Cornucopia?

2013-10-09 07:20

King/HSBC bekräftar tillväxtens gränser

HSBC:s chefsekonom Stephen King bekräftar det som sedan länge skrivits om här på bloggen, dvs att vi når tillväxtens gränser, speciellt och först i västvärlden och OECD-länderna. I en mycket läsvärd krönika i New York Times lägger han ut verkligheten som den är och inte makthavarna vill och säger att den ska vara.

Italiens BNP-tillväxt, glidande
10-årigt medelvärde. Brukar köra
denna som ett retoriskt exempel på
föreläsningar. Det finns de makthavare
och "experter" som seriöst tror att
Italiens BNP-tillväxt ska återvända till
fornstora dagar från 70-talet etc bara
man "löser skuldkrisen"

King påtalar, helt korrekt - vilken normalbegåvning som helst kan bekräfta detta med offentlig statistik, att tillväxten redan var på väg nedåt och skulder och sociala utgifter på väg uppåt över hela västvärlden generellt, även innan den akuta finanskrisen hösten 2008, och efterföljande skuldkris.
Eurozonens BNP-tillväxt,
glidande 10-årigt medelvärde

Motsvarande konstateranden har ni kunnat läsa t ex för Sveriges del i ett av mina blogginlägg från 2009. Mer omfattande och bättre skrivet i ett blogginlägg i våras, från vilket jag också hämtar graferna här till höger och vänster.

Den fantastiska ekonomiska tillväxten under efterkrigstiden kommer inte tillbaka utan är sedan länge borta, och har inte synts till sedan 70-talet, i princip innan de första energikriserna.

King identifierar ett antal engångseffekter bakom västvärldens tillväxtparantes. Social välfärd gjorde att folk slutade spara och började konsumera; kvinnorna gick ut på arbetsmarknaden; när det uteblivna sparandet inte längre räckte för konsumtionen, så började vi konsumera på lånade pengar och sedermera via finansiella derivat och finansialiseringen av ekonomin; begåvningsreserven aktiverades via högre utbildning för massorna vilket drev innovationer och utveckling.
Illustrativ graf från tidigare inlägg.
Vi lägger resurser på att utbilda
de "röda", som är underbegåvade
i det de utbildas till. Alla är dock
begåvade i något, men inte alltid
i något som kräver högre utbildning.

Just begåvningsreserven är intressant och har också berörts tidigare. Det hjälper inte längre med fler utbildningsplatser, för bara hälften av befolkningen är mer begåvade i något specifikt område än den andra halvan. Genom att ordna fler utbildningsplatser lägger vi tid, pengar och resurser på att utbilda de som är underbegåvade i berörda ämnen, vilket sänker vår kompetens och anseende. När riskkapitalmarknaden successivt och undermedvetet upptäcker att visst finns det massvis med högutbildade i Sverige, men de är allt mindre kompetenta - fast förvisso trevliga eller med bra kontakter som gav dem jobb, så skickar man sitt innovationskapital någon annanstans, där man kan vara säkra på att de högutbildade faktiskt är kompetenta. Att man är socialt kompetent och är kusin med chefen leder inte till innovationer.
Japans BNP-tillväxt,
10-årigt glidande medelvärde

King konstaterar att även USA visade upp fallande trender i tillväxt och ökade trender i skuldsättning innan den akuta finanskrisen, men att situationen är ännu värre i Europa, och förstås rent katastrofal i Japan. 

Japan är ett riktmärke för vart vi är på väg, även om alla länder är unika. Naturligtvis kommer det finnas enskilda och tillfälliga undantag, likt den svenska skuldbubble- och bostadsbubbledrivna Pippi Långstrumpekonomin, men generellt är vi på väg mot nolltillväxt i västvärlden. U-länderna kommer fortfarande visa tillväxt, inte osannolikt i flera decennier till och ju mer de utvecklas desto mer kapital och köpkraft kommer de locka till sig. Nedåtpressen på västvärldens tillväxt kommer bli allt kraftigare när vi blir omkörda i innovationsförmåga. Dessutom har U-länderna fortfarande kvar de där engångseffekterna att ta ut.
Den krympande exportoljemarknaden
och Kina och Indiens ökade inköp.

