2014-04-22 10:17

Betygsinflationen: 20% av KTH-studenterna klarar inte grundskolans matte

Trots krav på minst godkända betyg i (för gymnasiet) avancerad matte på gymnasiet, så klarar var femte ny KTH-student inte av grundskolans matte. Detta enligt en rapport som KTH-publicerat. Samtidigt som (mp) vill avskaffa nationella prov, och med det alla chanser att avslöja betygsinflationen, så får alltså elever godkända betyg från gymnasiet, trots att de inte ens klarar av grundskolans triviala matte.

Exempel på flervariabelanalys.
Förstaårsmatte på högskola eller universitet.
Åtminstone läste man det första året på
fd matematikerlinjen, som jag själv läste.
Förutsätter att även civilingenjörer läser
detta första året, även om mindre.
Sidan 208 av 494 i mattereferenshandboken
Beta (Studentlitteratur 1993), alltså
ingen lärobok, utan en snabbreferens.


Det hela trummas ut som katastrofalt hos Schibsted/SvD, men verkligheten är att det faktiskt blivit bättre de senaste åren. De som började gymnasiet under alliansregimen presterar bättre nu på grundskolematte när de börjat på KTH, dvs från 2010 och framåt. Gissningsvis har man alltså lyckats repetera grundskolans matte på gymnasiet sedan alliansregimen tog över. Det senaste året har dock resultaten i allt annat än grundskolematte försämrats, vilket kan bero på färre utomeuropeiska studenter, sedan dessa inte längre finansieras med svenska skattepengar.

Medan ca 20% inte klarar av grundskolans matte, så klarar ca 45% inte av gymnasiematte, som att derivera. Kategorin kreativ talkunskap misslyckas 67% med, analytisk läsförmåga misslyckas 82% och okonventionella angreppssätt misslyckas 93% med. Så mycket för att svenska elever är kreativa och kan tänka själva. En myt som iofs redan krossats av senaste PISA-resultaten. Svenska elever är vare sig kreativa eller kan tänka själv. Att ifrågasätta allt är inte att tänka själv, det är att vara dum i huvudet. Noterar för övrigt att man inte ens verkar testa integreringskunskaper alls. Lär man sig inte integraler på gymnasiet längre?

Felfrekvenser på nybörjartest för
civilingenjörer hos KTH.
Det är inte konstigt att svenska högre utbildningar och utbildningssäten faller i ranking och det är bara en tidsfråga till "han är svensk civilingenjör" inte längre möts av diskreta fnissningar, utan inte uttalas alls utomlands, eftersom man inte kommer anställa svenskar, punkt. Åtminstone inte födda efter ett visst datum.

Ska man utse mest puckade KTH-årgång så landar man på de som kom in runt 2007, dvs är födda från 1988 och framåt. Det är väl de som, givet att de mot förmodan blev klara i tid, tog examen runt 2012? Det stora mörkret verkar ha varit åren ca 2000 - 2008, men det hela har blivit något bättre sedan dess. 

Ingen frågekategori är dock tillbaka till 90-talets nivåer, utan mattekunskaperna är alltså katastrofala i jämförelse med de som kom in på 90-talet.

Nu kan man nog säga att detta är ett ickeproblem. En stor del av de som misslyckas, och garanterat de flesta som inte klarar grundskolematten, kommer inte överleva första terminen, än mindre första året och aldrig bli civilingenjörer. Fast de kommer förstås bli kränkta när de blir underkända. Och de kostar skattepengar, helt i onödan, och borde aldrig antagits.
Ämnesbegåvning hos antagna förr.

Man kan spekulera kring orsakerna. En anledning kan stavas högskoleprovet och äldre studenter. Även om medelåldern på högskolestuderande fallit, rimligtivs pga frånvaro av värnplikt, plus att det numera krävs högskoleutbildning för triviala sysslor, så luras allt fler på floskler om det livslånga lärandet och kommer in på utbildningar i högre ålder. Om jag minns rätt så fanns det något som hette allmän behörighet, vilket innebar att man var behörig till allt om man var 25 år eller äldre, oavsett vad man läst. Det räcker alltså att klara högskoleprovet tillräckligt bra. En annan orsak är fler platser på högre utbildning för att trixa med arbetslöshetsstatistiken, vilket leder till att fler ämnesunderbegåvade antas, vilket förstås leder till sämre resultat.

