Cornucopia?

2013-12-03 14:04

Det sluttande planet i PISA

Resultaten för PISA-testerna 2012 har nu offentligjorts och det är ingen överraskande läsning. Utförsbacken för den svenska katastrofen som kallas skolan fortsätter och Sverige skola är inte ens en medelmåtta, utan direkt usel. Allt snack om kunskapssamhället är dödsdömt, för några kunskaper att konkurrera med internationellt finns inte längre - inte ens bland de bästa eleverna.


Nu kommer det ske en massa pajkastning, men det är bara att gilla läget. Som jag skrivit tidigare så kommer inte den svenska skolan att bli bättre. 

De som orsakat problemet kan aldrig lösa samma problem oavsett hur mycket de snackar om det.

Enda chansen svenska skolan har är att återförstatligas. Lämpligen 1:a januari. Men det är bara en chans. Sannolikt kan det inte vända trenden eftersom systemfelen är för omfattande och för djupgående och föruttnelsen har infiltrerat beslutsfattare och makthavare på alla nivåer.

Inte ens sk top performers, de riktigt duktiga eleverna, är duktiga i Sverige. Sverige är tvärt om ett av världens sämsta länder när det gäller duktiga elever - de elever som i framtiden ska stå för de innovationer, uppfinningar och företag som ska ge resten jobb och dra in skatterna till alla våra skattepengdiare.
Svenska top performers resultat 2012, samt historisk utveckling inom matematik. Det sluttande planet gäller
inom i princip alla kategorier och inte bara inom top performers, även om det är värst där inom gräddan av de svenska kunskapsnivåerna. 
Notera att ovanstående är hur de bästa svenska eleverna står sig och kan inte
skyllas på att dåliga elever drar ner medlet.
Speciellt gäller detta i matematik, själva grundstenarna som all riktig vetenskap och forskning bygger på, dvs vetenskap och forskning som leder till företag, jobb och välstånd. Nej, vi kan inte bygga vårt samhälle på att torka varandras toaletter eller diska tallrikar på restauranger. Vilket dessutom inte ens svenska ungdomar inte duger till, då vi använder arbetskraftsinvandring till dessa uppgifter.

Svenska barn är dock läskunniga, bara något under medel i de 65 OECD- och andra länder som testerna omfattar.

Absolut bäst är man förstås i Asien, vars tigerekonomier vi påstås ska kunna konkurrera med hjälp av kunskapssamhället.

Den totala kollapsen kommer antagligen först om kanske 10 - 15 år, när dagens barn ska sitta som nyckelutvecklare i svensk "kunskapsindustri". Och när lärare idag inte ens kan de fyra räknesätten, hur tror ni dagens barn blir som framtidens lärare?

Det riktiga hoppet står till att vi får en ny folkrörelse och att civilsamhället kliver in - att vi börjar med föräldrakooperativa kvällsskolor, som fokuserar på kunskap och lärande istället för trams och politiska hypoteser. Hemskolning är förbjuden i Sverige, vilket bidrar till resultaten ovan, men extra hemundervisning är inte förbjuden. Än.

Dock ser jag inga tendenser till en sådan folkrörelse och ett omfamnande av kunskapsspridning. Snarare är folkrörelsen fördumning. Släng TV:n och sätt er en timme med barnen vid köksbordet varje kväll istället.

Man skrattar redan åt svenska "ingenjörer" och "naturvetare" utomlands och inte ens svenska företag anställer svenskar längre, utan föredrar utländska högutbildade, gärna asiater. Svenskutbildad kommer vara ett internationellt skämt framöver och ej anställningsbara.

Ni som vill bli deprimerade kan utforska datat själva. Ni som är så gamla så ni fortfarande förstår en graf.

Tillägg: För yngre läsare, som enbart gått i den kommunaliserade skolan, kanske det är bäst att förklara rubriken. Det är en lek med en känd geografisk plats och sevärdhet kombinerat med ett idiomatiskt uttryck. Det första är "det lutande tornet i Pisa", som ni kanske fick lära er om i geografin eller historieböckerna. Ett idiomatiskt uttryck kan enklast förklaras som ett talesätt och är i detta fall "sluttande plan", vilket kan användas för att beskriva en utveckling som fortsätter att utvecklas åt fel håll och bara blir värre ju mer man åker ner för detta sluttande plan. Gravitation, vilket ni borde lärt er om i fysiken, gör att det går fortare och fortare när man åker ner för ett sluttande plan (upp till en viss gräns på grund av luftmotstånd och friktion, vilket man i den gamla statliga skolan fick lära sig att räkna på redan på gymnasiet).
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

169 kommentarer:

  1. Det är bara att backa, och se vad som gick fel. Sedan rättar man till felet. Problemet är att den politiska viljan inte finns i den nuvarande regeringen, trots allt snack från malaj Björklund.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte alls bara att backa. Sedan kommunaliseringen har man skrämt bort alla ämneskompetenta lärare från skolan, inklusive de som kunde blivit lärare. Att byta ut hela lärarkåren till kompetenta lärare, tar, förutom 10-15000:- SEK i höjd månadslön, 20-30 år.

      Radera
    2. Varför pratar du om kommunaliseringen? Visst det har gått riktigt fel men det är i styrningen, detta skulle gå lätt att rätta till med centrala prov och offentlig upplysande statiskt på jävligheterna, samt att man gåve lärarna (skolan) makten över skolpeng och klassrum, inte politikerna. Lärarna kan ju inte ens tysta en mobil idag.

      Den gamla kommunen, innan sammanslagningarna, var en logisk lokal organisatör av skolan.

      Grundfelen gjordes på femtio- sextiotalen med Arvidsson och Co. Då socialismen sattes i verket i skolan som annorstädes (kyrka, rättssystem, skattesystem mm). Men att nuvarande regim inte fixat detta är förhoppningsvis inkompetens.

      Ett förstatligande skulle i dagsläget bara förvärra monopolet då där inte heller finns någon som kan styra upp det (tänk Y Johansson, B Ask). Varför talas det förresten så ofta om psykopatnäringslivschefer men så sällan om politikerpsykopater? De senare har ju all makt i sin hand i Sverige, monopol på skattepengar.

      På skolgräsrotnivå är det man kan starta en förbättring.

      Radera
    3. Redan Tage Danielsson observerade detta fenomen och drev tesen att det var en teknik för att få den äldre generationen att hålla ett övertag över den yngre. Det var alltså redan i det läge en fråga om att han tyckte sig se en långsiktig trend.

      Radera
    4. Lärarlegitimationen har sannolikt också gjort sitt till att utarma skolan, då äldre kompetenta yrkesarbetare inte längre ser läraryrket som ett alternativ.

      Reultatet är en lärarkår som blir odynamisk och oflexibel. När alla lärare enbart består av lärare som utexaminerats från högskolan i 25-års åldern så har yrket inte längre någon kontakt med verkligheten. Resultatet är att eleverna inte får lära sig sånt de har nytta av, och kompetensen bland lärarna sjunker då konkurrensen uteblir när yrket nu blivit skyddat.

      Radera
    5. Jag har ännu en quick-fix! Tar man ifrån lärarna betygsförrättningen så löser sig resten när alla elever kommer flockas kring de skolor som faktiskt lär ut kunskap och därmed ger goda resultat/betyg på centrala prov.

      Radera
    6. Man kan lära sig av polacker - eller som det heter i Sverige – vi ska lära av varandra. Rapporten visar att Polen har uppnått ett av de bästa resultaten i världen när det gäller att öka antalet studenter med de bästa resultaten. År 2000 låg Polen långt under genomsnittet i OECD när det gäller alla de tre undersökta färdigheterna, men har lyckats att klättra upp förbi 11 länder till plats 14. Enligt den amerikanska journalisten Amanda Ripley som har skrivit boken The Smartest Kids in the World: And How They Got That Way beror det bland annat på att Polen är ett av de få länder som lär elever att tänka (blanda inte ihop begreppet tänka med den svenska specialiteten tänka rätt):

      http://www.economist.com/news/books-and-arts/21583609-only-few-countries-are-teaching-children-how-think-best-and-brightest?fsrc=scn/tw_ec/best_and_brightest

      Radera
    7. Jag förstår inte varför kommunaliseringen skulle vara en så stor sak. Faktum är att hela grundskolan och de gymnasier, som upprättats sedan 1945 har haft kommunen, som huvudman. Före 1930 låg det obligatoriska skolväsendet under kyrkan. Ropet om återförstatligande av skolan är helt ute i det blå. Vidare så tycks insikten om att alla läroplaner från 1980 och framåt har lagts av borgerliga regeringar. de, som gått i sossarnas flumskola är idag 40+ och de gjorde betydligt bättre ifrån sig i PISA-motsvarigheter. Sannolikt är resultatet i senaste undersökningen ett utslag av att dessa elever gått hela sin skoltid in Lgr 94, som hade till främsta mål att bereda vägen för skolan för marknadsintroduktion. Och sedan spelar nedskärningarna i 90-tals krisen en stor roll. Politikerna har varit ovilliga att återföra resurser till skolan; det är viktigare att gå på restaurang.

