Cornucopia?

2013-12-08 13:21

Göteborg och Malmö dränerar grundskolan via internhyror

Skolan är ofta bara ett sätt för kommunerna att reglera sin budget. Via internhyror kan man låta kommunala fastighetspampar dränera skolorna på pengar och skicka in i kommunens andra svarta hål, vilket verkar ske periodvis i åtminstone Göteborg och Malmö, men inte i Stockholm sedan 2002.


I nyliberalismens Sverige (som också gällde under Göran Perssons socialistregim) så ska allt gå med vinst, speciellt en kommuns egenägda fastigheter. Man ska hela tiden ställa hyran mot marknadshyrorna och vad man kunde tjänat om man lagt ner en skola och sålt fastigheten istället för att bedriva undervisning. De kommunala fastighetspamparna har ofta också möjlighet till bonus, så om man höjer internhyror får fastighetspampen högre lön. Men främst används internhyror för att flytta pengar från en verksamhet till en annan, speciellt gäller det skolan som är en "onödig utgift" för kommuner. En kommun skiter nämligen fullkomligt i om kommunens barn blir välutbildade eller ej, då de inte osannolikt ändå flyttar från kommunen. Barn är också bara en kostnad, och kan man skrämma bort barnfamiljer och bara ha lydiga barnlösa skattebetalare i kommunen finns stora pengar att tjäna.

När man tittar på lokalkostnaderna finns det ett antal störande faktorer. Antalet elever och storleken på elevkullarna är en sådan. En annan är räntan. Vissa kommunala fastighetspampar justerar internhyrorna med det allmänna ränteläget, oavsett om man sitter på skulder eller ej. I andra fall har kommunen faktiskt skulder för skolfastigheterna och drabbas av räntans rörelser.

Av dessa anledningar är det svårt att titta på mindre kommuner, där variationen blir större. Man kan inte heller titta på lokalkostnad per elev, då antalet elever varierar och kommunen inte kan ändra fastighetsinnehavet år till år och lägga ner eller öppna skolor i exakt samma takt som elevantalet varierar.

Vad man kan titta på är kostnaden per kvadratmeter, vilket SCB dock bara har till 2010. En annan faktor för iaf större kommuner är lokalkostnaden som andel av totalkostnaden för grundskolan.

Allt här handlar om grundskolan, dvs inte förskolan, förskoleklass eller särskoleklasser. Ej heller tittar jag på hur det ser ut för gymnasier.

Sverige har 290 kommuner och jag väljer att här bara titta på Stockholm, Göteborg och Malmö.
Internhyror per m2 för grundskolan
i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Streckad linje är snittet för
reporäntan per år.

Tittar vi på de direkta internhyrorna så har de fallit i Stockholm, sedan 2002. Detta trots att fastighetspriserna rimligtvis gått samma håll som bostadsbubblan. Ej heller varierar internhyrorna med räntan utan ligger på en stabil nivå. Stockholm kan sägas få godkänt sedan 2002 och verkar inte dränera skolan via internhyror. Just 2000 - 2002 höjde man dock internhyrorna per m2 med 33%. Kanske berodde detta på den ekonomiska krisen i IT-bubblans spår och dåvarande tjänstemannaarbetslöshet och flykt från Stockholm. 2000 - 2002 var ett solklart fall av dränering av skolan för att få pengar till annat i Stockholm.  Att det inte skett sedan dess kan bero på att Stockholms kommuns ekonomi varit god.

I socialisternas korrumperade stad och Sveriges muthuvudstad Göteborg används däremot internhyror flitigt. Tvärt mot räntan höjde man internhyrorna kraftigt 2002 - 2004. Hela 56% ökning per m2. 2008 - 2010 var det dags igen och grundskolans internhyra i Muteborg höjdes med 55% per m2. Någon grund i ränteläget finns inte för detta, då tvärt om räntorna chocksänktes dessa år. Däremot skenade ju arbetslösheten i finanskrisens spår och med det behövde Göteborg dränera grundskolan på pengar via internhyror.

Malmö skötte sig någorlunda fram till just 2010, då internhyrorna höjdes med 29%.
Lokalkostnadens andel för
grundskolan i Stockholm,
Göteborg och Malmö.

Tittar vi på den totala kostnaden för grundskolans lokaler så är den fallande som andel i Stockholm. I Stockholms kommun går en allt större del av skolpengarna till undervisning, trots skenande fastighetspriser i kommunen.

I Göteborg är det tvärt om. Sedan 2003, då 18.3% av skolans kostnader var internhyror har dessa stigit till 23.5% av skolans kostnader 2012. Värst var det 2010, på höjningen av internhyran per m2, då 26.1% av grundskolans budget gick till internhyror. Något stöd för detta finns inte i ränteläget, då räntorna idag är avsevärt lägre än tidigare. Göteborg använder internhyror för att dränera skolan. Allt mindre andel av pengarna går till undervisning och mer till kommunens fastighetspampar och spritresor till Cannes.

