Cornucopia?

2013-08-02 08:42

Hästskitteoremet

"hästskitsteoremet - enligt vilket sänkta skatter och ökad välfärd för de rika ändå så småningom sipprar ner till de fattiga. Göd hästen och fåglarna kan äta sig mätta på spillningen." - Professor Lars P Syll
Med anledningen av reprisen av programmet Lönesänkarna Professor Lars P Syll gick roande holmgång mot nästan alla på sin blogg igår. Professor Sylls inlägg har titeln Nakna professorer och ledarskribenter som har otur när de försöker tänka. Like. Bland annat påminnde han om den suveräna benämningen på den sk nedsippringsteorin, eller hästskitsteoremet.


Tanken med hästskitsteoremet är att man ska ge pengar till rika (hästar), så kommer de även fattiga (fåglar och möss) till del.

Liknelsen är suverän. Du har en kärve hö. Ge den till hästen eller till fåglarna? Enligt teorin ger man den till hästen, så kan fåglarna gräva i hästskiten efter ätbara rester. Teorin är för övrigt motbevisad redan på 80-talet enligt professor Syll. Men det är en populär teori, som tillämpats många gånger här i Sverige under alliansregimen.

Exempel på tillämpningen är ju avskaffandet av fastighetsskatten, som var en massiv överföring från de som är beroende av skattepengar till de som ägde bostäder på dyra platser, som Djursholm. Antagligen är även ROT-avdraget ett utfall av hästskitsteoremet, liksom RUT och ROT. Det är ju knappast den ensamstående undersköterskan som tar in RUT-hjälp och som boende i en nedgången hyresrätt i ett förortsghetto har vederbörande inte heller någon rätt till ROT. Även jobbskatteavdraget kan ses som ett utfall av hästskitsteoremet, där man ger pengar i form av lägre skatt för de som jobbar, på bekostnad av mindre skatteintäkter till sjuka och lytta. Och vi vet ju att de största mottagarna av EU:s jordbruksstöd inte är fattiga bönder, utan en stormrik landägande svensk adel och finansmän.
Disponibel inkomst efter deciler.
Källa: Professor Lars P Syll

Syll har tagit fram en graf över disponibel inkomst i Sverige, uppdelad i deciler, som jag återpublicerar här. Dock är grafen bara fram till 2010.

Det framgår tydligt att de med lägst inkomst har fått se sin inkomst falla, medan kyltorna ökar på ovansidan. För övrigt kan jag som 20-decilare konstatera att datat stämmer.

Inkomstklyftorna ökar i Sverige. Kanske vill vi ha det så?

Man kan kritisera motsatsen till hästskitsteoremet med att rika är rika av en anledning - de kan hantera pengar. Ger man pengarna till fattiga så missbrukas de bara är kanske tanken?

Men ett grundfel här är att vi i Sverige anser att man är rik om man har stort kassaflöde, dvs hög inkomst, och därmed kan låna mycket pengar. I själva verket kan ju inte Sveriges medelklass hantera sina pengar, utan använder alla inkomstökningar till att ta större lån och sitter i slutändan ändå utblottade varje månad. Det sämsta som hänt medelklassen var avskaffandet av fastighetsskatten, som bara ledde till högre skuldsättning. Även 21% av höginkomsttagarna har inte ens 50 000:- kronor sparade.

I verkligheten är man rik om man har pengar på banken, inte hög inkomst man använder till att betala räntor. Men eftersom 20% av svenskarna äger 87% av tillgångarna så är det enklare att kalla sig rik om man betalar mycket ränta. Annars skulle väldigt få vara rika...
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

52 kommentarer:

  1. Sänkningen av restaurangmomsen passar också in där. 6 miljarder årligen i krögarnas fickor. Kanske, kanske sipprar något ned till di fattiga i form av en billigare matbit eller ett kortare påhugg. Men hittills har det inte hänt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Smart. Då borde man också kunna höja restaurangmomsen till dubbelt mot vanlig moms. Då går många sköna miljarder ut från krögarnas fickor och ner i statens, där de kan användas till nyttigheter.

      Radera
    2. Moms är ett verktyg som kan användas till allt möjligt nyttigt och onyttigt. Vad skulle du vilja använda den till - om du bestämde?