Utvecklingsländernas stigande köpkraft gör också att västvärlden får allt mindre möjlighet att importera de sinande bristråvaror vi är beroende av, som från den krympande exportmarknaden för olja. Redan det senaste decenniet köper just nu snabbväxande stora U-landsekonomier som Indien och Kina allt mer av denna krympande oljemarknad. King berör inte detta, men med allt mindre tillgängliga resurser läggs ytterligare belastningar på den stagnerande västvärlden.

Det är dags att politikerna medger predikamentet och att alla deras löften om framtiden bygger på felaktiga antaganden. Vi behöver ställa om välfärdssystemen och de sociala och politiska löftena till verkligheten istället för fantasier. En väg att gå är mitt förslag till högst beskedlig medborgarlön, som ersätter alla andra socialförsäkringar och ständigt justeras utifrån vad de som faktiskt betalar skatt drar in - ett hållbart system som inte bygger på några löften alls, utan säger - det här är vad vi har. Lär er leva med det.

Krönikan hittar ni iaf hos New York Times, och är naturligtvis marknadsföring för Kings bok When the Money Runs Out - The End of Western Affluence (Adlibris 138:-, Bokus 152:-).
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

62 kommentarer:

  1. Att han citerar Adam Smith och Sigmund Freud är nog talande för hans perspektiv, men kanske på sätt och vis korrekt. De västerländska regeringarna är förmodligen lika fast-ävjade i gamla välnötta tankesätt som artikelförfattaren och har tar väl sina ekonomiska verktyg ur samma gamla verktygslåda som Smith.

    Parallellen till franska revolutionen är urusel, men OK, han hade väl begränsat med utrymme. Det fanns en massa andra intressanta faktorer som medverkade såväl 1789 som 1848.

    Men visst, fortsätter vi på den inslagna Adam Smith-vägen så finns det väl risk för en majoritet upplever en stagnation eller viss nedgång i sina privatekonomiker. Adam Smiths mätte nationens välstånd utifrån storleken på privatförmögenheterna i landet. Detta skrattade preussarna sig fördärvade åt. För är det inte en oerhörd förenkling, och gör inte artikelförfattaren exakt samma förenkling så här 150-200 år senare? Har "ekonomin" verkligen inte kommit längre? Eller är de enda framstegen på det ekonomiska området sedan Adam Smith mer av samma, dvs urartningar typ förslag om frihandel med barn, religiös tillbedjan av äganderätten, etc?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen vore det ju klädsamt om King kunde ta av sig västerlämnings-hatten i kanske 5 sekunder och åtminstone beröra det faktum att den ekonomiska utvecklingen också inneburit ett enormt lyft för det vi kallar "tredje världen".

      Det är ju syn att belgarna inte kan tilltvinga sig gratis gummi längre genom att hugga händerna av pygmébarn, men å andra sidan finns det miljoner och åter miljoner som numera kan bestämma över sina egna liv. Det kan ju betyda att vi får betala lite mer för en 150-grammare i bröd, men kom igen.

      Radera
  2. "When the Money Runs Out" borde förstås snarare varit "When Natural Resources Runs Out". Men skall man sälja böcker till amerikaner skall de förstås handla om pengar snarare än om naturresurser...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker snarare den borde heta "When ideas and ideologies run out", men OK då.

      Radera
    2. Din tänkta boktitel låter också högst intressant. Jag köper den!

      Radera
    3. @Ben Dover,

      Bra och underfundiga kommentarer lätta att skriva under.

      Kanske underrubriken "When the perspective is short and narrow" kan läggas till den boktiteln?

      Råkar bara ingen president trycka på fel knapp och blåser bort det jordklot vi bor på är det sista jag oroar mig för ekonomisk tillväxt och att mänskligheten skall komma med nya innovationer som förändrar de ekonomiska och sociala förutsättningarna totalt.

