Cornucopia?

2013-11-22 10:01

Vi har ingen bostadsbubbla - landräntan har återställts

Under frågestunden efter gårdagens föreläsning i Föreningen Heimdals källlokal fick jag en fråga, som på ett välmotiverat sätt menade att vi inte har en bostadsbubbla. Det handlar istället om att forna tiders utsugande landränta har återställts och att 1900-talets mycket billiga boende var det som var annorlunda och ordningen nu är återställd till det som tidigare gällt i hundratals år - markägaren tar ut maximalt betalt för boendet.


Jag kunde faktiskt inte finna något fel med resonemanget. Det är alltså inte annorlunda nu, utan det var 1900-talet som var annorlunda.

Med urbaniseringen under 1900-talet så blev boendet billigt, när tidigare hjon, torpare, backstugesittare och marklösa bönder, övergav sina jordbruk och flyttade in till städerna. Innan dess såg markägaren alltid till att höja landräntan så att ofria bönder fick betala allt de producerade, utom det de behövde för att överleva.

Nu kan man med nedläggningen av svenskt jordbruk och den samlade, medvetna och organiserade avvecklingen av landsbygden konstatera att cirkeln är sluten. Nu bor alla i staden. Endast 2.8% av svenskarna äger sitt boende skuldfritt och är att jämföra med forna tiders fria markägande bönder. Resten är hjon.

72.7% av svenskarna har sitt boende pantsatt hos banken (resten hyr, undantaget 2.8%-markägareliten) och den nya markägaren är alltså pantägaren banken, även om det rent formellt kanske står något annat på lagfart eller någon annan än banken är medlem i bostadsrättsföreningen.

Genom att blåsa upp bostadspriserna till bristningsgränsen för vad folk har råd att betala i ränta, speciellt när räntan framöver kommer höjas, är den ofria bondeklassen och hjonen återinförd. Nu är de istället tjänstemannahjon i våra städer, som istället för att slava på fälten för att betala markägarens landränta nu slavar på sina kontor för att betala pantägarens bolåneränta.

Ordningen är återställd. Vi har ingen bostadsbubbla. Nu väntar vi bara på att pantägaren ska höja räntan för att ta alla frukter av ränteslavarnas inkomster, trots allt säger de alla att de klarade 6 -8% ränta när pantägaren beviljade bolånet. Kvar kommer de ofria tjänstemannahjonen naturligtvis ha över inkomst till det allra nödvändigaste - sjutton kanaler på TV:n, Facebook, latte, surdegsbrödfrukost, fredagsmys och parmiddag på lördagar.

Nu kan man förstås kasta av sig sina bojor, precis som hjonen gjorde under urbaniseringsvågen. Man kan nämligen flytta ut på landet, ruralisera, och skaffa sig ett billigt boende som du som fri äger själv och inte ägs av pantägaren. Så kan du använda dina inkomster till något annat än göda bankanställda med bonus.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

74 kommentarer:

  1. Intressant omsvängning i analysen! Ett mycket gott skäl för att läsa Cornucopia är att bloggägaren är klart benägen att vända riktning på oväntade sätt. Nu kanske du också finner skäl att skriva en del om landskatt, som jag själv än så länge vet föga om. Gärna också något om risken för att ägandet till bostäderna vid en valutakrasch kan övergå helt och hållet till låneinstituten som gett bostadslånen, eftersom man äger bostaden först när man betalat sista kronan. Vilket man för övrigt aldrig heller gör som medlem i en bostadsrättsförening som fortfarande har lån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det inte det som är det sorgliga, banken äger bostaden och dig för evärdelig tid.
      Kanske ska addera ordet livegen till landräntedebatten?

      Radera
    2. Nu har vi väl egentligen inte haft livegenskap per se i Sverige? Livegenskap innebär dock att du inte får flytta utan att markägaren godkänner det, och frågan blir om du av banken tillåts sälja din bostad och ta nya lån (=flytta) om din skuld är över pantvärdet? Trots allt måste du få nya lån från en pantägare för att kunna flytta någonstans nu när man avvecklat hyreshusen. Så kanske är man livegen också och inte bara tjänstemannahjon?