      Radera
    3. Det är också en intressant fråga. Men vi kan väl börja med att fundera på momsens påverkan på priserna? Visst är vi överens om att priserna direkt ökar om momsen höjs? Och du säger att priserna inte sjunker när momsen sänks. Betyder det att staten kan pumpa upp priserna i all oändlighet genom att alternerande höja och sänka momsen varje månad?

      Själv är jag rätt övertygad om att momsen inte påverkar vinster långsiktigt, och att en viss nivå på moms leder till en och samma prisnivå oavsett från vilket håll senaste momsförändringen kommit, efter ett insvängningsförlopp.

      Radera
  2. En teori som i USA är vederlagd för mycket länge sedan. American Dream är förstås även den en myt som ursprungligen hänför sig till att landet är väldigt ungt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "American dream" är väl egentligen ingen myt med tanke på dess namn - det kanske är bättre att uttrycka det att det är just det det är.

      Sen är det väl också beroende på exakt vad man gör gällande i med hästskitsteorin. Tolkar man in att man genom att flytta något från grupp B till grupp A att man därigenom skulle få mer tillbaks till grupp B så borde det ju vara givet att så inte blir fallet (annars hade det varit en bra affärside för grupp B att göra så ändå), tolkar man in att en viss del av effekten kommer tillbaks till grupp B så kan det nog tänkas stämma. En tredje tolkning är att när medlemmar i grupp A agerar för sitt egenintresse så kan det vara till nytta för grupp B (i princip grunden för liberalismen), men då gäller även det omvända förstås även om det i sammanhanget kan anses vara av mindre relativ betydelse för grupp A.

      Å andra sidan ifall man väljer att göra en sådan överföring så kommer ju grupp B bli sura och då kan det vara enkelt att använda något pseudoargument för att lugna grupp B ifall man inte tror att det riktiga motivet tilltalar dem. Ibland kan tänkas att det finns ett gott skäl till att göra det, men eftersom B (eller A för den delen) inte kan anses vara objektiva så kan man tro att de inte är mottagliga för ett sånt argument utan man väljer ett pseudoargument istället (kanske i kombination med det riktiga).

      Radera
    2. Väl uträtt, Anonym, VSB så att säga.

      Radera
    3. Den här trickle-down-teorin är ju kommunistiskt trams från början till slut. Vem bryr sig utom de som hävdar en rätt att parasitera på andra? Inte särskilt konstigt att globalisering och specialisering leder till att de produktivaste och de som kan utnyttja skala tjänar allt bättre, medan de som konkurrerar med sina golvsopningsfärdigheter inte ökar särskilt mycket.

      Radera
    4. Idag hade du hälften rätt - trams är det, men knappast kommunistiskt.

      Radera
  3. Lafferkurvan! Reaganomics!

    Den som vill propagera för modellen kan fortfarande göra det som ett argumentum ad ignorantiam, Reagan genomförde bara halva programmet och minskade skatten men sket i att minska statsbudgeten. Så man kan som sagt fortfarande hävda att det funkar genom att peka på genomförandet. Om man vill. Helst medan vi vuxna sysslar med annat.

    Detta halva genomförande resulterade så klart i en statsbudget i obalans och en massiv skuldsättning. En riktig hjälte den där Reagan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Ben Dover

      Tittar man på lafferkurvan så förefaller det som att man är ute efter att maximera (statens) skatteintäkter. Inte för att verkligheten är så enkel att den kan beskrivas med en enkel kurva, men man bör ibland fråga sig vad motivet egentligen är.

      Radera
    2. Ja, det verkade inte funka för Reagan i alla fall.

      Radera
    3. Man bör nog inte göra alltför drastiska ändringar i skattesatserna och framförallt så bör man inte räkna in (orimliga) ökningar av skatteunderlaget vid sänkningar i budgeten (dock omvänt vid kraftiga ökningar får man kanske räkna med att skatteunderlaget viker).

