Sedan 90-talskrisens skenande antal och andel boende i Sverige, som försörjs på bidrag eller sociala ersättningar, så har man nu under alliansregimen kommit tillbaka till samma procentsatser försörjda av samhället som före 90-talskrisen. 2012 försörjdes 14.4% av befolkningen på bidrag och sociala ersättningar, i jämförelse med 14.8% år 1990. Det handlade 2012 om 798 598 vuxna i åldern 20 – 64 år, mätt som helårsekvivalenter enligt färska uppgifter från SCB.
Mätt som helårsekvivalenter försörjs flest på grund av sjukdom, där 430 083 helårsekvivalenter fick ersättningar, medan arbetslösa och personer i arbetsmarknadsåtgärder handlade om 269 430 helårsekvivalenter. Slutligen fick 99 445 personer ekonomiskt bistånd.
 |
| Klicka på bilden för förstoring. Jag har fått klagomål från personer som inte kan se skillnad på fältens färger, men har
förtydligat med pilar som visar att färgade fält alltså finns i samma ordning som nyckeln. Linjen visar procent och ska läsas av mot högeraxeln. På vänsteraxeln ser man antalet personer på bidrag sett till helåret. I övrigt kan man se när Göran Persson gick i taket och började holmgången mot sjukskrivna efter att Times skrivit den beryktade artikeln om svenskarna som världens sjukaste folk, vilket var 2002. De senaste åren har antalet sjukskrivna tillåtits börja öka igen under nuvarande alliansregim, för första gången sedan Göran Persson. |
Trots en kraftigt stigande befolkning går alltså allt färre på bidrag och sociala ersättningar och trots rådande lågkonjunktur är siffrorna alltså de lägsta vi sett sedan alliansregimen tog över. Procentuellt är de rent av lägre än innan gamla DDR-Sverige (som levde på lånade pengar och orealistiska drömmar och löften) gick under med 90-talskrisen.
Recessionen och den akuta finanskrisens påverkan syns 2009 och 2010, men är i sammanhanget marginell.
Detta är ett konkret facit på alliansregimens välfärdspolitik och visar alltså att inte ens den djupaste recessionen sedan 1929 har skickat ut svensken i bidragsträsket.
 |
| Procentuell fördelning av de olika
formerna av bidrag och ersättningar |
Dock har man istället hamnat i bolåneträsket med tillhörande privata skuldbubbla. Man kan enkelt säga att medelklassens vilja att ta på sig mångmiljonskulder har räddat de ekonomiskt svagaste från ett liv på bidrag.
Trots medialt gnäll över att folk inte får vara sjukskrivna, så tillåter alliansregimen stigande sjukskrivningar sedan botten 2010, vilket inte skett sedan Göran Persson fick panik över att Times kallade svenskarna för världens sjukaste folk och började jaga sjukskrivna.
 |
| Graf över folkmängdens
utveckling 20 – 64 år. |
Det blir mycket intressant att se hur detta utvecklas framöver, med sannolikt regimskifte nästa år, samt när bostads- och skuldbubblan spricker framöver. 90-talet redux?
Tillägg: Lägger till en snabb graf över befolkningens utveckling i åldersintervallet 20 – 64 år, antalet och andelen på bidrag, för att förtydliga. Se ute till vänster
57 kommentarer
Ingår bostadsbidrag i "ekonomiskt bistånd"?
Nej, inte heller barnbidrag räknas dit. Utan det ska handla om de som får "hela" sin inkomst på detta sätt, i detta fall antar jag försörjningsstöd, aka socialbidrag, samt andra motsvarande stöd, t ex till invandrare.
fast du måste söka bostadsbidrag vid socialbidrag.det är ett krav från soc sida.
inte om du fortfarande bor hemma hos förälder, som jag gör; då krävde de dock att jag skulle ställa mig i kommunal bostadskö, vilket jag gjort.
Hur får du ihop att "Man kan enkelt säga att medelklassens vilja att ta på sig mångmiljonskulder har räddat de ekonomiskt svagaste från ett liv på bidrag."?
Menar du typ att husköpandet har hållit arbetslösheten nere, eller?
Ja och nej. Folk tar ju även "bankomatlån" på bostaden och festar upp genom att köpa hattar för pengarna. Vi har injicerat 100-tals miljarder in i ekonomin via stigande bostadslån, vilket förstås ger folk jobb, relativt om vi inte gjort detta.
