Den som skriker högst på Internet har inte alltid rätt och det sprids en myt om att bankerna kan låna ut pengar utan risktagande och utan kostnader för egen del, vilket förstås är helt fel. All utlåning måste finansieras via in- och upplåning, plus egen kapitaltäckning för kapitaltäckningskraven, och upplåning och inlåning kostar ränta och eget kapital följs av aktieägarnas avkastningskrav. Det hela handlar om enkla självklarheter som balansräkningar, vilket alla som läst det minsta ekonomi, analyserar bolag för investeringar eller driver eget företag mycket väl förstår.


På tillgångssidan hos en bank hittar man det som ger banken avkastning och intäkter, i form av exempelvis räntor. Dit räknas utlåningen, men också egen kassa och andra tillgångar, t ex ägda fastigheter, ägda aktier etc.
Förenklad balansräkning för SBAB 2012
Källa: SBAB

På skuldsidan hittar man finansieringen, som är in- och upplåning, skulder till finansinstitut, dvs andra banker och centralbanker, obligationsupplåning, centralbankslån, samt bankens skuld till aktieägarna, sk eget kapital.

För våra affärsbanker kan balansräkningarna bli rätt komplicerade, så det enklaste är att titta på bolånebanken SBAB:s balansräkning, då SBAB fokuserar på en affärsnisch - utlåning till bostäder, inklusive bostadsrättsföreningarnas egna skulder.

Som vi ser ute till höger sker den mesta finansieringen via upplåning i form av säkerställda respektive icke säkerställda obligationer. För bolån är detta en nödvändighet, medan den lilla finansieringen via inlåning, dvs bankkonton, går till blancolån som inte behöver finansieras via obligationer.

Alla som inte är tappade bakom en vagn inser här att SBAB tvingas betala ränta på denna in- och upplåning, och utlåningen sker alltså mot en kostnad och kräver att någon är beredd att låna ut medel till SBAB.
Förenklad balansräkning för
Swedbank 2012. Källa: Swedbank

För övrigt har jag, trots medvetenheten om de svenska hushållens skuldbubbla och bostadsbubblan, inga problem med att låna ut pengar till SBAB. De omfattas av insättningsgarantin och med staten som enda ägare kan man vara relativt säker på att ägaren kommer skjuta till kapital vid behov. Trots allt är konkurser i statliga företag i princip obefintliga.

Som jämförelse kan man titta på Swedbank, där man i form av affärsbank har en lite mer komplicerad bild.

Här kan vi fortfarande se att större delen av bolånen finansieras via säkerställda obligationer, medan övrig upplåning klassas som övriga skulder av Swedbank. Swedbank har dock betydligt större finansiering via inlåning än vad SBAB har, mycket då man har betydligt större utlåning och krediter till t ex företag. Säkerställda obligationer, plus inlåning Sverige och Norden blir dock ungefär lika stor som bolån och utlåning Sverige, samt företagsutlåning i Sverige och Norden.
Balansräkning Handelsbanken 2012

Oavsett måste alltså Swedbank betala räntor på finansieringen och likt alla aktiebolag vill ju även aktieägarna ha ränta, utdelning, på sin utlåning till banken, det egna kapitalet.
Balansräkning SEB 2012

Även om SEB och Handelsbanken inte själva ger några enkla grafer, så har jag slängt ihop motsvarande förenklade balansräkningar för dessa och bifogar dem.

Beroende på affärsupplägg, fördelning av internationell verksamhet etc så redovisar de olika bankerna dessa förenklade balansräkningar lite olika. Principerna kvarstår. Ingen utlåning kan ske utan finansiering, och finansieringen kostar i form av ränta eller i fallet där man lånar ut sitt egna kapital, avkastningskrav från aktieägarna.

Inte sällan har banken utlåning till t ex centralbanken "på lager" på tillgångssidan och kan alltså hämta hem denna utlåning omgående för att låna ut till en ny lånekund, utan att penningmängden behöver öka. Alla lån ökar alltså inte penningmängden, men kan leda till omfördelningar på tillgångssidan hos banken. På samma sätt kan en bank alltså ta upp mer obligationsupplåning än vad som behövs för stunden och låna ut denna till centralbanken de närmaste dagarna eller veckorna, till bolånekundstocken ökat enligt lagda prognoser så. Nya bolånekunder leder inte alltid till omgående ytterligare emissioner av bolånepapper. Med säkerställda obligationer är det förstås lite annorlunda, då de inte kan ställas ut förrän man har en kundportfölj att paketera som säkerställd obligation.