      Radera
  4. Nu har du nog inte riktigt vaknat här
    Fastighetesskatten har inte avskaffats, den har tvärotm höjts av alliansregeringen.
    Skatter belastar de fattigaste hårdast eftersom de är lätta att lura och saknar politisk makt. Staten är de rikas verktyg för att förtrycka de fattiga. Hur menar du att icke-skattesänkningarna sedan 1980-talet bevisar att skattesänknnigar skulle missgynna de fattiga???
    ¨
    Logiskt vet vi att lägre skatter gynnar de fattiga. Skatt är straff som döms ut för brottet att skapa välstånd åt sina medmänniskor. Att arbeta för egen räkning beskattas inte, eftersom det då inte förekommer några betalningar att snatta av. Politikerna fokuserar på det som är lättast att stjäla, kontanter istället för värden. Det är bara att hjälpa andra mnniskor som staten bestraffar med skatt. är man fattig så har man större behov av hjälp och samarbete och därför drabbar skatt de "svaga" hårdast.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha, så det är så enkelt. Fattiga människor är helt enkelt korkade. Zlatan och Björn Borg kommer alltså att få Nobelpriset vilken dag som helst?

      Om vi nu vet något "logiskt" (ho ho ho) så vill jag nog ändå besvära om en liten empirisk referens.

      Förresten har du inte besvarat min fråga. Tror du på Gud? Vi vet ju "rent logiskt" att han existerar.

      Radera
    2. Du säger ju emot dig själv eller? Ta t.ex. fastighetsskatten som har ändrats så den specifikt slår hårdare mot de "fattiga" (man har lagt ett tak på skatten) - ändringen har alltså missgynnat de "fattiga". Det var ju det som var kärnan i resonemanget - att man gör ändringar som fördelar resurser från "fattiga" till "rika", att det sedan inte sker genom att man sänker skatten för de "rika" (vilket man gjort genom att sänka den på dyra fastigheter) utan genom att höja den för de "fattiga" (vilket man gjort genom att höja procentsatsen).

      Radera
    3. Påståendet att ojämlikhet och fattigdom på något sätt är välståndsskapande (åtminstone för de fattiga) vederläggs för övrigt om och om igen om man istället för sitt axiomatiska mongo-lallande går ut i verkligheten och tittar på hur den ser ut.

      Bl a OECD har samplottat inkomströrlighet och ginikoefficienten och det finns en oerhört tydlig korrelation.

      I länder med ekonomisk jämlikhet finns mycket större möjligheter till inkomstmobilitet.

      Vice versa då att i länder med stor ekonomisk ojämlikhet, så förblir fattigas barn lika fattiga som sina föräldrar.

      Men man kan ju alltid skylla på staten. Alla religioner behöver ju en bra djävul.

      Radera
    4. Å andra sidan när du nämnde lafferkurvan så finns det ju i den teorin att en förutsättning för att någon skall skapa något välstånd (frivilligt) är att man får behålla åtminstonde en (signifikant) del av det själv. Tar man andra extremen där man straffar ut skillnaderna mellan välståndet så kommer det ju innebära att välståndet man skapar nästan bara andra.

      Det är alltså då så att höga marginalskatter (när även effekten av bidrag) gör det mindre intressant att anstränga sig för att öka sina inkomster eftersom så mycket av ansträngningen går bort i skatt.

      Radera
    5. Det är helt självklart att det finns en balans, och att t ex Lafferkurvan äger någon form av giltighet.

      Att däremot tro att man kan sitta och hitta en optimal, komplett lösning via "logiska resonemang" och "självförklarande axiom" utan att ens sticka näsan utanför pojkrummet är ren och skär idioti.

      Radera
    6. Giltigheten lafferkurvan definitivt äger är att med 0% beskattning så blir det inga skatteintäkter - högst troligt är den även någorlunda korrekt i andra änden att det med 100% beskattning troligen inte blir ganska tunt med skatteintäkter.

      Radera
    7. Tillägg: kritiken mot lafferkurvan är ju att den däremellan inte har ett entydigt samband - vilket förstås beror på att mängden skatteintäkter beror på annat än en enda procentsats. Dock är det så att teoretiskt (i princip) sett skall det finnas en uppsättning parametrar som innebär maximalt skatteuttag.

      Radera
    8. Man kan säkert formulera ett antal teoretiska problem. T ex att mäta var på kurvan man faktiskt befinner sig, eller för den delen mäta attitydförändringar och diverse fula tricks hos skattebetalarna som gör att antingen kurvan eller ens eget läge förändras över tid. etc etc.