      Radera
  2. Finns mycket att ta tag i, onekligen.... En känslig fråga är förstås alla dessa lärare som utbildats under senare tid, och som i många fall borde sitta på skolbänken själva (vet av egen erfarenhet). Ett resultat av deras egna bristfälliga skolutbildning, dålig lärarutbildning och läraryrkets förlorade status.

    Dessa "lärare" har väl 40 år kvar i yrket, i snitt, typ? Här hjälper knappast höjda löner... Vad göra?

    (Nej, självklart gäller inte detta alla unga lärare, massor av undantag finnes - givetvis!)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt. Det kommer ta decennier att fasa ur dagens lärarkår, ens om vi kan ändra löneläge och inriktning till kunskaper istället för flumpedagogik och de senaste hypoteserna inom pedagogikteori.

      Radera
    2. En brutal smärtsam omställning är receptet. Halva lärarkåren i grundskolan skulle behöva avskedas omedelbart. Ingen kommer dock att göra det. Jag har själv sett resultatet av att "konverterade" förskolelärare nu befinner sig i klassrummen och försöker lära ut sådant de inte har en aning om, samt förskolechefer som nu är rektorer. Höj lönerna rejält och omedelbart för de kvarvarande kompetenta lärarna. Stoppa pågående lärarutbildning och ändra antagningskraven. Höjda löner kommer attrahera de bästa, som nu går till näringslivet och statliga förvaltningar. Det finns fortfarande en chans att rädda skolan, men det krävs järnhand till det.

      Radera
    3. Höjer vi lärares löner till 60.000 :- i månaden kommer ändå inte resultaten att bli bättre, rapporten vittnar ju om att även Topp-eleverna underpresterar.

      Radera
    4. Var finns denna järnhand? Kanske Löfven döljer en sådan i handsken?

      Radera
    5. Han är ju gammal svetsare från Hägglunds så han borde definitivt kunna svänga ihop en järnhand rätt fort tycker man.

      Radera
    6. Nja, järnhanden finns ju inte, men detta är vad som krävs. Vi kanske kan förlita oss på järnrören istället? Alla dessa odugliga grundskolelärare har ju ändå bara en lön som är marginellt bättre än de i serviceyrken. Det rör sig om människor som aldrig skulle antagits till ens den degraderade högre utbildning, som den svenska lärarutbildningen är i dag. De har helt enkelt inga förutsättningar för det. Tesen om att alla kan genomföra högre studier, är helt fel.

      Radera
    7. Ponera att du kommer till doktorn med kukröta. Doktorn som är en förstående och snäll man, kommer inte att döma dig för ditt osedliga beteende, utan sonika konstatera att du varit i en dynghög och rotat runt, för att sedan skriva ut en mirakelkur penis-illin, som snabbt botar kukrötan. Samma sak gäller med skolan. Det krävs en hästkur, här och nu.

      Radera
    8. Jag tror Doktor Syn har rätt. Det måste till något drastiskt. Nu.

      Men varför händer det inget då? Varför göra våra "folkvalda" inte ett smack? Jo, därför att inte en ända kotte av dem kan tänka sig att lyfta ett finger för Sveriges skull om det inte samtidigt gagnar dem. Omvald är prio 1. ALLT annat är prio 2 under alla omständigheter.

      Hade vi bara under en ända mandatperiod kunnat rösta fram någon som kunde tänka sig att ev. offra sin politiska karriär för att ge Sverige den kallduschen vi behöver, då tror jag att vi hade kunnat rätta till många av våra nuvarande och stundande problem. Men omval är ju prio 1...

      Jag har än så länge röstat varje gång tillfälle givits (kyrkovalet undantaget) men det är slut med det nu. Nästa gång jag röstar är när någon dyker upp som (jag känner/tror) bryr sig mer om Sverige än sin politiska karriär.

      Radera
  3. "Man skrattar redan åt svenska "ingenjörer" och "naturvetare" utomlands och inte ens svenska företag anställer svenskar längre, utan föredrar utländska högutbildade, gärna asiater."

    Nej, svenska företag anställer inte svenskar längre och ingen av de som flyttar utomlands till t ex Norge får några jobb. Dagens scoop!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har jobbat en del internationellt och aldrig upplevt att man skrattar åt svenskar.

      De dåliga slutprodukterna av (den moderna) svenska skolan har väl knappt kommit ut i arbetslivet och kanske inte heller utomlands?

      Sen är det väl kanske inte bottenskrapet som kommer iväg utomlands heller.

      Visst skrattar man en del åt kulturkrockar, men det är ju ömsesidigt och godhjärtat, inte ondsint eller föraktfullt.

      Radera
    2. Hur man skrattar eller hatar beror väl på hur illa det moderna svenska ledarskapet hanterar situationen, är min erfarenhet...

      Radera
    3. Som svensk nyutexaminerad ingenjör har jag inte märkt av att svenska eller utländska företag skulle vara ointresserade av att anställa oss. Snarare motsatsen, då de flesta jag känner har börjat jobba utomlands och svenskar har generellt ett väldigt gott rykte. Detta rykte tror jag dock är mer knutet till arbetsmoral än kunskap.

      Radera
    4. Tycker mig se i arbetslivet att svenskar har ett bra rykte. Vidare förvånad att asiatiska länder ligger så högt. Jag fick förklara för en asiatisk ingengör på företaget E*ic**so* principerna på hur en högtalare fungerar. Tror det är mer i ett kunskapssämhälle än bara vad PISA-test ger. Om det inte var något som gav betyg så kanske de svenska eleverna helt sonika sket i att fylla i allt rätt.

      Radera
  4. Med tanke på att många jobb idag är automatiserade så krävs det inga större kunskaper för att utföra de flesta arbetsuppgifterna. Tyvärr krävs det smarta människor för att skapa dessa automatiserade system, så man får helt enkelt plocka in folk från utlandet om den egna befolkningen är för dum att skapa sånt själv.

    SvaraRadera
  5. Hur vet man att detta test är tillförlitligt? De asiatiska länderna har kanske bara låtit de bäst presterande eleverna utföra testet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sitter själv med samma funderingar. Ha alla länderna samma förutsättningar med alla barn i skolan? Är det inte så att tom. barn utan uppehållstillstånd ska gå i skolan här, barn till illegala flyktingar.

      Tvivlar starkt på att de barn som har det sämst ställt i Kina får samma chans som våra illegala flyktingbarn, det borde kanske vägas i testet!

      Radera
    2. Kan naturligtvis vara så att man fuskar i Shanghai. Och vi i Sverige har kanske bara låtit de sämsta göra testen.

      Tittar man i USA på SAT-testen så dominerar asiater i toppen. (Och bara av att skriva en sådan mening gör att cornu och andra kommer att skrika rasist åt mig. Rimligen borde man då också anmäla de som presenterade resultatet och dagens industri som skriver så här grov rasistiska meningar "De kinesiska eleverna i Shanghai nådde ett medelvärde på 613").

      Nationalekonomen Gunnar Adler-Karlsson skrev en gång boken "Superhjärnornas kamp". Där går han igenom en del sådana här saker och tittar på trender och implikationer för framtiden. Lite provokativt kommer han fram till att vi kommer att bli skoputsare till asiaterna på sikt.

      Radera
    3. Männen ja, kvinnorna blir något annat.

      Radera
    4. Kim, eftersom Högskolan har måstat börja köra Gymnasierepetering innan dom kan börja Högskolekursen.
      'På min tid' hade du efter Studenten, kompetens att direkt börja Högskolekurserna.

      Radera
    5. Asiater presterar bra på dessa sortens prov, det är inget nytt. De stackars barnen drillas stenhårt och lär sig alla RÄTTA svar utantill. De som inte klarar den behandlingen är många och de värsta fall bryter helt ihop psykiskt.

      Det asiater inte klarar dock är att tänka i nya banor, att tänka utanför ramarna och ta eget iniativ att våga experimentera. Att vara individ är något som inte ses med blida ögon i asiatiska kulturer. De utländska engelska-lärarna i Japan vittnar om fenomenat att man kan lära japanerna ett komplett glos-vokabulär och de kan varenda ords betydelse till pricka men de kan sedan trots sin förmåga inte använda glosorna och skapa meningar.

      Radera
  6. Men vi har ju en jämställd skola i alla fall, eller? Det måste ju slå igenom i undersökningen så det blir mer rättvist...

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Axel

      Ja, även de duktiga eleverna verkar vara dåliga...

      Radera
    2. Ahh, bra. Ju mer alla ligger på samma nivå och allt är jämställt desto bättre. Vissa kan dock vara mer jämställda än andra....

      Radera
    3. Det är vissa som har gått på den linjen och det kan vara en anledning till att det inte går för sig att avvika i svenska skolan.

      Radera
  7. Jag tror att man bör avlasta lärarna dels genom internetbaserad undervisning av excellenta lärare och dels genom att klasserna utrustas med socialt intelligenta assistenter som i hög grad tar hand om den psykosociala biten.

    Och så behöver vi återupprätta respekten för sanning och kunskap. Numera premieras mest bara fagert men förljuget tal. Det viktiga i det här landet är att det man säger låter fint, inte att det är sant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktigt sant! Dessutom borde det tillkomma ordentliga hierarkiska strukturer i skolan. Inte bara som skämtet med förstelärare. Istället borde det på varje skola finnas en överlärare som har det övergripande pedagogiska ansvaret över en grupp lärare, kanske ämnesvis.