      Radera
    3. Det där är jävligt snårigt, man fick t ex inte dela marken mellan arvingarna hur som. Sen fick man inte resa hur som helst eller sälja sina produkter för långt borta även om man fick ett bättre pris och en massa annat sånt som formellt inte utgjorde livegenskap, men som i praktiken nog liknade det.

      Den mark som var mest oantastlig från kronan och frälset - den s k odalmarken - kunde inte heller säljas eftersom den tillhörde ätten och inte en enskild person. Därför är det festligt när ultraliberalerna kommer och yrar om sin självklara äganderätt, som är en helt modern konstruktion.

      Radera
    4. Begrepptr nyfeodalism har setts i kommentarsfälten på denna blogg förut. Jag hade aldrig hört talas om det förut men efter ett par minuters fokuserat googlande hittar man en intressant, om än lite obskyr och inte så lite radikalvänstrig, teori som, om jag nu hajjar rätt, går ut på att när det offentliga våldsmonopolet privatiseras får vi ny feodalism. Det ligger ju lite i linje med teorin ovan om man så säger...samt i mardrömsbilden nedan (alltså inte de raska gossarna och flickorna i grönt som står vackert uppställda utan den samlade bilden av ett fullständigt skandalöst impotent försvar).

      Nulli secundus

      Nulli secundus

      Radera
    5. Den praktiska skillnaden mellan socialism och envälde/feodalism är hårfin.

      Radera
    6. Praktiska skillnaden mellan alla styrelseskick är hårfin eller ljusår, beroende på vem man frågar.

      Frågar du Carl Schmitt tyckte han att politiken var ett pluriversum, det fanns nästan inga naturlagar i politiken som gjorde att man objektivt kunde jämföra styrelseskick x och y. Och då blir alla jämförelser meningslösa.

      Radera
    7. Jag ser snarare likheter mellan (ny)liberalism och feodalism. När världen styrs av multinationella företag och multimiljardärer har vi kommit nära feodalismen. Fattas bara att de skaffar sig egna arméer också, i takt med att de nationella försvaren läggs ner.

      Radera
    8. Kuckeliku, likheten med socialism är att det är ett ytterst fåtal som har monopol på bestämmandet. Precis som i enväldet, skillnaden är om detta fåtal heter kung eller partistyrelse.

      BD, delar man något tillräckligt många gånger har man inget kvar.

      Radera
  2. Håller med. Oväntad svängning.

    I tidigare inlägg angående bostadsbubblan och dess deltagare bolånetorskarna har det med all tydlighet av bloggägaren förklarats att det är ingen som tvingar BLT att bli skuldslavar. Med denna vändning var det alltså ingen som heller tvingade fattighjonen, torpare och backstugesittare att vara precis så utsugna som de bevisligen var. Eller?

    Att beskriva maktstrukturer och vinnare/förlorare inom dessa strukturer vore lite bättre och hederligare, enligt mig.

    Förväntar mig efter denna hundraåttiogradare inlägg om bla landskatt samt en utförligare beskrivning av dagens utsugare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man har kanske i allt för hög grad ett antropocentriskt aktörsperspektiv, eller vad man skall kalla det, om man antar att det alltid måste finnas någon människa bakom allting. Både långivare och låntagare torde kunna växa in i ett system utan att det egentligen valts av någon. Alla tvingas till att göra det som de gör. Ingen är ond. Bortsett från att en del är övergiriga förstås.

      Radera
    2. Svängningar förekommer enbart om man tror att allt jag skriver är mina egna personliga åsikter. Om man istället inte ser någon koppling mellan vad jag skriver och vad jag tycker, så behöver man inte hetsa upp sig över svängningar.

      En del tror ju till och med att jag stöder alla nyhetshändelser jag uppmärksammar.

      Radera
  3. Det fanns många hinder och skyldigheter för att hålla folk kvar i arrendeskap.

    Om det idag är så enkelt som att flytta ut på landet till ett billigare boende, så är ju parallellen till gamla tider inte särskilt bra.

    SvaraRadera
  4. Till viss del finns det ju kvar inom skånska jordbruket:
    http://www.lantbruk.com/lantbruk/fralsebonderna-och-greven-lyfts-fram-i-dokumentar

    SvaraRadera
  5. Skillnaden med det klassiska systemet är att nu är vasallernas marker mer fragmenterad. Frågan är ifall vasallerna utgör ett frälse, men det behöver de kanske inte göra ifall de inte ställer upp för kungen på annat sätt (men de kanske de gör och kanske är de frälse).