      Det får mig att tänka på den där gamla analogin om en snubbe som står med ena foten i en kokande gryta och den andra infrusen i ett isbad - nånstans mitt emellan är det ju ganska mysigt.

      Radera
    9. Gödels teorem! Alla formallogiska system är inkompletta och kan inte bevisa att de själva är fria från motsägelser, inom systemet.

      Att resonera sig fram till de optimala parametrarna utifrån logik är därmed omöjligt, så man måste experimentera med samhället och se vad som händer.

      Radera
    10. @Ben Dover

      Det jag menar är att det bör finnas ett maximum - inte att man kan finna det vare sig i praktiken eller genom deduktivt resonemang. Dock finns det ju iterativa sätt att lösa maximuringssproblem och därmed i någon mening närma sig maximum (problemet är dock att alla variabler inte låter sig manipuleras).

      Frågan är dock ifall det ens är önskvärt att leta upp maximum för skatteintäkterna. IMHO är det inte det.

      Radera
    11. @Ben Dover: Socialisterna är ju entydigt emot parallella experiment. De gör allt för att racka ner på det med termer som skattedumping, social dumpning mm och försöker åstadkomma skattegolv, bojkotter mm.

      Frågan är varför man överhuvudtaget måste experimentera centralistiskt och med tvång? Vi har ju numera en välutvecklat informationssamhälle där man kan synka ihop sig i subkulturer väldigt lätt. Varför inte ha en nattväktarstat och låta olika subkulturer formas genom formella och informella kontrakt? De som vill ha en socialistisk välfärdsstat kan komma överens om en. Enda hindret är att de inte kan tvinga någon och inte kan räkna med att få med alla.

      Notera att motsatsen inte fungerar, definitionsmässigt. En libertariansk subkultur i en socialistisk stat straffas genast med långa fängelsestraff. Det visar hur den socialistiska staten bygger på tvång och våld.

      Radera
    12. Experimentet med nattväktarstat och informella nätverk finns såvitt jag vet redan. Det heter Christiania.

      Radera
    13. Nä, det platsar inte för fem öre. Ungefär lika genomreglerat som allt annat.

      Radera
    14. Dom har fem regler, typ. Det är för många? Är det heroinförbudet som förstör den fria marknaden?

      Radera
    15. De har cannabisförbud också sen ganska länge. 800-900 knarkare, psykon och bohemer i en liten statsdel sådär - för mig är inte det ett seriöst libertarianskt experiment. Saxar något från wikipedia för att understryka poängen:
      "For the last 15 years the government has not allowed construction in Christiania. This is now being enforced on a zero-tolerance policy with the help of a massive police presence. This is regarded by Christiania community as a government strategy to undermine the collective self-government of Christiania. They believe the government is planning to sell out building rights to private enterprises, in an attempt to force the freetown to accept the paradigm of private ownership and market capitalization of private property. The 900 or so inhabitants of Christiania have staked a claim for collective rights of use to all of Christiania, but this has been ignored by the government.

      Men visst, Bendover, det var ett retoriskt bra grepp av dig. Nu har du motiverat det socialistiska tvånget - annars blir det som i Christiania. Grattis, liksom.

      Radera
    16. Christiania har inget "cannabisförbud". Däremot så sköter de det snyggare nu.

      "knarkare, psykon och bohemer" låter EXAKT som ett libertarianskt experiment för mig, för övrigt.

      Radera
  5. Dock är det fuskandet med kpi statistik som mer än något annat gjort att inkomstskillnaderna ökat i sverige (så sossarna är precis lika skyldiga). Det innebär att pensioner, bidragsförskott, bostadsbidrag mm inte räknas upp och staten spar pengar. Detta har pågått mycket längre tid än enskilda överföringar (t.ex. borttagandet av fastighetsskatt).

    SvaraRadera
  6. Men om ränteavdrag egentligen en subvention till banken så är väl RUT och ROT egentligen en subvention till småföretagaren och de anställda städarna och snickarna, och inte skattelättnad åt de som använder tjänsten. Sen vem som är rik och fattig bland dessa bolånetorskar och snickare kan man ju diskutera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror på hur priselasticiteten hos konsument och producent ser ut. Det är alltså inte säkert att det blir den som beskattas som får bära skatten (eller att eventuell skattesänkning kommer den skattepliktige till del).