      Idag har rektor detta ansvar men drunknar i administration..

      Radera
    2. Så sant. Assistenterna är en intresant idé.

      Radera
    3. Visst, låt lärarna få tid till att mer administrativt arbete när barnen kollar videoinspelade föreläsningar och assistenter tar hand om den psykosociala biten. Mer administrativt arbete som t.ex. instruera assistenter ta över rektorns uppgifter och kanske leta på nätet efter nya klipp som barnen kan kolla på...

      Radera
    4. Det heter inte lärare längre utan mentor eller något annat.

      Radera
    5. Nja, det är väl snarare så att läraren behöver tid att förbereda och hitta vägar för att skapa lärande. Rektorn kan väl ha det administrativa ansvaret kvar. Det är det pedagogiska ledarskapet som behöver en egen tjänst.

      Att titta på videoinspelade föreläsningar kan barnen göra hemma och det var nog snarast det som Kuckeliku syftade på.

      Ett stort problem med dagens skola som ingen politiker vågar nämna är att svenska föräldrar generellt är ganska ointresserade/oförmögna av att hjälpa sina barn med vare sig matematiken eller svensk gramatik, speciellt på gymnasiet.

      Radera
    6. Är man oförmögen att hjälpa sina barn med läxan kan man köpa in den tjänsten. Alla har så klart inte råd med det, men hur många som har råd och behov gör det? Nästan inte en käft skulle jag gissa. Hellre en fet Thailandsdresa.

      Radera
  8. Visste ni att det marknadsförs HÖRSELSKYDD i skolor för barn som vill kunna koncentrera sig under lektionstid?

    - Jo det är sant, SR P1 har en dokumentär som sändes för ca 4-6 veckor sen som man kan lyssna på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej men jag vet att det kan vara tillåtet att lyssna musik om det är lättare att koncentrera sig då.

      Radera
  9. Om eleverna fick betala halva kostnaden ovanför grundskolan själva så skulle de blir mer alerta. Kraven skulle öka och de inkompetenta lärarna skulle sorteras bort. De idiotiska kurserna skulle minska. Pengarna skulle sättas i centrum och allt flum skulle minska.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Urban Persson

      Faller nog på att de flesta elevernas veckopeng/månadspeng inte på långa vägar räcker...

      Radera
    2. Har dom inte tillräckligt rika föräldrar som har satt dom till världen så får dom skylla sig själva. Det behöver ändå utföras en mängd enkelt arbete som inte kräver någon utbildning. Allt bygger på ett enda stort flum om att alla ska ha lika stora möjligheter.

      Radera
    3. wow...vilket stort flum du är.

      Radera
    4. Urban Persson:
      "Om eleverna fick betala halva kostnaden ovanför grundskolan själva"
      "Har dom inte tillräckligt rika föräldrar"

      Nja, här säger du emot dig själv va? Först ska barnen betala SJÄLVA, sen ska helt plötsligt deras föräldrar betala...

      Radera
    5. Det är inte lagstiftarens eller skolans problem vem om betalar. Gratis utbildning och speciellt inte till puckon ska inte vara en mänsklig rättighet. Världen är överbefolkad och det är redan långt för mycket pärlor till svinen.

      Radera
  10. Och, barn, ”ideomatisk" är västsvenska för ”idiomatisk”. Ah, inget tar fram käpphästen i en som dåliga nyheter om skolresultat! Mailboxen är full av käpphästar idag, var och med en egen Pisa-teori, samtliga med emfas som överröstar avsaknaden av substans.

    SvaraRadera
  11. Som jag skrev tidigare så ligger problemet, åtminstone på den naturvetenskapliga sidan, i att folk inte begriper att man måste öva för att bli bra på nåt. Öva, öva, öva. Hur många svenskar skaffar privatlärare till sina ungar utöver skolan? Kineserna tycker det är självklart att man har extralektioner och läxhjälp om man har råd.

    Ja, och sen hela attityden till utbildning som ligger bakom att man hellre lägger pengarna på skidsemester än på läxhjälp åt ungarna. Bildning är inte särskilt creddigt i Sverige. Bli påsatt i Villa Medusa så silikonjuvren hoppar, det är coolare än vilken doktorsgrad som helst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det heter Hotel Paradise numera och det är coolare att vara uppmärksammad med en blog där man nuppar än att läsa läxor.

      Och brukar du jobba ett par timmar extra efter varje arbetsdag? Så är det med läxor. Klart ungarna måste få hjälp med att orka jobba 10-12 timmar om dagen istället för att käka kebab på rasten.

      Radera
    2. De som kommer långt i arbetslivet brukar jobba mer än 40 timmar är min erfarenhet, ja.

      Även idrottsvärlden förefaller vara sådan, de som når elitnivå tränar utav helvete. Korplagen tränar mindre.

      Radera
  12. När man kikar på rapporten kan man konstatera att Svenska elever är mest motiverade av alla, är glada i skolan, lärarna har löner i paritet median mot andra, att skolmaterial är också i paritet median mot andra. Däremot är skolan sämst i världen på grupparbete numera.

    Så man inte inte säga att Svenska skolan är eftersatt varken ekonomiskt eller resursmässigt. Det är helt enkelt underperformance av anställda och elever.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Elelverna, ja. Hur är det med föräldrarna tro? Hur engagerade är de i sina barns utbildning jfrt t ex kinesiska föräldrar?

      Radera
    2. Jag vet inte, jag är inte Svensk och jag har själv aldrig varit på något som heter sportlovssemester. Däremot började jag jobba på helger när jag var 13-14

      Radera
    3. Bra poäng. Lätt att bara fokusera på vad som sker i skolan. Om inte föräldrarna stöttar sina barn och tidigt betonar hur viktigt det är med utbildning, jag då blir det därefter. Har många gånger stött på attityden att "skolan förväntas fixa allt". Så enkelt är det inte.

      Radera
    4. Dessutom detta otyg att åka iväg till Thailand med ungarna flera veckor om året på terminstid (om man har råd, dvs lån...) utan att det förväntas "göra nåt"... Har varit vanligare än man kan tro. Verkar dock som att skolorna börjat stävja detta, vilket är på tiden.

      Radera
    5. @Unknown:

      Så var kommer du ifrån?

      @sandaleravplast.

      Ja, i de länder som presterar högst har skolan också väldigt hög prioritet hos föräldrarna. Här i Sverige etc har skolan väldigt låg prioritet - man åker hellre till Thailand, etc. Kan vara en slump, eller inte.

      Radera
    6. "Svenska elever är mest motiverade"? Hur mäter man motivation? Att någon säger sig vara beredd att jobba hårt...eller att hen faktiskt gör det?

      Grundproblemet tror jag är att allt för många (skolelever och vuxna) fastnat i myten en feelgood-tillvaro där inget får ta emot eller vara jobbigt, för då struntar man i det. Undantaget att bedriva träning på elitnivå för att genomföra marathon, Vasalopp, thriatlon etc

      Journalisten och författaren Amanda Ripley ställde sig ungefär samma frågor om det amerikanska skolsystemet och försökte besvara det genom att intervjua utbytesstudenter som varit ex. i Finland. De sista 3 min av den här klippet rekommenderas, http://youtu.be/-42hks_qvf0?t=14m50s

      OT så kan nog ett antal av bloggens läsare även vara intresserade av hennes andra bok "När det otänkbara händer"

      Radera
    7. Jag tänker osökt på Uppdrag Gransknings program om skolan, som sändes för några veckor sedan. Gymnasieeleverna låg med datorer i en mys-pys-hörna med kuddar. Rektorn tyckte att det var en bra idé, då det kan bli jobbigt för elever att sitta på en stol. Detta vara alltså op en attraktiv friskola, med nästan uteslutande svenska elever.

      Radera
  13. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  14. Varför överraskar detta?
    Sverige är på väg mot Afrikas/MÖ utvecklingsstadium.

    SvaraRadera
  15. Om vi nu är EU-medlemmar, och vi har en regering som påstår sig vara för valfrihet, kan vi inte för omväxlings skull nyttja medlemskapet till något positivt?

    Jag skulle helt enkelt vilja sätta mina barn i en skola som styrs helt av den finska läroplanen, samma undervisningsmaterial, läroplan, examination. Gärna att skolan kontrolleras av finnarna. Det tror jag skulle kunna rycka upp flumskolan här i Sverige.

    SvaraRadera
  16. Sveriges sjunkande skolresultat enligt PISA:
    Jag hade förutspått att Sverige skulle tappa i rankinglistan. Det har nog alla gjort som har analytisk förmåga och som har åtminstone ett öga öppet för observation. Vad annat är att vänta när vårt fina fosterland förstörs av toknyliberalism, antipatriotism, EU-vurm, globalism, multikulti och massinvandring från svårintegrerade och resurskrävande kulturer?

    Som ett resultat av massinvandringen var enligt SCB 2011 andelen utrikesfödda pojkar 15-24 år
    12,2 %, medan andelen inrikesfödda pojkar 15-24 med två inrikesfödda föräldrar var 71,0 %.