      Radera
    4. En annan intressant bok vore "When Human Co-operative Abilities Runs Out"

      Radera
    5. Det är 70 år sedan världen delades i två poler och 20 år sen Fukuyama deklarerade att världen numera var unipolär, och att hela framtiden var liberaldemokratisk forever and ever.

      Jag måste nog hålla med den pipsugande grodätaren Derrida i att Fukuyamas uppfattning närmast är religiös.

      Därför håller jag med skribenterna ovan. När den liberala demokratin desillusionerar folk å det grövsta, får vi hoppas att det inte dyker upp nån gapig korpral med lustig mustasch och fräscha idéer.

      Radera
    6. Dessa machiavellianers "public self-consciousness" må vara som liberaler, men jag är skeptisk. Man är inte något bara för att man säger det.

      Men "Nirvana fallacy" i makroskala är en domedagssekt när förhoppningarna grusats och jakten på syndabockar börjar. Där tror jag vi är överens.

      Radera
  3. "för bara hälften av befolkningen är mer begåvade i något specifikt område än den andra halvan"
    Det finns många olika områden. Så de flesta, med få undantag, borde vara mer begåvade än medianen på något.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du läser bildtexten till grafen så står det skrivet där. Men allt folk kan var begåvade i kräver inte högre utbildning.

      En del kan vara särbegåvade i att stå stilla och spänna musklerna och avvisa fulla människor från krogen. Andra i att stoppa strumpor. Andra i att pedantiskt hålla rent i de värsta skrymslen och vrår. Andra i att gräva med en spade.

      Radera
    2. Är det orimligt att de 30% som har högre utbildning är över medianen i något som relaterar till sitt utbildningsområde?
      Där tittade föraktet för väktare fram igen.

      Radera
    3. Nej, det är du som visar förakt för väktare. Ingenstans har jag sagt att det är dåligt att avvisa fulla människor från krogen. Det är du som anser det. Jag anser att det är ett viktigt jobb, liksom städning och lagande av kläder.

      Varför föraktar du lågutbildade?

      Radera
    4. Tvärt om står och faller högutbildade med de lågutbildade. Undantaget läkare, så klarar sig lågutbildade utan högutbildade. Men högutbildade klarar sig inte utan lågutbildade.

      Radera
    5. Vad gäller 30% högutbildade, så gäller det väl hela befolkningen. Yngre generationer är betydligt mer utbildade. T ex i högskolekurser i golf mm. Se t ex http://www.youtube.com/watch?v=U86jG1tvtl8

      Radera
    6. Tror du missade frågan: Är det orimligt att de 30% som har högre utbildning är över medianen i något som relaterar till sitt utbildningsområde?

      "Stå still och spänna musklerna" jag tycker det låter en aning nedlåtande.

      Radera
    7. Du projicerar och tror att andra har samma värderingar som du. Jag tycker inte att "stå still och spänna musklerna" är en dålig egenskap, åtminstone inte när någon är begåvad i detta.Det gäller generellt. Ser inget som helst negativt i att den som är begåvad i att städa städar på arbetsplatser eller att den som är begåvad i att sy lagar andras dragkedjor.

      Jmf med att förr gjorde polisen väktarnas sysslor, och det var ingen som såg ner på polisen för det.

      Däremot är det oönskat att folk sysslar med sådant de inte är begåvade i, t ex undervisar i ämnen där de själva presterar under medel.

      Radera
    8. Du verkar förutsätta att man tidigare hade system för att välja ut de som var bäst lämpade att få en universitetsutbildning. Jag är inte övertygad om att så är fallet. Jag tror att det även tidigare följde med en hel del från den röda zonen i din graf.

      Och jag tolkar fortfarande det som nedlåtande när du förenklar ett ordningsvaktsjobb på krogen till att "stå still och spänna musklerna". Att man har ordningsvakter är definitivt inget nytt. Det verkar även som ett bättre resursutnyttjande att använda en ordningsvakt till ordningshållning istället för en polis med två års utbildning.

      Radera
    9. Det är faktiskt vänstern som under årens lopp poängterat att det finns "skitjobb" och att färre och färre människor borde syssla med det.