T ex har Handelsbanken enligt ovan 248 miljarder SEK i kassa eller utlånat till centralbanker och kan använda detta för omgående utlåning utan att öka penningmängden. Kan Handelsbanken få bättre avkastning än Riksbankens nuvarande inlåningsränta på 0.25% genom att låna ut pengarna till allmänheten, så gör Handelsbanken det i mån av tillgång på relevanta kunder. Utan att skapa något ur tomma intet.

Vidare så kan inte bankerna skapa några krediter själva, utan det sker alltid i samband med en kund som vill låna pengar. Man kan i själva verket lika gärna säga att det är låntagaren som skapar krediterna, då denna alltid är initiativtagaren, banken är bara verktyget. Haverister som hävdar att allt är bankens fel försöker bara slippa undan sitt eget överbelånade bolånetorskansvar.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Lite slarvig är du här min gode Lars. Bankernas som skapar krediter "ur tomma luften" gör det genom att skapa insättningar som rena bokföringstransaktioner. Samma belopp kan fritt disponeras av kontoinnehavaren men måste finansieras först då kapitalet lämnar bankens externa clearing. Lån skapar insättningar och lånen kan skapas/finansieras av bankernas "interna"(interbank) REPO-marknad(eller via centralbanken). Inom REPO ökar risktagandet inom det nationella banksystemet och det är här som systemriskerna är som störst. Kreditkrisen i USA utlösten pga säkerhetsvärdefall för RMBS-panterna/lånen i just REPO-marknaden som till stor del speglas i M3 jmf med M2(FED slutade redovisa M3 i mitten av 2000-talet). När t.ex tillgångsvärden stiger och belånas/finansieras/betalas så förändras i regel inte bankernas nettoställning mot centralbanken(inom landet). Samma belopp som skapas ur tomma luften för betalning av t.ex förvärvda tillgångar ökar däremot bankernas gemensamma totalinlåning respektive penningmängd. Och bankerna lånar av varandra med transaktionens säkerhetsvärde. Enligt den neoklassiska ekonomiska doktrinen bortser man från skuldskapandet då man felaktigt ur systemrisk-synpunkt hävdar att den enes tillgång är den andres skuld(inlåning mot utlåning).

    Glöm inte bort att krediter ur tomma luften skapas via t.ex derivathandeln där kunder kan handla på "kredit" utan att lån skapas mer än på marginalen. Marginalen motsvarar då säkerhetsvärdet i form av kontantreserv vid clearing. Banken låter dig i princip handla på kredit till 90-98% utan att kontoförande bank behöver finansiera mellanskillnaden(dvs 90-98%).


    SvaraRadera
    Svar
    1. Och krediter skapas även när man köper saker och ting på faktura. Det är inte mer "ur tomma luften" bara för att det är en bank som står för krediten.

      En sak som glöms är dock att det krävs (medverkan av) två parter för att en kredit skall kunna uppstå - iaf ifall det skall ske genom ömsesidiga åtaganden (och egentligen kan man nog hävda att det krävs även om det är ett ensidigt åtagande ifall man skall hårddra det). Dvs banken kan inte bara sitta och skapa pengar - de skapas genom att kunden och banken ingår ett avtal (eller om man skall utgå från användandet som betalningsmedel så krävs en eventuell tredje part som tar emot pengarna som betalning).

      Radera
    2. rttck:
      Nu är du ute och cyklar.

      Om jag går till banken och tar ett lån så kommer jag att skapa en skuld till banken på lånebeloppet och sedan en fordran på banken på lånebeloppet.

      Min fordran på banken dyker upp på mitt transaktionskonto.
      Från och med denna sekund så måste jag betala ränta till banken på min skuld och banken måste betala ränta till mig på min fordran på banken.

      Skillnaden i ränta är för bankens del det som kallas räntenetto och skall räcka till bankens kostnader.

      Så bankens finansieringskostnad existerar omgående.

      Använder jag nu min fordran på banken för att köpa något så övertar säljaren min fordran. Banken får nu betala ränta till säljaren.

      Radera
    3. @xykorr; Jag har inte ifrågasatt något av vad du skriver!

      Förutom att banken kan ge dig en kredit utan att ha en räntekostnad för den. Elementärt kära du. Det är det som kallas att internalisera sina intäkter. Så fort lånekapitalet lämnar banken uppstår dock "ditt räntenetto. Precis som jag skrivit.

      Givetvis är det ingen som helt ifrågasätter det Cornu skriver. Allt kapital som lämnar banken måste finansieras. Antingen via inlåning eller via extern upplåning alternativt centralbankspengar.

      Radera
    4. rttck: Det handlar just om finansieringskostnaden.
      I samma ögonblick jag som låntagare skapar min fordran på banken så tickar den räntekostnad för banken. Det är en kostnad för banken.