Det samma gäller i Malmö, som dock skötte sig fram till 2008. Då gick endast 14.9% av grundskolans kostnader till lokaler. Trots fallande bostadspriser i Malmö, så gick 19.6% av grundskolans kostnader till lokaler 2012. I Malmö går allt mindre andel av pengarna till undervisning och allt mer till lokaler.

Naturligtvis kommer alla kommuner försvara sig med "vi måste agera på marknadsmässiga grunder", men att internhyror och lokalkostnader för grundskolan stiger i dåliga tider talar mot detta. Dåliga tider innebär lägre fastighetspriser och lägre räntor och ska i så fall sänka lokalkostnaderna för skolorna. Kommunernas spindoktorer kommer också börja prata om nominella belopp och säga att "vi har höjt utgifterna för skolan/undervisningen med X kronor" och därmed spela bort höjda internhyror på upp till 55% enligt ovan. Andelen lokalkostnader ska inte variera, höjs lokalkostnaderna snabbare än de totala utgifterna blir det mindre undervisning för pengarna, eftersom inflation och speciellt löneökningar hela tiden ökar skolans kostnader.

Det kan vara högst intressant att titta på detta för många andra kommuner1., men det finns som sagt 290 olika kommuner att välja mellan. Än så länge sköter sig bara var tredje kommun, baserat på Stockholm, Göteborg och Malmö, men det kan som sagt bero på att Stockholm har god ekonomi. När den svenska ekonomin smäller kan vi nog räkna med höjda internhyror även i huvudstaden.

1. Min egen kommun höjde 2005 - 2007 internhyrorna per m2 med 55% och sade "vi måste spara på skolan, den är för dyr" och lade ner skolor och sparkade lärare. Dock steg ränteläget kraftigt 2005 - 2007 och det hela kanske kan förklaras med faktiska räntebetalningar på skulder hos skolfastigheterna. I övrigt har dock lokalkostnadernas andel varit en relativt stabil andel av grundskolans kostnader 2000 - 2012.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

18 kommentarer:

  1. Stockholms kommun har flera stora bostadsbolag som man mjölkar duktigt på pengar, så man behöver inte stjäla av skolan. Än.
    I övrigt dräneras stöden till idrottsrörelsen på motsvarande sätt via lokalhyror.

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Fråga en kommunalpolitiker, helst en som t.o.m. sitter i ett kommunalt fastighetsbolag för den kommunala grundverksamheten, om vad följande ordbruk innebär:

    "vi måste agera på marknadsmässiga grunder"

    Jag lovar att om du pressar vederbörande lite grann så inser du att de flesta inte alls fattar vad påståendet ovan betyder. Det första de vräker ur sig blir bara floskler. Är du dessutom påstridig och ber dem förklara kommer de flesta att börja svettas ordentligt. De har i själva verket blivit indoktrinerade(t.ex av nyliberalerna inom ekonomi).

    De förstår inte att denna marknadsmässighet inte behövs därför att kommunen INTE har någon alternativ-användning för sina lokaler/fastigheter. Det enda som förslår är att byta internt inom den kommunala verksamheten. De tycks inte förstå att högre fastighetspriser också leder till motsvarande högre byggkostnader. Först pga att markpriserna stiger. Och det är väl knappast något som skolbarn, gamla och sjuka skall betala för?

    En (kommunal) fastighet har en byggkostnad och en återanskaffningskostnad. Kostnadstäckning är det första som gäller. Inte något jävla avkastningskrav. Där ingår att fördela kommunens kapitalkostnader rättvist i beståndet(solidariskt men ändå med vikter mht vilka som får en ny lokal). Förutom underhållet handlar det om att sedan värdera fastighetens långsiktiga värdeminskning(förutom förslitning) via avskrivningar. Jag tänker då, utöver planmässig avskrivning, där man mer ser till fastighetens alternativa användning den dagen skolan/verksamheten läggs ner och kommunen måste sälja fastigheten/alt. hyra ut(likvidationsvärdet). Är detta värde högt behöver avskrivningarna inte ökas så tydligt(är lokalens framtida värde högt leder det till lägre kostnader idag). Ett annat "marknadsmässigt" förhållningssätt är att öka avskrivningarna med byggpriserna så att fastighetsvärdet motsvaras ett tänkt återanskaffningsvärde(detta ökar istället dagens kostnader så att inte framtida "hyresgäster" får betala). Vitsen är ju att bevara fastighetsvärdet, dvs att det skall vara intakt. Bruksvärde-perspektivet gäller. Inte ett avkastningskrav som man pratar om i den privata sfären. Rent vansinne eftersom man inte kan ha ett mätbart objektivt avkastningskrav i t.ex skolan. Företagen kan nog inte sätta ett värde på varför deras kunder köper deras produkter/tjänster. De nöjer sig med att de gjort det och just det värdet bildar bas i deras kalkyl. När skolan privatiserats så är det frestande att använda samma tänk som i näringslivet. Men den första invändningen hänger ihop med att det i Sverige fortfarande råder skolplikt. Och att skattebetalarna betalar by proxy och solidariskt(inte som nyttjare). En mycket dålig pris.mekanism skulle jag vilja påstå.