      Men man måste fråga sig vad som är ett skitjobb i dag; ett lågavlönat lärarjobb (där man har studieskulder, får göra allt annat än att undervisa och riskerar att utsättas för våld), ett lågavlönat socionomjobb (som blir allt mer likt lärarjobbet) eller ett hantverkaryrke, där du i och för sig riskerar att få arbetsskador men å andra sidan tjänar bättre än ovanstående yrkeskategorier och undviker studielån.

      Jag läste för inte så längesedan att det utbildas några hundra procent fler journalister i dag än för bara 10 - 20 år sedan, trots att framtidsutsikterna minst sagt ser mörka ut. Kanske bara ett led i att utöka arbetskraftsutbudet och på så sätt sänka lönerna - något som Cornu varit inne på när han för något år sedan skrev om varför vi har invandring. Ja, det kan nog Bonniers behöva i framtiden ...

      Radera
    10. @Reggad

      Jo, man har ett system för att välja ut de som var och är bäst lämpade för att få en universitetsutbildning - det är därför man ansöker om utbildningen och sedan kan antas till utbildningen. Att sedan systemet inte är perfekt är bara ett faktum som troligen är oundvikligt. Det som dock är oundvikligt är att ju större del av befolkningen destu lägre är övre gränsen för genomsnittslämpligheten hos de antagna och samma sak gäller medianen osv. Om man dessutom inte har en revolutionerande förbättring i antagningskriteriet så gäller detta även i praktiken utfallet - ju större del av befolkningen som antas destu lägre blir lämpligheten hos de antagna.

      Samma sak gäller dessutom i stor utsträckning vilka arbetsuppgifter som behöver utföras. Om alla hade högskoleutbildning så skulle ju effekten bli att sopgubbarna skulle vara högskoleutbildade (ie sanitetskonsulenter eller vad det nu skulle vara för eufemistisk titel på det).

      @John Smith

      Det där med vänstern är nog mest populism. Många "skitjobb" är av karaktären "skitigt jobb men någon måste göra det" - man får ju fråga sig hur vänstern då tänker sig att man skall lösa det ifall färre och färre (och i slutändan ingen) skall göra det. För tanken kan ju inte vara att man skall låta en liten grupp "slavar" göra allt som är för "fult" för vanligt vänsterfolk?

      Radera
    11. Den grundläggande uppfattningen hos vänstern är väl snarast att alla ska beredas tillgång till högre utbildning, oavsett etnicitet, ekonomisk ställning etc. Det tycker jag är ganska rättvist i grunden.

      Att alla därmed ska antas, utexamineras och bli akademiker är det väl däremot ingen som propagerar för?

      Radera
    12. @Ben Dover

      Det är när folk antas till högre utbildning när det inte är ekonomiskt motiverat. Det tenderar att bli så ifall man ökar antalet högskoleplatser (att man inte har etnicitet och ekonomisk ställning som kriterier gör problemet mindre, men det trollar inte bort problemet).

      Det förekommer ideer (både från (S)ocialismen och Socialis(M)en) om att man skall skapa fler utbildningsplatser och det är i praktiken ett steg i den riktningen. Att jag skrev alla var för att dra saken till sin spets då det kanske är otydligt för endel vad det har för effekter att öka antalet utbildningsplatser om det inte är ekonomiskt motiverat.

      Radera
    13. @Anonym 11:31

      När vi diskuterar huruvida vi har ett fungerande system för att selektera fram de som är bäst lämpade för universitetsutbildning. Så ska vi alltså bortse från det faktum att urvalssystemet inte är perfekt och därmed inte selekterar ut de bäst lämpade. You go girl!

      Radera
    14. @Reggad

      Jag uppfattade inte det som att diskussionen rörde huruvida urvalsystemet är perfekt eller inte. Men det kanske finns någon här som är av uppfattningen att vi har ett perfekt system (eller hade, eller kommer ha)? Jag tror inte på ett perfekt sådant system, men jag tror heller inte att det är nödvändigt för att tesen om inflation i utbildning håller på det stora hela.