Ämnesbegåvning hos antagna nu.
Pengar i sjön, som det också kallas.
Och nej, att vara trevlig skapar inte några innovationer och leder inte till utveckling och fortsatt välstånd för Sverige. Det är ämneskunskaper som skapar utveckling, inte att vara trevlig vid fikabordet, sk social kompetens.

Men sannolikt spelar betygsinflationen också in. Friskolor ger notoriskt för höga betyg och ger godkänt till elever som borde ha underkänt. Annars byter eleverna skola.

Så vad inträffade runt 2010, som höjt kunskapsnivåerna på de studenter som slutat gymnasiet? Jo, 2009 införde alliansregimen nationella prov. Prov som idioterna i miljöpartiet nu vill avskaffa.

Med nationella prov blir det pinsamt tydligt, eller åtminstone tydligare, att betygssättningen ofta är baserade på fria fantasier och vad skolledningen ställer för krav på lärarna, inte vad för krav som ställs på eleverna. För några sådana krav ställs ju inte.

Överlevare på KTH, som orkade
med 120 minuter föreläsning av mig.
Bara en av dem somnade1..
Tillägg: KTH-rapporten är en guldgruva av statistik (=data, några statistiska metoder att tala om har inte applicerats), t ex är den mest korkade årgången och utbildningslinjen sedan 1997 informationsteknik ("öh, dataspel, k0d4 hemsidor, 1ee7, höhö") antagna 2008 där snittlösningsfrekvensen var 29.9% och i princip 70% svarade fel på alla frågor. Civilingenjör/lärare 2007 var inget vidare heller, även om bl a mediateknik ("öh, media, blogga, sitta i TV, höhö") generellt suger på informationstekniknivå. Absolut smartast är förstås de som läser teknisk fysik, och alla vet ju att det är den enda utbildning som egentligen behövs, då den tekniske fysikern utbildas för att lösa alla slags problem. Och ja, jag biter den hand som föder mig, då jag i höstas föreläste just för informationsteknik- och mediateknikelever på KTH. Men det var några årskurser upp, dvs de som överlevt så långt och rimligtvis klarar grundskolans fyra räknesätt och procenträkning.

1. Ja, alla som någonsin föreläst eller undervisat vet att man ser allt framme från tavlan, inklusive vem som somnat, vem som ritar mangaserier i kollegieblocket, vem som surfar på sin iPryl och vem som flörtar med snygga killen. Att man inte uppmärksammar ouppmärksamheten beror på ett aktivt val som föreläsare eller lärare. På högre utbildning är det dessutom ert eget problem. Men syns, det gör ni, och skäms ni så är det helt rätt av er.

58 kommentarer:

  1. Andelen studenter som inte klarade proven har minskat men hur är det med antalet studenter?
    Om det är dubbelt så många studenter idag är antalet som klarar proven samma som på 90-talet.
    Inte för att jag tror att det är dubbelt så många som gjorde provet idag, men det vore bra att veta för att kunna göra rätt bedömning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan också vara så att fler nu väkjer utbildning efter råf om framtida jobbutsikter och lön, istf efter intresse och fallenhet. Är man inte speciellt intresserad av ett område lär man inte göra speciellt bra ifrån sig heller.

      Radera
  2. Politikerna vill nog ha en inkompetent väljarkår. I synnerhet kan miljöpartiet gynnas av en sådan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Värre än så!
      Alla partier.

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trött på folkhemsfundamentalistisk retorik, raderat som markering i enlighet med kommentarsreglerna ovan.