      När det gäller RUT så är det nog så att det är en ökad marknad som kommer producenten till nytta eftersom det snarare är så att priserna hamnar på en nivå där konsumenten är beredd att betala. Strikt talat (i någon meneing) så tillfaller nog en stor del av skattesänkningen konsumenten.

      Å andra sidan när det gäller ROT så är det ju frågan hur mycket reparation och tillbyggnad som skett (vitt kanske) som inte skett ändå pga detta. Det är tänkbart att många konsumenter har en fix budget och därmed är elasticiteten där ganska begränsad och skattesänkningen tillfaller då producenten (som kan ta mer betalt före skatt). Liknande situation gäller KROG.

      Radera
  7. Det som framför allt har hänt är att inkomstskillnaden mellan de som arbetar och de som inte gör det har ökat, precis som utlovat.

    2011 räckte det till exempel med en disponibel inkomst på 207 600 kr för att kvala in i topp 50%. Det motsvarade 2011 en månadslön på 22 600 kronor.

    Inom decil 9 var medlet en disponibel inkomst på 321 900 kr = en månadslön på 38 000 kronor.

    Jag tror många inte inser att det räcker med att ha en heltidsanställning för att tillhöra den "rika halvan" av befolkningen.

    SvaraRadera
  8. Ovanstående innehåller dock såklart inte kapitalinkomster.

    Det skulle jag gissa gäller även för dig som "20-decilare". Det handlar ju där om inkomst av tjänst. Räknar man in kapitalinkomster kanske siffran ser annorlunda ut även för dig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Joakim

      Nu räknas väl näringsverksamhet in som inkomst av tjänst. Gäller inte jobbskatteavdraget för folk som driver enskild näringsverksamhet? Det låter som den borde eftersom det väl ingår i "arbetslinjen" - andra bolagsformer löser man ju det hela genom att ta ut lön och blir därför berättigad till jobbskatteavdrag (inkomst av tjänst kan utdelning med mera beskattas som ändå).

      Radera
    2. Jo, men däremot inte kapitalinkomster tex vid privat aktiehandel.

      Cornu gillar ju att påstå sig tillhöra de ca 20% med lägst inkomst i landet för att skaffa sig ett moraliskt debattövertag, men då ingår inte vinster från aktiehandel, utdelningar, mm.

      Radera
    3. @Joakim

      Hur stora vill du göra gällande att dessa är då?

      Radera
    4. Det får Cornu förstås själv berätta om han vill. Det går dock att se att fast han tjänar mer än 20% av befolkningen (inkomst av tjänst/näringsverksamhet), så betalar han mer skatt än 56%.

      Allt handlar förstås om vilken fakta man väljer att fokusera på i sina inlägg. Det är ett mönster som går igen i denna blogg.

      Radera
    5. I mina skatteinbetalningar ingår moms och egenavgifter. Så den jämförelsen är inte relevant i jämförelse med personer som är anställda.

      På 100:- SEK, betalar jag 20:- SEK moms, sedan 80-80/1.29=18:- SEK i egenavgifter. Kvar blir 62:- SEK, varav 30% åker i kommunalskatt (förenklat), dvs 18:- SEK till. Total skattebetalning blir alltså 20+18+18=46:- SEK och taxerad inkomst blir 62:- SEK. Så det ser lätt ut som jag betalar 46/62=74% i skatt.

      Radera
    6. Räknefel där der jag. 20+18+18=56. Betalar 56:- SEK i skatt på 62:- SEK i taxerad inkomst, dvs 90%.

      Beror på vad för siffror din källa redovisar - min totala beskattning som enskild firma är iaf 56:- SEK per hundralapp. Ungefär.

      Radera
    7. Sedan betalar jag också fastighetsskatt/avgift, vilket ger några procent på min inkomst vid låga inkomster.

      Radera
    8. Såklart, det har du förstås fullkomligt rätt i. Då är det fullt logiska siffror.