      Radera
    15. Jag diskuterade i alla fall att vi hela tiden har utbildat människor som inte är lämpade att påkosta en universitetsutbildning.
      Undantaget några konstnärsutbildningar där man söker med arbetsprov och några ytterligare undantag där man fått tillgodoräkna sig erfarenhet, så har man sökt på snittbetyg så långt tillbaka jag kan minnas.
      Tidigare precis som nu så har man utbildat folk som inte är lämpade för högre utbildning.

      Radera
    16. @Reggad

      Poängen är att även om urvalssystemet inte är perfekt så är det ganska klart och tydligt att de som studerar på universitet tenderar att vara mer lämpade än de som inte studerar på universitet - på det stora hela. Om man ökar antalet som skall studera på universitet så får man ju rekrytera dem från den delen av populationen som inte studerar på universitet som på det stora hela är mindre lämpade än de som nu studerar på universitet. Om man inte antar att man har en revolutionerande förbättrad urvalsprocess så kommer de man väljer ut från de övriga inte tillhöra de mest lämpade på det stora hela.

      Och konstnärsutbildningar? Skojjar du? Hur vanligt är det att konstnärer leverar sådant värde att det var ekonomiskt motiverat med en universitetsutbildning? Och hur vanligt är det att de har universitetsutbildningen att tacka för sin framgång?

      Radera
    17. @Anonym
      Nu påstår du bara en massa lösryckt strunt. De som studerar på universitet är inte nödvändigtvis de som är bäst lämpade. Varken nu eller tidigare. Detta för att det saknas ett system för att välja ut de som är bäst lämpade.
      Både nu och tidigare är det både de man vill utbilda och rent olämpliga som utbildas. Hur sammansättningen ser ut vet du inte ett smack om. Medelbetyg från gymnasiet är helt enkelt en dålig proxyvariabel för att se hur begåvad någon är i ett slumpvis utvalt ämne.

      Radera
    18. @Reggad

      Jag har studerat på universitet och uppfattade mina studiekamrater som mer lämpade än befolkningen i allmänhet. Menar du att de som studerar på universitet är ett representativt urval av befolkningen när det gäller lämplighet att studera på universitet? Har du belägg för det påståendet? Det finns för övrigt undersökningar (har jag för mig) som visar på korrelation mellan betyg (som urvalet görs av) och förmågan att fullföra sina studier.

      Radera
    19. @Anonym
      Jag menar att medelbetyg från gymnasiet är en dålig proxyvariabel för att uppskatta begåvning.
      Jag har märkligt nog också studerat på universitet. Jag uppfattade och uppfattar en stor del som korkade och uppenbart olämpliga att begåva med en universitetsutbildning. Det skrämmande är att detta är studenter som har absoluta toppbetyg från gymnasiet.
      Du frågar om jag har belägg för nollhypotesen?

      Radera
    20. @Reggad

      Ja? Har du belägg för det? Googla gärna efter korrelation mellan gymnasiebetyg och förmågan att fullfölja universitetsstudier - utifrån de googlingsresultat jag får ser det ut som att det finns en tydlig korrelation.

      NB att förslaget som bemöttes var att öka antalet utbildningsplatser - allt annat lika så blir det som cornu säger att satsa pengar på att ta in mindre begåvade. Jag har aldrig hört något konkret förslag (från någon politiker iaf) att istället ändra sättet man gör urvalet på.

      Radera
    21. @Anonym
      Låt oss titta på vad som har sagts i diskussionen.
      Först ifrågasätter jag att Lars använder en endimensionell skala för att visa hur har tror att egenskapen begåvning borde vara fördelad i populationen. Lars har dock redan tänkt på att det finns flera olika sorters begåvning och väljer att vara lite nedlåtande mot ordningsvakter på krogen samtidigt som han påpekar detta. Dock något humoristisk i tonen.
      Sedan skriver jag att jag tror att man nu liksom tidigare har utbildat folk från den röda zonen. Detta för att man inte har ett väl fungerande sätt att välja ut vilka man ska påkosta en utbildning.
      Då dyker ”Anonym” upp och säger att man minsann visst har ett urvalssystem. Anonym verkar dock missa helt att den springande punkten är huruvida systemet är -väl fungerande.
      Sedan är det tydligen upp till mig att belägga att systemet inte är väl fungerande.