      Och min skuld till banken tickar ränteintäkt till banken. Räntenettot existerar omgående.

      Det verkar som du menar att jag inte skulle få ränteinkomst på min fordran på banken. Varför skulle jag inte få det?

      Radera
    5. @xykorr; Du skriver;

      "Det verkar som du menar att jag inte skulle få ränteinkomst på min fordran på banken"

      Ok du missförstår mitt användande av ordet "räntenetto" ovan. Då blev det fel. Jag syftade bara på den externa räntekostnadsdelen i den. Jag borde förtydligat det till "internt räntenetto". Alla kontopengar som krediteras betalar förstås banken ränta på om än nästan ingenting alls.

      Radera
  2. Cornu tar inte till sej detta, jag har provat tidigare.

    http://cornucopia.cornubot.se/2013/06/fartblinda-70-och-80-talister-bakom.html?showComment=1371110952361#c602717695099213360

    SvaraRadera
    Svar
    1. @47d9...

      Ja, man kan plussa ihop lite siffror och få nya siffror, men det betyder egentligen ingenting.

      Radera
  3. Vem står då för den årliga ökning i penningmängden ?
    Endast Centralbanken ?, har privata banker inget med detta arr göra ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Centralbanken har bara sin monetära bas(5-15%) medan bankerna skapar penningmängden. Stora internationella kapitalflöden klarar inte centalbankerna att påverka i tillräcklig omfattning(de försöker inte ens). En stor del av räntenedgångarna beror på kapitalflöden som inte kunnat lånas ut utanför banksystemet. Utbudsöverskott som sänker interbankräntorna.

      Radera
    2. nämnda utbudsöverskott har en gång(minst) utlånats vilket sätter press på särskilda tillgångar för vilka de ursprungligen belånats. Kapital är på väg mot USA där bankerna har loan/deposit-rates ner mot 0,6(JP kv2). Snacka om risker för höjda (lång-)räntor om det fortsätter.
      Deleverage innebär inte bara amorteringar utan även försäljningar.

      Radera
    3. Det intressanta är dock att styrande av penningmängden på ett eller annat sätt skall vara det som skall reglera inflationen till målet på 2%. Om inte riksbanken har möjlighet att reglera penningmängden så är det ju bara ett spel för gallerierna att försöka - och det är ju tur att inflationen ligger någorlunda i linje med målet (ifall nu riksbanken inte kan styra inflationen som ingår i deras uppdrag att göra).

      Radera
    4. Ju större internationellt kapitalflöde ju svårare att styra inflationen. Det finns fler en 1 centralbank och det var inte FED(eller någon annan centralbank) som sänkte de amerikanska korträntorna. Det var bankerna själva genom interbankräntorna när utlåningen kollapsade i USA(FED följde bara efter). Däremot steg de först pga REPO-problemen tills FED ställde swapkrediter(RMBS mot Tsys)+ TARP etc till förfogande. Kapitalet som vällt in i USA kom huvudsakligen från europeiska grossistbanker. Inte från någon "savingsglut" av kinesisk returkapital placerade i Tsys. Borio på IMF står för den bästa(enda) förklaringen hur "pengar ur tomma luften" + sparande överskott i Tyskland etc finansierat den amerikanska bobubblan(m.fl).

      Centralbanks-doktriner grundas oftast på det senaste krigets erfarenheter. Därför går det i regel åt skogen. Ingves var t.ex nöjd med att kunna höja räntan under krisen pga importerad FED-inflation(negativa realräntor som drev på råvaru-inflationen i Kina genom bankspekulation och dollarfall...s.k carry-trade i dollar genom utflöde i USA och inflöde i Kina/Asien).

      @Anonym; Penningmängdtillväxt på mellan 5-15% årligen under lång tid. Jo jag tackar jag. Man lät tillgångsinflationen härja vilt varvid konsekvenserna blev deflationstryck i cpi. Tillgångsinflation = avreglering banker och arbetskraftsarbitrage och inga fackföreningar. Enkel matematik som varit synlig sedan åtminstone WTO-avtalet 2001(teknik-kraschen) och då Kina blev "Most Favoured Nation". Synd att man inte lever som man lärde ut. Den största socialiseringen av förluster någonsin. Och vilka är gladast? Bankerna och kapitalisterna förstås! och än så länge BLT´s :)


      Radera
    5. @rttck

      Med tanke på att RB skall hålla (KPI-)inflationen på 2% så får man vara glad att den är i närheten av den med tanke på att RB's ansträgningar är en piss i missisippi. Då kan riksbanken ju dutta lite med styrräntan och slå sig för bröstet att de håller inflationen runt 2% - hade de kommit i ett läge där de behöver påverka inflationen hade de ju behövt ta till andra medel - de har ju trots allt kapacitet att möta de internationella kapitalflödena åtminstonde när det gäller att tillföra pengar i systemet, det omvända har de mycket begränsade möjligheter att göra (möjligheten att dra in överskott av pengar är ganska begränsad).

