Cornucopia?

2014-02-22 15:15

Gästinlägg: Hur mycket kustbevakning behöver vi?

Nedanstående är ett gästinlägg av Tom Heyman, Göteborg.



Den statliga administrationen – oavsett verksamhet – verkar ha en inneboende expansionskraft, oavsett vilken regering som sitter vid makten.

Grafen ute till höger visar kostnaden för Kustbevakningen under åren 1996 – 2017.
Kustbevakningens budget 1996 - 2017
Enhet är kSEK, dvs budgeten är en miljard

Perioden omfattar både socialdemokratiska och borgerliga regeringar, några direkta skillnader för regeringsinnehavet är svåra att härleda. Den direkta anslagsökningen är över 335%, långt över en normal uppräkning för inflationen som under perioden varit under 2% per år. Den genomsnittliga kostnadsökningen har varit 6,2% per år.

Har det då hänt något i vår omvärld som motiverar den kraftiga ökningen av den marina bevakningen?
  • Berlinmuren föll och hela Sovjetimperiet upplöstes. Den främmande spionverksamheten i Östersjön har sedan reducerats.
  • Det kustnära fisket, som varit en väsentlig del av övervakningsuppgiften, har minskat. Det finns idag nästan en fiskeinspektör per fiskare. Är denna intensiva statliga övervakning av en ganska begränsad verksamhet verkligen befogad?
  • Den svenska kustsjöfarten har minskat i omfattning. Båtarna är större, navigationen är säkrare och behovet av övervakning mindre.
  • Den sjöburna smugglingen, som var stor på 1920-talet, och grunden för dåvarande Tullverkets övervakning, har helt försvunnit. Smuggling sker idag på annat sätt.
  • Sverige har anslutits till EU och det omfattande kontrollbehovet fritidsbåtar, som importerade mer av vin och öl är ransonen medgav, finns inte längre kvar.
  • Inte heller behöver man kontrollera husdjur som medföljer från Danmark och Tyskland, problemet med rabies var överdrivet.
  • Det under en period införda småbåtsregistret har avskaffats. Uppgiften att bötfälla obstinata småbåtsägare finns inte heller längre kvar.
Med Sveriges unika sjöfyllerilag har nya uppgifter tillkommit. 2 684 nykterhetskontroller har genomförts under 2012, däribland även innefattande en ensam seglare på öppet hav utanför Blekinge. 0,4% av kontrollerna ledde till anmälan. Är den omfattande statliga kontrollinsatsen motiverad?

Nästa år tillkommer nya uppgifter när 200 000 fritidsbåtar med toalett skall kontrolleras. Däremot sker ingen kontroll av de 800 000 båtar som saknar toalett men som ändå visats i våra skärgårdar.

Under senare år har Kustbevakningen marknadsfört sin verksamhet som avgörande för miljön. Därmed undgår man en kritisk granskning av verksamheten eftersom få politiker vågar ifrågasätta miljöåtgärder. Många av de investeringar som gjorts har dock visat sig vara av mindre värde. Det stora oljebältet utanför Tjörn för ett par år sedan kunde inte hanteras med Kustbevakningens utrustning utan blev istället ett problem för den kommunala räddningstjänsten.

Jag har i denna sammanställning enbart studerat Kustbevakningen. Men liknande analyser kan säkert genomföras även för andra statliga och kommunala verksamheter. Idén att avveckla – eller minska – en offentlig verksamhet är ofta otänkbar – även om det behov som skapade verksamheten med tiden har försvunnit.

//Tom Heyman, Göteborg
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

40 kommentarer:

  1. Fri invandring gör att hela kustbevakningen kan läggas ner. Ytterligare en pluspost i den kalkylen. Fyllekajorna på sjön och havsbajsarna får sjöpolisen ta hand om.

