Stormen Simone kom och gick och lÀmnade en del skador och mÄnga strömlösa efter sig. DÀremot kan man konstatera att klass 3-varningarna frÄn SMHI var överdrivna, och sÄ Àven klass 2-varningarna pÄ sina hÄll, Àven om man hade nÄgorlunda rÀtt i att det skulle bli storm. Detta vÀcker frÄgan om det Àr rÀtt eller fel att ropa vargen kommer och vem man ska skylla felaktiga ÄtgÀrder pÄ? Prognos- och varningslÀggaren SMHI, eller de som tar felaktiga beslut baserat pÄ SMHI?
Som mest ska 66 000 abonnenter varit utan ström, varav endast 1 000 utan fd Sydkrafts nÀt, numera E.Off. Fortum, Vattenfall och mindre nÀtleverantörer ska i stort sett varit skadefria.
Kollapsad carport i Kalmar-
omrÄdet, med 5000 solcellspaneler. Kalmar hade en klass 1-varning. LÀsarbild. |
Men de största skadorna var antagligen ekonomiska i form av att man framför allt i GöteborgsomrÄdet vidtog alldeles för kraftiga ÄtgÀrder mot nÄgot som bara visade sig vara en kuling. Bland annat ringde Göteborgs kommun runt till alla förÀldrar, som prompt fick hÀmta barn frÄn skolor, fritids och dagis i förtid. MÄnga affÀrer och arbetsplatser stÀngde ner, tÄg stÀlldes in mm.
Folk hörsammade alltsÄ ropet pÄ att vargen kommer och tog ÄtgÀrder. HÀr hittar man alltsÄ den stora kostnaden.
66 000 strömlösa Ă€r inte “mycket extremt vĂ€der vĂ€ntas som kan innebĂ€ra stor fara för allmĂ€nheten och mycket stora störningar i viktiga samhĂ€llsfunktioner”.
DÀrmed Àr inte sagt att enskilda individer och organisationer kan ha drabbats hÄrt, men detta innebÀr inte mycket stora störningar i viktiga samhÀllsfunktioner.
PÄ den positiva sidan Àr att mÄnga individer och organisationer skarpt har fÄtt öva krisberedskapsÄtgÀrder, vilket kanske Àr vÀrt kostnaden? Rutiner har pÄ sina hÄll visat sig fungera och viktiga erfarenheter kan ha dragits dÀr de inte fungerat perfekt.
Stormvarningen var korrekt för Halland och SkÄne, men för kraftig. Klass 3 var överdrivet kan man konstatera i efterhand. I BohuslÀn, VÀstergötland och Göteborg var varningarna helt Ät skogen.
SÄ vad tycker ni sjÀlva? RÀtt eller fel att ropa pÄ vargen?
Jag tycker sammantaget att det Àr rÀtt. Om inte annat ropar jag vargen kommer hela tiden. Det Àr endast genom att ropa om vargen som vi faktiskt kan ÄtgÀrda problem, men ingen tackar den proaktive som gör sÄ att problemen inte uppstÄr. Hellre peka ut ett problem, som dÀrmed motverkas och blir ett mindre eller inget problem, Àn att tiga och tro att saker ordnar sig sjÀlvt. Om inte annat fÄr man öva krisrutiner, som gör att man klarar den riktiga krisen bÀttre nÀr den vÀl kommer.
Om folk slutar lyssna pÄ varningarna för att SMHI ropat för ofta, sÄ Àr det deras eget fel, inte SMHI:s.
DÀremot Àr slutsatsen att man ska lyssna pÄ SMHI:s varningar, men komplettera med att titta pÄ YR:s prognoser. Visserligen anvÀnder man samma indata och samma simuleringsmodeller, men de olika resultaten beror, som en lÀsare pÄtalade, antagligen pÄ att man vÀger indata olika. SMHI:s modeller Àr helt enkelt inte lika bra som YR, vilket vi som anvÀnder t ex Vacker vÀders webtjÀnst upptÀckt sedan lÀnge, i smÄtt och stort.