      Radera
    6. @Anonym; Precis och 2% inflation i dagens ekonomi är något helt annat än 2% i gårdagens ekonomi utan internet, utan den nya tjänsteindustrin(avknoppad från t.ex industriföretag), utan facklig maktbas, utlandsexpanderande storföretag med allt lägre investeringstakt hemma(avtagande förädlingsvärde), outsorcing, kreditekonomi och ökande skuldsättning där internationella kapitalflöden alltmer styr inflation/disinflation etc. Centralbanken pratar om att klara inflationsmålet utan att vilja förstå/kommunicera varför det inte fungerat med traditionell penningpolitik. Och först när skuldtaket börjar nås och varje ny kreditkrona riskerar bli en börda för ekonomin vill man dra i nödbromsen. Men det är för sent. Svensk ekonomi är i händerna på en globaliserad kreditekonomi som gått överstyr. 2% inflation i Sverige löser inget. Vi kommer att få inflation så det räcker vad det lider. Frågan är hur stor del av befolkningen som då kommer att kunna kompensera sig och vad det gör för företagsekonomin och därmed landets ekonomi. Jag är realist på den punkten.

      När det gäller stora kapitalinflöden så funkar bankerna annorlunda i den avreglerade världen. Bankerna är traders idag och placerar inte för mycket kapital hos centralbanken. Man har även köpt värdepapper och inte minst statsskulder utan kapitaltäckningskrav etc. Och de banker som tankat EUR-skulder kommer fortsätta att sälja/inte köpa mer vilket får långräntorna att stiga framöver(pga default-risker). I Sverige ser det dock bättre ut men vi påverkas oundvikligen av stigande långräntor.

      Radera
  4. Vad är säkerhetsställda obligationer?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är obligationer med (till exempel) bolån som säkerhet.

      Ungefär så här: "Hej, det här är banken X. Vi vill låna lite pengar. Vi tänkte ge ut bolån. Om vi av någon anledning inte kan betala, så får ni bolånen med inteckningar i fastigheterna -- och vi lovar att de bara ligger på 75% av marknadsvärdet på fastigheterna. Låter väl fint? Bra, då kan vi väl få bra ränta."

      Detta till skillnad från andra obligationer som inte har någon säkerhetsmassa direkt kopplad till sig.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Men är det inte precis här det skapas pengar ur tomma intet?
      Man lånar ut en million till kalle för köp av bostad (hamnar i kolumnen tillgångar). Och vips uppstår 750tkr i skuldkolumnen som säkerhetsställs obligationer utan att banken har lånat dessa pengar från någon?

      Radera
    4. @Ronny

      Hur tror du SEB's balansräkning ser ut när Kalle köpt huset av Pelle som har sitt konto hos Nordea? De behöver då låna externt.

      Innan Kalle köpt huset så behöver SEB så har ju SEB finansierat tillgången genom att man har en skuld till Kalle istället. Dock är det inte en situation som SEB har anledning att tro skall bestå generellt (isht när Nordea är större bank än SEB).

      Radera
  5. Ett av de största hoten i det finansiella systemet är rebelåning av pantsäkerheter, s.k rehypothecation. Undrar jag om centralbankerna eller övervakarna har en aning om återbelånade värdepapper. Vet du hur dina depåinnehav rebelånats ....i hur många led?

    SvaraRadera
  6. Se ovan för hur jag som ny låntagare skapar två fordringar. En som är bankens fordran på mig och den andra som är min fordran på banken.

    Om jag nu köper en bostad för min fordran på banken så övertar säljaren av bostaden min fordran på banken.

    Behöver nu banken balansera sin inlåning tidsmässigt eller minska sina skulder till andra banker så emitterar den obligationer.
    Vid försäljning erhåller då banken avista, och får en långsiktig skuld. Avistan kommer från dels egen inlåning men också från andra banker. Det senare är viktig då bankens skulder till andra banker därmed minskar.

    När en obligation emitteras så omvandlas avista till tidsbunden inlåning för banken. Och det motsatta när obligationen förfaller.

    I balansräkningen så flyttas bara skulden från en post till en annan på skuldsidan.

    Detta är inget svårt eller konstigt. Det konstiga består i att så många väljer att slå ifrån sig basal fakta och bita sig fast i fantasipåhitt. Det är lite som om vi skulle ha diskussioner där en majoritet envisades med att det är tandtroll som gör hål i tänderna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Begripligaste förklaringen hittills.

