2013-08-27 09:29

Snabbguide till självhushållning i senaste numret av Åter

En del av läsarna är självhushållare, eller försöker bli självhushållare, eller drömmer rent av om att komma loss från bostadsrätten i centrala Stockholm och flytta ut på landet för att bli hembrukare och ordna sin egen mat vid sidan av ordinarie arbete. För er är förstås tidningen Åter obligatorisk hembrukpr0n och det senaste numret, 3/13, innehåller en snabbguide till vad som krävs för självhushållning.


Åter 3/13 kan ni förstås beställa via alternativ.nu, och det senaste numret innehåller också ett besök i det kända växthustimmerhuset på Västgötaslätten.

Genom att bygga ett stort 17x18m växthus runt hela huset har en familj förvandlat husets klimat från svenskt till italienskt medelhavsklimat och villa än timrad utan vare sig isolering eller diffusionsspärrar och med ett platt "grekiskt" tak för svalare dagar. Nu har det gått sju år sedan huset byggdes och växthusets hushållsavloppsgödslade grönska har tagit sig ordentligt och bidrar till att sommartid sänka temperaturen. I västhusets villaträdgård odlas förstås medelhavsväxter likt persikor, aprikos, fikon, vimdruvor eller oliver, förutom vanliga växthusväxter.

Men huvudbehållningen är eldsjälen Petters översikt och förslag till en enkel självhushållning och vad som krävs för resurser.

Det handlar förstås inte om komplett självhushållning, vilket vare sig är realistiskt eller önskvärt, utan om vad man med enkla medel och liten arbetsinsats kan uppnå.

Petters förslag för tvåbarnsfamiljen är t ex ca fem tackor som ger 160 kg lammkött om året, eller hälften av köttet och kräver 2 hektar. Till det skaffar man varje vår 20-30 kalkonkycklingar och har i fårens vinterhägn, vilket ger resten av köttbehovet med 160 kg kalkonkött varje höst. Till detta har man tio höns, vilket ger hela årsbehovet av ägg, med periodvis överskott, samt ytterligare ca 10 kg kött om året. För odling av årsbehovet grönsaker och rotfrukter räcker det med mellan 500 och 1000 m2 odlad yta. Till detta kommer tio kvadratmeter örtagård och 2 - 3 fruktträd och 10 - 15 bärbuskar. För uppvärmningen använder man ved, vilket kräver 2 - 3 hektar skog.

Man köper fortfarande in socker, mjölk, matfett, salt, hygienartiklar etc. Dessutom köper man in spannmål istället för att odla detta själv. Dels som kraftfoder till höns och kalkoner och dels för att själv mala till mjöl och dels maler man mjöl för eget behov. Att köpa in spannmål kostar bara några kronor per kilo, i jämförelse för kanske tio kronor för malet ekologiskt mjöl i affären. Och ja, det är ekologisk mat man ska jämföra hembrukat mat med prismässigt, förutsatt att man inte häller gifter och konstgödsel på det man odlar själv.

Spannmål ger visserligen hög avkastning, men är relativt komplicerat och dyrt att skörda effektivt.

Totalt sett så bör man klara sitt hembruk enligt Petters modell på 5 - 6 hektar mark, varav hälften skog och större delen av resten bete. Odling av frukt, grönsaker och rotfrukter för husbehovet klarar man av på en yta som en vanlig villatomt, även om den måste vara optimalt disponerad för att faktiskt kunna ge 500 - 1000 m2 odlingsbar mark - många villor råkar ju ligga och skugga minst halva tomten, om den alls nu har bra läge och mark. Annars kan man åtminstone även hålla höns på en villatomts yta, men sällan i tätort då grannar förr eller senare lär misstycka.

Siffrorna är helt i linje med mina egna erfarenheter och generella beräkningar. Marken för fåren varierar dock beroende på kvalitet på betet och slåtterängarna.

Petter själv bor på en fyra hektar stor gård i Gudhem.

Bland andra artiklar i Åter 3/13 hittar man texter om lieslåtter, bredgrep för jordbearbetning, andelsodling, utflyttarbrev, renovering av fönster mm. Tidningen är en utmärkt källa till idéer, att sedan komplettera med utförligare kunskaper på annat håll.

31 kommentarer:

  1. Min morfar och mormor levde i Malå socken och tillhörde de sista nybyggarna. Viktigast var kon och insjöfisket samt potatis. Med dessa överlevde man.
    Gräslök var den enda grönsaken jag minns de odlade.
    14 barn levde till vuxen ålder.