"Ett samhälle som sätter frihet före hattar, kommer inte att få något av det. Men ett samhälle som sätter hattar före frihet kommer att få mycket av båda."
-Milton Friedman.
Nej men OK då fattar jag vad du menar.
Men även om den som tar lånet köper t.ex. ett hus utan att köpa hattar till så är det ju någon annan, kanske i änden av en lång kedja av affärer, som får överskott och kan handla för pengarna. Så oavsett om man använder huset som bankomat eller inte så injiceras de nya pengarna in i ekonomin. Det enda sättet att hindra att vinsten vid en försäljning inte går in i ekonomin är väl att bränna upp dem.
Ja, problemet är väl att (en del av) hatt-pengarna t ex åker iväg till Kina eftersom hattarna tillverkas där?
Då kan kineserna köpa fler hattar, vilket i och för sig är bra, men det blir inte fler kunder i de svenska hatt-affärerna för det.
Trickle down teorin blev motbevisad för länge sedan, om jag inte missminner mig var det någon gång runt 50-talet.
Det här handlar inte om trickle down till fattiga, utan att någon för en vinst, någonstans i kedjan kommer att konsumera för pengarna. Men visst skulle det även kunna gynna mindre gynnade genom att det skapas arbetstillfällen, kanske då mest i Kina.
Skulle vara skoj att veta hur mycket pengar som försvinner på vägen, administration mm.
Tex hur mycket av den avsedda hundralappen kommer socialbidragstagaren till godo och hur mycket försvinner i hanteringen och bokföres detta? Någon som har en aning?
Det är ungefär samma summa som går till bidrag som till administration. Allt för att stävja fusket. Om det kostar 1000 kronor för att stävja 1 kronas fusk så anses detta vara en samhällsvinst.
Där sa du något. Jag har aldrig fattat hur tidningarna kan pumpa ut nyheter som att "kontroller gav miljoner", när man ser att någon närgången kontroll i hela Sverige har sparat miljoner, av utbetalningar på miljarder. Är det motiverat?
Administrationskostnaden är hög gällande förörjningsstöden. De senste åren har de (sannolikt) blivit ännu högre, eftersom kommunerna mer och mer har infört en modell där man ska ansöka om extra utbetalningar vid extraordinära kostnader. Dessa inbegriper tandläkare, trasig TV och annat av plötslig natur, men också kostnader kopplade till barn exv. Förut fick man en generösare summa per månad och inget mer, nu får man ett litet minimum och ska kontakta soc varje gång man hamnar i problem. Förnedrande, och antagligen superineffektivt. Resultatet blir säkerligen att en hel del människor inte söker de speciella tillskott de kan få (kanske inte ens vet att de finns) och slutar gå till tandläkaren och köpa stövlar till barnen.
Det står kommunerna till hur de vill lägga upp det. Borlänge kommun till exempel ger hela bidraget inklusive de extra kronorna på en gång för att slippa administrationskostnaderna och/eller för att de tycker att människor är värda att även kunna leva med lite extra "lyx" eller oförutsedda utgifter.
Vettigt och förmodligen kostnadseffektivt.
Lyx blir det nog inte i alla fall, men kanske känslan av att man har lite kontroll över ekonomin.
Tyvärr gör inte alla som Borlänge.
Så ca 200000 färre försörjda av staten under alliansen, samtidigt som vi har importerat stora mängder nya bidragstagare. Det får ändå ses som ett bra betyg, hoppas bara det är hållbart och inte till stor del baserat på lånade pengar.
Bra betyg för den så förtalade arbetslinjen!
Förutom att antalet bidragstagare blivit färre så har ju ersättningsnivån blivit betydligt lägre än alternativet med egenförsörjning. Detta genom att man får behålla mer av lönen!
Detta samtidigt som vi genomgått/går den längsta och djupaste ekonomiska krisen samt att vi tar emot fler invandrare än nånsin.
http://www.migrationsverket.se/download/18.6b1545eb13e806e85c1ec0/tab1.pdf
Imponerande!
Vill tillägga att Landsfadern numera ser det som helt ok att man ska leva på släktingar om man inte blir beviljad bidrag. Jag vet folk som inte får någotdera alls längre.