    SvaraRadera
  2. Ja, ett sätt för dem att göra av pengarna är ju att förbereda sig för att bogsera under svåra förhållanden utan att ha det som yrke. Detta uppmärksammandes av Uppdrag Granskning för några år sedan:
    http://www.svt.se/ug/daligt-svenskt-kustskydd-trots-fartyg-for-miljarder


    SvaraRadera
  3. Jag är tveksam till kbv.Oljeutsläppet vid kaj i sundsvall häromåret redde man inte ut trots "öppet mål" Det märktes tydligt hur det saknades kundskap om ett handelsfartygs drift och skötsel.

    SvaraRadera
  4. Byråkrati och institutioner har en tendens att växa helt av sig självt. Och det kan man förstå. Det finns alltid mer att göra som helt kan motiveras ur den egna verksamhetens synpunkt. Detsamma gäller givetvis alla områden, vilket gör ekvationen helt omöjlig. Således är det enda möjliga receptet att begränsa den mängd pengar som varje del får, så får de klara sig på det bäst de vill. Dessutom borde det ringa varningsklockor när någon del växer snabbare än BNP, löneökningar eller någon lämplig parameter.

    Man kan iofs förstå att politiker som tar beslut inte alltid förstår vilka konsekvenser det leder till, som att hålla på med nykterhetskontroller på sjön och att det kostar. Men då får väl kontrollerna bli därefter med en konstant budget. Det är så det fungerar i den privata sektorn. Det finns alltid mer att göra än man har budget för, men man prioriterar det som är viktigast och ägnar sig åt det först. Det borde även gälla skattefinansierade verksamheter.

    SvaraRadera
  5. Förövrigt mycket bra gästinlägg!
    +10!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Otroligt att de lyckats öka sina anslag medan militären får se sina nedskurna.
      När jag arbetade på sjön kallades de havets hjältar för alla sina bragder. Gjorde en snabb googling nu och det verkar likadant idag, ingen ände på deras dumheter, från rena trakasserier av sport och nätfiskare till paragrafrytteri mot skärgårdsbor. Sista jag läste om var en pråmdragare i Norrtälje som skulle vara tvungen att registrera sin pråm som fartyg då den gick att flytta medelst bogserbåt. Givetvis fick KBV veta hut i tingsrätten.
      Fast återigen, vart ska dessa människor ta vägen som efter två års betald utbildning kvalificerat sig för att inspektera toaletter?

      Radera
    2. Politiker som tar beslut inser ofta inte vad besluten leder till. När beslutet så måste efterlevas måste man beefa upp någon organisation så att beslutet kan kontrolleras, sjöfylla, toaletter, eller frånvaro av dessa. Och politikerna som tog beslutet kan inte så lätt medge att det kanske inte var så bra, eller så kanske de inte ens är inblandade på den nivån och nya pengahinkar delas ut med en bra motivering att beslutet tagits demokratiskt och måste efterlevas oavsett. Allt hamnar förstås på skattsedeln. Mycket kommer undan som budgetbrus, men i det här fallet verkar det fullständigt sinnessjukt.

      Finns det ingen myndighet som kontrollerar andra myndigheter?

      Radera
    3. Riksrevisionsverket, kanske...
      Fast damen där, " A" ,verkade ju ha betydande besvär att fatta redan på telefonsvararninå...

      Radera
  6. Har alltid varit övertygad att skattetrycket borde sänkas med 35-50%. Vi skulle få ett mycket effekivare och trevligare Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förmodligen har du rätt. Sverige har bland världens högsta poäng för att tro gott och lita på medmänniskor. Det borde borga för att åtminstone övervakningen kan dras ner högst väsentligt.

      Radera
  7. Jag har en hypotes, kan inte bevisa den men det vore intressant om någon kunde följa upp den.
    Det skulle kunna vara så att grafen är en avspegling av engergikostnader och att ökningen är en ren konsekvens av detta. Att kajka runt med båt runt kusterna har inte kunnat rationaliseras i nämvärd grad under tidsperioden eftersom fartygsmotorer håller länge och inte blir avsevärt snålare från generation till generation. Och någon nämvärd nytta av att stoppa huvudet i IT-molnet har man inte haft.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min hypotes är att det handlar om mera resurser (båtar , personal, etc) för att kunna enforca politikernas beslut. Men visst är även energikostnaden en faktor i ekvationen.