      Radera
  4. Man ska inte glömma att många högskole/universitetsutbildningar blivit mycket lättare än tidigare. Så om man tycker att resultaten är illa nu, hur hade det då varit om utbildningen inte blivit lättare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  5. Är man född 1988 så har man gått i grundskolan under den värsta nedskärningsperioden i 90-tals krisens spår så att man har fått med sig dåligt med kunskaper därifrån är inte särskilt märkligt. Dessutom gick de på gymnasiet när friskolorna slog igenom på bred front och betygsinflationen tog fart.
    Är själv född -87 och gått i Lunds elitklasser där alla var högpresterande unga med föräldrar som antigen jobbade på unversitetet eller inom lunds teknikindustri. När jag sedermera kom till universitetet hade jag och många med mig en enkel resa då vi hade fått redskapen och var vana vid högt studietempo. Många klasskamrater från resten av landet hade minst lika bra betyg men det speglade inte deras förkunskaper. 20,0 i betyg dvs MVG i samtliga kurser men klarade inte de diagnostiska matteproven var ingen ovanlighet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, har man vuxit upp i dessa kretsar i Lund tycks ju i alla fall inte svenska språket ha varit prioriterat...

      Radera
    2. Sydsvenskan hade för några år sedan en ganska omfattande granskning av gymnasierna i Lund som tydligt visade på en omfattande och utbredd betygsinflation med överbetyg. Spyken var värst, vill jag minnas.

      Verkligheten ser alltså ungefär tvärtom ut mot vad Boris försöker låta påskina, åtminstone enligt Sydsvenskan. De utomsocknes har med största sannolikhet mer rättvisande betyg än lundensarna.

      Sen har väl de söndercurlade akademikeroffren i Lund lite draghjälp av att mamma fortfarande kan torka dem i röven under universitetsstudierna kanske.

      Radera
    3. Som exempel har tydligen 90% av avgångseleverna i Lund haft MVG, alltså högsta betyg, i idrott.

      I en stad som inte producerat några stjärnor inom någon sport någonsin och som inte har ett elitlag inom någon bollsport överhuvudtaget.

      http://www.sydsvenskan.se/lund/orattvisa-betyg-i-lunds-skolor/

      Radera
    4. Jag avsåg naturligtvis riktiga sporter - inte schack, biljard eller handboll.

      Radera
    5. Tror bl.a Sixten Jernberg skulle ha gråtit nu.
      Om han levt.
      Inte skidåkning en riktig sport?
      Det är väl tack vare is och snö som Lund ( och bl.a. Skåne) blev svenskt?

      Radera
  6. Konstigt nog, herr bloggare, uppger Svenska Dagbladet även att Chalmers skall vara hemsökt.
    Får du inte publicera dessa uppgifter?
    Kanske statistikprofessorn därstädes kan hjälpa dig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte lagt ner tid på att plocka fram Chalmers siffror. Vad de lär sig på slöjdskolan är väl mindre intressant, i jämförelse med Kongliga Fucking Tekniska Högskolan.

      Radera
    2. Haft söner på båda institutionerna.
      Svåger professor på ena.
      Har ej själv satt min fot på någondera.
      Kom , tack och lov, in där jag tänkt mig.
      Märkte du att jag undvek det lite, när det användes av en utsocknes, småtarvliga
      slöjdskolan?
      "Konglig" låter som Köpenhamn.
      Tänker på biskop Absalons klerk: Saxo.
      Gesta Danorum.
      Apropå läsning.

      Radera
  7. När jag var doktorand för cirka 10 år sedan pratade utbildningsledningen om att x% av studenterna skulle klara vissa kurser (de fick finansiering efter hur många som blev godkända som jag förstod det). För att klara detta krävdes det att ribban sänktes. Examinatorerna var fly förbannade eftersom målet inte varit något problem tidigare. Att sänka ribban innebär därför att ingenjörer med sämre egenskaper släpps ut i samhället. Hur det slutligen gick vet jag inte. Jag hoppas de tog striden med ledningen framför att sänka ribban.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart som korvspad att de sänkte ribban. När jag gick teknisk fysik i början av nittiotalet så brukade runt 20-30% falera tentorna och då fanns det INGA som inte klarade de extremt lätta talen som SVD visar. Skulle de har kvar samma nivå skulle det nog inte bli många nyexade. Känns som att man kommer att klara sig på arbetsmarknaden fram till pensioneringen för kommande konkurrens verkar ju inte direkt mördande...