    SvaraRadera
  2. Räcker det verkligen med två HA till att föda fem tackor och kanske 10 lamm som slaktas på hösten, man måste väl skifta bete ganska ofta för att förhindra parasitangrepp, det är väl tre-fyra veckor som marken måste "vila" så att parasiterna dör.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer. Du kan inte ha får på samma bete under lång tid utan att få parasitproblem. Antingen vila eller växelbete med t ex nöt.

      De 2 hektaren ska dessutom räcka till vallproduktion för fårens vinterfoder också, så det kräver viss planering, men det kan fungera, man måste dock stängsla flera hagar och ha en fungerande betesstrategi.

      Radera
    2. På bra vallar brukar man tom räkna med 5-6 tackor med lamm/ha. Petter räknar generellt lågt/realistiskt i sina beräkningar. De självhushållargårdar det brukar handla om har med mina fördommar sällan de bästa jordarna.

      En mycket bra parasitbekämpare är gåsen.

      Radera
  3. Hus har i alla fall historiskt byggts på den mark vilken inte var lämpad för att odla.

    SvaraRadera
  4. Trevligt inlägg det här! En randanmärkning dock: växthuset som bebos av familjen Solvarm(!) ligger utanför Brålanda, dvs på Dalboslätten i Dalsland.

    SvaraRadera
  5. Intressant och ska givetvis läsa nogrannt. Nu med LCHF trenden så borde man kunna byta ut spannmålet med rotfrukter och ovanjordsvegetabilier som ytterliggare gör dig oberoende. Får är inte dumt, getter likaså som ger mjölk tex. En ko av lantras som inte är så stor är en annan variant. Faktum är att del flesta bönder i världen driver sina jordbruk så här dvs i huvudsak självhushåll och säljer sedan ev. överskott.

    SvaraRadera
  6. Jag tycker att växthuset kring huset verkar vara väldigt trevligt. Dels för att man sparar energi i huset på samma sätt som med en rejäl farstu, och sedan för att man får en väldigt trevlig inglasad uteplats/växthus/förvaringsplats. Undrar om den går att använda som garage?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Taken på växthus har en tendens att gå sönder när tung blötsnö lägger sig på glaset. Väldigt opraktiskt.

      Radera
    2. Med anledning av dödsolyckan i Malmö kan det också finnas anledning att påpeka att rätt mycket av glaset i marknivå behöver vara 6 mm härdglas numera om man ska följa reglerna.

      Kanalplast är inte så dumt, men jag gissar att det inte är ett alternativ för den alternative.

      Radera
    3. Det borde fungera hyfsat med kanalplast som tak, sidorna vill man ju gärna se igenom.
      Sen får man ta hänsyn till livslängd kontra kostnad också.

      Hm, det kan kanske vara en bra affär att köpa ett dåligt isolerat hus och bygga ett växthus runt det.
      Vad kostar en geodetisk kupol med en radie på 20 meter?

      Radera
    4. Ja, växthuset är en mycket läcker ide, och inte bara för självhushållarna.

      Huset som sådant blir ju även ofantligt mycket billigare att bygga, och dessutom har man en härlig uteplats året runt.

      Radera
    5. Det borde definitivt vara en lösning för de som har enstegstätade fasader :-)
      Akustiken i en geo kupol kan kanske vara lite jobbig förstås, å andra sidan det mesta av ljudet stannar inne i kupolen, grannarna störs inte lika mycket.

      Radera
  7. Kunde man bara få reda på hur man gör brännvin av getmjölk också så...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går säkert bra, kan man göra airag av hästmjölk, så går det säkert bra att jäsa getmjölken och sen bränna brännvin av den.
      Dock tror jag man tjänar mer på att göra ost av getmjölken och köpa brännvin för pengarna och då bryter man inte mot lagen.

      Radera
  8. Jag håller inte med om att det skulle vara speciellt komplicerat att odla spannmål. Jag har precis skördat och tröskat mina 45m2 med råg. Detta gav 20kg säd. Skördat med skära och tröskat i en gammal stationär tröska som jag har kapat bort hela rensverket på, då detta var helt hopkärvat. Drivning anordnad genom att plattremmen lades över det ena bakhjulet på åkklipparen. Detta lär ge mig och damen limpor fram till nästa år. Tröskan kostade mig 250:- Att hyra släpet för att få hem det var dyrare. https://fbcdn-sphotos-e-a.akamaihd.net/hphotos-ak-frc3/1239397_526554674081250_2127801271_n.jpg Just på denna bild tröskar jag dock raps för att så småningom pressa olja av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var inne på samma spår och samlade ihop flera kg säd jag också, men sen visade det sig vara väldigt svårt att få tillstånd att starta inseminationsklinik.

      Brödet blev inte heller någe vidare...