JÀmför med den akuta finanskrisen. Ett fÄtal ropade att vargen kommer, ett fÄtal lyssnade pÄ varningarna och kunde Ätminstone rÀdda en del kapital. EfterÄt var förstÄs alla vÀldigt sjÀlvgoda oavsett hur de hade agerat och fÄ tackade de som tog ÄtgÀrder i förvÀg eller pekade ut vargen.
Ska vi fortsÀtta ropa vargen kommer? Eller ska vi tiga? Kommer du bry dig nÀsta gÄng SMHI varnar?
37 kommentarer
Problemet Ă€r inte att SMHI ropar varg nĂ€r deras prognoser visar att vargen kommer. Problemet Ă€r att deras prognoser Ă€r för dĂ„liga till att börja med. Det kĂ€nns som om de i stort sett alltid Ă€r sĂ€mre Ă€n sina norska och danska kollegor. Dessutom har de en tendens att radikalt Ă€ndra sig mycket oftare – om man t ex följer prognosen för helgvĂ€dret pĂ„ nĂ„gon viss ort under veckans gĂ„ng sĂ„ skiftar den ofta fullstĂ€ndigt, mellan hagel och drivis ena dagen och sol och smĂ„fĂ„glar nĂ€sta. SĂ„na vilda skiften ser man sĂ€llan hos YR eller DMI.
Om problemet Ă€r att SMHI har mindre pengar Ă€n sina motsvarigheter pĂ„ andra hĂ„ll, eller om det "bara" Ă€r frĂ„ga om inkompetens och dĂ„ligt utformade modeller, det fĂ„r vara osagt. Men det Ă€r i prognosernas kvalitet som problemet ligger, inte i hur de vĂ€ljer att varna pĂ„ grundval av dem. (Ăven om varning klass 1 för all del kĂ€nns ganska onödig.)
@Börjesson
Dock har DN undersökt saken och kommit fram till att SMHI alls inte Àr sÀmre Àn sina danska, norska eller finska kollegor. Det verkar som att det kanske "kÀnns" pÄ ett annat sÀtt Àn hur det verkligen förhÄller sig.
Sen sĂ„ Ă€r en prognos en prognos och en observation en observation. Om det haglar ute och det stĂ„r i gĂ„rdagen tidning att det skall vara soligt – sticker du ner och solar pĂ„ stranden dĂ„ eller stannar du hemma. Jag stannar nog hemma, men det verkar som det finns gott om folk som litar pĂ„ kartan nĂ€r inte kartan och verkligheten stĂ€mmer överens.
För det första Àr DN:s undersökning mindre intressant, tycker jag, dÄ den bara handlar om endygnsprognoser. à tminstone jag Àr mer intresserad av att fÄ nÄgot sÄ nÀr anstÀndig info om vÀdret ett par dygn i förvÀg. (För att t ex planera in en vandring eller annan utomhusaktivitet pÄ annan ort, kunna boka tÄgbiljetter och sÄ dÀr. Somliga av oss, bÀste Anonym, har ibland behov av en gnutta mer framförhÄllning Àn bara "ska jag gÄ till stranden nu, eller ska jag lÄta bli?".) I min personliga erfarenhet (vilket naturligtvis inte Àr tillrÀckligt underlag för en riktig bedömning) Àr YR och DMI överlÀgsna SMHI pÄ lÀngre prognoser.
För det andra visar artikeln att vad gÀller endygnsprognoser Àr SMHI bÀst i StockholmsomrÄdet, vilket sÀllan intresserar mig, medan dÀremot YR Àr bÀst pÄ att spÄ vÀder hÀr i Göteborg.
@Börjesson
Varningen gick vÀl ut i förrgÄr och dÄ Àr just endagsprognoser det relevanta. Naturligtvis sÄ Àr pricksÀkerheten sÀmre ju lÀngre fram i tiden prognosen Àr sÄ om man Àr missnöjd med pricksÀkerheten i varningar som utfÀrdas ett dygn i förvÀg sÄ Àr nog inte ÄtgÀrden att försöka att varna tidigare Àn sÄ.
