547
I veckan har tydligen CSN:s utskick nått folk land och rike runt. Mången man och kvinna har förenats i allmän gamman och glädje i sociala medier och proklamerat sig äntligen, eller åtminstone inom kort, varandes fria från CSN:s tunga ok.
Jag vill kort framföra mina djupaste lyckoönskningar och hjärtliga gratulationer till alla som blivit CSN-fria i dagarna.
Till er andra så önskar jag god morgon och lycka till.
37 kommentarer
Och grattis till alla som har lån kvar till den rekordlåga räntan!
Ett CSN lån har en ränta på 1.2% år 2014. Eftersom man inte får ränteavdrag så motsvarar det ett banklån på 1.52%.
Då kommer vi till dagens kuggfråga. Är CSN-lånet en tillgång eller skuld?
Som vägledning kan vi konstatera att lönerna stabilt ökat med i snitt 3.64%/år i nominella termer de senaste 17 åren. Vi antar att det är fortsatt låga räntor i 10 år till. Om man exempelvis har 300 tkr i skuld och tjänar 370 tkr så tar det 42 veckor att betala av idag. År 2024 är då lånet 349 tkr men inkomsten 529 tkr. Detta motsvarar då bara 34 veckor.
http://elato.se/imgdump/se_labour_cost.png
Korrigering: lånet stiger inte med 1.52% utan med 1.2%. Därför blir det bara 338 tkr och 33 veckor. Ska man vara noga så gillar CSN dock att lägga på olika hitte-på avgifter.
@Björn
Med tanke på hur begreppet används så verkar det som att det bara är virrpannor som kan få det till annat än en skuld – du har ju ett åtagande att betala pengar till CSN trots allt. Hade det varit en tillgång så skulle den ju komma på vänstersidan i balansräkning och man skulle kunna sälja den, belåna den eller på annat sätt kunna nyttja den (eller helt enkelt ge bort den, förstöra den).
Däremot är ju pengarna du lånar en tillgång, men i detta sammanhanget är det ju i historien och man har redan supit bort pengarna och det enda som återstår är återbetalning (eventellt kan man ju tänka sig att man har endel kurslitteratur osv kvar).
En skuld i bokföringens fantasivärld ja.
Men i realekonomiska termer är en tillgång någonting du tjänar pengar på samtidigt du t.ex. avverkar paraplydrinkar i skuggan på stranden.
Däremot pengar i realekonomiska termer något som du förlorar på samtidigt som du t.ex. väntar på bussen i mörkret och slasket på väg till jobbet.
@Björn
I realekonomiska termer så är skulden en skyldighet att betala pengar till fordrinsägaren. Det är knappast något som av de flesta (fordringsägaren exkluderad) anser som någon inkomst på något sätt.
Det är aldrig en skuld som man tjänar pengar på utan det man lånat (ja – jag skrev ovan angående hur ordet använts här, men i ärlighetens namn så kan man ju tänka sig att man avser det man lånar eller något annat med "lån").
Frågan är vad som är fantasivärld här och vad som är realekonomi?
Jag förmodar att den samlade uppfattningen är att det är idiotiskt att göra extra inbetalningar till CSN eller har någon en avvikande uppfatning?
Vilken alternativ användning av pengarna har du för framtiden?
Madrassen eller lönekontor-0% rta-ok betala.
Konsumtion?
Knark?
Idiotiskt att knarka upp dem i stället!
Men aktuelle Paul Kreugman hade gillat konsumtionen som alternativ. Hans lära är att ju mer pengar ett samhälle har i cirkulation desto bättre blir det. Din utgift är min (delat med samhället) inkomst.
Ifall man har en relativt liten skuld kvar kan det vara klokt att betala av resten lite snabbare, eftersom det är vissa fasta avgifter. Dessutom kan det vara skönt att frigöra sig från fasta avgifter för att ha större rörelsefrihet i framtiden. Men hade man tänkt maximera sin avkastning är det såklart ganska enkelt att hitta något som slår 1.2%.