      Ja, jag har intresserat mig för frågan tidigare. Intressant är att jag får fram en motsatt bild än du.
      Första träffen på google var något jag inte sett tidigare: http://www.ifau.se/sv/Press/Meddelanden/Sambanden-mellan-gymnasiebetyg-och-hogskoleutfall/ En statistiskt signifikant men ändå måttlig korrelation mellan gymnasiebetyg och studieresultat. Som dessutom avtar och inte är signifikant i slutet av utbildningen. Sambandet försvinner även med ett uppehåll mellan gymnasiet och att man påbörjar sina fortsatta studier. Detta var dock en utbildning i kvasivetenskap (ekonomi) och jag tror att korrelationen skulle vara starkare år ett vid en naturvetenskaplig utbildning.

      Det finns även ett samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och förmågan att fullfölja sina studier på längre utbildningar. http://www.uk-ambetet.se/nyheter/mangastudenterfranstudieovanahemfullfoljerintehogskolestudierna

      Radera
    22. Kan infoga att på min utbildning hoppade många med höga betyg från gymnasiet av. De flesta som höll tiden ut och tog examen hade måttligt höga betyg (tänk under 4.0 enligt den tidens betyg). Samma gällde de flesta som var verkligt begåvade och blev doktorander.

      Saken är ju den att om man är överbegåvad, eller särbegåvad som det heter numera, så kan man utan att lyfta ett finger få måttliga betyg från gymnasiet, utan att behöva plugga öht - strunta i läxor, tänka på annat på lektionerna mm. Många som maxade sina gymnasiebetyg är plugghästar och passar inte på alla utbildningar, speciellt inte de där man också behöver ämnesbegåvning.

      Sedan är det självklart att det finns en korrelation. Dåligt betyg tyder på underbegåvning i ämnet och bör minska chansen att klara utbildningen.

      Men höga betyg tror jag snarare säger mindre, eller iaf sade mindre förr i tiden. Högt betyg kan du få för att du pluggar, fjäskar, eller för att du är begåvad. Högskola och universitet fungerar dock annorlunda och kan vara på en nivå där plugg inte hjälper.

      Radera
    23. Sedan är det etablerat att det tar allt längre för svenska ungdomar att ta högre examen, samtidigt som vi skapat fler och fler utbildningsplatser. Kan vara värt att titta på korrelationen där, vilket i så fall stärker min tes.

      Radera
  4. Hur långt kan man extrapolera BNP-tillväxten för Italien/Eurozonen/Japan?

    SvaraRadera
  5. Att vara politiker är att vara en person som inte har någon åsikt. Har man en åsikt blir man utmobbad och inte tilldelad några ämbeten.

    SvaraRadera
  6. BNP per capita växer inte i Sverige -är en av dina käpphästar.
    BNP per capita växer dock i världen.
    Handel är det som driver på.
    Vad skall vi göra för att kunna leva på vår befintliga standard. Kanske utnyttja våra hjärnor mera.
    Kanske är den rekord diamantförsäljning som nyligen genomfördes indikativt.
    Kines köpte från Afrika.
    Är detta utsugning eller smart handel?
    Vem är drabbad och vem är förlorare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där tror jag du har väldigt rätt. Och att det var på väg i den riktningen konstaterade jag för många år sedan. Vår konkurrensfördel i form av tekniskt kunnande försvinner allt mer och klyftorna mellan länder kommer minska. Det betyder att vi får det sämre. U-länderna är snarare ganska utvecklade och många har det bra mycket bättre.

      Radera
    2. Ja, och då kan man ställa sig två frågor:

      1. Är det ett nollsummespel?
      2. Om nej så är det ju inget problem. Om ja, är det inte ändå ganska rättvist att tredje världen tillåts konkurrera på "lika villkor"?

      Radera
  7. Kan det inte spela roll att Kina kommer att "exportera" inflation när kineserna blir bättre avlönade?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst.