      Radera
    2. Känns inte som om var inne på riktigt samma spår trots allt :-/

      Radera
  9. Säger bara 2,2 ha skog, 1600 kvadrat åker, 1400 kvadrat bete resten upp till 4 ha per person i Sverige är kalfjäll, köpcentrum, bostäder, parkeringsplatser och vägar. Svårt att försörja befolkningen genom självhushåll då. Förstår att maten behöver komma från Brasilien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du räknat rätt så är det betydligt mer än vad vi behöver per person för eventuellt självhushåll. Det är åtminstone dubbelt mot vad vi skulle behöva vid ett bra utnyttjande av marken.

      Radera
    2. Kalkylen med 320 kg kött/år är upplagd efter dagens köttkonsumtion för fyra vuxna, eller i alla fall nästan.

      Vi kan ju fråga en indier hur mycket kött man måste käka för att bli mätt.

      Radera
    3. Om vi åt fettet från djuren, i stället för att slänga det, ersätter det en hel del energi från kolhydrater/växtodling.
      D-vitamin blir ett bonus.
      Energimässigt motsvarar ett gram fett ungefär två gram kolhydrater.

      Radera
    4. @Bollibompa
      Plus, bete i skogen, räkna med en djurenhet per 7-4 hektar skog.
      Visserligen blir det i så fall mindre massaved.

      Kombinerad fruktodling på betesmarken i södra delen av landet.
      Nötodling upp till zon 4-5 borde ge en hel del mat, främst svart valnöt och hassel.

      Dessa förslag är en ganska enkla att genomföra.
      Då ser det kanske inte fullt så eländigt ut längre.

      Radera
  10. Tidningen Åter är i en klass för sig. Lite märkligt att vi har en sådan kvalitetstidning med såpass bra och djuplodade artiklar inom ett såpass icke kommersiellt område i vårt lilla språkområde.

    Bara att tacka och ta emot.

    SvaraRadera
  11. Åter är ett riktigt uppslagsverk. Rekommenderar att köpa alla gamla nummer man kan komma över. Min läsning för 2vintrar till är så räddad.

    SvaraRadera
  12. @Cornu,
    Ett tips, om du har inspirationstorka kan du kanske dela med dig av dina odlingserfarenheter.
    Gärna vanliga misstag man gör i början, typ som att man låter ogräset ta överhand.
    http://www.alternativ.nu/index.php?topic=61408.0

    SvaraRadera
  13. Har man en inglasad balkong kan det bli en hel del grönsaker
    Närodlat på balkongen

    SvaraRadera
  14. Intressant och spännande kommentarer; tusen tack Cornu och läsare!

    Jag är nyfiken dock; vad är drivkraften bakom självhushåll; är det känslan att det här har jag/vi åstadkommit själva (som den egna färskpotatisen)? Men försvinner inte den efter ett tag då det måste vara ett visst slit och det kan väl vara svårt att vara ledig med djur.

    jag tror däremot inte att det är ett alternativ om samhällsfunktionerna rasar ihop och maten tar slut i samhället. Då är nog de 320 kg kött uppätet av hungrig hop stadsbor i ett nafs.
    Då skall man nog ha låg profil och ha ett lager konserver och andra förnödenheter som man gradvis byggt utan att berätta brett och vitt om det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Chris. Upplever starkt att varje egen produkt som vi får till här hemma blir så mycket godare än något vi kan köpa i butiken, att det helt enkelt är värt ansträngningen. Det var en märklig känsla i början, att gå in i butiken och känna att man inte vill ha maten som ligger där i frukt o gröntdisken. För att inte tala om köttavdelningen, eller fiskdisken. Spannmålen är väl det vi behöver utveckla här hemma, jag tror det kan blir riktigt gott. Hade fler fått prova på smakskillnaden, och förstått hur lite tid och energi det faktiskt kräver, så vet jag att hembruket skulle växa. Att vi sen förvaltar och utvecklar kunskap, utsäde, djur, och jord för framtiden är ju en fin bonus.

      Radera
    2. Hej Chris. Upplever starkt att varje egen produkt som vi får till här hemma blir så mycket godare än något vi kan köpa i butiken, att det helt enkelt är värt ansträngningen. Det var en märklig känsla i början, att gå in i butiken och känna att man inte vill ha maten som ligger där i frukt o gröntdisken. För att inte tala om köttavdelningen, eller fiskdisken. Spannmålen är väl det vi behöver utveckla här hemma, jag tror det kan blir riktigt gott. Hade fler fått prova på smakskillnaden, och förstått hur lite tid och energi det faktiskt kräver, så vet jag att hembruket skulle växa. Att vi sen förvaltar och utvecklar kunskap, utsäde, djur, och jord för framtiden är ju en fin bonus.

      Radera
  15. Mycket intressant läsning!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...