Ser också ett fel i statistiken. Alliansen strök ju mycket arbetsmarknadsåtgärder och ersatte dom med sina egna kopior, men då blev det ett glapp 2007 där folk varken fick pengar från staten eller kommunen.
Sedan ser man att alliansen är bättre på att gömma undan folk i arbetsmarknadsåtgärder än vad GP var. Man ersätter ett ruttet system med ett nytt ruttet system fast med finare namn.
Fredrik Reinfelt 20 oktober 2011:
Hur ska de försörja sig nu när krisen står för dörren?
– Det är ett skäl till att vi ibland talar om ett obligatorium för att få det heltäckande. Men det som händer är att människor hittar andra grunder för sin försörjning om det inte blir genom a-kassan.
Hur menar du?
– Man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor. Men den här situationen är inte ny med oss.
Så ni har inte med era förändringar påverkat situationen?
– Vi har gjort att fler har gjort bedömningen att det inte är värt att stanna i den a-kassa vi har.
Det skulle vara intressant att få en helhetsbild. Hur många är beroende av "andra trygghetssystem" såsom sin partner eller föräldrar? Först när även dessa är medräknade går det att säga att utanförskapet har minskat. I mina ögon är det ett oerhört stort utanförskap att till och med vara så utanför att samhället är intresserad av att räkna in en person. Inte förrän dessa personers situation är inventerad och medräknad går det att bedöma hur stort utanförskapet är.
"Sedan ser man att alliansen är bättre på att gömma undan folk i arbetsmarknadsåtgärder än vad GP var. Man ersätter ett ruttet system med ett nytt ruttet system fast med finare namn."
Det är väll mer att man har brutit trenden att förtidspensionera folk och istället sätta dem i åtgärder, sen kan ju alltid diskutera kvaliteten i dessa åtgärder men andemeningen är ju mycket sundare än att säga till en människa att du ska nu vara sjuk i resten av ditt liv.
En alltmer växande befolkning ihop med en högre genomsnittsåldern skulle också kunna vara förklaringen. Har antalet pensionärer också minskat? 🙂
% av befolkningen antar jag sfytar på hela befolkningen (ålder 0-120?). Även om andelen 65+ idag antagligen är mycket större? Hela resonemanget kan vara missvisande då demografin antagligen förändrats en hel del.
Jag har lagt till en graf, där du ser att åldersgruppen 20-64 som detta handlar om, dvs vuxna människor utan föräldrar som tar hand om dem, och hur demografin utvecklats. Gruppen stiger i princip linjärt från 4.95 miljoner 1990 till 5.55 miljoner 2012.
Se blogginlägget.
Tack för det!
Ögonöppnande statistik, tackar!
Det har tagit oss 20 år att komma tillbaka efter krisen på nittiotalet. Först blev folk arbetslösa eller hamnade i arbetsmarknadsåtgärder. Efter några år blev de i stället förtidspensionerade alternativt sjukskrivna. Förts nu har pension eller arbete tagit vid.
Det verkar nästan för bra…?
Sysselsättningen har inte ökat fenomenalt direkt, finns en icke redogjord baksida här?
OM detta är rättvisande så är det ju helt fenomenalt, och måste även tyda på att det finns en fungerande integration av invandrare.
En fråga: antalet arbetslösa som försörjs med bidrag har rasat sedan 2004-2005. Hur hänger det ihop?
Beror på vilka som räknas till arbetskraften etc. För tillfället räknas 5.5 miljoner till arbetskraften. 484 000 är arbetslösa, dvs 9.1% av arbetskraften, men alla dessa går inte på a-kassa eller arbetsmarknadsåtgärder. I själva verket överlever tydligen lite mindre än hälften av dessa utan att kosta skattepengar.
T ex får väl inte ungdomar som aldrig haft ett jobb några bidrag?
Jämför gärna med sysselsättningen. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Sysselsattning-per-manad/?from12342=2001&to12342=2013
Ökade med runt 250 000 mellan 2005 och 2008.
hej.
ja äntligen har fuskarna knipits åt via strängare regler,vilket har gjort att vi "riktigt" sjuka äntligen fått hjälp!
tack den blå regringen för detta! tack och bock.
de röda gjorde under 12år ingenting! försatte oss sjuka i "meninslösa åtgärder" istället för att hjälpa oss!
kommer rösta blått framver,trots att jag är låginkomsttagare!