      När Renminbi är världens reservvaluta efter dollarns fall (kanske redan inom 2 veckor?) och det börjar synas...

      Radera
  8. Helt OT, men rätt intressant artikel idag i Sydsvenskan angående Staffanstorp och Cannes på tycka synd om temat "det är en massa omständigheter som föranlett detta och inte mitt fel. Viktigast av allt: Det är synd om mig och inget jag behöver ta ansvar för":

    http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/staffanstorp/alkoholen-har-blivit-ett-problem/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast jag kan tro lite på faktaunderlaget - han har varit väldigt överviktig innan, och genomgick en magoperation vilket väl är sista utvägen vid sådana problem. Så att han skulle ha en viss benägenhet för missbruk är väl en lågoddsare. Och (hörsägen) det är ganska vanligt att de som får en magoperation skaffar sig nya missbruk.

      Sen kan man väl ifrågasätta timingen, varför det här dyker upp precis nu.

      Radera
    2. Han får bli lite kreativ och böra punda träning istället.

      Radera
  9. Jo, då 'dom vise männen' säger att tjänste ska va det nya, då blir man brydd.
    Att stryka skjortorna åt varandra alltså !!
    Småföretagen lever ofta på att det finns stoora företag som lägger ut på mindre.
    Cykelhandlaren kan inte sälja cyklar om det inte finns nån i närheten som skapar 'mervärde', mervärde är inte att se ex.v. huset öka i värde, utan det som kommer från jordskorpan eller solen, alltså inte att låna, flåt, menar sälja obligationer.
    På min tid var det 'sågen', som höll livet igång, när 'sågen' försvann så dog samhället, dom kvarvarande är dom som måste bo kvar pga. lån på hus o att man inte längre får elda upp kåken o då bli fri från dom fasta avgifterna o dom som ska dö.
    Det enda som är kvar för 'finanseriet' är nu att skuldsätta utvecklingsländerna till samma nivå som dom redan nu skuldsatta, utvecklade länderna.
    'Finanseriet' måste ju leva vidare.

    SvaraRadera
  10. En till total OT, men intressant då "skulderna alltid finns kvar" enligt Cornu.:

    http://www.di.se/artiklar/2013/10/9/enklare-att-komma-ur-skuldfallan/

    Jag är inte så säker på att det faktiskt kommer att bli så i socialist-Sverige när majoriteten sitter i skiten.

    SvaraRadera
  11. Vill man ha en ny blomstrande efterkrigstid så måste man dessvärre först ha en krigstid.
    Risken finns onekligen.

    SvaraRadera
  12. Västvärlden kommer att få återuppfinna sig själv och göra det man är bra på som tekniska innovationer för att anpassa människan till de nya miljöutmaningarna.
    Kineser t ex har inget annat val än att lägga ansenliga resurser på att övervinna miljöhoten oavsett oenighet i de stora klimatavtalen, det finns ju inte direkt någon anledning att avslöja hur långt man kommit på området heller.

    Att återuppfinna sig själv och skapa en ny typ av ekonomisk konkurrens är nog det enda sättet att agera istället för att lapa och laga som nu tycks vara det dominerande pyramidspelet där alla kommer att förlora i längden.
    USA/EU bör nog slå sina påsar ihop och få något gjort istället för detta bitchande om vems fel den nedåtgående trenden är.

    Alternativ 2 är väl då WW3 och sedan återuppbyggnad den gamla mänskliga klassikern men det känns ju lite som att 2013 är det en förlegad modell och inte så många som är sugna på att ställa upp.

    SvaraRadera
  13. Aldrig någonsin producerar vi mer prylar än vad vi gör idag. Aldrig någonsin har företagen gjort högre vinster än vad de gör idag.

    Du som har arbete. Varför går du år efter år med på att få en allt mindre andel av vinsten? Du betalar genom att acceptera lägre lön, fast du för varje år producerar allt mer. Du betalar med stress. Du betalar med på sikt sämre hälsa. Varför?

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att det inte finns några alternativ som uppfattas som realistiska.