      Radera
    2. Förutsatt att de använder lika mycket bränsle (i själva verket borde de använda mindre med tanke på minskat antal arbetsuppgifter) så står ökade bränslekostnader bara för en liten del av ökningen.

      Radera
  8. Hur mycket kustbevakning tål Sverige?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antagligen är Kustbevakningen det första civila organ som kan upptäcka utländsk krigsmakt innanför Sveriges Zon vid sidan av flottan och flygvapnet.

      Radera
    2. Kustbevakningen har faktiskt flyg i egen regi
      Trettio år nu?

      Radera
  9. Intressanta punkter som bör belysas bättre eftersom det uppenbart saknas insyn i fler av frågorna.

    1. Berlinmuren föll och hela Sovjetimperiet upplöstes. Den främmande spionverksamheten i Östersjön har sedan reducerats.

    - Ja, men kustbevakningen är en CIVIL enhet och ligger INTE under militären/Flottan. Signalspaning längst Kusten tillhör(-de) KA och på sjön Flottan. Det har således inte funnits någon extra kostnad kopplad till militär övervakning.

    2. Det kustnära fisket, som varit en väsentlig del av övervakningsuppgiften, har minskat. Det finns idag nästan en fiskeinspektör per fiskare. Är denna intensiva statliga övervakning av en ganska begränsad verksamhet verkligen befogad?

    - Kustbevakningens främsta uppgift gällande fatyg ute till sjös är att identifera fartyg, identifera fartyg i nöd (dvs sos eller pan-pan), för att svara på dessa bör man veta vilka fartyg har siktats vart, samt att identifiera faror som drivved och oljespill. Denna övervakning gör man främst med Flyg och inte fartyg. För att identifiera olaglig fiske krävs närgående granskning av fartyg och då måste man skicka ut fartyg, vilket man inte heller gör.

    3. Den svenska kustsjöfarten har minskat i omfattning. Båtarna är större, navigationen är säkrare och behovet av övervakning mindre.

    - Kustbevakningens verksamhet sträcker sig till ekonomiska zonen. En ekonomisk zon (EEZ) sträcker sig som längst 200 (370,4 km) sjömil utanför den territoriella gränsen och får inte korsa över en annan stats linje. Utländska fartyg / skepp (ordet båt används inte inom marinen) utgör den mesta av Östersjötrafik, minst 90%. Kustbevakningen ska hålla gränskontroll vilket innebär att de ska långt ut, det är sällan är hård sjögång i skärgården men däremot ute på sjön. Det finns skepp som har transpondrar och det finns skepp som saknar dessa, kustbevakningens gränsbevakning har alltid sett likadan ut och det är inte inomskärs (kusttrafik) som är Kustbevakninges uppgift eller som du uttrycker det "småbåtar" även om du finner dem "stora". För riktiga skepp finns det lots.

    4. Den sjöburna smugglingen, som var stor på 1920-talet, och grunden för dåvarande Tullverkets övervakning, har helt försvunnit. Smuggling sker idag på annat sätt.

    - Det är sjöpolis som du pratar om och är helt annan verksamhet än Kustbevakningen.

    5. Sverige har anslutits till EU och det omfattande kontrollbehovet fritidsbåtar, som importerade mer av vin och öl är ransonen medgav, finns inte längre kvar.

    - Läs vad jag skrev om inomskär punkt 3.

    6. Inte heller behöver man kontrollera husdjur som medföljer från Danmark och Tyskland, problemet med rabies var överdrivet.

    - Det är faktiskt tillåtet att ta med sig smittade djur innanför både ekonomiska och territoriella zonen, däremot inte i land.

    7. Det under en period införda småbåtsregistret har avskaffats. Uppgiften att bötfälla obstinata småbåtsägare finns inte heller längre kvar.

    - Samma som med ölsmuggling, det är sjöpolis som gäller.