    Den lyckosamme skillnaden (eller likheten i vissa fall) är att en träl kan bli fri om denne anstränger sig för att bli det. Dessutom kan frihet gå i arv precis som träldom kan gå i arv. Även vasallskapet går i arv i den mån det är tillämpligt.

    De nya ständerna verkar bli banker, borgare och bönder (trälar ingår precis som tidigare inte i något stånd). Skillnaden är med andra ord att vi övergivit religionens betydelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, banker, tyckare (journalister, politiker och bloggare är det nya prästerskapet), friägare och sist lånehjon (borgare och bönder) är väl mer korrekta ständer.

      Radera
    2. Prästerskapet var ett frälse undantaget från skatt. Du har ju själv snackat om alla högbelånade BLT-journalister. Dålig parallell.

      Det blir fin demagogi och retorik av det här, frågan är väl om parallellen egentligen är särskilt relevant dock.

      Radera
    3. Tyckare har fortfarande monopol på vad som är rätt och fel och vilka som ska dömas till evigt helvete. Sedan kan man antagligen ofta förhandla till sig fördelar från bankeliten, men visst är många tyckare från lånehjonståndet. De är dock trots det finare än alla andra, förutom bankfolket.

      Radera
    4. Är det kassörskan i banken som är så fin?
      Eller ägarna till bankaktien?
      Eller VDn som dessa ägare utser?
      Eller är det mannen med tjock mage och fet cigarr?

      Radera
    5. Tycker mer att bankpersonal likar frälset, det är väl de om någon som kan få bra lånevillkor.

      Här kan jag förresten påminna om när Putin slängde en penna rakt i ansiktet på Oleg Deripaska. Det var en parallell som var mycket tydligare, ett ögonblick direkt från Rysslands medeltid, där Deripaska var en alltför hård och självsvåldig skatteuppbördsman och Putin var den välvillige tsaren som ingrep för att sänka skatten och ge allmogen lite mer pengar i börsen.

      Radera
    6. Jag ser framför mig hur en BLT står med mössan i hand och be om att få betala sin ränta för att därefter vördsamt inträda i sitt av banken ägda egna hem!
      Hela söder vimlar av BLT-gråa individer som släpar sig från fabrikernas ohäsosamma luft till hemmets vrå alltmedan tjocka direktören står utanför palatset och blänger!

      Radera
    7. @Cornu

      Skillnaden mellan borgare och bönder (de ofrälse stånden) är kanske inte så betydande då man tillerkänner alla de privillegier borgare hade över bönder.

      I min parallell är staten och dess politruker att likställa med kungen.

      Tyckare ånjuter inga privillegier som alltså bör inhysas i det stånd de tillhör om de nu gör det.

      @Ben Dover

      Nej, bankpersonalen är bara adelns tjänstefolk - de är precis som alla andra trälar i övrigt. Visst adelns tjänstefolk bor något flottare och får ha fina kläder till skillnad från simpla drängar och pigor, men i grund och botten så är de trälar.

      Radera
    8. Tillägg: vidare agerar ju staten och dess politruker som fons honorum genom att bevilja oktroj.

      Radera
    9. Tillägg till: frälset kan ju vara att bankerna inte behöver betala sin skatt - de behöver bara erkänna att de är skyldiga staten skatt...

      Radera
    10. En analys som jag säger utropar "ÄNTLIGEN!" efter att ha läst.

      Prästerskapet var bara undantagna "nationell" skatt, kyrkan hade så att säga sin egen ekonomi och sitt eget rättsväsende. (Märk att tionde motsvarade tio procent, en med dagens mått ganska låg avgift med tanke på vad man fick för den.)

      Adelsfrälsets skatt var att sätta upp en ryttare. En ganska hög skatt på sin tid. Det blev inte ärftligt i Sverige förrän på 1600-talet.

      Borgare är väl en kategori som är lika utraderad som självägande bönder i Sverige. Den motsvarade ju småhandlarna, som dött sotdöden i och med sossarnas och moderaternas älsklingar: köpcentra. Gången här har ju varit att bygga om Storgatan till gågata, krångla till det med parkering och enkelriktningar och sedan bygga ett köpcenter med gratis parkering och subventionerad infrastruktur. Fait accompli!

