Bloomberg BusinessWeek har gjort en sammanställning av den totala skuldsättningen per capita i sjutton EU-länder och nämner även siffran för USA. Detta är inget nytt för bloggens läsare, då jag av och till gjort motsvarande sammanställning själv, men jag återger här Bloombergs resultat.


I själva verket är de sk PIIGS-länderna i botten var det gäller skuldsättning, undantaget Irland, som är i den absoluta tuppen med nästan 3 MSEK per capita i skuldsättning. En irländsk barnfamilj med två barn har alltså en belastning om 12 MSEK i skulder som de och samhället behöver betala. I kontrast har en motsvarande grekisk barnfamilj en belastning på ca 1 168 000:- SEK. Den amerikanska barnfamiljens andel av samhället skulder ligger på ca  1 280 000:- SEK
Totala skulder per capita i EU/EES och USA.
Data från Bloomberg Businessweek,
omräknat till SEK via USDSEK 6.32.
PIIGS-länder i mörkt. USA och Sverige i ljust

I kontrast är skuldsättningen i Sverige 707 296:- SEK per capita eller över 2.8 MSEK per barnfamilj.

Man ska komma ihåg att skuldkrisen i medelhavsländerna är en statsskuldkris, medan befolkningen, företagen och banksystemet inte är speciellt skuldsatta. Av just den anledningen är det sannolikare att ett irländskt eller brittiskt scenario är vad som kommer hända i Sverige när vår privata skuldbubbla och bostadsbubbla smäller. Likheterna med Storbritannien, som också har en egen valuta är antagligen störst.

Tyvärr är inte Island eller Danmark med i Bloombergs sammanställning. Danmark har visserligen en egen valuta, men den är peggad mot euron och den danska situationen blir alltså inte lika jämförbar med Sverige som fallet Storbritannien.

Oavsett så ska inte Pippi Långstrumpekonomins Sverige vifta med de röda flätorna och kalla sig världens starkaste ekonomi, med en kappsäck full med pengar. Vår skuldsättning per capita är mer än dubbelt så stor som både USA:s eller de skuldkrisande PIGS-medelhavsländerna.

Av den anledningen kan faktiskt ekonomierna i PIGS-länderna vända upp igen, även om statsskuldkriserna kommer hänga kvar. Men vi som tillhör de mer skuldsatta länderna har alltså ekonomier som tyngs under betydligt större skuldberg. Idag har vi låga räntor, men vad händer när räntorna sticker iväg?

Skicka en kommentar Blogger

  1. Man kan ju undra varför länder med låg skuld är de i mest kris, eller är det just detta som är tricket (hög skuld ingen kris just nu). Förvånande Schweiz ligger så högt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte billigt göra nya fina tunnlar eller vara landlocked.

      Radera
  2. Vore bra att även ta hänsyn till tillgångar per capita (för det är säkert inte nettoskuld som visas).

    SvaraRadera
  3. Ett normalt företag har ca 50% skuldsättning för att åstadkomma mer tillväxt på eget kapital.
    Fast de har ju en verksamhet som ger intäkter-vilket inte privata skuldtagare har eller?
    I SVD idag så drog någon slutsatsen att de höga priserna på boendet är en funktion av inflyttning och byggande. Har vi läst detta i denna blogg?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @oppti

      Hade man haft det som riktmärke i privatekonomin så hade mycket varit vunnet i många hushåll. NB att för ett företag så tillgodoräknas inte vinstökningar på fastigheter i bokföringen utan man skriver ner värdet på byggnaderna istället på 50år.

      Radera
  4. Systemfelet verkar inte vara beroende av mängden skuld per capita, det vore intressant att se mängden skuld per BNP, mängden skuld per BNP och capita samt mängden skuld per omsättningsfrekvens. Kanske något av de graferna visar varför PIIGS länderna kraschade.

    SvaraRadera
  5. Fast det där blir ju väldigt fel eftersom du inte tar hänsyn till att en Svensk har ungefär 175 % av inkomsten jämfört med en Portugis.

    Sveriges skuld är fortfarande oroväckande hög men jag tycker det är onödigt att salta jämförelsen lite extra.

    SvaraRadera
  6. Det skulle vara betydligt mer intressant att se total skuldsättning i förhållande till BNP per capita.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snabb beräkning med siffror ur artikeln + nominell BNP per capita från WIkipedias 2012-siffror. Alltså skuld dividerat med BNP.

      Belgien 2,9
      Finland 2,3
      Grekland 2,1
      Sverige 2,0
      Frankrike 2,0
      Tyskland 1,6
      Polen 1,4

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. Mer intressant vore kanske (nettoskuld/BNP)/capita samt (extern nettoskuld/BNP)/capita?

    SvaraRadera
  9. Den där jämförelsen är ju tämligen värdelös mellan olika länders invånare om man inte samtidigt redovisar vilka tillgångar som finns; eller är allting blancolån utan säkerheter? Jag anser nog fortfarande att Grekland/Spanien/Portugal/USA mfl är skitländer och Sverige är 100 ggr bättre :-)

    SvaraRadera
  10. Här är siffror Sverige vs USA ialla fall när det gäller skuldsättning som del av BNP.
    http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/09/02/den-svenska-tillvaxtmyten/

    USAs skulder 279% av BNP
    Sveriges skulder 490% av BNP (!)

    SvaraRadera
    Svar
    1. 490% av BNP är 17.5 biljoner kronor. I den siffran ingår t.ex. att dina pengar på banken är ett lån från dig till banken, koncernlån. pensionsförsäkringar m.m. Om man ska räkna så kan man ju lika gärna klämma till med typ 156851% vilket är alla aktier, obligationer, pengar m.m. dividerat med guldreserven.

      Radera
    2. Gjorde för skoj skull ett diagram över hur guldreserven m.m. utvecklas i relation till BNP. Ser nästan för stabilt ut för att vara sant. Köper Riksbanken guld regelbundet? Skulle vara intressant att räkna baklänges till hur mycket dom borde ha givet marknadspris, men jag orkar inte räkna mer idag.

      http://elato.se/imgdump/se_financial_base.png

      Radera
  11. Sakta i backarna, Bloomberg pratar om "external debt". Det är därför Italien m.fl. hamnar så lågt.

    Vid halvårsskiftet var Sveriges befolkning 9 555 893 personer och växelkursen 6.7136. Siffran man publicerar är 111 914 USD/capita vilket innebär 7180 miljarder SEK.

    Sveriges skulder till utlandet var samtidigt 10895 miljarder, varav 3543 miljarder är aktier och fonder, samt 251 miljarder "övrigt". Kvar blir 7101 miljarder i lån (banklån, obligationer, certifikat, derivat, koncernlån m.m.) vilket är ungefär Bloombergs siffra.

    Antar att dom räknade med växelkurs 6.6404 eller nått.

    Total skuldsättning (lån + allt annat) var 1469.6% vid samma tidpunkt.

    SvaraRadera

 
Top