

      Hela systemet idag främjar konsumtion och belåning så tyvärr får man lov att följa med strömmen för att göra sig en hacka. Jag hade föredragit en bostadsmarknad som stod nästintill stilla.

      Radera
    6. Jag har till och med övervägt att låna upp nån miljon till på bostaden och investera dessa istället. Det är fördelaktigt för mig inte bara avseende räntan för lån kontra sparande.

      Det finns andra faktorer i mitt liv som gör det än mer fördelaktigt att ha stora lån.

      Radera
    7. Det du beskriver är fördelaktigt om du sätter riskpremien till noll.

      Radera
    8. Givetvis innebär det en ekonomisk risk att göra s som jag föreslår. Att istället amortera och inte ha ett sparande ger istället en politisk risk. Politiker är smutsiga och klåfingriga och gör vad som helst för makten, så jag föredrar att ha ett sparkapital istället för låga skulder.

      Många har trots allt både bolån och ett sparande, jag väljer bara att vikta över mot sparande istället för att vika över mot amorteringar. Min belåningsgrad är som sagt låg.

      Radera
    9. Få se nu om jag fattat ditt resonemang DI?, du säger att det är bättre att sätta in dina pengar på ett sparkonto i någon bank, i stället för att använda samma summa till att minska din skuld. Av den anledningen att du vill ha pengar undanlagda så att du kan vara säker på att kunna börja betala tillbaka dina skulder, Om det skulle fattas ett politiskt beslut om obligatorisk amortering vid en tidpunkt då du inte klarar av minsta lilla boendekostnadsökning.
      Den logiken haltar en hel del skulle jag påstå, om du är rädd för att du inte kommer att klara av dina framtida skuldbaserade boendekostnader som du säger vore det inte möjligtvis i så fall bättre att försöka minska din framtida ekonomiska stress genom att passa på att amortera ner skulden allt du kan nu när det verkligen biter på skulden medans vi har extremt låga krisräntor , eller ska du vänta tills räntorna tredubblas och Borg har tvingas av EU att avskaffa ränteavdraget och införa 30 års rak amortering på bostadslån

      Radera
    10. @D.L.

      Angående ränteavdrag så skall du ha i åtanke att avkastningen på ditt kapital beskattas. Skatten kan du alltså bortse ifrån när det gäller kalkylen - det gäller att du får högre avkastning på sparandet än vad dina räntekostnader är (före skatt).

      @Kingedward24

      Det finns väl fortfarande bankkonton som ger högre ränta än bolåneräntan? OK, alltid är kanske att gå lite väl långt - möjligheten till detta arbitage håller väl på att stängas igen (nischbanker sänker sina inlåningsräntor). Det finns skäl att anta att förhållandet kanske inte är långvarigt, så det kan vara lämpligt att lägga upp det så att man faktiskt kan ändra sin strategi (rörlig ränta så att man kan ta sparpengarna och betala på skulden med).

      @Fredrik Larsson

      Ett visst sparande är definitivt lämpligt att ha för att det kan komma oförudsedda kostnader och det finns ingen garanti att man kan använda huset som bankomat. Detta gäller faktiskt (mer eller mindre) oavsett ifall man får mer eller mindre avkastning på sitt sparande än räntekostnaden. Eftersom du inte är garanterad att kunna använda bostaden som bankomat så innebär sparkapital ett större mått av flexibilitet.

      Radera
  3. Vi Kan inte amortera av skulderna för då försvinner alla pengarna som finns i ekonomin.
    Banken har laglig rätt att tillverka pengar ur luft och låna ut pengarna till någon som tar ett bolån men betalar vi tillbaka pengarna så måste banken delita pengarna. (se balansräkningen)
    På det sättet som pengar i dag tillverkas så blir det faktiskt så.
    Bolånen är tillverkade av luft i bankens balansräkning, pengarna delitas när vi betalar tillbaka pengarna och våra tillgångar M3 räcker inte ens för skulderna är större.

    The truth is out: money is just an IOU, and the banks are rolling in it
    "Money Creation in the Modern Economy"
    http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/mar/18/truth-money-iou-bank-of-england-austerity
    Det är Englands riksbank som nu har sagt hur pengar tillverkas.

    Det är helt omöjligt att amortera av skulderna för då försvinner pengarna ur ekonomin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ekvationsteorin

      "Bolånen är tillverkade av luft i bankens balansräkning, pengarna delitas när vi betalar tillbaka pengarna och våra tillgångar M3 räcker inte ens för skulderna är större."

      För inte så länge sedan hävdade du att detta inte alls stämde, att det inte kunde stämma osv...

      "Det är helt omöjligt att amortera av skulderna för då försvinner pengarna ur ekonomin."

      Jag brukar kunna betala mina skulder. Jag skall testa snart att betala mitt CSN-lån och se om det också inte är helt omöjligt.

      Radera
    2. Englands riksbank sa hur pengar skapas och förintas.
      Pengar skapas med kreditgivningen och betalar vi tillbaka krediten förintas pengarna.

      Om en person betalar tillbaka krediten så händer det inget men om alla börjar betala av krediterna så försvinner våra pengar.