      Radera
    2. Precis så resonerar neoklassiskerna men de bortser helt från att skulderna är nominella medan säkerheterna bara är pappersvärden som stiger och faller beroende på preferenser....inte finansieringsförmåga per se.

      Hur många vet hur ett bostadslån är finansierat? Räck upp en hand?
      (jag menar ett säkerställt sådant!)

      Radera
    3. En bank skapar en juridisk person (SPE), överför bostadslån med max 75% belåningsgrad till den, och emitterar obligationer på den.
      Då blir det en direkt koppling mellan obligationsinnehavaren och de säkerheter som ligger till grund för obligationen. Obligationsinnehavaren har då sin säkerhet direkt i panten som SPE:n förfogar över.

      En obligation emitterad av banken är bara en fordran på banken.

      Detta gör att säkerställda obligationer kan ha högre rating än vad t ex banken har.

      Radera
    4. @xykorr; Det du beskriver är en teknisk förklaring hur pengar och lån hanteras/byts inom banksystemets kretslopp. En annan sak är var riskerna finns. Med uttrycket "tomma luften" menas dels att det handlar om bokföring och inte om flöden numera samt att de som finansierar utlåningen också de fått sina pengar t.ex genom "tomma luften". Om man förenklar lite så kan man säga att en bank som vill placera i dina bostadsboligationer men som saknar inlåningsöverskott istället tar sina kunders värdepapper och belånar dem i REPO för att köpa bostadsobligationer. Låna kort och placera långt. Ett klassiskt konkursrecept i långa loppet.

      Radera
    5. @xykorr;Du skriver: "När en obligation emitteras så omvandlas avista till tidsbunden inlåning för banken"

      Det stämmer inte alltid eftersom banken som placerar i obligationslånet antingen:

      a) lånar av tillgänglig (avista)inlåning i banksystemet
      b) lånar av centralbanken(nya pengar)
      c) lånar i utlandet(nya pengar från ett helt annat kreditsystem)

      den först skapade krediten av långivande bank(obligationsemittenten), (a ovan)...till bostadsköparen innebar att ny penningmängd skapats. Dessa pengar innebär även att banksystemet ur "tomma luften" skapat de pengar till systemet för att kunna finansiera sig självt. Genom clearingen finns tillgängliga medel i systemet om man så vill. På marginalen så ställer bostadssäljarens bank mottagen köpeskilling till förfogande till obligations-emittenten. Hoppas ni nu bättre förstår termen "tomma luften". Det har inget med basala tandtroll att göra utan är sonika ett exempel på hur pengar skapas.

      Radera
    6. rttck:

      Fall c) emitterad obl i utländsk valuta, så sker följande. Antag emittering i EUR. Då får banken avista i EUR. Denna växlas till avista i SEK varvid vi hamnar i samma fall som a).

      Hur du tänker i fall b) är det nog bäst att du förklarar själv. Riksbanken deltar inte i någon nyemittering av obligationer.


      Vad gäller skapande av krediter så antag följande två fall:
      1) Jag går till banken och två fordringar skapas. Jag är skyldig banken 50 KSEK och jag har 50 KSEK på mitt konto när jag går ut.

      2) Jag går till banken och lånar 50 KSEK, och får 100 femhundingar i handen. Sedan gör jag deposit av dessa på mitt transaktionskonto. När jag går ut är tillståndet identiskt som i 1) vad gäller skulder/fordringar banken och mig emellan.

      Fall 1 är egentligen bara en rationalisering av 2) där man plockat bort kontantöverföringen över disken.

      I fall 2 lånas kontanter ut och in. Inget "hittas på". Och fall 1 ger som sagt samma resultat.

      Så jag insisterar om detta med tandtroll.

      Radera
    7. @xykorr; Vad jag menade var att utländska pengar kan vara tidsbundna redan innan de träffat sin gränsclearing. Att sedan samma pengar fortsätter att valsa runt avista i svenska banker är en annan sak.

      Med centralbankspengar menar jag inte att Riksbanken köper säkerställda obligationer utan att man t.ex gör repor eller annan utlåning.

      Radera
    8. rttck:
      Nej, de EUR som obligationsköparen betalar med måste vara avista. Det går inte att betala med något som har uppsägningstid/löptid.


      Att en bank kan låna av Riksbanken antingen via repa eller utlåningsfaciliteten är en annan sak. Då får banken tillgångar på det sättet. I ditt b) ser jag inget annat än att Riksbanken skulle delta i emmisionen av obligationer. Och det gör Riksbanken inte.