    De sjunkande svenska skolresultaten speglar i många fall den studiefientliga miljö och det hårdnande klimat, såsom en ökande frekvens av misshandelsfall, våldtäkter, självmord och självskadebeteende, som Sveriges ungdomar befinner sig i.

    Skolminister Björklund, vars fåniga nuna har gett har de dåliga svenska skolresultaten ett ansikte, saknar uppenbarligen sjukdomsinsikt och borde självfallet ofördröjligen avpolleteras från sin post.

    Lägg till detta Stridshingstens uttalande målsättning att, bl.a. via ROT, RUT och KROG, ersätta den högteknologiska industrinationen Sverige med det lågkvalificerade tjänstesamhället.

    Broderlandet Finland, som inte utmärker sig för toknyliberalism, antipatriotism, EU-vurm, globalism, multikulti och massinvandring lyckas självfallet mycket bättre än Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De allra bäst presterande elevernas kunskaper faller om möjligt brantast av alla. Vilket direkt motsäger att det har med invandring att göra.

      Radera
    2. Om skolväsendet måste ta hand om en stor kontingent svårintegrerade utrikesfödda elever, som inte har det västerländska bildningsidealet som sin högsta prioritet, kommer den allmänna studienivån anpassas därför, med andra ord sänkas, vilket även indirekt drabbar de duktiga eleverna. Förmodar jag.

      Radera
    3. Nej, du utgår från det eftersom du är folkhemsfundamentalist och anser att alla fel i Sverige beror på invandring.

      Vi är inte överraskade. I alla ämnen och frågor så är ditt enda svar invandring. Utan att ens göra någon analys av det hela.

      Radera
    4. Kan tilläggas att du skulle få låga poäng i skolan när du skriver "invandring" som svar på alla prov.

      Radera
    5. Aha, vi har alltså att göra med en icke-falsifierbar teori? Det finns inga fakta, siffror eller statistik som kan motbevisa ditt påstående oavsett om det gäller lägsta- eller högstanivån?

      Radera
    6. Sen Pisa 2000 har invandrare sänkt sina scores 12% mot svenskföddas 6%. Alltså faller det över hela spektrat.

      Andra socioekonomiska orsaker ligger så klart bakom en del av skillnaden mellan pursvensk och invandrare.

      Radera
    7. Klickar man på länken till PISA så kan man titta specifikt på invandrares prestation i respektive land och konstatera att bägge grupper faller. Invandrarna är som sagt så få att de inte påverkar medlet mer än på marginalen.

      Radera
    8. Förresten så var det en intressant debatt i SVT Forum, det öppna landet i norr, om man vill exempel på hur olika syn på integrationsarbetet man kan ha. Jasenko Selimovic vinner inte direkt på att vara med...

      http://www.svt.se/nyheter/svtforum/det-oppna-landet-i-norr

      Radera
    9. I PISA 2012 så är andelen med utländsk bakgrund 15%.

      Enligt rapporten så är skillnaden mellan utländsk bakgrund och infödda större i Sverige vilket beror på "..kan förklaras av att
      Sverige har en relativt sett stor flyktinginvandring. Att även skillnaden mellan
      infödda elever och elever med utländsk bakgrund födda i Sverige, och som alltså
      gått hela sin skoltid här, är så stor indikerar att den svenska skolan inte lyckas ge
      alla elever en fullgod utbildning."

      Sverige fortsätter bygga en etnisk underklass, uppenbarligen krävs mer resurser här.

      Radera
    10. Inte rasist men..
      "De allra bästa elevernas kunskaper faller mest vilket pekar ut annat än invandringen som.."

      Ibland råder jag dig jobba med logiken Cornucopia!

      Radera
    11. @Cornu 15:17
      "Vilket direkt motsäger att det har med invandring att göra."

      Hur kommer du till den slutsatsen, motivera!

      Förstår jag dig rätt, så anser du att om vi bara ökar invandringen från svårintegrerade kulturer än mer, så att andelen utrikesfödda skolelever ökar än mer, så skapas grundförutsättning för att svenska PISA-resultat förbättras?

      Jag skyller inte allt på invandringen. Jag tar inte upp invandringen i alla de kommentarer jag gör. Men jag har inte samma gullande inställning till den förda invandringspolitiken, som du och det politiska etablissemanget uppenbarligen har, och som i en europeisk jämförelse är extrem.

      Om den invandringspolitik, och invandring på de nivåer relaterat till invånarantalet, som förs i Sverige, skulle föras av en politiker i vilket annat land som helst i Europa, så skulle denne politiker tämligen omgående bli politiskt död. Jag, liksom Tysklands kansler Angela Merkel, Storbritanniens premiärminister David Cameron och f.d. Frankrikes president Nikolas Sarkozy, men i motsats till Sjuklövern och Cornucopia (uppenbarligen), anser att ”Multikulti” eller det mångkulturella samhället är ett förkastligt projekt.

      Radera
    12. Det är inte direkt långsökt att peka på den ökande mängden icke-nordiska elever i skolan som den enskilt största orsaken till de fallande skolresultaten. Det är inte så konstigt att det går sämre då elever från folkgrupper med en snittbegåvningsnivå påtagligt under ärkenötet Mona Sahlin ska samsas med svenska elever.

      Radera
    13. Utomeuropeisk invandring är en delförklarning, men inte hela sanningen eller enda orsaken. Ungefär som att hävda att bostadsbrist inte ens bidrar till prisuppgången.

      Om man inte förstår detta bör man undersöka resultat på kommunnivå (från relaterade studier, PISA kanske inte finns på kommunnivå?) och jämföra Södertälje och Vaxholm. Här blir orsakerna uppförstorade och de slätas sedan ut när man ser till Sverige som helhet.

      Det är ju befängt att tro att invandring inte skulle påverka resultatet, det finns ju inte oändliga resurser.

      Radera
    14. Jag håller inte med om att utomeuropéeisk invandring är en delförklaring till själva sakfrågan. De dåliga och ständigt sjunkande resultaten hos svenska elever beror inte på att resurser prioriteras på invandrare, det beror på att lärarna är för dåliga och detta har i sin tur orsakats av politiker och skolansvariga med en agenda. Denna agenda var och är, att den gamla skolan ska bort, och att man därför förändrat organisation och inlärningsmetoder. Vi har en regering och ett skolverk, som i detta nu arbetar för samma fortsättning av "flumskolan", med sin så kallade värdegrund där genusvetenskap och "allas lika värde" ingår. Kunskaperna har under årtioenden fått ge vika, och vi är inne i en självgående nedåtgående spiral.

      Ni som inte tror mig, var så goda att surfa in på olika skolors hemsidor. Där kan ni själva (förhoppningsvis) konstatera hur dåligt det är ställt med lärarnas och rektorernas kunskaper. Veckobrev, presentationer och info från rektor ligger ofta ute att läsa. Ni kommer att finna att otroligt många lärare i dag, inte kan skriva ens en kort presentation, på okonstlad korrekt svenska. Detta är etniska svenskar vi talar om, och inga invandrarlärare.

      Radera
    15. Tillägg: Förklaringen är alltså ett politiskt systemfel i utbildningsväsendet, precis som Cornucopia påpekar.

      Mångkulturen är också ett systemfel. dock en annan fråga.

      Radera
    16. Men hur kommer det sig att andra länder klarar sig bättre än sverige - i utlandet har dom ju utrikes födda till förbannelse ju!

      Radera
  17. Intressant att Sverige faller snabbast av alla länderna i matte och "science", och näst snabbast i läsförståelse. I inget annat land lutar det sluttande planet så mycket (eller inget land har varit på planet så länge kanske...)

    SvaraRadera
  18. Gissar att det är fria skolvalet som bidrar till sorteringen och förfallet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror jag inte, för Sverige har likt Norge och Finland lägst "Mellanskolvariation i matematikresultat (som andel av landets totala variation)" av alla länder i undersökningen. Vi har, trots möjligheten att välja, en jämn och låg nivå.

      Radera
  19. Varför skulle sakernas tillstånd bli så mycket bättre om staten tog över ansvaret för skolan från kommunerna? Det är fortfarande centralplanerad styrning och offentlig finansiering.

    /RD

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därför att skolan bara används som budgetregulator av kommunerna, och eftersom barnen ändå flyttar så skiter de högaktiningsfullt i om de blir bra utbildade eller ej.

      Får skolan i kommunen 10 MSEK i riktat statlig anslag i t ex "mattelyftet", så höjer kommunen hyrorna för skolorna med 10 MSEK och tar pengarna till att betala räntan på en ny sportarena istället.

      Radera
    2. Sedan säger jag bara "kommunalarbetare" vs "statstjänsteman".

      Radera
    3. Statlig betygssättning enbart genom centrala prov skulle åtminstone göra det svårare för enskilda skolor (eller grupper av skolor inom samma kommun, län etc) att dunka sig själva i ryggen och samtidigt lura i eleverna att de har bättre kunskaper än de i själva verket har.

      Förutsätter iofs att de centrala proven mäter riktig kunskap och inte flum. Samt att betygsskalorna sätts så att det inte räcker att lära sig hälften av kursinnehållet för att få högsta betyg.