    Däremot kan jag hinta om varför kostnader för Kustbevakningen ökar, dels har vi lagt ner värnplikten där det har funnits grå arbetskraft som jobbat med Kustbevakningen och funderade som plantskola åt Kustbevakningen. Så man har fått högre utbildningskostnader för nyanställda.

    Sen ett antagande, att den försvarspolitiska budgeten har också minskat i sin anslag och satt större krav på Kustbevakningen.
    Sjötrafiken har även den ökat genom åren.
    Kustbevaknignen har även investerat i nya skepp som kan hantera oljespill.

    Och kalla inte skepp för båt, båt är det du sitter i med två åror.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är inte skepp en sån där båt med flera segel?

      Radera
    2. "Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas båt."
      Sjölag (1994:1009)

      Radera
    3. TheFluff, Vetenskapen segrar, alltid.

      Radera
    4. @ Unknown: Det kan hända att jag tolkar ditt inlägg helt fel, men du talar om att det saknas insikt och att frågorna behöver belysas mer. Samtidigt, om jag tolkar ditt svar så förstår jag det som att Kustbevakningen, trots vad nu skärgårdsbefolkningen må ha för vanföreställningar:

      Aldrig jobbat med punkten 1.
      Aldrig jobbat med punkten 2 (förutom med flyg)
      Aldrig jobbat med punkten 3.
      Aldrig jobbat med punkten 4.
      Aldrig jobbat med punkten 5.
      Aldrig jobbat med punkten 6.
      Aldrig jobbat med punkten 7.

      Frågan uppstår då vad Kustbevakningen egentligen har jobbat med överhuvudtaget, och vad som ådragit ökade kostnader år efter år? De grundläggande frågan är vad du egentligen vill göra för poäng med din förvisso faktaspäckade tillrättavisning? Är kostnaden för KBV motiverad eller ej, och i sådant fall varför, eller varför inte?

      Radera
    5. @Morgonsur, oftast räcker det med att läsa första och sista meningen. Men din exkursion i träsket uppskattas! Inte så många som orkar med det.

      Radera
    6. Kustbevakningen är en myndighet under Försvarsdepartementet. Organisationsmodellen togs från US Coast Guard. Tullverket som tidigare var ansvarig myndighet lyder under Finansdepartementet.
      Signalspaningen sköts av FRA som också finns hos Försvarsdepartementet.
      Fiskeövervakning ingår i arbetsuppgifterna.
      Gränskontrollen gäller inte för ekonomiska Zonen.
      Sjöpolisen ägnade sig inte åt olaga varuinförsel.
      Djur från utlandet tvingades i karantän oavsett om dom var sjuka eller ej,
      Registerkontrollen var en del av uppgifterna

      Tom Heyman

      Radera
    7. Mestadels yrande. Kustbevakningen blev egen myndighet först -88. Innan dess sköttes det mesta av uppgifterna av Tullverket, precis som blogginlägget antyder.

      Kustbevakningen har inget med mottagande av nödsignaler (det du nämner som SOS och PAN-PAN) att göra på annat sätt än att dom är en del av sjöräddningsorganisationen. Det är annars i första hand JRCCs uppgift.

      Ditt tramsande om huruvida det kallas båt eller skepp visar tydligt att du inte har en aning om sjöfart utan bara är ute efter att topprida andra. Att kalla ett större fartyg båt är bland sjömän betydligt vanligare än "skepp" oavsett vad som står i sjölagen. Att du dessutom märker ord där men själv felaktigt använder sjömil istället för det mer korrekta nautisk mil, alternativt distansminut gör dig ingen tjänst.