      En rik kapitalist är inget problem, barnen eller på sin höjd barnbarnen slösar bort pengarna, kvar blir till exempel Seatons kulle. Men en rik institution varar för i princip för evigt, om den har bra stadgar.

      Radera
    11. I övrigt tror jag det är en återgång till "normalsystemet" i en ändlig värld. "Det tillverkar inte mer jord som min kusin brukar säga."

      Radera
    12. Fast den där träldomen är ju knappast nämnvärd, om man kan ta sig ur den genom att sälja och flytta ut på landet.

      Radera
    13. @Ben Dover

      Det är dock inte alla system där träldom var ett permanent tillstånd omöjligt att komma ur. I vissa fall var det visserligen upp till ägarens välvilja, men i andra fall var frihet en rätt man kunde göra sig förtjänt av - det fanns t.ex. tidsbegränsad träldom, bibeln talar om att man måste frige sina trälar efter en tid osv.

      Helt enkelt är det frågan om att arbeta flitigt för att ta sig ur träldomen. Att flytta ut på landet och göra sig fri förutsätter nog också endel flit och disciplin.

      Radera
    14. Det står inget om flit och disciplin i inlägget.

      Det finns så klart också en grundläggande skillnad i att trälar köpte rättigheterna till sitt eget liv. Nu handlar resonemanget om rätten till en egendom man har satt i pant. Det är fortfarande en dålig parallell således, av det skälet och många andra.

      Radera
    15. @Ben Dover

      Det är väl inte så mycket rätten till egendomen som belyses utan det faktum att de stora massorna saknar den förmögenhet som krävs för att äga sitt boende - även om man skulle välja att leta upp ett billigt hus på landet.

      Att bygga upp en förmögenhet tillräcklig för att äga sitt boende är dock inom räckhåll, åtminstonde ifall man har någorlunda måttliga krav på standard. Det kräver dock för de flesta i praktiken att man arbetar ganska målmedvetet mot ett sånt mål.

      Det avsågs väl inte att man de jure skulle vara ofri på det sättet som trälar vara utan att man de fakto pga av att man gjort sig beroende av att antingen låna till sitt boende eller hyra det därmed även bundit upp sig att betala antingen till banken eller hyresvärden. Dessutom eftersom det är ett så grundläggande behov kommer folk nog göra det efter bästa förmåga även om det svider illa i plånboken.

      Radera
    16. Man blir inte de facto ofri som en träl för att man har skulder. Parallellen är därför usel.

      Radera
    17. @Ben Dover

      Om man skall dra alltför stora växlar på en parallell så kan det bli så...

      Radera
  6. Att vara satt i skuld.. ,börjar ett visdomsuttryck.
    Men vad är skuld?
    Om jag lånar till ett boende som jag annars inte hade haft råd med så använder jag en del av nuvärdet av mitt framtida arbete till att konsumera idag.
    Otåligt beteende som bör beivras?
    Eller en trygg inställning till framtiden?
    Läs en bok så får ni perspektiv!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min skuld växlas över till byggjobbarens lön som delas mellan konsum och kommunen.

      Någons utgift är min inkomst!

      Så rullar en nations ekonomi.

      Radera
    2. Kan fortsätta med dagens Sverige. Problem med låg tillväxt har vi kommit förbi genom att ge mer till dem som jobbar och ta in grupper som konsumerar . Detta har vi råd med genom exportöverskott som är större än Kinas(%). Hjulen snurrar och alla är nöjda utom en del miljövänner!

      Radera
    3. oppti,

      hur kommer det sig att Sverige tar in grupper som konsumerar (men som inte i nämnvärd utsträckning jobbar, antar jag)? Varför inte ge dem som redan bor här och är utan jobb pengarna så att de kan konsumera?

      Radera
  7. Jag har själv sålt "fina lägenheten i stan" och köpt hus långt bort, där det är billigare. Problemet som då uppstår är givetvis försörjningen. Lönerna är lägre där jag bor nu, och det finns inte lika många jobb som i storstaden. Pengarna jag förut betalade i ränta och amorteringar kan inte användas till annat, de finns helt enkelt inte kvar. En lite trist paradox för de som vill bli skuldfria egnahemsägare. Men det finns ju andra värden i livet än pengar och ekonomi.