      Radera
    4. @Cornu:
      Är du säker på att statstjänstemän är så mycket bättre än kommunalarbetare? Ger verkligen inte särskilt mycket för den förstnämnda gruppen nämligen som ofta har höga akademiska meriter men utan att kunna ett dyft om vad de har fördjupat sig inom.

      Radera
    5. @Cornu

      Med samma resonemang så borde även andra saker som socialtjänst, vård-skola-omsorg osv även föras över i statlig regi. Isf håller jag med - avskaffa kommun och landsting och låt staten styra upp det, det är ju ändå statens beslutande organ som bestämmer vad som är meningen att kommunerna skall göra.

      Radera
  20. Nu har inte jag läst rapporten utan endast detta blogg inlägg så har inte så bra koll på hur resultaten ska tolkas. Men om jag har förstått det hela rätt så har vi sämre skolresultat jämfört med andra länder. Detta kan ju betyda att andra länder har blivit bättre, inte nödvändigtvis att svenska skolan har blivit sämre. Detta spelar givetvis ingen roll om man funderar på Sveriges framtida konkurrenskraft men kan vara värt att fundera på när man diskutera lösningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tittar man på de som börjar på högskolan, och däremellan är för all del ett gymnasium, så förfasar sig lärarna över den kraftigt sjunkande kunskapsnivån.

      Så iaf för de som börjar på (teknisk) högskola går det att mäta upp en kraftig försämring genom att använda gamla tester och jämföra resultat.
      Och det borde väl gå att göra på samma sätt med de som går ut grundskolan.

      Radera
    2. Jag säger inte att du har varken rätt eller fel angående kunskaps nivån, jag är inte tillräckligt insatt för det. Och till viss del kan man givetvis jämföra kunskap mellan generationer, i alla fall inom de ämnen som inte har ändrat sig så mycket.

      Inget av detta va riktigt min poäng, utan jag undrade bara va för slutsatser man kan dra från just denna undersökningen. Säger den att svenska skolan har försämrat jämfört med tidigare år eller säger undersökningen att svenska skolan har blivit sämre jämfört med andra länder.

      Om skolan har blivit sämre jämfört med föregående år så borde vi kanske titta på vad vi gjorde då som vi inte gör nu. Om den däremot säger att vi har blivit sämre jämfört med andra länder så borde vi ju istället fokusera på vad andra länder gör som inte vi gör och inte hur den svenska skolan fungerade för.

      Radera
  21. Hur kan dra den slutsatsen?

    Om skolväsendet måste ta hand om en stor kontingent svårintegrerade utrikesfödda elever, som inte har det västerländska bildningsidealet som sin högsta prioritet, kommer den allmänna studienivån anpassas därför, med andra ord sänkas, vilket även indirekt drabbar de duktiga eleverna. Förmodar jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm inte att skolan även måste ta hand om en stor kontingent svårintegrerade inrikesfödda elever.

      Elever vars föräldrar:
      -Båda arbetar istället för att uppfostra barnen från det att barnet är ca ett år.
      -Ofta endast ser barnen på morgon och kväll och på helger, om de har tid mellan aktiviteterna och internetsurfandet.
      -Som inte har upplevt en sträng konkurrenssituation och därför inte förstår vikten av bildning.
      -Som knappt längre kan/orkar planera längre än till nästa löning.
      -Som har en strid mellan könen istället för att samarbeta och komplettera.

      Uppfostran är outsourcad till ett socialistiskt experiment, benämnd förskola, ett experiment med rötter i Sovjet och Nazityskland. Då och nu som ett försök att dana den nya människan, den som inte startar ett första världskrig. Föräldrar av i dag har dessutom själva ofta varit utsatta för detta experiment i sin barndom.

      Jag tror faktiskt att problemen ofta är värre för de (ickeexisterande) etniska svenska barnen än för många invandrargruppers barn. (Gillas det att säga att grupperna kan vara olika?)

      Men det är vad jag tror, grundat på mina iakttagelser.

      Radera
    2. Jag glömde.
      Föräldrar som tycker det är OK att tjäna hundra millar per år på att sparka boll men tror att om man gör det på en uppfinning eller genom sitt företag är man en utsugare och ond.

      Radera
    3. @kgb35 16:29
      ”Glöm inte att skolan även måste ta hand om en stor kontingent svårintegrerade inrikesfödda elever.”

      Nej, jag glömmer inte att det finns en svårintegrerad kontingent inrikesfödda elever. Och jag glömmer inte att det finns invandrarelever som lyckas väl i den svenska skolan. Men jag diskuterar inte på individnivå utan på nationell nivå.

      En kontingent med svårintegrerade inrikesfödda har funnits i alla tider, även då Sverige hade rykte om sig att ha en bra skola med goda studieresultat över lag. Storleken på den kontingenten och deras andel av det totala elevunderlaget, har nog tidigare genom åren varit tämligen konstant.

      Men då undervisning och lärande baseras på både muntlig och skriftlig kommunikation huvudsakligen på det svenska språket, så har kontingenten svårintegrerade inrikesfödda elever jämfört med kontingent svårintegrerade utrikesfödda elever, ett försteg att lyckas bättre i den svenska skolan. De kan generellt sett det svenska språket bättre.

      Och glöm inte att, andelen utrikesfödda elever i den svenska skolan troligen hela tiden växer som ett resultat av massinvandringen och de relativt låga fruktsamhetstalen bland ”etniska svenska”.

      En bekant till mig, som jobbade som högstadielärare i ett invandrartätt område i västra Stockholm, berättade hur några invandrarungdomar betedde sig som ”kungar” i skolan, dvs. de gjorde som de ville, spöade dem som misshagade dem i någon mening samt ägnade minimalt med tid år studier. I den mån dessa ”kungar” hade något ideal så var det inte det västerländska bildningsidealet. Runt dem spreds till den närmaste omgivningen en föga studieuppmuntrande miljö, som drabbade både inrikes- och utrikesfödda elever.

      Radera
  22. Nej, du utgår från det eftersom du är folkhemsfundamentalist och anser att alla fel i Sverige beror på invandring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Folkhemsfundamentalistisk hypotes: I förorten handlar det om att putta alla över det magiska "godkänt" och "gymnasiebehörig" och de som redan kan krypa, gå och kanske springa får klara sig själva.

      Radera
  23. Mer genusvetenskap och fler skateboardgymnasium kanske kan lösa det hela?

    Förresten så kränker du en hel generation genom att kalla dem obildade.

    SvaraRadera
  24. I dagens industris artikel i frågan kan man läsa:

    "Bara tre länder är nu sämre än Sverige på läsförståelse."


    När jag läste den meningen kom jag av någon outgrundlig anledning att tänka på Cornu.

    Finns det någon seriös utredning till varför det är som det är i skolan och med den fallande utbildningsnivån?

    En del verkar skylla på "privatisering". Men det verkar inte stämma så bra med erfarenheter från andra länder där privatskolor föredras framför offentliga. Och utexaminerade från privatskolor är mer attraktiva på arbetsmarknaden.

    Att som cornu skylla på lärarna är tveksamt. Vad säger att det skulle bli bättre om man plockade folk (som har högre löner) från t ex produktutveckling i industrin till lärarrollen. Och vad skulle man göra av lärarna (som cornu ser ned på)? Låta dom sköta produktutvecklingen i industrin? Det låter inte som det är rätt lösning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med sådana journalister, är det inte undra på att språkkunskaperna är i botten. De tänker ju för fan inte ens på vad de skriver, och begår därför en massa syftningsfel, som degraderar språket och därmed möjligheten för läsare att förstå.

      Hur kan ett land vara dåligt på läsförståelse? Och hur kan tre länder vara sämre på läsförståelse, än ett fjärde land? Länder kan inte läsa.

      Svaret blir antagligen: "-ja, men, du fattar väl vad jag menar?

      Och de som inte fattar då?

      Radera
    2. Skillnaden i andra länder är att deras privatskolors affärside är att erbjuda en så pass bra utbildning att folk väljer att betala för den. I Sverige handlar de flesta privatskolors affärsidè om hur man bäst skinnar staten på pengar.

      Innan friskolereformen var Sverige likt andra länder på den punkten. Ett gigantiskt systemfel.

      Radera
    3. Nu blandar du väl ihop privatskolor och friskolor? :)

      Radera
  25. Håller självklart med problemet att få mer kompetenta lärare.
    Men det är konstigt att skolans förfall bara skulle vara orsakat på individnivå. Är polisens fallande uppklaringsnivå orsakat av "sämre" poliser??
    eller sjukvårdens köer av sämre läkare?

    de strukturella problemen är huvudsaken och då är politikerna ansvariga.

    SvaraRadera
  26. Cornu: jag har viss insyn i kommunal ekonomi och känner inte alls igen det du skriver om skolan som budgetregulator. Källor på det?
    Dessutom skrattar folk inte alls åt svenska ingenjörer utomlands; vi har rykte om oss att vara självgående och samarbetsinriktade (vilket är bättre än ingenjörer som måste få detaljerade instruktioner om vad de förväntas göra).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi lever på gamla meriter.