Men som sagt folk hÀvdar att DMI Àr bÀttre Àn SMHI hÀr nere, men det verkar vara ganska tunnt med faktiska undersökningar om hur pricksÀkra prognoserna Àr och dÄ isht nÀr det gÀller sÄna hÀr saker som det Àr lönt att varna om.
Liknelsen med att gÄ till stranden Àr för att vissa tyckte att det var lÀge att vidta ÄtgÀrder baserat pÄ gÄrdagens prognos istÀllet för dagens observation. Sen kan det iofs vara kul att ha en prognos ifall man planerar nÄgot till helgen, men det förefaller vara lite av ett lyxproblem i jÀmförelse.
Varningarna höjdes till klass 3 bara timmar innan stormen skulle slÄ till, inklusive missarna i den norra delen, som bara blev en kuling. DÀr var SMHI rejÀlt fel ute bara timmar innan. Ju nÀrmare tidpunkten, desto mer felaktig blev prognosen för BohuslÀn, Göteborg, SjuhÀrad och vÀstra Jönköpings lÀn.
SÄ dÀr mellan tummen och pekfingret skulle jag tro att norrmÀnnen har bra mycket större resurser Àn SMHI. Jag tror jag skrev samma sak igÄr i en kommentar redan innan stormen svepte förbi.
Att det Àr sÄ har delvis historiska orsaker, norrmÀnnen lever mycket nÀrmare havet och har sÄ gjort sen fiske var huvudsysslan nr1 för kustborna, men det Àr ocksÄ en illustration till det lÄngsamma, gradvisa förfall vi ser i det hÀr landet. Ett förfall som döljs bakom kilometerlÄng politisk retorik och floskler, alternativt nya jobbskatteavdrag.
Ni som skriker högst över SMHIs kassa prognoser skriker antagligen högst angĂ„ende skattetrycket ocksĂ„… eller? Tokliberalerna raserar landet, och de flesta stĂ„r apatiska bredvid och tittar pĂ„ eller fattar helt enkelt inte kopplingen mellan utebliven samhĂ€llsviktig service och den dĂ€r extra hundringen i plĂ„nboken varje löning.
Tragiskt.
Förklaringen som en meteorolog gjorde var att de sÄg lÄgtrycket komma men kunde inte förutse dess bana.
Nu kom den i en nÄgot mer sydlig bana. Vi fÄr lÀra oss av USA dÀr hurricantrackers uppdaterar stormarna timme för timme för att fÄ mer exakta banor.
Men maken till mediauppmÀrksamhet har jag aldrig upplevt. LÀrorikt!
HallandsvÀderös 42 m/s (SV) lÀr ha satt sina spÄr pÄ den ön-naturskyddad som den Àr! Tur att vÀxtligheten dÀr Àr tuktad av vinden sen lÀnge.
Rapporter frÄn stugan visar att en hel del stora björkar fallit-vi som har fyllt vedförrÄdet.
Vem vill köpa björkved pÄ (fallen) rot?
En del av problemet kan vara att definitionen av klass 3 Àr lika över hela landet. PÄ vÀstkusten Àr man sannolikt van vid mera vind och SMHI varnar vÀl om jag förstÄtt det rÀtt klass 3 om de förvÀntar sig orkanstyrka i byarna. Detta Àr troligen en klockren varning för östkusen dÄ det sÀllan ens Àr storm i byarna in över land. Skulle det ex blÄsa 35m/s i byarna i Stockholm skulle det nog vara en klockren varning. Problemet Àr kanske att det Àr samma definition över hela landet.
Men jag ser inte hur SMHI i detta fall skulle lÄtit bli att varna i Göteborg nÀr deras prognoser sÀger sÄ dÄ det Àr just en PROGNOS. Alternativet Àr att man varnar i realtid sÄ blir det alltid rÀtt men gör det nÄgon nytta? Hela poÀngen med VARNINGEN Àr vÀl att den ska komma i förvÀg.