    SvaraRadera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. "Man kan nämligen flytta ut på landet, ruralisera..."

    Jo, än så länge finns ju det valet, åtm. i teorin. Men när räntorna höjs och bostadspriserna sjunker, ja då har "fällan smällt igen" för alla högbelånade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sedan kommer jordskatten!

      Radera
  10. Mycket välfunnet betraktelsesätt.

    Jag skulle vilja slänga in en parallel till: Jordfrälset fick en gång sina privilegier mot att ställa krigsfolk vid behov.

    Dagens bankfrälse har sina privilegier därför att det finns en tro på att finansvärlden skall skapa evig fred.

    I båda fallen lyckades de ta över statsmakten, på 1600-talet jordfrälset när statsmakten ensidigt förde krigspolitik, idag Finansfrälset när statsmakten ensidigt för finanspolitik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lösningen på jordfrälsets infiltrtation bestod i indelningsväsendet, en decentraliserande, maktdistribuerande åtgärd för att ställa krigsfolk utan ett frälsefåtal.

      Decentraliserande, maktdistribuerande åtgärder ser jag också som lösningen på finansfrälsets infiltration. Med början i betalningssystemet.

      Radera
    2. Skriv ett gästinlägg om detta som C kan publicera!

      Radera
    3. Av en tanke får man inte ihop ett inlägg bara så där... ;-) Lite överlastad för tillfället.

      Radera
  11. En länk som kan vara intressant i sammanhanget om vad som i Sverige fick bägaren att rinna över till att flera skulle bo i ett "eget" hem.
    http://www.egnahemsagarna.se/egnahemsagarna/6.php

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja på tjugotalet föddes det tydligen fler Svenskar i USA än i Sverige, vilket kan ge en proportion på utvandringen.

      (På den tiden räknade fortfarande makthavarna med att det fanns etniska Svenskar, till skillnad från dagens makthavare i Sverige, som anser att det inte finns sådana. Intressant vore om någon ville dra upp detta i domstol som ett fall av trolöshet mothuvudman?)

      Radera
    2. Finn än idag fler svenskättlingar i USA än det bor folk i Sverige.

      Radera
    3. Matematik min käre Cornucopia!
      Än bör bytas mot redan-så du visar förståelsen av multi* kultur och potensen!
      Det kan vara kom *-plikation

      Radera
    4. Har du problem med potensen, oppti?

      Radera
    5. Jag blir orolig när du frågar-men nej!
      Matematik är ofta en förståelse av potensförhållanden.

      Radera
  12. Även om man ruraliserar så måste man betala skatterna och är fast i slaveriet. Den moderna jordräntan är trots allt frivillig.

    Det är tydligen svårt med konkreta förslag. Somliga vill beskatta jord och naturresurser och det är knappast någon lösning. Kollapsen kommer oavsett. Möjligen lite senare. Det enda man kan göra är att förbereda systemet i sig och det berör enormt många saker.

    Jag tror fortfarande på att ruralisera en kommun så att den blir helt isolerad från omvärlden och man ser hur många som klarar sig och hur de får det. Allt kan sedan skalas upp. Extremt förvisso, men mycket effektivt.

    Men befolkningen med sin ADHD kommer att bita sig fast.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Urban,
      är du seriös? Tror du verkligen att man skulle genomföra ditt tänkta experiment med att isolera en kommun? Om du tror att svenska politiker skulle göra något sådant i dagsläget så är du bra tokig. Hur tänker du?

      Radera
  13. Kul blogg idag. Är fortfarande hjon, men har bara lån motsvarande ett hus långt ut på landet. Villa och lantställe är var för sig idag värt mer och sedan finns aktier. Min tro är att det finns fler hjon som jag och vi kan på säg tre bankdagar bli mer än skuldfria.