      Cornu har egentligen rätt i att vi borde amortera av våra skulder men det är omöjligt när pengar skapas genom kreditgivningen för betalar vi tillbaka pengarna så försvinner pengarna.

      The truth is out: money is just an IOU, and the banks are rolling in it
      "Money Creation in the Modern Economy"
      http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/mar/18/truth-money-iou-bank-of-england-austerity

      Inflationen är nu 0,6% alltså en rejäl deflation, haveristerna brukar påstå att QE ger hyperinflation, vi verkar vara på väg mot hyperdeflation.
      Om vi har deflation så har vi nu för lite pengar och då måste vi trycka pengar.

      ECB pratar nu om QE, jag trodde att dom skulle agerat tidigare.

      Radera
    3. "Om en person betalar tillbaka krediten så händer det inget men om alla börjar betala av krediterna så försvinner våra pengar.

      Cornu har egentligen rätt i att vi borde amortera av våra skulder men det är omöjligt när pengar skapas genom kreditgivningen för betalar vi tillbaka pengarna så försvinner pengarna."

      Felet du gör i ditt resonemang är att du (och andra med samma teori) antar att man kan ändra en variabel och tro att allt annat förblir oförändrat.

      Radera
  4. Siffrorna du anger för hur många som skulle bli "BLT" vid 30 respektive 25 procents prisfall – 57 respektive 42 procent av "skuldslavarna" – gäller bara för bolån tagna i höstas. Det är alltså inte andelen av samtliga bolånetagare.

    SvaraRadera
  5. Är folk dumma?
    Eller fattar de något som jag missat?

    När den förra bubblan sprack på 90-talet bode en vän till mig i en lägenhet i en konkursmässig BRF.
    Då gick styrelsen till Banken och sa att de skulle gå i konkurs. Banken skrev då ned skulderna med X % för att slippa en konkurs.
    Väntar sig folk idag samma förfarande för privata skulder? Jag lånar och sparar på sidan, sedan skrivs skulderna av eftersom det är så många som har problem?

    Eller ser man någon annan väg ut efter en krasch?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, alla förväntar sig att banken ska ge dem gratis pengar. Såklart.

      Radera
    2. De tror att staten kommer att skydda dem vid kraschen, precis som att partiernas väljarkår skulle belöna de partier som plockar pengar ur folks plånböcker och delar ut dem till lånetorskar. Inte ens en lånetorsk vill att andra lånetorskar skall ta del av den egna plånboken.

      Dock kommer det att plockas pengar ur pensionsfonderna.... det är ju redan på G med de köp av bostadsobligationer som sker och kommer att ske.

      Radera
    3. Faktum är att om man följer rapporteringen från EU och IMF om vad som "rekommenderas" ske så skall i runda slängar 20% av allt kapital konfiskeras och användas till att fylla upp hålen i bankerna balansräkningar. Den som belånar villan och sitter med kapital på banken kommer alltså inte att gilla utkomsten, om detta blir verklighet.

      2016 skall EU:s bankunion vara preppad med denna lagstiftning. Naturligtvis mynnar det ut i total katastrof om det genomförs. Cypern har fortfarande kvar kapitalkontrollerna...

      Radera
    4. Det gjorde dom inte, Dom som fortfarande var kreditvärdiga fick köpa tillbaka sin lägenhet eller bo kvar som hyresgäster fast med banken som lagfaren ägare i stället för den gamla bostadsrättsföreningen när den sattes i konkurs.
      är du säker på att din vän var gammal nog att förstå vad som egentligen hände för 25 år sedan?

      banken har inget större intresse av att hjälpa en inkompetent bostadsrättsförening med styrelse att sitta kvar i orubbat bo genom att ta på sig massiva kreditförluster i så fall är det väl mycket bättre för banken att man tar över säkerheten och säljer lägenheterna till högstbjudande ni har ju trotts allt redan skrivit under kontraktet

      Radera
    5. @Fredrik Larsson

      "Det gjorde dom inte, Dom som fortfarande var kreditvärdiga fick köpa tillbaka sin lägenhet eller bo kvar som hyresgäster fast med banken som lagfaren ägare i stället för den gamla bostadsrättsföreningen när den sattes i konkurs."

      Källa på det? Det låter lite konstigt då det vid den tidpunkten inte gick att äga en lägenhet i ett flerbostadshus. Vad var de egentligen de fick köpa "tillbaka"? Någon bostadsrätt kunde det heller inte vara då BRF:en gått i konkurs, och någon ny kunde väl inte bildas då banken skulle stå som ägare på fastigheten.

      Radera
  6. "Faktum är att om man följer rapporteringen från EU och IMF om vad som "rekommenderas" ske så skall i runda slängar 20% av allt kapital konfiskeras och användas till att fylla upp hålen i bankerna balansräkningar."

    Nej, det kommer inte att hända. Dels för att inget sådant förslag finns, dels för att det vore politiskt självmord att ens antyda något sådant. Visst, det finns byråkrater som har idéer i denna väg men det är något helt annat.

    SvaraRadera

 
Top