      Radera
    9. @xykorr; Vi tänkte nog lite olika här du och jag. De utländska pengarna kan placeras långt i Sverige och ändå användas för en kort eller lång placering. Pengar som pengar. Jag syftade inte på att en utländsk bank etc placerade direkt i obligationen(t.ex i utländsk valuta). Som vi vet används "samma" pengar om och om igen.


      Radera
    10. Om banken får in avista i EUR skulle den i teorin kunna låta sagda avista ligga och skvalpa på ett närmast räntelöst konto i utländsk bank. Vi kan dock räkna bort det fallet då det är en förlustverksamhet iom att banken kommer att betala ut högra ränta för obligationen än den får in på transaktionskontot.

      Vill banken ägna sig åt valutahedgning finns andra mer effektiva metoder.

      Men nu finns det ett skäl till att banken beslöt att emittera obligationen. Det kan vara att man vill amortera av skulder till andra banker. Och då växlar man till sig avista i SEK och löser sina lån.

      Pengar må vara som pengar, men fordringar på bankinstitut med uppsägningstid eller löptid är inte betalmedel och kan inte på något sätt kallas pengar.

      Pengar i Sverige är kontanter och avista. Inget annat.

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. FI har ju bestämt att riskvikter på bolånen ska vara lägst 15% om jag förstått saken rätt. Är det någon som vet om detta redan är genomfört, eller om det finns någon deadline när det ska vara klart?

    SvaraRadera
  9. Visst skapas det både en ny skuld (bokförd inlåning) och en ny tillgång (bokförd utlåning) när en bank ställer ut en kredit. Balansräkningen expanderar, och givetvis lika mycket på båda sidor.

    Men man måste ändå poängtera att banken skapar nya kontopengar (bokförd inlåning, alternativt ny IOU, alternativt pengar i bankens egna privata valuta) ur INTET, eftersom de flesta människor tror att banken lånar ut existerande pengar ur en pool eller liknande.

    Lars -Erik Thunholm beskriver vad som händer i bankens bokföring vid kreditgivning:
    "När en bank ger ett lån sker likviden normalt på så sätt att lånebeloppet krediteras på ett inlåningskonto. Primärt skapar alltså utlåningen inlåning, och transaktionen ställer i första hand inte anspråk på kassa.
    (...)
    En kreditexpansion i banksystemet - vare sig den tar formen av utlåning till allmänheten eller av värdepappersplaceringar - skapar alltså sin egen monetära täckning genom en ökad inlåning. Inlåningstillflödet kan vara ojämnt fördelat mellan olika bankinstitut, men för banksystemet som helhet ställer kreditexpansionen inga andra anspråk på kassa än vad som förorsakas av ett eventuellt ökande sedelomlopp".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det är fel. Som vi ser ovan har bankerna "existerande pengar ur en pool eller liknande" och all utlåning skapar inte alls något ur inget. Världen är inte svart-vit.

      Radera
    2. Cornu; Du ser inte skogen för alla träden! Du har både rätt ...och fel!

      Radera
    3. @Kodexkodex; Följande kommetnar av dig är det väsentliga i det du skriver för att förstå "tomma luften" och riskerna inom bankernas rebelåningsverksamhet(ponzi).

      "En kreditexpansion i banksystemet - vare sig den tar formen av utlåning till allmänheten eller av värdepappersplaceringar - skapar alltså sin egen monetära täckning genom en ökad inlåning."

      Detta har de flesta svårt att förstå!

      Radera
    4. Tja, vad skulle det vara för svårt med det? Fast i och för sig... man behöver ju förstå att Thunholm syftar enbart på bokföringsposterna utlåning och inlåning. Tror man att det är verklig utlåning och inlåning är man illa ute.

      Radera
    5. Jo att förstå skillnaden mellan penningmängdtillväxt(kreditexpansion) och hur banksystemet skapar denna tillväxt ur "tomma intet" är fundamental för att förstå missalokeringar av resurser i ekonomin. Hur många förstår innebörden i det du säger om den s.k finjusteringen(nettningen) under RIX? Inte ens experter inom centralbankssfären tycks inse konsekverna under extrema kreditexpansioner. Deras försvarsåtgärder har istället för "taking the punchbowl away", som är deras ansvar, blivit att låta kpi-inflationen komma ikapp tillgångsinflationen. Ett katastrofalt recept om kpi-inflationen först exporterats har det visat sig. Den avtagande avkastningen på varje utlånad krona riskerar att bli negativ utan sedvanlig löne/inkomst-inflation. Vi riskerar att inte bara bli fattigare pga inflationen utan pga stagflation och realskuldsökningar.