      Radera
    9. Cornu, om du tar ut pengar som utdelning (om du har AB) så kanske det blir mindre total skatt, eller? Har för mig att brytpunkten ligger någonstans kring 30kkr i månadslön. Å andra sidan kan man väl helt enkelt lämna pengarna i företaget tills man behöver dem, speciellt om man lever väldigt billigt som du verkar ha valt att göra.

      Radera
  9. "Rikedom gör folk elaka " skrev cornu i ett inlägg.
    Då hittar dom på Hästskitteoremet för att komma åt rikedomen i samhället.

    Strindberg sa om ekonomivetenskapen
    "En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete".
    Även underklassen hittar på saker för att komma åt överklassens pengar.

    Ekonomimodeller skapas av särintressen för att berika sig själva.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Exempel på uppfunna sätt att komma åt andras pengar är att införa ränteavdrag på huslån.
      Om vi rika som har mångmiljonlån får skattelättnader på 50 tusen eller mer så får ni i små villor med små lån några tusen i avdrag och dom allra fattigaste får inget als.

      Om vi rika får jättestora avdrag så får ni smulorna som är kvar.

      Radera
    2. Och de som får 50 tusen i avdrag bränner det på RUT och i affärer så att fler fattiga måste anställas och får en inkomst, då funkar det ju.

      Radera
  10. Inkomstskillnader är inget att moralisera om. Men om det ändå ska göras så är större skillnader nyttigt eftersom landet anpassas till kollapsen. Ju smidigare överbefolkningen minskas desto bättre. Det långa manipulativa programmet från SVT, som Syll nämner, sprider myter om att det går bra. Folket lullas in i en trygghet. Hästskitteoremet är också en slags moralism.

    Sedan 2007 har enligt SCB industriproduktionen fallit 20 procent. Kapacitetsutnyttjandet ligger nu på normala cirka 85 procent. Kapaciteten har alltså minskats och den kommer aldrig att bli högre, utan kommer fortsätta neråt. De långsiktiga investeringarna kommer bara att minska. Välståndet, även för de arbetande, kommer snart att falla kraftigt. De rikaste ska också slås tillbaka till något som liknar stenåldern. Att tycka något om detta är bara fånigt.

    http://www.scb.se/Grupp/Teman/Sveriges_Ekonomi/_Dokument/SCBindjun13.pdf

    Enligt vår kära klubb, Romklubben, ska industriproduktionen toppa omkring 2020. Och det gör det nog. Sedan blir det fritt fall. Snart får staten svårt för att få in pengar. Omkring 2050 finns nog den svenska inte längre. Men det är inte slut på moralismen för det, för det finns rester att fortsätta moralisera om. Moralisterna tycka aldrig tröttna. Deras huvuden fungerar ungefär som hästens mage.

    SvaraRadera
  11. Jag håller inte med ”Lönesänkarnas” slutsats om att högre löner skulle öka arbetarnas köpkraft och därmed minska belåningsgraden i ett samhälle. Högre löner leder bara till att fler jobb slussas till låglöneländer. Däremot så borde man försvåra uttag av vinster från företagen genom bl.a. högre skatter, samtidigt som man inför skattesubventioner när företag investerar inom EU:s gränser i produktion av varor/tjänster som går på export. Detta bör ske på EU-nivå för att undvika inbördes skattekonkurrens, dvs det krävs en skatteharmonisering. I programmet förs det också fram tankar om att den globala handelsobalansen bör adresseras genom att vi som har ett handelsöverskott skall hålla nere vår konkurrenskraft via högre löner, detta för att länder med ett handelsunderskott ska kunna öka sin försäljning. Det är bara dumheter. Handel är krig, och förloraren betalar med sänkt levnadsstandard.

    Tanken med lönesänkningarna var väl att de rika skulle bli rikare och därmed få mer pengar över till investeringar i landet så att småfolket kunde knega vidare. De rika blev mycket riktigt rikare, men sen bröts samhällskontraktet.