    Hur som helst så är det systemmässigt fel att försöka avkastningsvärdera en kommunal fastighet efter hur den skulle kunna användas i det privata. Och om den isf skulle värderas efter en tänkbart privat nyttjande(marknadsvärdering av fastigheten) så borde givetvis värdeminskningskostnaden och internhyran istället sänkas(=likvidationsvärdet ökar men felet många kommuner gör är att sätta en ränta på detta högre värde....:):) ....jag menade dessa pseudo-fastighetspampar).

    En bra byggd fastighet kräver sällan stora underhållsinvesteringar om den underhållits väl. Har skolan(kommunen) misskött underhållet så ökar istället avsättningarna/lokalhyran för detta. Svårt att därför veta vad som är en överhyra utan en besiktning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag glömde att förtydliga följande; Det är bara kommersiella fastighetsbolag som kan agera marknadsmässigt, dvs värdera olika fastigheters avkastning mht till HYRESGÄSTERS BETALNINGSVILJA, dvs deras marknad. Försök förklara det för en kommunal fastighetspamp! De har ingen marknad att tillfredsställa där syftet är att tjäna pengar. Deras uppgift är att sköta fastighetsunderhållet och se till att de kan räkna. Precis som förr då de satt på våning 3 i kommunalhuset(utan en massa aktiebolag att gömma sig i). Förbannande suboptimerare. Allt handlar om en blandning av politisk inkompetens parat med social korruption och girighet(pengar&ära).

      Radera
  4. Kul att du ser att det är precis lika illa inom den kommunal sektorn. Annars när du skrivit om betygsinflation har ju bara friskolor fått skulden, fast det ser precis lika illa ut inom den kommunala skolan.
    Partille åkte dit för ett par år sedan då de tagit ut högre hyror av skolan än vad kontorshyran var på göteborgs paradgata avenyn.

    SvaraRadera
  5. Kul att du ser att det är precis lika illa inom den kommunal sektorn. Annars när du skrivit om betygsinflation har ju bara friskolor fått skulden, fast det ser precis lika illa ut inom den kommunala skolan.
    Partille åkte dit för ett par år sedan då de tagit ut högre hyror av skolan än vad kontorshyran var på göteborgs paradgata avenyn.

    SvaraRadera
  6. OT: Undrar vad en kommunal fastighetspamp skulle dra för slutsats av bif chart(h/t ZeroH):

    http://sv.tinypic.com/view.php?pic=zmh16s&s=5

    Det som står för dörren under januari är antingen en s.k fas-övergång(börserna exploderar uppåt) och når en ny tillfällig nivå(kanal) eller så så står vi inför en begynnande rekyl som ligger i storleksordningen 20-30%(38-50% av uppgången) innan börserna fortsätter uppåt(dvs en normal rekyl i en bull-marknad). Det mesta talar för det senare scenariot.En anledning är att ta hem vinsterna och de tekniska förutsättningarna.

    SvaraRadera
  7. Fastigheter är väl kommunpamparnas favoritobjekt att spendera på, eftersom de kan säga att de satsar miljarder på skolan, vården o.s.v. trots att det bara är stål och betong de köper. De flesta verksamheter behöver ju någon form av lokal, så det är lätt att ljuga ihop svepskäl för att ge sina rika byggkompisar mångmiljonbelopp av skattebetalarnas pengar.

    Vad betyder förresten "nyliberal"? Jag har aldrig sett ordet användas i någon annan betydlse än "politisk planekonomi", så jag antar att nyliberalism är synonymt med socialism.

    Att kommunpampar planekonomiskt hittar på siffror som de sen kallar för "marknadsmässiga priser" har ingenting att göra med någon marknad och de siffrorna är inte alls priser. Ett pris är vad en fri individ väljer att betala för en vara eller tjänst. Offentlig verksamhet är per definition motsatsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nyliberalismen kan sägas vara mer av en doktrin där opinionsbildarna och förespråkarna försökt påvisa att världen fungerar annorlunda än vad alla tidigare trott. Bara individen får göra som den vill och statens ansvar för samhället minimeras till en nattväktare så skulle världen/samhället fungera bättre. Egenvärdet blir viktigare än samhällsvärdet. Man tillber respekten för individens rättigheter men glömmer helt individens skyldighet att respektera andra individer. En slags avgudadyrkan av vissa värden men helst utan egna uppoffringar för att citera M Gandhi(en dödssynd alltså).