Det Àr Àven lÀtt att sÀga att yr Àr bÀst men statistiska undersökningar som Àr gjorda i efterhand visar att SMHI Àr bÀst pÄ vÀdret i Sverige.
Lite kÀllor:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/smhi-bast-pa-ratt-vader/
http://www.dn.se/nyheter/sverige/vadersajter-lyckas-bara-spa-ratt-varannan-gang/
Har sett fler men i alla undersökningar jag har sÀtt har faktiskt SMHI vunnit, men Àven hÀr kan det vara sÄ att det varierar i landet. Det skulle ju kunna vara sÄ att yr Àr bÀttre pÄ ex vÀstkusten.
Ăven hĂ€r pĂ„ vĂ€stkusten gĂ„r trĂ€d av nĂ€r det blĂ„ser för mycket osv. Det Ă€r nog inte sĂ„ mycket skillnad mellan olika landsdelar och pĂ„ flesta omrĂ„dena Ă€r nog husen byggda sĂ„ att man skall klara lite orkanbyar – dock kanske förberedelserna skiljer sig eftersom man kanske redan har vidtagit Ă„tgĂ€rder i omrĂ„den dĂ€r det blĂ„ser oftare. Beskrivningen pĂ„ varningsnivĂ„erna nĂ€r det gĂ€ller vind verkar följa beaufort-skalans beskrivningar och ger en ganska bra fingervisning om vilka problem man kan vĂ€nta sig.
De kan ju knappast detaljinstruera vilka förberedelser herr Jönsson skall vidta och vilka herr Svenskon skall vidta. Hur vĂ€dret utvecklar sig Ă€r förknippat med viss osĂ€kerhet sĂ„ det gĂ€ller som sagt att följa utvecklingen av vĂ€dret, kolla ifall det blir orkan eller bara hĂ„rd vind (realtidsobservationer av vĂ€dret skulle vara bra ibland – ibland Ă€r det dock svĂ„rt att bedöma ifall det Ă€r en gammal prognos av nuvarande vĂ€der eller faktiskt en observation).
+1.
Varken herr Jansson eller SMHI kan rimligen veta om luftledningarna till hans hus trillar ner vid 21 eller 36 m/s.
Det viktiga Àr att det kommer ut en varning i god tid, skulle den sen rÄka bli fel en klass upp eller ner sÄ mÄ det vÀl vara hÀnt.
@Ben Dover
Men Jansson vet ifall han har vĂ€rmeljus hemma ifall det skulle behövas. Har han inte det sĂ„ kan det vara lĂ€ge att köpa sĂ„dana nĂ€r varningen kommer – sitter ledningarna kvar sĂ„ har han iaf kanske vĂ€rmeljus hemma nĂ€sta gĂ„ng det varnas.
Mycket hĂ„rd vind beskriv som: "bryter mindre trĂ€d, taktegel blĂ„ser ned" och Ă€r vĂ€l inget som bör stĂ€lla till det för luftledningarna i nĂ„gon större omfattning, men shit happens. Jag skulle tro att det kan Ă„tgĂ€rdas ganska snabbt i det lĂ€get eftersom det bör vara enstaka problem, men man vet ju inte hur vĂ€l elbolaget har förberett sig – man fĂ„r alltid vara beredd att ta smĂ€llen ifall ens leverantörer fuckar upp Ă€ndĂ„.
TillÀgg:
Och som prognos sÄ Àr det ju mer risk att en prognos pÄ 36m/s resulterar i orkanstyrka Àn vid en prognos pÄ 21m/s. Man kan alltsÄ gissa att risken för problem Àr större ju högre klass det Àr.
Ja, prognosen gÀller en risk, dessutom beskriven för ett större geografiskt omrÄde Àn just Janssons hem. Just hemma hos Jansson (eller hemma hos hans elledning) kan det alltsÄ bli bÀttre eller sÀmre vÀder.