      Radera
    6. Pengar skapas visst ur tomma intet i FRB. Saxat ur wiki:

      Pengamultiplikatorn är en formel som beskriver expansionen av ett belopp som sätts in på en bank, alltså hur mycket krediter banksystemet kan skapa.
      Multiplikatorn, m, är inversen till reservkravet, R:

      m = 1/R

      Exempel
      Om reservkravet, R, är 20%, kan detta också uttryckas som fraktionen:

      R = 1/5

      Då kan multiplikatorn, m, beräknas som:

      m = 1/(1/5) = 5

      Om resultatet multipliceras med den ursprungliga insättningen ges den övre gränsen för expansionen av pengarna. En insättning på 100 kronor kan således expanderas till m*100 = 5*100 = 500 kronor, vilket genererar 500 - 100 = 400 kronor extra som utökar penningmängden.

      Hur går då detta till? Ponera att Individ 1 sätter in 100 kronor på banken. Med ett reservkrav på 20% måste banken lägga 20 kronor i sin kassakista. Resterande 80 kronor kan man låna ut till Individ A. För dessa 80 kronor köper Individ A något av Individ 2. Individ 2 i sin tur sätter in de 80 kronorna på banken. Med ett reservkrav på 20% måste banken lägga 16 kronor i sin kassakista. Resterande 64 kronor kan man låna ut till Individ B. För dessa 64 kronor köper Individ B något av Individ 3. Individ 3 i sin tur sätter in de 64 kronor på banken. Med ett reservkrav på 20% måste banken lägga 12,80 i sin kassakista. Och så vidare.

      Talserien 80+64+51,80... summerar till 400 kronor då vi går i gräns. På samma sätt summerar 20+16+12,80... till 100 kronor.

      Radera
    7. @Nyans; Det var väl länge sedan vi hade kassakrav i Sverige. Men man införde ett slags ökat likviditetskrav(kassakrav!) för ett tag sedan(har jag för mig) för att minska problemen(från krisen) med matchning av in-utlåningstider("alla" kunder lånade kort 2008 t.ex). Vi är ändå långt från USA´s 10% reservkrav....

      Kapitaltäckningskraven modell Basel II är löjligt låga. Nästan så man skäms som ekonom.

      Radera
    8. @rttck: Men RIX är ju ganska enkelt att förstå. Tänk dig en liten gubbe med gåspenna, anteckningsblock, telefon, en liten prydlig sedelhög och ett fack för varje storbank. Vid varje betalning av allmänheten från ett konto till ett konto i en annan bank får gubben ett telefonsamtal och flyttar rätt mängd sedlar mellan facken. På kvällen har en hiskelig mängd överföringar ägt rum, men betalströmmarna har tagit ut varandra så bra att gubbens lilla sedelhög faktiskt räckte till alla transaktioner.

      Radera
    9. @Kodexkodex; Ja bankernas inlåning tillsammans är vad de har att spela med(deras kassareserver). Jag antar att varje bank väljer den inlåningsnivå den finner lämplig mht till lånebehov och finansieringskostnader. De dagar då pengapåsen inte räcker till brukar väl mest inträffa under s.k kreditstörningar eller tillfälliga större kreditbehov. Annars är väl ev. obalanser redan utjämnade via REPO och/eller dagslån.

      Radera
    10. @Kodexkodex

      Ja, bortsett från att gubben i din förklaring egentligen inte behöver en sedelhög (istället finns en sedelpress och förbränningsugn som kan skapa och förstöra de sedlar som behövs/inte behövs). Egentligen är riksbanken ganska likt en vanlig bank (därför är det ganska bra beskrivning att kalla den bankernas bank).

      Radera
    11. @ Nyans: Glöm Wikipedias talseriemodell. Skapandet går inte till så i verkligheten. Multiplikatormodellen på Wiki förklarar möjligen hur och varför FRB uppstår vid ett gammaldags utlånande av fysiska pengar, men den förklarar INTE hur skapandet av pengar sker i verkligheten, dvs genom en enkel höjning av den bokförda inlåningen samtidigt som den bokförda utlåningen.

      I verkligheten existerar ingen stegvis utlåning/inlåning med avdrag för reserv, och det existerar ingen talserie. Inte ens om bankerna verkligen hade ett formellt reservkrav skulle de existera. Den så förföriskt eleganta geometriska serien är dessvärre ett rent fantasifoster...!

      Bankerna har för länge sedan rationaliserat skapandeprocessen. Banken behöver inte invänta ny inlåning innan den kan ställa ut en kredit. Skapandet är en ren bokföringsprocedur, hela kreditbeloppet skapas på en gång, och skapandet resulterar i nya kontopengar i bankens egna valuta. Eventuella reservkrav och kapitaltäckning blir en senare fråga, de har inget som helst med själva skapandet att göra.