Ungefär som med bostadslån – man förutsätter att räntan alltid ska vara rekordlåg. Inget fel att betala av studentlånet snabbare om man känner för det. Man vet aldrig vad som händer i framtiden och då är det säkrast att vara skuldfri.
@BP
Det beror på vilket system man lånade i. Mitt är så fördelaktigt (bl.a. låg ränta, inkomstbaserad återbetalning) att jag svårligen kan se någon fördel med att betala det i förtid (såvida man bortser från den detaljen Erik pekar på).
@oppti
Räntan på högräntekonton är ju högre än 1.52% (se Björns kommentar).
@Karlsson
Det är "garanterat" att räntan skall vara samma som statslåneräntan – dvs räntan ÄR förhållandevis låg med samtida jämförelser. Med möjlighet att få högre avkastning på sparat kapital så kan man ju alltid se till att man kan göra sig skuldfri ifall behov skulle uppstå (och kan man inte samla ihop sånt sparkapital så visar det sig ju att man har haft behov av pengarna och då har man ju haft fördel av den anledningen).
Har studielån via CSN via det gamla systemet och det är det enda lån jag har.
Som @Anonym, ser jag inget som i dagsläget gör att jag har någon som helst anledning att betala tillbaka det.
Vet förresten någon hur det funkar vid ev. dödsfall med studielån? Blir ens änka/änkeman ens tvungen att dra av det från tillgångarna om det tvångsinlöses eller försvinner det bara? Dvs. det är helt personligt kopplat. Är det så, finns ju ingen anledning öht att betala.
@klarsynth
Det rimliga är att återstående belopp belastar dödsboet som vilken annan skuld som helst, men som sagt skulle inte förvåna mig ifall de gamla CSN-skulderna har något undantag (vilket efter googling verkade vara fallet – ytterligare en fördel med CSN-lånet mao).
Tillägg: begreppet "akademikerskatt" ter sig mer beskrivande än "skuld"…
Tillägg: konceptet "akademikerskatt" skulle kunna tas ett steg till och kunna marknadsanpassa utbildningsystemet lite mer och låta universitet och högskolor ta avgift i form av "akademikerskatt" på lön överstigande schabloninkomst (ie det värde utbildningen kan tänkas ha skapat) – det skulle rensa ut bland "kvasiutbildningar". Man skulle visserligen kunna komplettera med något anslag för själva forskningen som de olika professurerna genererar (och som kräver ett visst mått av utbildning för att försörja sig själv med forskare).
@Anonym,
Najs, ja, jag har för mig att det var någon speciellt undantag för studieskulder och att de är mer gynnsamma för ett dödsbo då de på hänger ihop personligen med den som har skulden. Som du säger, ytterligare en fördel i så fall och ännu mindre anledning att betala av detta.
Till skillnad från banklån så är CSN-lån personliga och ingår inte i dödsboet utan skrivs av i händelse av personens bortgång.
@klarsynth & Lord Metroid
Jag tycker ni använder begreppet personligt på ett felaktigt sätt. Personliga tillhörigheter går över i dödsboet precis som personliga åtaganden (CSN-lånen och ett par andra specialfall är undantag som avskrivs) – eftersom avskrivningen sker efter dödsfallet så kan det bli så att man avskriver en del av dödsboets skulder (då avskrivningen inte sker förrän avskrivningen sker).
Vi som tog lån på 70 och början på 80- talet fick se våra lån av inflationen effektivt reduceras till något helt hanterbart, som nu är ett minne blott.
Man kan dra den slutsatsen att lån med amorteringsförbud och ränta på ca 2% är det allra bästa för samhället. Varför inte 0% ränta förrresten.
Nu föreligger dock inte något amorteringsförbud för något CSN-lån mig veterligen.
Åtminstone de lån jag tog amorterades enligt påbud från CSN. Därför är de sedan många år återbetalade. Även nutidens CSN-lån kräver väl amortering, annars är det ju inte lån längre.