      Radera
  8. Frågan är ju vad man kan göra för att vända trenden i det här läget. Det finns enorma politiska och ideologiska bromsklossar i vägen om vi ska göra ett dramatiskt ryck; både elitklasser, återställande av lärarakturitet och liknande får för stora delar av den politiska och mediala eliten att slå bakut. Lägg därtill resursproblemet; finns det resurser att utföra de rent ekonomiska åtgärderna, som höjda lärarlöner, reformera lärarhögskolan från dagis till pedagogisk och kunskapsmässig institution och liknande?

    Jag misstänker att svaren dessvärre är nej. Det vi ser nu i skolsytemet är symptomatiskt för det läge hela samhället befinner sig i. Listan över funktioner som havererar börjar bli mycket lång; försvaret, infrastrukturen, jordbruket, vården, ordningsmakten och nu skolan.
    Det vi ser här är början av en förfallningsprocess som vi i princip ser i hela västvärlden; vår blomstringsperiod är över, och systemen krymper itakt med att industriell styrka, ekonomi och innovation försvinner österut.

    Detta betyder inte världens undergång. Det innebär bara förändring till ett system och med det samhälle, där du som individ får ta mer avgörande ansvar. I detta fall utbildning; vill du att ungarna dina skall kunna räkna ordentligt så är det bara att spara ihop eller prioritera om till privatlärare, "elit"-skolor och liknande.

    SvaraRadera
  9. Från tidigare idag:

    1990 - ca 200.000 registrerade studenter på grundnivå och avancerad nivå.
    2011 - ca 370.000 registrerade studenter på grundnivå och avancerad nivå.

    Som sagt - jag tror inte de svenskarna blivit dummare eller sämre - jag tror att de som aldrig skulle få för sig att läsa på högskola förr i tiden gör det i större utsträckning nu.

    Samtidigt väljer många att inte studera då det lönar sig så dåligt rent lönemässigt.

    Om vi på något sätt kan närma oss USA (där skillnaden mellan vanlig utbildning och högskoleutbildning skiljer såg åt väldigt mycket lönemässigt) så skulle det helt plötsligt bli attraktivt att studera på högre nivåer och inte i stor del vara till för de som inte fick ett jobb efter gymnasiet.

    Highschool Diploma (Gymnaisenivå?) - 651$/vecka
    Bachelor Degree (3 årig kandidatexamen?) - 1108$/vecka


    SvaraRadera
    Svar
    1. Wofser, visar motsvarande med två grafer ovan - fler antagna leder till sämre resultat, då fler antagna plockas från den allt lägre begåvningsdelen.

      Radera
    2. @Wofser
      Att det lönar sig så dåligt att studera beror väl till viss del på den goda tillgången på "kvalificerad" arbetskraft, dvs många ingenjörer. En finsk/tysk civilingenjör tjänar mer än en svensk sådan (snitt), en kvalificerad ingenjör kan alltid hitta jobb utomlands om det är pengarna det sitter i.
      Dessutom är det väl så, att det är den som anställer ingenjören som bestämmer kvalifikationskraven. Om det vore brist på kvalificerade ingenjörer så skulle ju lönerna gå upp, men eftersom de inte inträffat enligt din utsaga så kan ju ingen brist föreligga.

      Generellt
      Den svenska kurslitteratur som användes i ämnet matematik för 15 år sedan var rena skämtet om man jämförde med de som användes på amerikanska och tyska universitet.
      Litteratur som var beroende av föreläsningar för att kunna förstås, handskriven text osv.
      Är kurslitteraturen fortfarande lika usel?

      Radera
    3. På min tid (första halvan av 90-talet) hade vi vad jag minns huvudsakligen engelskspråkig kurslitteratur i matte på universitetet. Nackdelen med amerikanska läroböcker är att författarna tycks få betalt för antal ord, så böckerna är alltid dubbelt så pratiga som de hade behövt vara...