      Alla kommuner är inte lika, men höjningar av skolhyror förekommer - de ska vara "marknadsmässiga", som det så fint heter - kommunen höjer internhyran på sina egna färdigbyggda skolor för att bostadspriserna i området stiger osv.

      Radera
    2. "Dessutom skrattar folk inte alls åt svenska ingenjörer utomlands; vi har rykte om oss att vara självgående och samarbetsinriktade"
      "(vilket är bättre än ingenjörer som måste få detaljerade instruktioner om vad de förväntas göra)."

      Jag hävdar att båda dessa utsagor ofta är fel:
      Den första kanske var mer sann förr.
      Den andra beror på situationen och uppdraget.

      Vilka är dina erfarenheter i ämnet?

      Radera
    3. Håller heller inte med om att svenska ingenjörer blir till åtlöje utomlands. De har allt sämre kunskaper men speglar inte detta de moderna behovet av en ingenjör? Man behöver ju inte kunna räkna ut något, det räcker med att googla och räcker inte detta finns alltid specialister att ta till. Alltså en återspegling av att ekonomin specialiseras och därmed effektiviseras?

      Radera
    4. Ok, låt så vara... Men i så fall är det framtiden för svenska "specialister" som man bör vara orolig inför.

      Radera
  27. Som svensk är det bara att hoppas på ett tredje världskrig där Sverige är "neutral", vilket av historien har visat sig vara en bra taktik för att bygga upp storföretag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snack, de fanns innan och byggdes upp i/av det liberala 1800-talssveriget och dess bildningskultur. Dvs i det förfolkhemska Sverige.

      Du har kanske läst för mycket politiskt styrd historia?

      Radera
  28. Först friskolor och resursskolor med övervinster (+70%!!) sedan detta. Min slutsats är att friskolereformen totalt kraschat Sveriges skolväsende till ett fromma för spekulanter och andra sociopater. De ansvariga politikerna har offrat våra barns framtid för att gynna profitörerna, varför?

    Jag behöver i alla fall inte oroa mig över att bli utkonkurrerad av yngre generationer på arbetsmarknaden, då de knappt kan läsa..!

    Tack Lars för att du, som vanligt, sätter fingret i ögat på samhället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var nog på väg utför redan innan friskolereformen, men det är helt klart så att friskolorna har fått det lutande planet att luta allt mer!

      Radera
  29. Kadaverdiciplin enligt den preussiska modellen är vad som måste till. Genusvetare, feminister och dylika syltryggar måste interneras. En stark nationell samhörighet måste främjas. Endast purgatorium av monumentala mått kan få Sverige åter på rätt spår.

    SvaraRadera
  30. Lite väl drastisk slutsats att sätta likhetstecken mellan matematik och innovation. Högpresterande matematiker tenderar inte att vara innovativa..

    SvaraRadera
  31. Kgb35: större delen av min umgängeskrets är civilingenjörer, varav sisådär hälften jobbat/jobbar utomlands, så jag vågar påstå att jag har bra koll.
    Cornu: ok, det kan vara så i vissa kommuner, men i flera andra är problemet snarare att hyrorna av politiska skäl knappt får höjas alls vilket gör att underhållet blir eftersatt när priset på el och vatten ökar eftersom hyran ska täcka både drift och underhåll.

    SvaraRadera
  32. Skolans förfall är helt enligt plan. Den stora massan bland de unga ska fostras till att bli lydiga konsumtionsmaskiner som utför enklare sysslor åtta timmar per dag för att tjäna ihop till räntan på sina krediter som de använder till att betala allt de köper.

    SvaraRadera
  33. Det finns två(tre) huvudorsaker till varför eleverna i svenska skolor presterar mycket sämre än förut.
    1. en allmänt dålig (socialistisk) inriktning på undervisningen som görs av inkompetenta lärare.
    2. se p1. med följande tillägg: pojkar har mycket svårare att ta till sig den usla undervisningen pga det oauktoritära ledarskapet. Det är pojkarna som historiskt sett stått för innovationerna inom teknikområdet och detta lär inte ändra sig då män av genetiska orsaker är mer intresserade av teknik än kvinnor.
    3. mängder av människor från lågpresterande kulturer har invandrat. Offer och bidragsmentaliteten i Sverige gör det dubbelt svårt för lågpresterande att gör bra resultat.

    Cornu vill inte se hela verkligheten vilket han visar i sin vridna sifferexerciser.

    Verkligheten folk (Göran Hägglund - man blir ju kallad nazist för att man tycker om en tavla som föreställer något) förstår förstås att det är det är undervisningen och massinvandringen från lågpresterande kulturer som är huvudorsakerna till katastrofen i skolan.

    SvaraRadera
  34. Intelligens får naturligtvis stort utslag i resultatet. Asiaterna ligger cirka 5 snäpp högre på IQ skalan än svenskarna och det beror nog mest på att de var tidigt ute med sin civilisation. Man kan då undra varför Grekland ligger på långt efter. Men det har nog en förklaring

    Svenskarna består kort sagt av uppkomna naturfolk och det var inte så länge sedan de knoppades av från träden. Fast dom är duktiga på att moralisera.

    Om man rent hypotetiskt kunde få en höjning av intelligensen så skulle naturresurserna bara sina fortare och komplexiteten bli olönsam fortare. Så att vara en dum svensk är kanske bara bra och något att vara stolt över. Kanske man ökar hållbarheten om man styr över de absolut dummaste till läraryrket.

    Prioriteras pengar fås nog högst välstånd. Prioriteras dumhet fås nog mest hållbarhet. Alla andra kombinationer blir bara sämre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Asiater ligger 5 poäng över vita amerikaner, men svenskar ligger 3-4 poäng över vita amerikaner.... "Vit" betyder i amerikanska sammanhang i princip någon som inte är svart, mexikan eller gul.

      Radera
    2. Siffrorna är osäkra om man kommer in på skillnader mellan olika vita. Det görs lite tester och forskning på området av politiska skäl. Intelligensen ökar dessutom för varje generation.

      Högst ovetenskapligt tycker jag det ser ut som om alla får ADHD. De hakar upp sig något visst. Tankarna om hållbarhet visar hur illa det är ställt där uppe. Förr var det brist på information och det fanns ett visst sökande. Idag kan inte folk ta till sig informationen och det är en form av autism.

      De fantiserar iväg med olika politiska teorier i diverse färger och det ena är dummare än det andra. Enligt en viktig demokratisk teori med tävlingar i ordlekar ska alla ta intryck av varandra för att det ska bli något vettigt och på detta sätt blir det ännu dummare.

      Radera
  35. Förskolelärarutbildningen är på fyra år, det är långt och borde leda till jättebra lärare.

    SvaraRadera
  36. Hur är PISA-resultatet möjligt? Vi har ju den mest utvecklade genuspedagogiken i världen!

    SvaraRadera
  37. Sen är det ju fint att frisör på gymnasiet har varit ett program med höga intagningspoäng. Känns som vettig investering för samhället...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där har vi ett lustigt systemfel. Men tycker du inte att det är viktigt med intelligenta frisörer? Tänk hur våra frisyrer skulle se ut annars :/

      Radera
  38. Intressant att se hur politikerna efter att PISA-resultatet blivit offentligt far runt som yra höns i media, från såväl regeringshåll och opposition. I och för sig mer av pajkastning än bra förslag. Tanken slog mig ändå att det borde finnas fler internationella utvärdringar av detta slag. Tänk er ett om försvarpolitik? Eller infrastruktur? Eller segregation? Eller....

    SvaraRadera
  39. Nedanstående citerades på många bloggar för något år sedan:

    "Det ryktas att det i svenska skolan har skett en försämring av standarden på matematikundervisningen. Nedan följer en skildring av matematikundervisningens snabba utveckling. Vi får följa hur ett räkneexempel förändrats under 30 år. På 1950-talet förekom följande uppgift i årskurs 6:
    1950 — En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställnings- kostnaderna är 4/5 av priset. Hur stor är vinsten uttryckt i kronor?
    Tio år senare (1960), efter att det visat sig att alltför många elever hade stora brister i bråkräkning, löd uppgiften, som nu flyttats upp till årskurs 7:
    1960 — En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställnings- kostnaderna är 16 kr. Var snäll och räkna ut vinsten.
    I början av 1970-talet var det så dags att införa mängdläran i svenska skolan (jag återkommer till detta senare). Alla matematikproblem fick omedelbart en ny och mer häftig formulering, eller vad sägs om följande (uppgiften hade nu flyttats till årskurs 9)?
    1970 — En bonde säljer en mängd potatis (A) för en mängd pengar (B). B är mängden av alla delar BE för vilka gäller; BE är en krona. I streckmängdform måste du för mängden B göra tjugo små streck [/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / /], ett för varje krona. Mängden av framställnings- kostnaderna (C) är sexton små streck [/ / / / / / / / / / / / / / / /]. Rita bilden av mängden C som en delmängd av mängden B och angiv resultatmängden (D), som ger svaret på frågan: Vad är kardinaltalet för vinstmängden?
    Så småningom övergavs mängdläran, efter att ha visat sig vara en total katastrof för hundratusentals ungdomar (när vi i Sverige började införa mängdläran, hade man i USA redan börjat överge den). Eftersom man ville att alla elever i skolan skulle vara behöriga för universitetsstudier, omformulerades nu uppgiften så att alla elever garanterat skulle klara den. Den flyttades också till årskurs 1 på gymnasiet för säkerhets skull.
    1980 — En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställnings- kostnaderna är 4/5 därav, vilket är 16 kr. Vinsten uppgår till 1/5, vilket är lika med 4 kr. Stryk under ordet "potatis" och diskutera för- och nackdelar med potatisodling med din bänkkamrat.
    — Jag tycker detta är ett utmärkt bevis på en riktig utveckling, påpekar Skolverkets expert på matematikens pedagogik, Pia Get. Vid en undersökning fann vi att många elever på gymnasiet klarade 1980 års uppgift, både att stryka under rätt ord och att klara den psykosociala samvaron med sina kamrater. Uppgiften är dock i svåraste laget för en del elever, och vi funderar på att i en kommande version redan i uppgiftens text stryka under ordet 'potatis', vilket kommer att ge eleverna mer tid för stimulerande kamratsamtal."