PoÀngen Àr att han inte kan veta exakt hur hÄrt det kommer att blÄsa hemma hos honom, eller exakt vilka effekter det kommer att fÄ. Det gÄr förmodligen inte heller att sÀga att risken Àr t ex 10 eller 30% för att han blir av med strömmen, eller hur lÀnge.
Det enda vettiga Àr dÀrför att förbereda sig för ett rimligt worst case.
Och dÄ spelar det kanske inte skitstor roll om varningen Àr klass 2 eller 3.
Ja, och siffrorna i sig hittade jag bara pÄ. 21 och 36 m/s kan sÄledes vara 37 och 43,56 istÀllet. PoÀngen Àr att man inte kan veta exakt hur ens egen relevanta infrastruktur stÄr sig mot ett uppskattat hot., knappt ens genom erfarenhet.
Dock bör man skilja pÄ individen och samhÀllet hÀr. Göteborgs kommun stÀngde ner verksamheten pga klass 3-varningen. Enorm skillnad mot om enskilda drabbas.
@Ben Dover
En intressant tanke Àr att en vÀlgjord prognos bör vara centrerad kring troliga utfallet. Det bör isf vara 50-50 ifall det blir bÀttre eller vÀrre. Sen Àr det ju vÀderleken som varnas för och inte konsekvenserna dÀrav.
Som en erfarenhet som Ă€r relevant Ă€r att bedöma ifall man kan köra bil pĂ„ ett rimligt sĂ€kert sĂ€tt. DĂ„ kan det göra skillnad pĂ„ 21m/s och 36m/s – varningen gör att man Ă€r beredd, men man bör ocksĂ„ observera vĂ€drets utveckling och kanske inte ge sig ut och köra nĂ€r det blĂ„ser som mest.
Mot strömavbrott Ă€r observationen enkel dock – nĂ€r lamporna slocknar sĂ„ har man nog ingen ström lĂ€ngre och dĂ„ kan det vara lĂ€ge att gĂ„ och lĂ€gga sig eller tĂ€nda lite levande ljus;)
@Cornu:
Ja, dÀrför bör individen och samhÀllet fÄ sina respektive rekommendationer, varningar och beslutsunderlag.
@Ann O Nym:
Ja, en vÀlgjord prognos kan centreras dÀromkring. Vilket innebÀr ett delikat problem om man bara har 3 klasser att dela in varningarna i.
Man varnar för bÄde vÀderleken och konsekvenserna dÀrav:
http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/Varningar/varning_definition.html#Klass3
"> 30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador pÄ skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning."
T ex "skador pÄ skog och byggnader" fÄr nog ses som en konsekvens, n'est pas?
Och dÀr har vi vÀl problemet. Herr Jansson har, som jag sa tidigare, inte kompetensen att avgöra hur en vindstyrka pÄ x eller y m/s i hans geografiska omrÄde pÄverkar just hans lilla landsvÀg, luftledning, hus, garage etc. Inte ens per erfarenhet, för ledningsgatan kan ha vuxit igen eller stolparna ruttnat sen förra stormen för nÄgra Är sedan.
Han kan heller inte skatta om "x m/s i omrÄdet kring SÀffle" verkligen innebÀr x m/s i hans lilla avkrok med sina specifika topografi, terrÀng, kÀnsliga/robusta infrastruktur etc.
Det enda rimliga – för en individ Ă„tminstone – torde dĂ€rför vara att skatta ett troligt worst case och agera dĂ€refter. Och med tanke pĂ„ alla lokala osĂ€kerheter ovan sĂ„ kanske det dĂ„ inte spelar jĂ€tteroll om varningen Ă€r klass 2 eller 3 för herr Jansson?
Ăr man en av de 1000 som blir av med strömmen sĂ„ Ă€r man det och blir inte lyckligare över att 1000 andra hade kvar strömmen – Ă€ven om det innebĂ€r att prognosen utföll 50/50 kring ett vĂ€ntevĂ€rde? Det har betydelse för samhĂ€llet som Cornu nĂ€mnde – mindre sĂ„ för individen.