@Jaha Dåså
Enligt CSN kan du alltid (oavsett när lånet är taget) betala av ditt lån i snabbare takt. Det är med andra ord bara att betala att amortera ifall man vill (dock är det som bekant(?) i likhet med andra lån så att man alltid måste betala minst i viss takt).
Tillägg: det gamla systemet (1989-2001) kräver inte amortering utan betalningen bestäms utifrån inkomst – därför kunde det tidigt i karriären mer likna subprimelån där inbetalningen inte ens täckte räntan.
Tack tack, Cornu!
Ett år kvar…
"Bara" 106 000 kvar, inget jag tänker betala av..
277tkr kvar, beskedet lagt till handlingarna – pengarna dras via autogiro och om en vecka så glömmer vi CSN i 50veckor tills nästa besked kommer…
Aha! Så mina skatteinbetalningar gör det möjligt för studerande att kunna få ultrabilliga lån som de bränner på paraplydrinkar på playan när de studerar strandraggning ur ett genusperspektiv? Och som extra bonus får de även ränteavdrag på det hela?
Underbart! Eller har jag missförstått det hela?
@BackstugeBengt
Ja det har du. Som påpekats så medges inget avdrag för räntan vidare så är det så att räntan bestäms av statens upplåningskostnad så det ultrabilliga i räntan är inget som kostar staten något. Det enda jag kan se kostar staten i detta avseendet är just det faktum att skulden avskrivs ifall man dör innan man betalat tillbaks allt (plus att bidragsdelen är en ren kostnad givetvis).
Jag tror dock att det är svårt att få behålla dina studiemedel ifall du inte klarar examinationen på dina kurser i tillräcklig hög grad (jag tror inte strandraggning ur ett genusperspektiv ger några högskolepoäng).
Lånedelen av studiebidraget tror jag knappast är finanserad av skattepengar. Det är som sagt ett lån. Ett lån med förmånlig ränta då staten står som garant och har täckning för lånen som heter dugga.
Studiebidrag är en investering ifrån samhället för att få en högre utbildade och kompetenta medborgare som på lång sikt genererar stora vinster i form av handel med högkvalitativa varor och ett mer välmående samhälle.
Har 20 år kvar men har lagt allt på det nya systemet så det är inte någon betungande utgift, hade varit skön att slippa dock.
Studielånet är ett intressant koncept egentligen, skulle man inte kunna tänka sig att vidga det till att innefatta fler tillfällen i livet då man temporärt inte kan försörja sig som t.ex. arbetslöshet, sjukdom eller föräldraledighet. Känns lite konstigt att man vid vissa tillfällen får pengar och i andra måste låna. Det skulle kännas shysstare och mer rättvist om man alltid fick låna via ett fördelaktigt lån som man sedan kan betala tillbaka när man har inkomst.
@kongos
Det som kändes rätt orättvist när jag studerade var att där satt vissa som studerade med A-kassa medan jag fick låna och i övrigt klara mig på ett ganska blygsamt bidrag. Vet inte om ifall man avskaffat detta påfund, men det verkar ju onekligen ganska orättvist.
Heder är ett begrepp som undandrar sig ekonometriska överväganden. Och hedern sätter skuldfrihet *per se* högt. Det var skönt att en gång kunna slutbetala studielånet.
Men visst är det så att heder är en nöje för oss knäppgökar och hos de många hamnar någonstans i den abstrakta skyn på Maslows behovspyramid.
Det kan också vara värt att komma ihåg att staten, landsting och kommuner kan låna nästan obegränsade belopp till liknande räntor… utbildningen ej nödvändig.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Hade akademikerskatt-lån och har nu betalat av det så att jag går skuldfri in i 2014. Är medveten om att det rent ekonomiskt hade varit bättre att fylla på ett högräntekonto till – men jag gillar känslan av att vara skuldfri så mycket att det får prio framför snöd vinning.