    Någon borde informera makthavarna om att de rika inte gör några långsiktiga, egenfinansierade investeringar i Sverige längre. Den tiden är förbi. Visst skapas det värde åt några få, men det värdet återinvesteras inte i verksamheter som ger hög levnadsstandard åt de stora massorna i landet. Dagens investeringar är kortsiktiga, högbelånade, skatteoptimerade och inom lågproduktiva låglönebranscher – tänk service. I den mån det tas några långsiktiga risker så är det med skattebetalarnas pengar, genom att externalisera investeringsrisken via en hög belåning av verksamheten. Då får bankerna ta smällen om något går fel, och i förlängningen skattebetalarna för att bankerna blivit förstora för att tillåtas gå omkull. Detta förfarande underlättas genom riksbankens ”lattjo-lajban”-räntesättning. Dessutom, att skapa vinstmarginaler via kvalitetsförsämring i underbemannade vårdhem och skolor borde medföra en politisk risk, men icke.

    Bra för Sverige?

    Varför är kommunisterna de enda som påpekar att kejsaren är naken? De som propagerar för att marknaden alltid har rätt och att alla vinster är lika samhällsnyttiga, bör gnugga ögonen. Deras politik har lett till en massiv förmögenhetsöverföring. I de rika länderna, från de många till de få och globalt sett, från de få till de många. Just nu ser vi också en snabb kunskapsöverföring, från väst till öst, och med den även en förmögenhetstransferering vars omfattning vi bara sett början på. Man kan ana att det började med att västvärlden släppte valutarestriktionerna och lät pengarna flöda fritt över gränserna. Med dessa följde även vårt industriella know-how.

    För alltid?

    200 års vinster från 1600- och 1700-talets slavhandel och kolonialplundringar håller nu på att pinkas bort av västländerna, tillsammans med 200 års vinster från 1800- och 1900-talets industriella hegemoni. Dessa vinster – som plöjts ner i utbildning av de vidskepliga massorna, materiell infrastruktur och effektivare organisering genom ökad specialisering av människor och samhällen – håller nu på att vittra sönder samtidigt som västvärlden sjunger liberalismens lov. Kvar, när pendeln når sitt östligaste läge, finns skamkänslorna – för gångna tiders illdåd och för vår tids passivitet och obeslutsamhet. Fattigdom kan följa, och med den fruktan och desperation. Desperation bland de många, och fruktan för de många bland de få. Strängare straff, mer finmaskig övervakning, en de facto polisiär ”carte blanche”-immunitet och minskad personlig frihet går ju emot liberalismens syn på ett idealsamhälle. Ändå är vi på väg dit.

    Hur blev det så?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om vi som nation vill att våra företag ska klättra i den industriella värdekedjan, och därmed undvika Sydeuropas öde, måste vi börja göra skillnad på kortsiktiga och långsiktiga vinster. Vad som är vad måste definieras och därefter belönas/straffas skattevägen. Detta måste ske även om företagarna protesterar, då de inte kan/vill skilja på sina kortsiktiga egenintressen från nationens långsiktiga. Vi måste också identifiera branscher av nationellt intresse och specialisera oss inom dessa, för vi är inte tillräckligt stora för att kunna vara ledande inom alla industrigrenar. Vilka partier ställer upp på detta?

      Jag ser att vänsterpartister ivrigt räcker upp händerna. Någon annan?

      ?

      Tydligen inte.

      Radera
    2. Det måste inte skötas skattevägen. Det fungerar utmärkt med moral och medkänsla. Ungefär som i Sverige för hundra år sedan. Ja, fattigdomen var stor, skattenivån var ca 10%, ändå fungerade det väl. Fattiga kunde arbeta upp sig. De rika kunde hjälpa. Rötägg finns inom alla klasser. Nu digna alla förlamade under skattetrycket och en stor del av mödan går åt till att skydda sig mot överheten.
      Inom industrin har det talats om effektivisera och att kapa mellanhänder så knappt i den offantliga sektorn.

      Radera
  12. I USA pågår nu en rasande debatt i media och på Twitter om att vanligt folk har för låga löner, att företagen med sin fokus på kvartalsvinsster och lägstalöner dödat konsumentens möjligheter att handla och därmed dödat tillväxten. Rika kan aldrig handla allt som vanligt folk brukar handla. Se kraven från McDonaldsanställda till dubbel lön, Henry Blodgets krav om respekt för anställda och till och med fackhatets orsaker till detta.

    Så snälla svenskar, lägg ner diskussionen om lägre löner, vi behöver inte härma USA i allt som förstör landet.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...