@Cornu
Det visar ju bara att samhÀllet duckar ansvarsprincipen. Den som Àr ansvarig för nÄgonting i normalt lÀge Àr ansvarig för det Àven ifall det blir storm. En ansvarstagande ledare för sÄdan verksamhet bör ju dessutom ha beredskap för vissa krissituationer och bör kunna driva verksamheten vidare med beredskap för att kunna sÀtta in ÄtgÀrder.
Jag lĂ€ste att storbrittaniens varningsnivĂ„er heter "be aware" respektive "be prepared" vilket ganska vĂ€l Ă„terspeglar situationen. Jag antar nĂ€stan att sveriges heter "spring omkring och vifta pĂ„ armarna"…
""> 30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador pÄ skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning."
T ex "skador pÄ skog och byggnader" fÄr nog ses som en konsekvens, n'est pas?"
Jo, men jag uppfattade det som ett exempel pÄ vad som kan tÀnkas bli konsekvensen av vÀdret. De glömde att nÀmna att det kan bli svÄrt att köra bil och annat som kan tÀnkas bli konsekvensen.
Eftersom SMHI's huvuduppgift Àr att göra prognoser över vÀdret snarare Àn att göra prognoser för elförsörjningen sÄ bör man ju förvÀnta sig att SMHI's prognoser Àr anpassade efter att lÄta vÀntevÀrdet för vÀdret ligga i linje med prognosvÀrdet.
Det skillnaden kan ha betydelse för herr Jansson bör vara saker som herr Janson kan tĂ€nkas behöva vidta för Ă„tgĂ€rder för att minska effekterna av vĂ€dret. Som t.ex. undvika att köra bil, sĂ€kra trampolinen och lite annat – elförsörjningen kan han inte göra sĂ„ mycket mer Ă„t Ă€n att vara beredd pĂ„ att den kan upphöra.
TillĂ€gg: dock Ă€r det kanske rĂ€tt vanligt att herr Jansson inte har kompetens att bedömma vilka grejer i trĂ€dgĂ„rden som Ă€r i riskzonen vid storm – vilket grannarna tar höjd för genom att stanna inne sĂ„ de slipper fĂ„ herr Janssons solstol i huvet.
"dock Ă€r det kanske rĂ€tt vanligt att herr Jansson inte har kompetens att bedömma vilka grejer i trĂ€dgĂ„rden som Ă€r i riskzonen vid storm – vilket grannarna tar höjd för genom att stanna inne sĂ„ de slipper fĂ„ herr Janssons solstol i huvet."
Ja, och pÄ grund av osÀkerhet och okunskap bör de göra det oavsett om det blÄser 21m/s eller 36 m/s.
Ergo, det jag skrev frÄn början:
"Det viktiga Àr att det kommer ut en varning i god tid, skulle den sen rÄka bli fel en klass upp eller ner sÄ mÄ det vÀl vara hÀnt."
SJ kunde tack vare klass 3-varningen stĂ€lla in samtliga tĂ„g och inte behöva erbjuda annan trafik. Vet inte om de betalade tillbaka de pengar som kommit in pĂ„ förköpta biljetter…
@Ben Dover
Det hade rĂ€ckt att man gĂ„r ut med varning (nĂ€r det Ă€r prognostiserat rimligt allvarligt vĂ€der) och sedan komplettera det med vilken typ av vĂ€der det rör sig om. Detaljer bör framgĂ„ av vĂ€derleksrapporten – kanske skulle det vara lĂ€mpligt med en skala likt beaufortskalan för andra vĂ€derlekstyper (ifall det redan inte finns).
@Axel Svensson
SJ bör ju ha nĂ„gon slags grĂ€ns pĂ„ vĂ€der nĂ€r de kan köra tĂ„gen och nĂ€r de kan köra buss. Varning har gĂ„tt ut sĂ„ en resenĂ€r bör vara beredd pĂ„ att det kan uppstĂ„ problem, dock Ă€r det knappast rimligt att SJ tar beslutet sĂ„pass tidigt som de verkar ha gjort – det rĂ€cker ju att fatta beslutett nĂ„got innan tĂ„get avgĂ„r (men med tanke pĂ„ att tĂ„gtrafiken inte tycks vara de bĂ€sta att fĂ„ fram relevant information i tid till resenĂ€rerna sĂ„ kanske de tyckte det var lika bra?).