      Radera
    2. Och vilka är det som vill att alternativen skall uppfattas som orealistiska?

      Radera
    3. @Peter och Ben

      Alternativet är lika "enkelt" som det är uppenbart. Starta ett företag och gör stora vinster på de anställdas bekostnad. Eller så kan man kanske sysselsätta sig med något skattefinansierat...

      Haken är förstås att det kanske inte är så lätttjänade pengar som folk föreställer sig, men de vill inte erkänna att det inte är lättförtjänta pengar - istället så fantiserar man hop diverse hinder som konspirationen lagt ut för att ha kakan för sig själv.

      För övrigt så när man tittar på ett normalt företag så ser man att den största delen av "vinsten" går till löner eller skatter.

      Radera
    4. Anonym: Vilka är de onormala företagen?

      Radera
    5. Är det nån slags hangup du har, att försöka kommunicera i frågor du redan bestämt svaret på?

      Radera
    6. För att få låna pengar

      Radera
    7. @Peter

      Det är företag där största delen av "vinsten" går till "ägarna". Några exempel på sådana företag kan jag dock inte ge på rak arm. Kanske du kan?

      Radera
    8. Ni blandar ihop produktionsmarginal med vinst. Det är inte riktigt samma sak.
      För vissa tjänsteföretag går ju då egentligen med typ 100% i vinst, men sedan blir man tvungen att betala ut löner på detta...

      Kostnaden för produktionen är med både råvaror och kostnaden för personal. Att påstå att vinst är före produktionskostnaden är faktiskt att tänja väldigt på sanningen, alternativt läst för många Timbro-böcker.

      Radera
    9. @Daniel

      Nej, du blandar ihop vinst med "vinst".

      Radera
  14. Ben Dover: Det var en fråga.

    SvaraRadera
  15. Sidonotering: IMF skrev nyligen ner den globala tillväxtprognosen.

    Om vi fortsätter på föreslagen linje med 3% global tillväxt årligen så har fördubblat den ekonmiska produktionen till år 2036, fyrdubblat till år 2059 ... Jag är inte säker på att jag tycker det är varken önskvärt eller ens möjligt.

    SvaraRadera
  16. Idag är västvärldens tillväxt mest en monetär synvilla.

    Men det kommer fler tillväxtdrivande engångseffekter såsom 3D-printing, med allt vad det innebär i form av ”Mindre spill, mindre lager och färre transporter//”.

    Långsiktigt kommer det stora kunskaps- och effektiviseringsskuttet med en accelererande ”machine learning” och när det skapas en fullständigt automatiserad kedja av flexibla robotar som tillverkar andra mångsidiga robotar – idag existerar inte den kedjan, utan varje robot tillverkar bara en del i en slutprodukt.

    Någon gång i en avlägsen framtid kommer dessa självlärande datorer förmodligen bli så pass intelligenta, att de t.o.m. kommer kunna bedriva forskning på en nivå vi inte kommer kunna greppa, med följden att vi, människor, kommer tvingas att släppa taget.

    Robotkedjorna kommer göra de underbegåvade arbetslösa och självlärande datorer de överbegåvade – kvar kommer finnas den statistiska snittmänniskan, vars uppgift kommer bli att konsumera tillgångar – tillgångar som till nästan 100% kommer vara en del av ett slutet, artificiellt råvarukretslopp (energin ej inkluderad).

    När det händer så kommer hamsterns springande i hamsterhjulet att te sig som en meningsfull tillvaro i jämförelse med vår egen. Homo consumentuum får väl läsa datorförfattade bloggar om meningen med livet, allt till skenet av den blinkande reklamen som upplyser oss om fördelarna med den senaste generationen av ångestdämpande piller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Purjolöken

      Brödtexten gav inte något stöd för rubriken - jobbar du som journalist på aftonbladet eller?

      Radera
  17. 100% garanti lån erbjudande gäller Vi erbjuder lån till dem som behöver finansiering för att lösa sina problem. Om du behöverfinansiering, kontakta oss viae-post: allenthy1@hotmail.com

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...