    Tycker för övrigt att Midsommargryning var bra och ser fram mot nästa bok som jag bara läst några få sidor i. Gissar att det blir en lite långsammare katastrof i den.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. "vi kan på säg tre bankdagar bli mer än skuldfria."
      Problemet är bara det att dörren är för trång...
      Alla kan inte ta sig ut samtidigt.
      Du är en av alla de hundratusentals som leker "hela havet stormar".
      När musiken tystnar så finns där inte tillräckligt med stolar åt alla.

      Radera
    2. Du har rätt Alnusincana för de flesta, men belåningen här är bara drygt 1 miljon idag, så jag utgår från att jag hinner få en stol innan värdet på aktierna sänkts för mycket. Om alla betalningar stoppas eller kapital konfiskeras blir det med stor sannolikhet de som har betydligt högre belåning som ligger illa till.

      Har förberett mig för en kortare tillvaro utan ström och internet, som jag ser som betydligt mer drabbande och sannolikt. Värme vatten och kaffe räcker hela vintern. Toan klarar vi med vattenhink men borde nog köpa mer toapapper. Mat kan nog räcka hyfsat bekvämt någon månad och händer det nu kan jag plocka stora mängder fallfrukt i trädgården som mest fåglar idag nyttjar. Sedan blir det svårare innan växthuset kan ge hinkar med extra tidig potatis för växthuset behöver sol.

      Klarar du dig länge utan el i samhället när allt vatten slutar komma ur rören och toaletterna fylls?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  14. Landskatt vore ett utmärkt sätt att lite "demokratisera" t.ex boendet. Allt för att undvika att för mycket kapital(dvs kapitalägarna"), som idag, parkeras i markvärden. Skatten syftar alltså till att förhindra markspekulationer. Kapitalet behöver alltid en viloplats. Sedan staterna började låna pengar för att politikerna skall kunna sitta kvar vid makten(utan att betala tillbaka(Keynes)) kunde kapitalägarna få ett s.k riskfritt alternativ till parkering(hoarding). Centralbankssystemet från 1913(i USA) grundade sig på behovet att rädda banksystemet från implosion vid överspekulationer. Tyvärr hittade man senare på att statsskulderna är riskfria(efter WW2) vilket vi (sett)snart kommer att se var en illusion(politikerna är orsaken till det pga av deras maktbehov). När stater går i konkurs(säkerhet saknas för långivarna) faller banksystemet eftersom man medvetet bestämt att placering i statspapper är riskfritt. Hur kunde man vara så dumma? Centralbankerna har sedan 70-talet(80-) trott att de kunnat styra ekonomierna genom att styra räntan(monetaristerna). Märkligt eftersom de varken kan påverka hur kapitalet rör sig över gränserna och inte heller påverka hur kapitalet används. QE är bara ett sätt att förhindra s.k hoarding av kapital. Men det funkar inte heller som vi ser. Däremot kommer de att bita sin egen svans eftersom den låga räntan kommer att höja den långa räntan(s.k riskfri ränta fanns inte då räntan är för låg mht till risken). Och först då skapar man den efterlängtade inflationen. Men det fattar man inte! Den låga räntan skapar m.a.o. mark- och bostadsspekulation. Men även där når vi snart dess cykliska toppar när både dollar och långräntor stiger på allvar. Återstår att lämna dessa s.k säkra tillgångar och placera i aktier vilket är en process som delvis pågår idag. Centralbankernas enda hopp har varit att köpa tid i hopp om att den "vanliga" tillväxtcykeln återkommer. Men det gör den inte pga skulduppbyggnaden globalt(för mycket kapital producerat). I USA diskuteras en återgång till "landtax" istället för bostadsskatter. Synd bara att man först måste göra felen för att förstå konsekvenserna. Precis som inför/under The Great Depression var bankerna navet i spekulationerna. Och precis som då handlade det om en era av "ny ekonomi". Då en övergång från jordbruk till industri. Idag från industri till konsumtion och arbetskraftsarbitrage. Då gäller det att verkligen se till att utlånat kapital kan betalas tillbaka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finurliga med banksektorns problem ifall av statlig betalningsinställning är att problemet hamnar rakt i knät på fårket. Det är nämligen samma myndighet som skall betala tillbaks på oligationerna som skall garantera insättningar i de banker som inte fått betalt. Ibland undrar man ifall upplägget är väl genomtänkt.

      Radera
    2. Tja läser du lite onämnbara skrifter från förra sekelskiftet kan du misstänka att det är genomtänkt.