Antar att föräldrapenning inte är med i siffrorna. Vet inte om fler har gått på föräldraledigt än tidigare men om man är konsult och riskerar att bli av med jobbet på grund av få uppdrag så är ju föräldraledighet en utväg tills dagarna tar slut eller ett uppdrag kommer som man kan hoppa på.
Att leva på en inkomst i ett förhållande är också möjligt. Var mycket vanligt för och kanske på väg tillbaka nu?
Kommer rösta blankt. Visst skulle man kunna bli lockad/lurad av valfläsk rent ekonomiskt men vad kostar det i andra värden?
Stort tack för pilarna i diagrammet som gör det mer lättläst för oss färglytta. Mkt bra.
Tror inte att denna utveckling kan tillskrivas alliansregimen enbart.
Under alliansregimens tid har ju de stora 40-talisthorderna försvunnit ut ur denna statistik med sin ålderspension.
Många var utslitna eller ej anställningsbara och fick väl avsluta sitt arbetsliv med någon form av sociala ersättningar de sista åren.
Hur många flera ålderspensionärer har tillkommit sedan 2005 och vilken betydelse har detta haft?
det tror jag,eftersom jag själv vet att jag som sjuk inte fick någon hjälp under de rödas regering.
12år! fatta att man bara blir sjukare.
hade jag fått hjälpen under den rödas regering hade jag kanske haft en chans att koma tillbaka till arbetslivet,men nu går inte det. ingen hjälp= sjukare. hjälp=överlevnad.
ROT Och RUT måste väl anses vara bidrag?
Allians-regimen håller nog precis lika många under armarna med bidrag och fördelningspolitik.
Det är bara att dom kräver motprestation för bidragen.
Nu städas toaletter som inte egentligen behövs städas, och folk bygger ut mer än vad de egentligen behöver.
Jag ger inte ett gott betyg för denna förändring.
Bidragen förut var mer lik medborgarlön.
Vitsen med Rut och Rot är väl att det finns en beställare och en utförare som bägge gör uppoffringar för att få något de önskar sig.
Funkar tydligen bra för allt fler!
Toaletterna städades nog förut också, fast svart. Om jag fattat det rätt är största motivet till ROT och RUT att minska den svarta sektorn, och det har nog lyckats. Ett plus är dessutom att kanske samma personer som nu utför jobben blir försäkrade och jobbar in pension.
Fast ännu bättre var det väl när städpersonalen var fastanställd på företag och institutioner och inte på privata bluffbolag med det enda syftet att genom pressade tidsscheman göra snabba cash?
Fast då är vi ju tillbaka i det där hemska DDR-Sverige som var alldeles för jämlikt, tryggt och ospännande och bara hade två gråa TV-kanaler…
Räknas löner, ersättningar och andra relaterade omkostnader till politikerskrået, som Arbetsmarknadsåtgärder eller Ekonomiskt bistånd?
Skulle allt vilja se en objektiv redovisning över invandrarandelen av bidragstagare och hur det har sett ut sedan 90-talet. Om andelen ökat eller ligger lika.
Och så var det alla som inte ingår i statistiken. Vad lever dom på?
Hur många är offentligt anställda nu jämfört med då? Offentligt anställda är väl i gråzonen angående bidragsförsörjd eller ett jobb som baseras på människors efterfrågan
Fast ser man på sysselsättningsgraden så blir bilden inte lika ljus. I åldersintervallet 16-64 år har den legat relativt konstant på 70-75% sedan 90-talskrisen.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Sysselsattningsgrad-i-olika-aldersgrupper/
DDR-Sverige vad menas med det?
Är vi inte på väg dit nu?
Har inte antalet högskolestuderande kraftigt ökat under perioden.
Pluggar extra kurser istället för att gå arbetslös.
Har för mig att genomsnittsålder för att få sin första fasta anställning stigit kraftigt, var något på 27 år idag.
De som var unga i början av 90-talet och gick från gymnasiet eller lumpen rakt ut i arbetslösheten, var de första att göra meningslösa universitetsstudier och försörjning genom studielån till en vana. Sedan dess har väl högskolans främsta funktion bestått i att agera förvaringsplats åt obehövlig arbetskraft, även om det säkert har blivit värre med åren och åldern för en första anställning – som i regel aldrig hade något med ifrågavarande studier att göra – gradvis har stigit.
Om jag ser rätt så försörjs fler i dag med alliansregering än under (S)-regeringen 1990.