Frekvensen Àr viktig. Om det kommer ett överdrivet larm en gÄng per Är, kommer allmÀnheten fortfarande att lyssna och respektera varningen, om det kommer 5 st samma höst, och ingen riktigt infaller, kommer skyddsÄtgÀrderna bli mindre och mindre varje gÄng.
I vÄr firma har vi testat brandlarmet sÄ mÄnga gÄnger att personalen masar sig ut pÄ tre minuter nÀr larmet gÄr pÄ riktigt, och alla vet om att det inte Àr övning. Reflexerna Àr helt borta. Beklagligt men mÀnskligt.
Det verkar som de flesta som kritiserar varningarna inte kan svenska och dÀrmed tappar bort betydelsen av "som kan.." för varningarna 2 och 3. Det betyder ju att det kan intrÀffa men inte nödvÀndigtvis behöver göra det.
AlltsĂ„ mĂ„ste man komplettera med sunt förnuft, vilket det ofta rĂ„der brist pĂ„…
Det rÄder ALDRIG brist pÄ sunt förnuft. Alla tycker att de sjÀlva fÄtt tillrÀckligt.
Man kan ha bra och noggranna modeller men ÀndÄ fÄ ett felaktigt utslag eftersom en liten Àndring i indata kan leda till en stor förÀndring av utdata, s.k. butterfly effect. Jag Àr ingen meteorolog, men antar att det finns nÄgon slags sanning i uttrycket vilket gör det mer eller mindre omöjligt att "spÄ" vÀder.
Ăr det inte sĂ„ det ser ut idag? Vargen "Peak Oil" kommer! Vargen "Finansiell krasch" kommer – med det mesta rullar pĂ„ som tidigare Ă„r. SĂ„, vem tror oss som framfört dessa varningar under Ă„ratal?!
SMHI har tyvÀrr politiserats de senaste Ären med inriktning mot att lyfta fram alla tÀnkbara fenomen som stÀrker hypotesen om "klimathotet" som har varit i ropet det senaste decenniet.
Förekomsten av fler och vÀrre stormar och orkaner anses dÀrmed styrka denna hypotes.
Mot detta talar det faktum att Sverige har varit stormfritt i 594 dagar vilket Àr lugnare vÀder Àn "vanligt" (vad nu det Àr sett ur ett historiskt perspektiv)
Vi kanske dĂ€rmed istĂ€llet kan hoppas pĂ„ fĂ€rre och kanske ocksĂ„ svagare stormar i framtiden â om nu klimatförbĂ€ttringen fortsĂ€tter.
Med anledning av "Peak Oil" kan jag Àven rekommendera att lÀsa pÄ lite om "Peak Wind"
se lÀnk till följande intressanta inlÀgg i frÄgan :http://www.miljofara.se/?p=2552
KÀrnkraft börjar faktiskt kÀnnas som det mest förnuftiga energikÀllan!
Hörde igÄr en meteorolog sÀga att stormen var kaotisk och det bör betyda att den var svÄr i nÄgot avseende att berÀkna. Möjligen kan man dra paralleller till senaste nr av New Scientist som har en intressant artikel om jetströmmarna i atmosfÀren som styr vÀdret. Polarjetströmmen kring nordpolen verkar pÄverkas en hel del av istÀcket och har bÄde saktat in markant i genomsnitt under höstarna sedan 90-talet och meandrar mer. Polarregionen vÀrms upp 2-3 ggr snabbare Àn mesta övriga omrÄden nÀr vit snö och is som reflekterar solenergi ersÀtts med mörkt energiabsorberande hav och land. Artikeln slutar med att sannolikheten för mer kaotiskt vÀder Àn klimatmodellerna förutsett verkar troligt. Mer frekventa vÀrmeböljor och isande perioder vÀntar och alltsÄ mer kaotiska stormar. Inget om fler stormar fanns i artikeln men fler annorlunda stormar.