      Radera
    3. Anonym; Jovisst kan man undra! I grund och botten är det ett förtroende-spel. Men var i denna kedja uppstod förtroende-risken. Ett systemfel som makten inte vill se mht egenintresset(ett systemfel betecknas oftast som ett ansvar bortom den egna personen!). Okunskap ingår förstås även i problematiken eftersom egenintresset är mycket kortsiktigt till skillnad från allmänintresset som borde vara politikernas främsta intresse.

      När det gäller insättningsgarantierna så var de från början bara ett sätt att t.ex förhindra uttag under kriser. Nu inser man att "haircuts" blir nödvändiga(Europa) vilket bara är ett ytterligare steg mot kapitalflykt och högre räntor. Det finns ingen utväg. Bara instrument att fördröja konsekvenserna av dåliga beslut. Orsak och verkan.......(kan inte göras ogjorda). Problemet: För stora skulder nationellt=för stora tillgångar(skulder) i bankerna vilket är lika med för högt "leverage", dvs för lite eget kapital(Basel III räcker inte). Och bankerna får det svårt att minska sin exponering utan att tillgångsvärden faller och räntorna stiger. Det är en omöjlig ekvation. Utan s.k "demand-inflation" funar det inte heller på sikt. Vi sitter fast i stagflation = deflation + inflation(allt vi MÅSTE köpa).

      Radera
    4. @kgb35

      Vilka skrifter syftar du på? Varför är de onämnbara?

      Radera
    5. Därför att man kan inte ta upp dem som referens. Det bildliga bokbrännandet har kommit ganska långt i den före detta upplysningens västvärld. Har skrivit det förr, gamla böcker är bra att spara, då internethemsidor raderas ganska enkelt. (För bara tjugo år sedan arbetade en grupp i Lund på att "svartlista" Frans G Bengtsson, och hans verk för att han inte tog tillräckligt avstånd från Carl XII i sin bok om denne. Termen kom från inlägg i SvD. I praktiken är det verkställt, hur ofta hör dom om Frans G Bengtsson idag.)

      Radera
    6. @kgb35

      Du menar inte att du är rädd att någon skall komma och bränna dina böcker ifall du nämner dem? För övrigt så torde väl "svartlistning" av dig ske beroende på de åsikter du framför oavsett ifall du anger "svartlistad" källa eller inte?

      Är det någon bok av Frans G Bengtsson som avses eller? Kom igen nu! Så farligt är det inte att nämna att det blir "onämnbart"...

      Radera
    7. Äh, sök på internet efter gamla belackare av bankirer, banker och banksystem. Det finns det gott om. Se det som en reflektion på inledande kommentaren. Men det finns ju en anledning till att det då och då förbjuds att ta ränta genom historien, makten koncentreras.

      Men det pågående mentala "bokbrännandet" i världen är illa, med allt från glassnamn till julkalendern. Upplysningen och den frihet vi haft vittrar. Brukar exemplifiera med att min far hade en vän som åkte tvärs Sahara i en Duett (fysikprofessor i Lund vill jag minnas), det kan du och din fru nog inte göra idag.

      Radera
    8. Bokbränneri har viss släktskap med politikernas sätt att hantera den verklighet de skapat. Ta idén att införa transaktionsskatter(Tobin) för att de då tror att inga överspekulationer skulle ske. Rent nonsens eftersom hela idén från början med finansindustrin var att bl.a minska transaktionskostnaderna. Alltså ligger problemet någon annanstans. Men då närmar man sig politikernas egna beslut hur bankerna allokerar kapital. Skall bankerna få handla/spekulera med insättarnas pengar? Skall bankerna överhuvudtaget få gå in som motpart och bidra till intressekonflikter? Detta är grundproblemet. Men politikerna vill ha tillväxt för att kunna sitta kvar vid makten och därför är allt som glimmar guld, dvs allt som kortsiktigt bidrar till högre tillväxt och lägre ränta bra för deras maktpositioner. Och det är därför inte debatten förs öppet bland parlament och media. Alla skuldsatta sitter i deras båt....bra va! Man riskerar ett högt pris om man erkänner sina skapade systemfel. Maktförluster och stora ekonomiska problem. Men lugn bara. Det går inte att fly verkligheten. Frågan är bara vilka som kommer att skriva historieböckerna.