    Slutsats?
    Bått med betygen!



    SvaraRadera
    Svar
    1. I mitten på -90 talet var det mer som på 50-talet igen. Så det var väl där det peakade då.

      Radera
  40. Om vi utgår ifrån att fallet fortsätter, vad gör man för att sina ungar skall få en konkurrenskraftig utbildning? Tar familjen och flyttar innan dom blir för stora? Isåfall var? Finns det några svenska alternativ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finska österbotten.

      Radera
    2. Där det råder ständig lågkonjunktur och det finns flest deprimerade elever i världen? Låter som ett perfekt recept på att få lydiga barn med bra betyg, men kanske inte så mycket mer!

      Trist att det är så svårt med finska...

      Radera
    3. Ja finska skolan ser vi ju på som ett lysande exempel, och dom ligger fortfarande högt. Men trenden i Pisa är kraftigt fall även för Finland såg jag i en grafik i gammelmedia idag.

      Radera
  41. I skoldebatten sägs ofta att utbildning leder till jobb. Men det är lika lite självklart att bättre PISA-värden leder till bättre ekonomi som att bistånd leder till utveckling i Afrika. Det borde vara så tycker vi, men det är så mycket annat som spelar in och som är mycket viktigare i ett lands utveckling. I Asien diskuteras t.ex. den extrema utbildningsfokusens negativa effekt på demografin. Föräldrarna är så fokuserade på att få ett framgångsrikt barn att de hellre bara har ett barn och satsar allt på det. Något som har förödande effekter på landets ekonomi på sikt.

    Det verkar också finnas en del missuppfattningar om att det är skoleliten som skapar framtidens tillväxt. Så är det inte (längre). Framgångsrika entreprenörer är inte sällan medelmåttor i skolan.

    Jag har inget emot att man satsar på skolan eller att vi får bättre PISA-värden, men är det framtidens ekonomi och välfärd vi värnar om finns det åtskilligt annat vi kan göra som är betydligt enklare att åstadkomma och betydligt viktigare för framtiden än skolan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan lägga till två läsvärda länkar:

      http://www.nber.org/papers/w6393 om huruvida utbildning leder till tillväxt eller tvärtom (gissa...)

      http://www.tes.co.uk/article.aspx?storycode=6344672 om det låga vetenskapliga värdet av PISA-mätningarna.

      Radera
    2. En siffra är knappast hela svaret lika lite som jobb, entreprenörskap, ekonomi eller familj ensamt är en måttstock på ett bra liv.

      Men den samlade bilden är ganska klar.

      Radera
  42. Matematikundervisningen är på en skrämmande låg nivå jämfört med resten av världen ... och föräldrarna verkar tro att idrottande och andra aktiviteter är viktigare än övning och läxor ... har kört extra matematikundervisning med mina barn från 6 årsåldern ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul uppväxt, du kanske ska kolla på dagens avsnitt av Korrespondentern i svt. Finns säkert på play.

      Radera
    2. Allt handlar om att göra det kul och frivilligt. Att tvinga barn till extra matematik är nog inte så bra, men att blanda in matematik i vardagen och uppmärksamma barnen på matematiken runt om oss.

      Radera
    3. Albert Einstein: Om du vill att ditt barn ska bli smart, läs för det, om du vill att ditt barn ska bli ännu smartare, läs ännu mer för det.

      Radera
  43. Det som en genomsnittlig civilingenjör nu behöver ca 5 år för att klara det gjorde en genomsnittlig gymnasieingenjör på ca 3 år för 20 år sedan. Dvs. att bli produktiv på jobbet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fattar inte vad du snackar om, de ny-exade ingenjörer vi anställer blir produktiva på 3-6 månader.

      Radera
  44. Efter att ha arbetat nästan 10 år med utbildning av civilingenjörer kan jag konstatera att kunskapsnivån i kärnämnen som matte och programmering är förbluffande låg och blir sämre. De flesta studenterna kommer förmodligen aldrig utföra något kvalificerat ingenjörsjobb heller. Allt för många ingenjörer verkar överlag harva omkring på olika företag och göra lågeffektivt arbete och allt för många högpresterande ingenjörer verkar hamna på visserligen inkomstbringande men ur samhällsperspektiv meningslösa jobb. Det är sorgligt att se. Men kanske lyckas ändå ett tillräckligt antal ta sig ur utbildningen med värdighet samt hamna på en samhällsnyttig position. De som håller en hög nivå är trots förutsättningarna mycket dugliga.

    Sedan vill vi väl inte bli som asiaterna heller även om de står sig väl i internationella jämförelser. Deras utbildningssystem är människofientliga och motverkar riktig bildning. De producerar människor som visserligen kan prestera bra i olika tester men de saknar ofta kreativitet och djupare insikt, egenskaper som såklart är ovärderliga för matematiker/naturvetare och ingenjörer.

    Jag tror att vi har en övertro på betyg. Det finns verkligen stora problem med betyg. Mina egna erfarenheter från när jag själv pluggade i grundskola och gymnasium är att de flesta yr omkring och försöker göra så goda resultat som möjligt på skrivningar istället för att ta det lugnt, sätta sig ner och på allvar lära sig något, förstå samband och begrepp. Otroligt nog krävs det inte sällan mindre tid att göra det sistnämnda och framför allt är det oändligt mycket roligare. Tyvärr upptäcker ju nästan ingen det. Man skulle kunna ha inträdesprov till högskolan istället för betygsbaserad antagning. Då snackar vi inte bara om ett högskoleprov utan ett prov som även innehåller mer betydande ämneskunskaper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra reflektion om betygshetsen. Varför inte göra det enkelt för alla inblandade och ta ifrån lärarna betygsbördan? Då är det ju meningslöst att gå dit om man inte vill lära sig och betygssättningen sköts lätt genom centrala prov med 100% rättvisa! Effektivt, neutralt och framför allt så hamnar all lärarnas tid på (just det) LÄRANDET!

      Radera
    2. Endast några procent av lärarstuderande läser en dagstidning-lägst av alla studerande.
      En del av de antagna presterade sämre än en pilkastande apa på högskoleprovet.
      När jag gick (har slutat) på föräldramöten beklagde sig flera föräldrar över att barnen inte hann med läxor då de sportade flera gg i veckan.
      Ett par föräldrar ifrågasatte vitsen med läxor överhuvudtaget.
      Undrar vi verkligen varför?
      Nej, jag bor inte i nåt getto utan i medelklassens högborg, Täby.

      Radera
    3. Ja. Låt fokus vara på vad man de facto lärt sig och behärskar. Betygen är (fortfarande) alldeles för godtyckliga och hetsen alltför stor. Enda haken är väl att det är på tok för sent att inse att ens kunskaper är skrala när man redan gått ut skolan och vill komma in på en högre utbildning med intagningprov... Därför behövs återkommande centrala "prov" under hela skoltiden.

      Radera
    4. Poängen med läxor, ja?

      Har också hört föräldrar beklaga sig åtskilliga gånger över de många läxorna. Många tycks anse att läxor endast är sådant man inte hunnit med i skolan, och om bara skolan "gjorde sitt" skulle de inte behövas.

      Jag ser läxor på ett helt annat sätt. Det är ungarnas första träning i självständigt arbete; erhåll en uppgift som ska redovisas vid en given tidpunkt, planera och genomför arbetet på egen hand. Kanske att jag är ensam om denna uppfattning?

      Radera
    5. Resten av världen har läxor ... resten av världen har betyg .. resten av världen tror inte att idrottande 5 ggr i veckan är det finaste som finns ...

      Radera
    6. Det jag blev mest chockad över när jag började på högskola var den oerhört låga kvaliteten på utbildare. Vår lärare i Analys och Linjär algebra hade gått direkt från gymnasiet via högskoleingenjörsutbildningen till att undervisa i kurserna. Han hade hållit på i över 20 år men var ändå sämre på att engagera och stimulera oss studenter än någon lärare jag mött.

      Flera av de andra lärarna vi hade i matematik hade doktorerat men var ändå skrämmande dåliga. Jag tror inte speciellt mycket på att akademiska meriter gör att en lärare blir bättre på att undervisa... enligt min erfarenhet är det snarare tvärt om!

