Cornucopia?

2013-08-22 18:57

DI/Henrik Mitelman och SBAB/Tor Borg rekar bundna räntor

Jag är inte den enda som föreslår att man ska binda räntan medan tid är. Henrik Mitelman på Bonnier/DI gör det samma, en upprepning av hans rek runt årsskiftet, då jag också föreslog en bindning av räntan. Januari visade sig vara i princip optimalt än så länge, men fönstret har inte stängt än. Än mer intressant är SBAB:s Tor Borgs rek om det samma, som inte ska avfärdas som en partsinlaga från en bank.

Historiska räntor i Sverige.
Källa: Tor Borg på Twitter

Tor Borg påtalar att det under långa perioder hade varit extremt lönsamt med bundna räntor, t ex 1943 till 1983. 

Ska man tro på Tor Borg så går den nuvarande trettio år långa trenden med fallande räntor mot sitt slut.

Det är som vanligt väldigt enkelt att tro att rådande trend ska vara för evigt, men det gäller förstås inte. Sedan återstår att se hur snabbt trenden vänder upp. 

Gissningsvis finns det något att säga om Kondratievcyklernas ca 30 år långa A- och B-cykler här.

Oavsett är det fullständigt orealistiskt att tro att nuvarande extremläge för räntorna kommer bestå. Det spelar ingen roll vad Jan Häggström på Handelsbanken tycker och hur stora skulderna är. Räntorna kommer förr eller senare börja stiga och har man köpt för att bo, så kommer man få uppleva betydligt högre räntor på det där bostadslånet under sin livstid.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

10 kommentarer:

  1. Råäntan dikteras planekonomiskt av en handfull statsbyråkrater. Ekonomisk teori, eller ens "kondratieffcykler" har något prognosvärde för vad dessa enskilda individer komemr att göra härnäst. Med enkel politisk teori om vad enskilda byråkratchefer har för incitament att använda sin statsvåldsmakt mot samhället när det är biljoner kronor direkt invovlerade, säger dock uppenbarligen att de komemr att avskaffa räntan helt och hållet permanent, så långt som de lyckas med den saken. Arabstaterna har bedrivit samma räntepolitik som västvärldens socialistiska centralbanker gör idag, under ca 1300 år, så jag är inte alls säker på att räntan komemr att stiga igen under min livstid.

    Mellanskillnaden mellan människornas verkliga tidspreferenser, som ju utgår från vad som är möjligt att producera över tid, och planbyråkraternas statsdiktat är förstås extremt samhällsskadlig, men det angår som sagt inte beslutsfattarna, de märker inte av någon koppling mellan sina beslut och konsekvenserna som andra tvingas bära av det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä det är klart, din återstående livstid kan vara över redan nu så man vet aldrig

      Radera
  2. Varför kommer räntan gå upp som du påstår? Du pratar ju hela tiden om framtida noll tillväxt och räntan hänger ju ganska mycket ihop med tillväxt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räntorna går ju upp nu, men det har nog inte så mycket med tillväxt att göra. Det är nog beroende på att "marknadens" förhoppningar om framtida återbetalningar är på nedåtgång...

      Se t ex: http://www.tradingeconomics.com/sweden/government-bond-yield

      "Sweden's Government Bond Yield for 10 Year Notes rallied 26 basis points during the last 30 days which means it became more expensive for Sweden to borrow money from investors."

      Och den amerikanska 10-åringen är nära 3% nu

      Och det slår igenom på de långa bolåneräntorna som börjar höjas nu

      Så visst kan räntan gå upp utan tillväxt

      Låg inflation, låg tillväxt och höjda räntor - det är en intressant kombination...

      Radera
  3. Om man nu vill spräcka en privat lånebubbla så finns det väl bättre sätt.
    Dessutom:
    http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Inflationen-just-nu/
    "I juli 2013 var inflationen, mätt som den årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI) 0,1 procent (-0,1 procent i juni 2013 ).

    Riksbankens mål: 2 procent
    Målet för penningpolitiken är att hålla inflationen, mätt med KPI, på 2 procent."