      Radera
  10. Vad får dig att tro att det endast var välbegåvade som utbildades förr (när var förr)? Var inte tillgången till pengar (även ärvda) en stor del i om man kunde utbilda sig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bland mina släktingar födda på 30-talet, var det ett axiom att obegåvade pojkar från överklassen kunde klara studentexamen men sedan inte kunde få "ett vettigt jobb". Istället fick de välja på att bli präst eller officer. Om det var sant så skulle det ha lett till betydande problem för Försvaret och Svenska Kyrkan. När det gäller Svenska Kyrkan så verkar det i alla fall stämma (minskande marknadsandelar, sämre förtroende, mindre inflytande i debatten, färre medlemmar osv). När det gäller försvaret så har det ju inte provats i skarpt läge.

      Radera
    2. Det fanns många mekanismer för att hjälpa dugliga och duktiga fattiga barn till utbildning. Dock inte alla, men det är en av orsakerna till att Sverige var ett sådant kunskapssamhälle. Detta döljs effektivt av en socialistisk skrämselpropaganda om hur hemskt det var för. Historielösheten har ett ändamål.

      Hill, kyrkan har även utsatts för ett planerat politiserande och övertagande av socialdemokratin.

      Radera
  11. Slutsatserna gäller ju endast om det är lika många sökande per utbildningsplats varje år. Det tvivlar jag på.

    SvaraRadera
  12. Hej Cornu!
    Jag vill bara tacka för en bra blogg. Det du gjort med ditt liv är inspirerande för alla som vill ta sig ur flocken, eller kanske ta sig till en annan flock, i vilken man trivs bättre. Fortsätt som du gör och tappa aldrig nyfikenheten!

    SvaraRadera
  13. Eftersom man måste vara bra korkad för att rösta på miljöpartiet så ligger det väl i deras intresse att göra befolkningen mer korkad så de får fler röster.

    SvaraRadera
  14. Vad jag förstått så rättas dagens nationella prov lokalt. På skolan där de skrivs liknande alla andra prov. Vad är då vitsen med dem.
    Det var ju det som var grejen med dessa prov förr.
    Att rättas centralt med samma bedömning utan möjlighet till enskild skola eller lärares godtycke.

    SvaraRadera
  15. @pingvin
    Något hjälper väl gener till?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @skepparn

      Det finns inte så mycket som tyder på någon försämring på det planet, så hela förändringen går (nog) att hänföra till hur man förvaltat det genkapital som finns tillgängligt...

      Radera
    2. Statistik är som bekant lies, lies och god damn lies - förutom när de passar in i sin egen argumentation - problemet jag har med blogginlägg likt detta är att det är för mycket tyst data som utelämnas. Det är alltså dubbelt så många som läser i dag på högskola då borde vi väl kunna multiplicera med två på alla siffror och göra en ny generalisering och en ny klockkurva. - ironi. Det går inte att förutspå komplexa prohändelser (titta bara på vädret, krig i världen och naturkatastrofer, om dina statistiska modeller vore till någon nytta så borde du rimligtvis vara rikare än gamle Bill vid det här laget), dåliga efterhandskonstruktionet finns det dock gott av. Om 100 år kommer du och dina blogginlägg att vara glömda och en annorlunda samhällsordning råda. Lästips: Den svarta svanen av Nassim Taleb. Han kommer klä av dig in på bara skinnet gällande din användning av klockkurvan också.

      Radera
    3. @Bobby Falck

      Om du läser lite mer av inlägget än någon enstaka siffra så ser du ju att en förlklaring som ges är just att när man tar in fler studenter så är det just mindre begåvade studenter man kompletterar med - det är alltså förväntat att om 50% "klarar" testet och man utökar antalet antagna (i förhållande till årskullarnas storlek) så är det ganska förväntat att man bara får 25% som klarar testet (givet att man faktiskt tagit ut de mest lämpade och att testet mäter lämpligheten). Det visar alltså att man får mer kompetens genom att öka antalet antagna...

      Radera
  16. "Begåvning"?