För vänstermänniskor är väl det ett bra betyg åt alliansen. Och för borgerliga väljare ett underbetyg.
Men visst är det anmärkningsvärt att 15% av den vuxna befolkningen behöver försörjas av de arbetande. Så många kan inte vara så utslagna att de inte kan arbeta och försörja sig.
Vad kan en rimlig siffra vara 3%? 5%?
Svårt när produktivitetsökningen verkar ha orienterat in oss i ett tillstånd av endemisk arbetsbrist och ökad sysselsättning på grund av fria kapitalrörelser bara leder till stigande inflation.
I Cornus/SCB:s diagram anges de som blir försörjda med sociala ersättningar och bidrag uttryckt i helårsekvivalenter, dels som andel av befolkningen (20 – 64 år), dels som antal. Det som slår en är den tydliga försörjningsminskningen som sammanhänger med Alliansens regeringsperiod 2006-2012.
2005___19,9 % (1057721)
2006___19,1 % (1022168)
2007___16,8 % (903928)
2012___14,4 % (798958).
Mellan 2005 (sosseregering) och 2007 (före finanskrisen) minskade försörjningsbördan med 153793 helårsekvivalenter.
Cornus diagram över de som blir försörjda av sociala ersättningar och bidrag (uttryckt i helårsekvivalenter) blir intressant när man också studerar den samtida utvecklingen över antalet sysselsatta och sysselsättningsgraden.
Mellan 2005 och 2007 (SCB , http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/produktAKU.asp?produktid=AM0401&lang=1&inl=AKU ) ökade antalet sysselsatta (20 – 64 år) från 4149000 till 4304700. En ökning med 155700 personer. Denna ökning verkar enligt denna statistik stämma rätt väl med försörjningsminskningen på 153793 helårsekvivalenter. En diff på 1907. Observera, för att räknas som sysselsatt enligt SCB:s AKU-definition måste man jobba minst en timme i veckan. Även personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta.
2005 var för åldersgruppen (20 – 64 år) sysselsättningsgraden 78,1 %. 2007 var den 80,1 %.
2005 var för åldersgruppen (16 – 64 år) sysselsättningsgraden 73,9 %. Dvs. ca 4 procentenheter lägre jämfört med det snävare åldersintervallet (20 – 64 år). För 2012 har jag endast fått fram sysselsättningsgraden för (16 – 64 år) som då hade värdet 74,9 %. Jag har ej fått fram lättillgänglig sysselsättningsdata från SCB för (20 – 64 år), vilket är frustrerande.
Tillägg:
En obekant andel av det totala studiemedelsbeloppet som betalas ut, bör nog också räknas in som bidrag i diagrammet.
Jag skulle nog påstå att det är en linjär minskande trend sedan början av 90-talet, modulerat med en svängning som får antaga motsvara konjunkturcyklen.
Man ser att dagens nedåtgående trend började redan 2004. Alliansens politik kan teoretiskt ha påverkat siffrorna 2007, men realistiskt de 2008 (eftersom det alltid finns en tröghet i systemet, tex så verkställs regeländringar ofta halvårsvis, och sedan tar det ett tag innan effekten av åtgärderna syns).
Jämför med följande graf:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____282807.aspx
Accelerationen av nedgången 2006-2008 beror helt på penningmängdstillväxten, dvs hushållen lån, likaledes dippen 2001-2004.
Muren föll aldrig i DDR-Sverige, den bytte bara riktning. Dvs skuldsättningen som driver kasinoekonomin flyttades från staten till hushållen.
Daniel har beskrivit sanningens sanning.
Fler försörjs av varandra, INTE av Staten.
att 'stämpla upp' är indirekt förbjudet, 75-dagar sen OM du fortsätter med deltiden räknas deltiden som frivilligt val heltidsarbetstid, inte ens undersysselsatt, den gruppen har ökat.
500 tusen ska ha gått ur a-kassan, dessa kan inte idag få a-kassa i någon form, dom kan inte få soss om dom har en sambo som jobbar.
Därför betalar a-kassan ut mindre när 9% är arbetslösa än då 6% var arbetslösa !!!
Tack, det förklarar nog en hel del av diskrepansen mellan bidragstagare och sysselsättningsgrad! Undrar vilka fel dolda förklaringar som kan finnas.
Ursäkta, fler menar jag, inte "fel".