      Simeon Levander

      Radera
  10. Kostnadsmaximering är tulbåtsverkets självändamål. Liksom fler ahundra andra statligua myndigheter och hundratals s komunar så är pampparasiternas enda livsmening att maximera kostnaderna. ju dyrarre och ineffektivare, desto mer livsrum får den politiska adeln. 200 000 000 kr ska betalas boret varenda timme dygnet runt året om. Som politiker som dräller av mångmiljardbelopp så är det mycket svårt att hitta på nya förevändningar för att lägga ned industri och sparka arbetare för att plundra nya mångmiljardbelopp hela tiden

    Några hundra miljarder ipluyndringsbyte från den avskaffade IT-branschen får väl hittas på att användas till att användas till att åkla lyxyachter för tusentals högavlönade livstidsanställda tullbyråkrater. Vad ska man annars använda det mesta av alla andras pengar till?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kapitalist, ibland undrar jag om du är nyktrare än jag... Jag behöver åtminstone 2 promille för att skriva så mycket fel som du.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  11. Varför inte kolla på Danmark, de har ingen kustbevakning alls utan dessa uppgifter utförs av tullen, fiskerinspektionen och flottan. Borde vara värt att undersöka även för svensk del.

    SvaraRadera
  12. Cornu,
    Med tanke på framtiden vi går till mötes och att regeringar världen över verkar förneka att det är någon form av problematisk situation som kommer att utspela sig så kom jag att tänka på att det skulle vara intressant om regeringar världen över rustar upp sina polismyndigheter eller har planer för detta inför ökade demonstrationer eller upplopp.
    Själv kunde jag bara hitta för Sverige som har ökat sin budget för rättsväsendet sedan 2006.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ali, frågan är högst befogad men kanske inte helt relevant.

      Låt oss ta ett scenario från historien.

      1815 känt som året utan sommar, då vulkanen Tambori exploderade och skapade en kärnvapenvinter som förorsakade missväxt och omfattande svältdöd i stora delar av världen, då, tänk nu när vi är många miljarder fler.

      Det som är problematiskt är att vi inte har någon som helst plan för sådana händelser. Men just in time fixar ju det mesta. bara att ta bilen till ICA och bunkra upp, eller?

      Radera
    2. Du måste tänka demografiskt när du räknar på resurser.
      För 200 år sedan var vi knappt 30% i antal, det fanns fler vilt, boende placerade mer strategiskt till vatten, mat och värme med jordkällare etc.

      Om 100 år kommer vi betraktas som hamstrar, då får man woken med drönare, maten lagas under flygleveransen.

      Radera
    3. Unknown, jag har nog aldrig förstått dig. Men det är väl det som kallas demokrati...

      Radera
    4. http://sv.wikipedia.org/wiki/Parkinsons_lag

      Radera
    5. @Jaha Dåså

      Du behöver inte förstå mig, räkna ut det själv däremot om påstående att vår efterfråga för mat ser likadan ut idag som för 200 år sen. Jag påstår att den inte gör det eftersom vi är flera hundra procent fler idag och vi har passerat självförstörjningspeaken för länge sedan

      Radera
    6. @Åke M

      Skönt att någon mer förstår och förklarar för Jaha Dåså

      Radera
    7. Bäste herr Jadå Dåså!
      Det skall vara 1816 året utan sommar.
      Som varande nykterist ( när ingen ser på ) klarar jag av årtal galant...

      Fast vad det har att göra med kustbevakningen vet jag ju ej.
      Senast vi hade besök av dem var när jag eldade tjärpapp.
      Svart, härlig, bolmande rök över Furusund.
      Anmäldes av granne som trodde vi eldade upp hela holmen.

      Radera
  13. Hur mycket kustbevakning behöver "vi"? Vilka är "vi"? Jag behöver ingen kustbevakning. Inget försvar heller för den delen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du behöver ingen övervakning av Sveriges gränser?

      Radera
  14. Utmärkt skrivet av Tom Heyman.
    Om vi sätter detta i perspektivet av att 8 om dagen dör av resursbrist i vården, hur mycket av denna miljardorganisation kan omfördelas eller sparas?
    (S) har motionerat om KBV,. Motionen säger en hel del om att KBV inte har mycket att syssla med.
    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Kustbevakningens-uppdrag_H102Fö220/?text=true

    Saken blir ju inte bättre av att KBV t.om (m.m) ger sig på SSRS under uppdrag för blåskontroll!
    http://www.alltom02promillepasjon.se/index.php/component/k2/item/22-arizona

    SvaraRadera