    Däremot är korrelationen ändå kvar, eftersom antagningen filtrerar dem som arbetat hårt i skolbänken och därmed kan tänkas fortsätta arbeta hårt i skolbänken. Vilket är vad som är rimligt att mäta när det gäller civilingenjörsstudier. De flesta har kognitiva möjligheter att klara utbildningen - ganska få har däremot rätt inställning. Detta faktum kan reta gallfeber på dem som vid uppväxt fick inpräntat myten att saker och ting handlar om anlag, och det visar sig nu att deras "fallenhet för matematik" har mer att göra med hur de spenderat sin tid än hur generna såg ut.

    Angående ålder har jag träffat en del civilingenjörsstudenter över 30. Visserligen inte speciellt stor andel, men de har helt utan undantag tillhört toppen. Jag själv var yngre än så, men ändå ett par år äldre än de flesta. Jag själv var inte speciellt ensidigt fokuserad på studierna och stretade därmed en del, men det gjorde mig faktiskt till ett undantag bland oss som höjde genomsnittsåldern.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Linus Joensson

      Isf tillskriver du det ett misslyckande för skolan att inte alla lyckas bli lämpliga för högskolestudier? Din tes låter mer som en tes sprungen ur socialistisk likhetsideologi än något som det finns riktigt belägg för...

      Radera
  17. Jag skulle vilja addera ytterligare en möjlig förklaring till sjunkande matematisk-kunskaper hos nyintagna ingenjörsstudenter eller motsvarande. Det är att det är en fråga om de alternativ som de presumtiva studenterna har. Ingenjör är ju inte det enda man kan bli med hyfsade kunskaper i matematik. Under de senaste decennierna har inkomster i allt högre utsträckning än tidigare gått till spel och dobbel, eller - som det kallas nuförtiden - den finansiella marknaden. Varför sitta på KTH med en ful rutig skjorta och lyssna på föreläsningar om hållfasthet när man kan känna pengar på spekulationsbubblan (och i förekommande fall utbilda sig i den riktningen)? Det är ju genom spekulation i tillgångar, inte genom innovation och teknisk utveckling, som vi bygger morgondagens tillväxt i dagens samhälle. Att bli ingenjör är ju liksom bara så 1950-tal!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Olle J.

      Spekulation i tillgångar skall vara det som bygger morgondagens tillväxt? LOL, ROTFLMAO!

      Radera
    2. Olle, de som är duktiga på "spekulation" är givetvis också tekniska fysiker.

      Radera
    3. Anonym: Jag utgår/antar att du förstår att det förekom vissa inslag av ironi i inlägget.
      Anders: Det är förstås vanligt att företrädare för olika skrån har väldigt höga tankar om sig själva.

      Radera
    4. Teknisk fysik, levande lik.

      Radera
    5. @Olle J.

      Glöm inte Poe's lag. Men kul var det iaf;)

      Radera
    6. Anonym: Det finns så många lagar att hålla reda på, ibland råkar jag gå mot röd gubbe när jag försöker tänka på dem alla. Sedan kan man faktiskt tolka det bokstavligt. Det har trots allt varit relativt många (främst ekonomer) som velat förklara (och implicit försvara) de höga lönerna inom bank- och finanssektorn med att detta motsvarar deras bidrag till innovation (av finansiella instrument) och tillväxt. Jag är skeptisk.

      Radera
  18. Can Financial Advice Fit in an Algorithm?

    http://www.morningstar.com/advisor/t/89959480/can-financial-advice-fit-in-an-algorithm.htm

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Phatcuru

      Det beror på vad man har för målsättning. För banken är det enkelt: det som ger bankerna bäst intäkter (bara till att räkna på), för kunden nästan lika enkelt: slumptalsgenerater;)

      Radera
  19. Det är säkert så att matematikkunskaperna överlag inte är så bra som tidigare men korrelation är inte samma sak som kasualitet. Konstigt nog verkar de svenska läkarutbildningarna inte ha samma problem med att attrahera kompententa studenter. Är det kanske så att intelligenta studenter väljer bort KTH till förmån för bättre skolor eller bättre utbildningar med sikte på intressantare brancher? Vad annat kan man vänta i ett land där det är mer lönsamt att väga blöjor och driva skolor med underbemannad lärarkår än att göra vapen? Vilken intelligent människa blir ingenjör idag bara för att bli outsourcad i morgon?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annars är det väl vanligt att läkare blir frivilligt "outsourcade"...
      Jag vet inte om jag håller med om att de läkare som utbildas i Sverige är särskilt lämpade för sin uppgift, yrket har ju en viss attraktionskraft för individer som inte skulle tillåtas att handskas med levande materia. Hur stor andel blir läkare för att de skall kunna arbeta på en skyddad verkstad?