      Ekonomi blev nyliberalismens kännetecken. Att marknader alltid är bäst...i alla lägen, bara för att individers gemensamma värderingar/beslut(summerade) skulle leda till ett bättre utfall istället för andra typer av besluts-metoder. Teori blev plötsligt en doktrin som kunde överföras på alla typer av förhållanden. Något som förstås är långt från hur verkligheten fungerar. Nyliberal är inte minst unga politiker som läst i böcker precis som unga människor gjorde på 60-talet när de satte t.ex Mao´s teorier på pidestal. Svårare än så är det inte. Det totala misslyckandet(politiken) för nyliberalismens konsekvenser kommer men krackeleringen är tydlig inte minst på skolfronten.

      Radera
  8. Du skäller ofta på nyliberalismen men vad är det annat än ett sista desperat försök att bevara socialismen genom att försöka införa prismekanismen i planekonomin.

    Det verkar inte hindra förfallet som vi sett tidigare under större delen av 1900-talet när det gäller planekonomin. Förmodligen spelar korruptionen in mer än man trott vilket framgår inte minst i inlägget ovan.

    Kan någon nämna något område som politikerna tvingat till sig makten över som faktiskt gått bra det senaste kvartsseklet? Kanske finns något undantag men det mesta har gått åt skogen trots enorm produktivitetsutveckling bl.a genom IT. Desto mer politikerna lägger sig i desto sämre går det.

    Nu senast skolan och politikerna rusar genast till och skall "styra upp" ännu mer. Vi får se hur illa det kan bli helt enkelt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan du nämna ett område som styrs av marknadskrafter som fungerar bra?

      Skolan har ju alltid varit ett politiskt styrt område, ända sedan medeltiden då den statliga kyrkan var inblandad. Att det går sämre nu kan beror alltså på att... politikerna styr den som de alltid har gjort?

      Radera
  9. Detta är statens och den representativa demokratins natur. Den som röstar gör ingenting annat än säger att det är helt ok.

    SvaraRadera
  10. "OT"; Här något som verkligen kommer att påverka alla vad det lider(ännu mer). Här ett referat från en av de mer betydelsefulla mötena där viktiga intressegrupper visar var de står.

    http://hanskundnani.com/2013/12/04/german-euroscepticism/
    (h/t Naked Capitalism)

    Min tro är att Europa inte hinner välja väg(man sparkar burken) och där marknaden(kapitalägarna) väljer åt dem. Det blir ännu dyrare men politikernas problem är att alltid avsaknad av referensvärden!
    Skapar man ett dåligt(felaktigt) system som euron så måste man ta konsekvenserna. Men idag gör moderna politiker inte det eftersom man i första hand är karriärister. Det är dessutom svårt att på demokratiskt väg sålla ut dem(EU-parlamentet etc).

    SvaraRadera
  11. Cornu
    En jämförelse mellan kommunal skola och en friskolas lokalkostnad vore intressant.

    Hur kan en friskola få så hög lönsamhet?
    Skapar man orealistiskt höga hyror för kommunens skolor så kan friskolorna ta ut mer pengar.

    Nerslitna byggnader som nästan är rivningsfärdiga har inget värde på marknaden mer än markpriset, vilka lokalkostnader tog kommunerna ut i i byggnader före dom revs.

    Skiljer internpriset på skolbyggnader
    från attraktiva områden från oattraktiva områden, marknadspriser innebär stora skillnader i lokalkostnad, ingen vill ha en byggnad i en glesbygd.

    Du har ju tittat i statistiken.

    SvaraRadera
  12. Vad var det som hände i Sätila när det var skottlossning för en tid sedan? Jag hittar inte en rad...
    Ingen skolskjutning antar jag men kanske nåt annat spännande?

    SvaraRadera
  13. Att överhyror finansierar spritresor till Cannes stämmer inte. Skolornas hyror, överhyror eller inte, debitieras av lokalförvaltningen. Kan aldrig i helvete tänka mig att att dessa hen fått följa med till Cannes.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Magnus Johansson

      Och vad händer ifall lokalförvaltningen går med vinst? Vad händer om hyran för den del av kommunen som betalar spritresor till Cannes får omotiverad låg hyra?

      Men framförallt notera att detta är väl bara sifferexcercis. Lokalförvaltningen är bara en avdelning av kommunen så pengarna som trillar in där är kommunens pengar. Internfakturering är alltså en affärshändelse utan motpart.

      Radera
  14. @cornu. Ditt inlägg stämmer inte. I praktiken är det ett nollsummespel: nämnderna får ersättning ung. motsvarande det lokalerna kostar. Detta nämns inte.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...