    Så ska inte RB missa sitt mål helt och hållet ska räntan ned ordentligt enligt all ekonomisk expertis såvitt jag kan förstå.

    SvaraRadera
  4. För drygt 30 år sedan bestämde sig dåvarande FED ledning med Volcker i spetsen för att gör slut på inflationen. Det gjorde man också. Och USA har nog aldrig sett så mycket inrikes protester som då. Folket var inte så förtjusta i att man tog kol på inflationen.

    (Och alla som gillar inflation kan ju titta på livet för 1981 och efter 1981 och fundera om ni verkligen föredrar det för 81).

    Räntorna har sedan dess rört sig nedåt. Det har varit en mycket lång Bull-market för obligationer. Men trenden skär 0 om en tid. Därför får vi ett trendbrott. Frågan är väl mest när och vad vi får i stället. (Men kanalbotten för 5-åringen har redan skurit 0).

    Det är inte givet att trenden blir stigande räntor. Det kan bli utplanande också. Vi kan få några decennier likt Japan.

    Eller också hämtar sig USA en del och vi får stigande räntor och stigande inflation. Och det som USA får det får vi också.

    Men så mycket tror jag nog man kan säga att stiger velocity kommer Centralbankerna att pressa upp räntorna.


    Och tittar vi på Sverige så finns det en oro kring hushållens skuldsättning. Och med jobbskatteavdraget kommer den att öka (och lika så bostadspriserna). Man kommer nog på något sätt att vilja stävja det. Frågan är väl vad som är praktiskt möjligt och politiskt möjligt. Men snittet är inte så stort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan är hur realistiskt det är att räntorna skulle gå under noll, då isht centralbankens utlåningsränta? Den dag man får betalt för att låna pengar så finns det helt plötsligt en helt ny affärsmodell som inte funnits tidigare. Frågan är då vad bankerna skall med sina kunder till - de är ju bara till besvär ifall man kan tjäna pengar ändå.

      Radera
  5. Läsarkommentar som inte lyckades posta själv:

    Varför ska inte SBAB:s Tor Borgs rek om räntan avfärdas som en partsinlaga? Är det för att en banks uttalande denna gång är i överensstämmelse med din uppfattning?

    Att låsa räntan innebär att banken övertar en risk, dvs man köper en försäkring vilket banken rimligen tar betalt för. SBABs representant säger att om deras kunder binder räntan nu kommer de att tjäna pengar på detta medan SBAB självt kommer att förlora pengar. Varför skulle en bank ge en rekommendation som de tror att de kommer att förlora pengar på? Luktar partsinlaga lång väg.

    Visst, det finns tillfällen när bindning av räntan har varit bäst för bankernas kunder men det bottnar i att banken har missbedömt den framtida räntan och tagit för lite betalt för försäkringen. Att en bank med öppna ögon skulle sätta en riskpremie som de tror att de kommer förlora pengar på verkar vara rena nippran.

    Jo, SBAB:s Tor Borgs rek om att binda räntan skall naturligtvis avfärdas som en partsinlaga. Därmed inte nödvändigtvis sagt att Tor Borg har fel. Banken kan förstås göra en felbedömning där banken faktiskt förlorar pengar på sin rekommendation. Tor Borg kanske är en klantskalle. Historien visar ändå ganska tydligt att han inte alls är en klantskalle - han utför antagligen sitt uppdrag på ett förtjänstfullt sätt och sätter riskpremien så att arbetsgivaren SBAB slutar som vinnare.

    Christian R

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grejen är att bundna räntor till viss mån även är en försäkring för bankens vidkommande i den utsträckning de finansierar lånen med obligationer. Man kanske (om möjligt) skall granska hur löptiderna på SBAB's skulder och fordringar är fördelade - är löptiderna hos skulderna större än hos fordringarna så blir det ju billigare för SBAB att få en förskjutning så att löptiden hos fordringarna blir längre (sen att man kan ta mer betalt också är ju en bonus).

      Radera
  6. Cornu: Hur har det sett ut i Japan senaste 25 åren?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...