En Moores lag för allt bÀttre och billigare solenergi var mer uppmuntrande i tidskriften.
VÀnliga hÀlsningar
Nanotec
Sydpolen, Antarktis, har i Är rekordsiffror för isutbredning och isvolym alltsedan mÀtningar med satelliter startade pÄ 1970-talet.
Nordpolen, Arktis, har redan i höst, ÄterhÀmtat sin isutbredning inom genomsnittsvÀrden för de senaste Ären. Observera att vi faktiskt saknar sÀkra mÀtdata som Àr Àldre Àn 30 Är!
En del klimatforskare hÀvdar att nÀr klimatet vid polerna blir kallare gÄr ex jetströmmen vid Arktis lÀngre söderut (och meandrar) och orsakar mer kaotiskt vÀder och kallare vintrar givetvis.
Kylan orsakar större elÀnde för mÀnniskan Àn vÀrme, det rÀcker med att lÀsa historia!
Enligt fysiker och meterologer sÄ Àr vi inne i solmaximum och dÄ solstormarna pÄverkar vÀdret pÄ jorden anser jag att klimathokuspokus frÄn alarmister Àr rent nonsens.
Artikeln förklarar skillnaden mellan Arktis och Antarktis. Har precis kommit hem frÄn ett kvÀllsmöte och mÄste hinna en del annat. Hinner inte ge dig sÄ lÄngt svar men hoppas du accepterar skillnaden mellan klimat och vÀder.
Klimatet Àr pÄ lÀngre sikt Àn nÄgot Är. Tvivlar pÄ att satelliter kunde mÀta volymen pÄ isen sÀrskilt bra för 30 Är sedan. Isutbredning dÀremot gÄr givetvis utmÀrkt.
Vet att isvolymen i de delar av Antarktis som ligger i havet minskat sÄ mycket senaste Ären att det knappast ÄterhÀmtat sig sÀrskilt mycket i Är. Inne pÄ höglandet som mest Àr isöken har det tidigare sÀllan snöat men givetvis ökar dÀr isvolymen nÀr det nu snöar oftare.
Vi har en del volymvÀrden Àldre Àn 30 Är frÄn ubÄtar nÀr det gÀller Arktis. Volymen har minskat kraftigt sedan de första mÀtningarna. FrÄn vilket Är rÀknar du med nÀr det gÀller denna hösts isutbredning?
NÀr det gÀller historia bör du vidga ditt vetande om annat Àn Sverige. Ett exempel Àr Sahara som var betydligt mer vÀnligt för mÀnniskor förr. Torka och brist pÄ vatten har stÀllt till med större elÀnde Àn kylan.
VÀnliga hÀlsningar
Nanotec
Jag tycker att liknelsen men pojken i folksagan haltar betÀnkligt. Ett försummat barn som behöver uppmÀrksamhet och roar sig med att hitta pÄ bus Àr knappast jÀmförtbart med att pÄ vetenskaplig grund göra vÀderprognoser. För mig liknar den hÀr kritiken det vanliga "allt i Sverige Àr sÄ dÄligt sÄ lÄt oss privatisera. Det slutar med att nationella mÀtpunkter lÀggs ned av lönsamhetsskÀl och riskkapitalbolag sÀljer skitpronoser till lÀgstra pris pÄ kontrakt som vinns i upphandlingar dÀr mutor och korruption fÀller avgörandet om vem som ska fÄ skumma av lite skattepengar.
Jag tycker det Ă€r rĂ€tt bra att stormarna kommer med jĂ€mna mellanrum. Eon och de andra vĂ„gar inte annat Ă€n att göra sin lĂ€xa. Konkret Ă€r min slutsats att denna stormen varit den lindrigaste hittills – troligtvis beror detta pĂ„ att mĂ„nga myndigheter och företag har de rĂ€tta rutinerna för att hantera en storm nuförtiden.