      Radera
    9. kgb35
      är "Lincoln money martyred" ett exempel på en sådan onämnbar bok?

      Radera
  15. Intressant inlägg med out-of-the box tänkande. Jag tycker dock att liknelsen haltar betänkligt. En bubbla innehåller ju inslag av spekulation som inte finns när markägaren ensidigt höjer arrendet/landräntan/whatever. En bubbla hålls vid liv eftersom man kan visa på en historisk uppgång där (behjälpligt) spekulanten förleder sig själv till att tro att riskerna med köpet och finansieringen till det är små jämfört med de värden som man hoppas kunna vinna genom sitt köp. Det är en helt annan mekanism igång här tycker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då handlar det väl om ett medgivande av att bostadsbubblan inte drivs så mycket av spekulation utan snarare av ett tvång att bo där arbetena finns, kosta vad det kosta vill. Vilket förvisso inte innebär att bostadspriserna måste fortsätta öka. Till sist blir folk i alla fall slavar under de stora räntorna som det blir på jättelånen. Och så återinförs kanske fastighetsskatten i form av landskatt, där mark i tätbefolkade områden blir väldigt dyr att äga också på grund av skatten. Sedan är bolånarna effektivt förslavade. Åtminstone så snart alltför många av dem försöker slinka ur fällan, så att bostadspriserna rasar. Då slår fällan igen.

      Radera
    2. @Kuckeliku

      Tesen var väl bland annat att man bor kosta vad det kosta vill och därmed kommer det också göra det. Som korrolarium följer att om räntan sjunker så stiger priset för att det skall kosta vad det kostar kan.

      Det är för övrigt inte rationellt att motivera en bubbla med greater fool teorin här eftersom man inte gör en vinst på försäljningen då man måste nyttja pengarna för att köpa likvärdig bostad och lånebehovet består. Dock så förekommer det att folk rationaliserar sitt agerande med att man får tillbaks pengarna när man säljer eller att man förväntar sig en vinst när man säljer - trots att det ändå bara är siffror som blippar förbi till nästa köp.

      Radera
  16. Den medeltida jordräntan hade sin logik. Utan att veta mycket om den är jag säker på detta. Det är lika dumt att jämföra dagens skuldslaveri med byggandet av Egyptens pyramider.

    Sedan år 2000 när naturresurserna började fördyras med en real kostnadsökning i årstakt cirka 5 procent kan man inte göra relevanta liknelser långt tillbaka i tiden. Den så kallade finanskrisen av detta kommer bara att rulla på och göra det värre och värre. Att ruralisera landet skulle naturligtvis ge en viss anpassning. Men det är ingenting mot vad som kommer.

    De chocker som sprids av kraftiga minskningar av världshandeln och tillförseln av bland annat bränslen och livsmedel blir värre än digerdöden. Då bara försvann folk och det blev snabbt bättre. Nu kommer välståndet att minska med 10 procent, 20 procent, 40 procent, 80 procent. . . De lokala kollapsen kan förväntas 2050.

    SvaraRadera
  17. Rent historiskt sätt var många herremän, godsägare under åtmindstone 1800 talet i Sverige svårt skuldsatta och många gods bytte ägare då. Även om armoden hos en skuldsatt godsägare inte kunde jämföras med den svältsituation som torpare och statare levde under.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att enskilda herremän sög ut pöbeln till förmån till större herremän (/banker) är knappast en förmildrande omständighet.

      En skatt som fångar in 100% av markhyran till en demokratisk offentlighet hade dock skapat rättvisa för alla, förutsatt att dess intäkter kvittade ut skatter på arbete och kapital, genom att neutralisera klassproblematiken som alltid uppstår om samhället tillåter privatiserad jordränta.

      Radera
  18. Bland de bästa inläggen på denna blogg. Vi jobbar på att få till en förening som vill adressera den problematik som dryftas i inlägget och lyfta fram den i ljuset. Jag kan bara applådera Cornucopia för sin insats i detta.

    www.landskatt.se skriver återkommande om den geoklassiska ekonomiska skolans tankar om hur markherreväldet kan avskaffas en gång för alla.


    Tack för ordet.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...