      Radera
  20. En början kan ju vara (om det nu inte redan är så) att se till att en lärare måste vara kvar hela skolåret innan denne får börja på en ny tjänst. På så vis bibehålls den aktuella lärarens planering och upplägg med mera. En lärare som kommer in mitt i terminen har det nog inte så lätt att sätta sig in i den förres planering osv samtidigt som det blir en övergångsperiod för eleverna där skolarbetet sällan är särskilt effektivt. Kan ärligt talat inte erinra mig om ett enda ämne på högstadiet där vi inte bytte lärare en enda gång och i vissa kurser hade vi under högstadiets tre år flera olika lärare(!). Tror inte jag behöver förtydliga att det var ganska många perioder under nämnda skoltid där studierna blev minst sagt problematiska.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @IncubentArc

      Är det ett stort problem att lärare försvinner under läsåret? När jag gick i skolan förekom det inte - det var bara två fall av lärare som "försvann" under skolgången och då skedde det mellan läsår.

      Har man problem med att behålla lärare så är nog inte lösningen att kätta fast dem vid deras anställning utan att se till att anställning är så pass dräglig att man väljer att stanna kvar.

      Radera
    2. Tillägg: att tvinga kvar någon på arbetsplatsen funkar dock rätt dåligt. Nyttan med att ha en anställd som inte vill vara anställd är ju ganska begränsad...

      Radera
    3. När jag gick på högstadiet för 10-15 år sedan var detta, iaf på min skola, i det närmaste ett standardbeteende att lärare kom och gick i täta intervaller, något som jag med flera upplevde som ganska dåligt för studierna.

      Som exempel kan jag nämna att vi, på min tid i min skola, hade ett ämne som hette teknik som innefattade saker som mekanik och liknande, om jag inte missminner mig. En kanske inte alltför vild gissning är att detta normalt ingår i NO, vad vet jag men hur som helst var det som det var och teknik och NO var två separata ämnen som studerades separat. Dock var dessa ämnen sammankopplade på så sätt att man var tvungen att erhålla, t.ex. MVG i teknik för att kunna få MVG i NO, samma sak med VG och G.

      Helt plötsligt en dag hade vi en ny lärare då den tidigare hade bytt skola och detta var mer eller mindre mitt i terminen. Vi fick också reda på att vi inte skulle ha teknik mera utan "endast" NO och att de senaste dryga två månadernas teknikstudier mer eller mindre varit bortkastade. Det var också i denna veva som problematiken med betygen uppdagades då vi fick reda på att ingen av oss skulle ha möjlighet att erhålla MVG i teknik, och därav också i NO, då vi inte hade läst tillräckligt mycket teknik för att kvalificera oss för högsta betyg. De av oss i klassen som hade möjligheten och ambitionen att nå detta var minst sagt missnöjda med detta besked och vi protesterade, dock till ingen nytta. Det skall också tilläggas att detta gällde endast oss och en klass till, övriga klasser på skolan skulle fortfarande läsa teknik och därmed också ha möjlighet till det högsta betyget.

      Till detta kom det även en övergångsperiod där vi skulle sätta oss in i det nya området inom NO och då terminen var tämligen långt gången blev det tufft för många att "ställa om", vilket påverkade studieresultatet. Vissa påverkades mer, andra mindre men rent generellt upplevde de flesta det som väldigt dåligt att göra en rockad mitt i terminen.

      Jag förstår att det inte är bra att tvinga någon som vantrivs att vara kvar på arbetsplatsen, men man måste ju också tänka på eleverna. Mina erfarenheter är att det är jäkligt obra att hålla på och byta lärare fram och tillbaka under terminens gång och vill därför att andra inte skall behöva uppleva det.

