Cornucopia?

2013-10-25 10:42

Mer byggfusk i Stockholm: Ihålig betong

Det rinner in fler rapporter till mig om byggfusk i byggbranschen i Stockholm. Syns det inte, finns det inte. Den här gången handlar det om gjutningar av betongkonstruktioner, som på grund av ny tätare armering, men gammal storlek på tillsatt sten är fulla med luftfickor.


Vi börjar med att reda ut några begrepp. Cement är en beståndsdel i betong. Betong är gjuten cement med armering och viss tillsats av sten. Gjuten cement har hög tryckhållfasthet men svag draghållfasthet. Därför armerar man, framför allt för att kunna hantera dragkrafter i betongen. 
Dragkrafter och tryckkrafter i en byggnad.
Armeringen är illustrativt inritad på fel håll, ska
förstås gå i dragkraftens riktning.
Ja, det är en ful skiss - lev med det.

Exempelvis så böjer ett bjälklag (=golvet mellan två våningar i en byggnad) ner när det belastas (även av sin egenvikt), t ex när man går över det, eller ställer en möbel på golvet. Det kanske är svårt för en lekman att förstå, men det sker alltså en nedböjning även av ett betongbjälklag, även när bolånetorsken går över golvet. Förvisso svår att se med blotta ögat, men den sker.

Vid belastning kommer ett bjälklag alltså böja ner och pressas ihop i överkant och dras ut i nederkant. Armeringen behöver främst ligga i nederkant. En vägg eller en pelare som belastas böjer också ut när den trycks ihop, även om det kan ske åt olika håll beroende på var belastningen kommer från.

Jag bifogar en förenklad och överdriven skiss för att illustrera hur det kan se ut.

För några år sedan infördes sk VST-formar vid gjutning av åtminstone väggar. Tekniken var ny i Sverige. Tillhörande konstruktioner innehåller betydligt mer armering än vad vi är vana vid och tillsatsen av sten till betongen kräver kornstorlek på högst 11 mm istället för den vanliga 16 mm. Men det har förstås varit brist 11 mm. Så man har använt 16 mm sten istället. 

Därmed sätter armeringen igen och stora hålrum av luft bildas i betongen, när cementen inte kan rinna in överallt.

Situationen har varit så illa att åtgången av cement har varit runt 2/3 av beräknad. 

Det finns alltså nybyggda betongkonstruktioner i Stockholm (och säkert på andra platser i landet) som innehåller en tredjedel luftfickor. 

Det ska rent av vara så illa att man kan knacka på betongväggar och höra att det är ihåligt.

Nu syns det inte på utsidan, och belastningen är som högst ytterst och det är där cementens tryckhållfasthet är som viktigast. Men det hela är ändå mycket allvarligt. Det finns också en risk för rost i armeringen när syret i luftfickorna, tillsammans med vattnet från cementen leder till oxidation av armeringsjärnet. Är det dock lufttätt och mindre fickor bör inte rosten löpa helt amok. 

Byggentreprenörerna har förstås bara fyllt på cement där felen varit synliga och sedan ignorerat problemet, då det är "rätt dyrt" att riva ner en nygjuten konstruktion och göra om. Bland drabbade fastigheter ska t ex nybyggda lägenheter på Sjukhusbacken vid Södersjukhuset vara. Det handlar dock om hyresrätter, men är förstås bara ett av många exempel.

Bor du eller jobbar i en nybyggd byggnad i betong kan du lämpligen leta upp någon betongvägg och knacka på den för att leta efter hålrum. Hålrum som alltså inte ska finnas i en fuskfri konstruktion.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

7 kommentarer:

  1. Här förklaras det på bästa grundskolenivå, hur man bygger i betong. Har själv gjutit en del för egen del och varit noga med att vibrera ordentligt så att det inte bildas några luftfickor i konstruktionen, risken med för tätt mellan armeringsjärnen är väl att "stenen" hamnar på ett ställe och det "fina" på ett annat.
    Hur som helst leder väl detta till dålig hållfasthet och vad kan innebära kan säkert de flesta räkna ut.
    Tydligen försitter inte alla den kunskap som Cornu förmedlar.

    SvaraRadera
  2. Det verkar som att marknadsekonomin i byggbranchen inte fungerar annars skulle väl produktionen av ballast med rätt karaktäristik möta efterfrågan. I synnerhet när det inte råder någon form av byggboom förefaller en brist som märklig. Eller så har byggbolagen helt enkelt valt att externalisera framtida kostnader för byggfusktet till försäkringsbolag och sjukvården.

    SvaraRadera
  3. "Brist" på stenfraktioner? Senast jag hörde fanns det ingen brist på nån sten i Sthlm, tvärtemot.

    Det här låter som en klassisk tabbe, helt enkelt. Nån har beställt gamla sortens sten till nya sortens armering. Sen blir det möjligen "fusk" om man förnekar problemet eller vägrar ta ansvar för det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessutom - om man knackar på en vst-vägg och det låter ihåligt kan det lika gärna bero på att det saknas vidhäftning mellan den kvarsittande formen och betongen, vilket torde vara helt oproblematiskt. Så att påstå att "det låter ihåligt" = "dom har fuskat med ballasten" är helt snett.

      Radera
    2. Ja det där har jag ofta tänkt på. I byggbranchen kallas alla fel för fusk. Sällan man hör om kontorsfusket eller vårdfusket. Jag är själv verksam i branchen och har gjort många fel genom åren. Men det är ju inte samma sak som att fuska. Det går ju inte att klicka på ångra när man jobbar praktiskt. :-)

      Radera
  4. Jo det där är ett bra sätt att kolla hur utförandet är.
    Man kollar upp mängderna att dom stämmer, dom dyrare grejerna har en tendens att inte levereras i den mängd det ska vara.
    'På min tid' på vägbyggena satt man en gubbe på att räkna grusbilar, alltså antalet axlar o på det viset fick man fram hur mycket den underentreprenören försökte fuska.
    Sen då ex.v. en av Sveriges största byggföretag hade en underentreprenad på ballast eller annat, så krävde man våglapp på alla bilar, guud vad Sk . . . . . älskade detta.

    Skulle tippa på att om det måste till finare kornstorlek så är väl väggarna tunnare, då ett betonghus i Sverige är jordbävningssäkra typ, se han som försökte riva ett hyreshus uppöver, det rullade runt bara med helt intakt stomme.
    En betongvägg kan du dö om du försöker köra igenom, dubbel tegel springer du nästan igenom med störtkruka, se butiksrånen genom vägg, varför bryta upp dörren då du kan springa genom gipsskivan på sidan om?

    VST är inget nytt, 'på min tid' kallades det glesform o var ofta träullsmatta, ibland kallad krollsplint, den satt även i taken över källare då den hade bra ljudisolering också och ungarna kunde köra upp hockeyklubban i den.
    Är det Skanska som åter igen 'Jublar' av 'Välbehag' med utsikt över Mälaren ?
    Ja kvarteren heter visst så, brundaskigt Danskt finfasad.

    SvaraRadera
  5. Jo Skåningarnas 'Välbehag av Jubel' är sannolikt sk. enstegstätade eller liknande då det står att dom är täta så att inte inträngande vatten kan sprida sig.
    Dom limmar frigolit direkt utanpå !!
    Då försvinner det ju heller inte ut och det kan man ge sig den på att nått hål för att det ska kunna bli så pass bakom frigoliten att det blir kondens, finns alltid, likt regnrocken då det regnar, man vet inte om man blir blöt utifrån eller inifrån, men blöt blir man, men då byter man till torra kläder man låter dom intorka på plats..

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...