      Ang. läxor finns det inte någon forskning som stödjer påståendet att läxor stödjer lärandet. Snarare är det tvärt om just eftersom föräldrarna inte har tid att hjälpa barnen, hjälper de barnen för mycket och i princip gör deras läxor eller saknar förmågan och lär barnen fel saker.

      Radera
    7. Ett specifikt inträdesprov per utbildning hade nog ökat antalet som valde att studera vidare, att traggla igenom flera år på komvux med tillhörande studielån avskräcker nog ett flertal. Att man saknar studiemotivation under gymnasietiden bör inte likt idag leda till att man under resten av livet stängs ute från högre studier. Ett mer flexibelt individanpassat system behövs, alla mognar inte lika snabbt.

      Radera
  45. Dom partier som är för kommunaliseringen: Moderaterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet.
    Partier som är för förstatligande: Folkpartiet och Vänsterpartiet.

    För övrigt så förstår jag inte alla som pratar om socialistiska lärare. Folkpartiet har ju varit det största partiet för lärare, dock så har det fallit mycket sedan Majoren blev utbildningsminister. Han har lika stor kunskap om skolväsendet som Lööf har om näringslivet.

    SvaraRadera
  46. Cornu, att invandringen inte påverkar stämmer helt enkelt inte. Ju fler resurssvaga elever som finns i systemet desto mer resurser måste allokeras till de svagare områdena.

    Ta Stockholms kommun som exempel där en elev i Äppelviken Bromma har ca hälften så stor skolpeng som en elev i invandrartäta Rågsved. De högpresterande eleverna blir sittande med låg lärartäthet i klasser på upp till 30 elever i lågstadiet. Om vi inte hela tiden envisades med att öka antalet utländska elever med språkproblem, grava sociala problem, mycket låg utbildningsnivå hos föräldrarna så skulle mer resurser bli kvar till elever födda inom landet.

    Info kring detta finns att hitta på Lotta Edholms blogg http://lottaedholm.wordpress.com/

    Utöver detta har skolan självklart många andra enorma problem att tackla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Studier visar att lärartätheten inte nödvändigtvis behöver göra att prestationerna sjunker. Men visst, man får kanske fundera över vilken skola vi vill ha. Ska den vara rättvis på så sätt att alla ska lära sig så mycket som möjligt med samma peng, eller ska vi satsa mer på en grupp på bekostnad av den andra.

      Frågan är vad som är bäst för tillväxt och demokrati? Jag tror att det är bättre att satsa lite extra på de svagaste..

      Radera
    2. Visst kan det vara både rättvist och ur ett samhällsperspektiv bra att satsa lite mer på de svagaste. Men det kan aldrig vara varken smart eller rättvist att satsa på att ta in stora grupper av utländska elever som kostar mycket mer pengar per elev än infödda och ändå får mycket sämre resultat.

      Den politiken leder ju mot fullständig katastrof på flera sätt, men det verkar vara omöjligt för de flesta att ta till sig detta.

      Radera
  47. Bara för att vara näsvis så ska jag påpeka att du nog har missförstått uttrycket "sluttande planet. Det är nämligen inte en beskrivelse av att någon faktiskt är på glid i en metaforisk utförsbacke, men en etikett på den argumentationsteknik som du själv ofta använder, inte minst i detta inlägget: "om det fortsätter i samma riktning som nu så kommer det till slut att bli absurt illa och därför kan vi absolut inte acceptera dagens halvdåliga situation" - det sluttande planets argumentationsteknik.

    SvaraRadera
  48. Frågan är inte huruvida vi har spjutspetsar eller inte det verkliga problemet är att geografisk lokalisering får allt mindre betydelse. Du kanske hört talas om globalisering, internet cybergrupper etc.

    Om en "spjutspets" kommer på något i låt säga Göteborg så finns det ingen större anledning till att det ger jobb just där.

    SvaraRadera
  49. Skolresultaten är knappast ett isolerat fenomen i samhället. Den här bloggen har skrivit flera gånger om hur byggkvaliten försämras, man satsar på snygg yta istället för bra kvalitet helt igenom. Vi har historiens mest avancerade tåg, men dom klarar varken kyla eller värme. Vi ser på korta youtube-klipp (helst roliga) istället för att läsa en bok osv osv.

    Dagens samhälle premierar helt enkelt yta, snabb tillfredsställelse och kvantitet, inte djup förståelse och kvalitet. Det märker barnen i ung ålder och anpassar sig, som barn alltid gör av biologiska orsaker.

    Som man bäddar får man ligga helt enkelt...

    SvaraRadera
  50. Så som skolan är uppbyggd kommer det aldrig bli människor av den nya generationen. Må låta som konspirationsteorier men det känns som om politikerna inte vill att vi ska bli smarta genom att gå i skolan.

    SvaraRadera
  51. Naturligtvis har Cornu inte en aning om vilket rykte svenska ingenjörer har utomlands eller hur de presterar, nya som gamla. Han sitter ju endast på sin bondgård och har inte arbetat i ett ingenjörstungt internationellt företag på många år (om ens någonsin?). Precis som han beskyller folkhemsfundamentalisterna för att bara tycka utan bevis, så är det precis det han gör angående ingenjörer också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sedan 2007 har den svenska industriproduktionen minskat 19 procent och per capita 22 procent. Kurvan pekar stadigt ner och det är naturligtvis ett strukturellt fenomen, som till stor del beror på ingenjörer och annan personal. Ytterst få länder har minskat så mycket. Exempelvis är motsvarande minskning i USA 1 respektive 5 procent. Där är den på väg upp. Här är den på väg ner.

      http://www.scb.se/Statistik/NV/NV0402/2013M08/NV0402_2013M08_DI_03_SV.gif

      http://research.stlouisfed.org/fred2/graph/?id=INDPRO

      De svenska ungarna blir bara och dummare och det beror naturligtvis främst på föräldrarna. Svenskarna är hjärntvättade och tror att dom ligger bra till. Nu har gått så långt att det är bäst att lägga ner matematiken och prioritera praktiska kunskaper och utbildning för en mycket lägre komplexitet, i den mån det går.

      Ett bra sätt att upptäcka vilken utbildning som behövs fås om man isolerar en kommun från omvärlden och ser hur många som klarar sig och hur dom får det. De kunskaper som finns i bland annat matematik i de redan utbildade räcker fram till kollapsen. Det är dumt att överutbilda och plötsligt stå med helt fel kompetens.

      Radera
  52. Bra Cornu!
    Lyssna på detta:
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5478733

    Måste säga att Jonas Sjöstedt för en gång skull verkligen är på rätt spår!
    Även om det känns främmande så överväger jag att rösta på honom i nästa val. Bara för att få slut på denna vansinneslek med skattepengarna!

    SvaraRadera
  53. Carin Jämtin har redan upplysts om hur PISA-rapporten bör användas i den fortsatta politiska kampen.

    http://svenerland.wordpress.com/

    SvaraRadera
  54. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  55. Att alla resurser läggs på underpresterande elever kan vara en av orsakerna. För att kunna driva och utveckla kunskapssamhället i framtiden krävs det att högpresterande elever får de medel och stöd som krävs för att stimulera och utveckla dem. Vi tycks inte acceptera skillnader i kunskapsnivå inom en klass, då är det bättre att alla är lika dåliga istället. Sverige, världens mest jämställda land!

    SvaraRadera
  56. http://cornucopia.cornubot.se/2013/07/ingen-vill-bli-larare-i-matematik.html

    SvaraRadera
  57. Moventia:
    Jag tror inte orsaken till fallet i PISA-undersökningen går att hitta i skolan. Det ligger på en helt annan metanivå. Den svenska kulturen är i förfall. Och då menar jag inte invandringen. Utan att världens modernaste land gått vilse i pannkakan. Vi föraktar historien och hakar på vilken modern trend som helst. Sätter våra barn på överfulla daghem som bara de allra starkaste klarar utan att få men i en försämrad personlighetsutveckling. Föräldrarna tvingas till det för att klara hyran eller räntan för boendet. Vi har ingen känsla för det historiska arvet längre och att vi är en liten del i en länk som sträcker sig långt tillbaka. /Usch nu börjar jag låta som en SD-anhängare./Men det värsta är att vi slagit sönder storfamiljens betydelse och länge förlitat oss på att det allmänna ska fungera som skyddsnät. Vilket lett till ett generellt förakt för svaghet och en tro att lilla jag alltid klarar mig hur jag än uppträder. Min uppräkning av saker som utvecklats fel kan bli lång men jag slutar här.

    SvaraRadera
  58. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  59. Man blir bra på det man satsar på. I den svenska skolan är tex genustänk, antirasism och principen om att alla elever ska få samma möjligheter oberoende av hur de själva beter sig viktigare än att lära ut så mycket som möjligt till så många som möjligt. Då kommer vi ju inte mirakulöst bli bäst i världen på något som inte är högsta prio. Dock tror jag inte skolans förfall är det som kommer göra oss fattiga. Det är en urholkning av ansvars- och arbetsmoralskulturen som är det farliga

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...