      Att man vantrivs med arbetet eller på arbetsplatsen har jag också fått erfara och jag jobbar därför inte kvar på det företaget längre. Jag vill därför inte heller tvinga kvar någon som vantrivs, men samtidigt har jag ju svårt att tro att man känner att allt är frid och fröjd och helt plötsligt när man vaknar en dag så avskyr man sitt jobb eller sin arbetsplats. Utifrån egen erfarenhet skulle jag gissa att det i de flesta fall är en övergångsperiod där man tycker mindre och mindre om sitt jobb. Har man då en tjänst eller arbetsuppgift som har ganska stor inverkan på några eller något, som exempelvis nyckelpersonal inom ett projekt eller (som jag anser) lärare, bör man kanske försöka göra bytet i en period då konsekvenserna av bytet kan minimeras. För nyckelpersonal i ett projekt är detta lämpligtvis efter att projektet avslutats och för lärare i sommar- eller vinteruppehållet.

      Ska också tillägga att vi inte hade något direkt emot de två aktuella lärarna, tvärt om låg båda på "plus", något man inte kan säga om andra lärare, men det är en annan historia :)

      Radera
    4. @IncubentArc

      När jag gick högstadiet för 25-30 år sedan så upplevde jag inte att något sådant förekom, iaf inte i besvärande omfattning. Så antingen har det hänt något mellan då och 10-15år sedan eller så har jag haft tur eller du otur.

      Om det är någon förändring som skett (och jag misstänker att så är fallet) så är det nog det man skall granska och beakta. Om jag inte gissar helt fel så tror jag att man har gjort någon reform i skolan som inte varit så lyckad som kan ha bidragit till missförhållanden...

      Radera
  21. Badlands Hyena går igenom bra vad som är skillnaden mellan svensk och finsk skola.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de är på rätt spår!
      Skulle jag förtälja hur jag bar mig åt ( " drabbades ") skulle det dessvärre klassas som en - skepparhistoria...
      Nej, måste sluta.
      Min finska fru behöver mig(?)
      Var har jag nu checklistan...

      Radera
  22. Sann anekdot från fysikstudier på hög nivå 1982. En mycket skicklig och omtyckt professor hade utvecklat en ny kurs. Vi var ca 15 studenter som slet med ämnet och det mycket omfattande studiematerialet. När vi fick tillbaka tentan visade det sig att ingen lyckats få något poäng. Trots att alla alltså var underkända med noll rätt så tyckte professorn inte vi skulle vara nedslagna. En av de inlämnade tentorna hade nämligen innehållet ett resonemang som trots att det inte kunde ge något poäng var klart intressant och visade att studenten var på rätt väg.

    Vi fick helt enkelt plugga vidare mot omtentan där nästan 50% fick godkänt. Undrar om sådana krav skulle funka idag.

    SvaraRadera
  23. Jag har undervisat som doktorand på en av de ledande svenska tekniska högskolorna och är inte alls förvånad över resultatet. Alla matteinstitutioner på de svenska tekniska högskolorna känner väl till att prestationsförmågan dalat sedan början av nittiotalet, det har man kunnat se i de diagnostiska test som gjorts. Även kraven har sänkts markant för godkänt och de högre betygen på alla kurser.

    Man kan hoppas att det bara är andelen studenter som presterar dåligt som ökat och att antalet högpresterande är konstant. Tyvärr stämmer det antagligen inte. Min erfarenhet är att de som drivs av egen kunskapstörst är mycket högpresterande och förmodligen presterar lika väl som studenter av samma läggning anno 1990. Tyvärr är det bara ett fåtal studenter som har sådana incitament. I övrigt drivs folk av mer betygsinriktad prestation med i bästa fall ett mindre mått ren kunskapstörst. Eftersom studieplanerna är mindre omfattande nuförtiden gäller det alltså mycket generellt att studenterna presterar lägre idag än för 20 år sedan.

    De tekniska högskolorna är idag fabriker som ska producera ingenjörer med pappersdiplom istället för att vara platser för bildning och kunskap. Högskolan får olyckligtvis betalt för kvantitet och inte för kvalitet. Man får vad man betalar för!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...