      Radera
    12. @Kodexkodex

      En anledning till att man kan glömma wikipedias talseriemodell är att den bygger på en förklaring om hur det amrikanska FRB-systemet fungerar. Som bekant(?) har vi i europa inget reservkrav, R är alltså 0 och multiplikatorn är oändlig.

      Hur centralbankerna och regimerna förväntar sig att de skall ha en rimlig chans att reglera penningmängden och därmed inflationen skulle vara kul att få en förklaring på.

      Radera
  10. Den här bloggen börjar likna gammelmedia så till vida att kommentarerna ligger högt över huvudet på artikelskribenten.

    SvaraRadera
  11. Svårt dock att tolka blogginlägget på annat sätt än att Lars W påstår att bankerna betalar räntekostnader för hela upp- och inlåningen. Det är helt fel. Likviditetsbehoven i SEK sköts till minst 99% via räntefria intradagskrediter i RIX. Det rör sig om snabba lån och lika snabba amorteringar vilka tillsammans åstadkommer en s k nettning i realtid. Storleken av den totala omsättningen av svenska kronor (c:a 500 mdr/dag) är väl känd och redovisas öppet av Riksbanken, även om den pga de snabba förloppen inte kan redovisas i balansräkningen. Innan RIX stänger på kvällen måste en liten nettosumma betalas av den bank som blivit skyldig en annan bank ett belopp i SEK. Det är bara denna lilla nettosumma som lånas över natten mot ränta, antingen från en bank med överskott (interbankmarknaden) eller direkt i Riksbanken.
    En stor del (c:a 99 %) av de påstådda finansieringskostnaderna för likviditet i SEK försvinner således via nettning.
    Beträffande kostnaden för inlåningsräntor så är det inte heller så enkelt. Bankerna har något de kallar "verkligt betald inlåningsränta" vilket syftar på de inlåningsräntor de verkligen betalat ut i SEK, dvs de fall när någon avslutat kontot helt eller tagit ut allt i kontanter. Resten av inlåningsräntorna skapas sannolikt genom att banken helt enkelt expanderar balansräkningen. På skuldsidan skrivs den bokförda inlåningen upp, och på tillgångssidan kan banken redovisa motsvarande belopp inbetalda utlåningsräntor som vinst.
    Sammanfattningsvis: Bankerna har visserligen kostnader för inlåning och upplåning, men kostnaderna är små. Mycket mindre än vad Lars W vill göra sken av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @kodexkodex

      Intradag så utgår heller ingen ränta på krediter väl? Alla räntor beräknas väl över natten - och lånen behöver finansieras även över natten. Eftersom normal bokföring endast har en upplösning på en dag så kommer intradags krediter alldrig förekomma i balansräkningen.

      Radera
    2. Tillägg: en orsak till att hålla ner kostnaden för inlåning/upplåning är ju som tidigare inlägg sa att inlåning från allmänheten till låg/obefintlig ränta tenderar att sänka kostnaden. Det finns nog ingen annan som lånar ut pengar till banken till lägre ränta över natten än så.

      Radera
    3. @Anonym: Ja, men det var väl det jag skrev. Intradagskrediter är räntefria lån i SEK som Riksbanken erbjuder bankerna i RIX under dagen. Allmänhetens betalningsströmmar mellan banker tar normalt ut varandra väl under en dag, så någon stor skuld till Riksbanken byggs aldrig upp. Det finns därför ingen möjlighet att redovisa hela omfattningen av den räntefria lånefinansieringen (500 mdr SEK per dag) i just balansräkningen.

      Endast en liten resterande "nettodel" av samtliga överföringar mellan banker uppbär räntekostnad över natten. Nästa dag kan dessutom betalningsströmmarna gå åt motsatt håll, så frågan är om bankerna verkligen i långa loppet behöver betala varandra något öht i interbankmarknaden, speciellt om de kreditexpanderar i ungeför samma takt.

      Helhetsbilden av systemet är hur som helst att vi inom Sverige använder de svenska bankernas privata valutor praktiskt taget rakt av som allmänna betalningsmedel till en mycket ringa likviditetskostnad för bankerna.

      Radera
    4. Man kan förtydliga det med insikten att kontohavare i banken aldrig erhåller ränta på sina pengar förrän transaktionsdagen + 1, dvs valutadagen flyttas alltid fram 1 dag(overnight). En gratis dag för bankerna alltså.

      Radera
    5. @Kodexkodex

      Möjligheten att låna billigt intradag har ju inte betydelse. Om jag lånar pengar av banken i ett år så måste ju banken ha finansiering av detta både dag och natt - speciellt måste de betala för sin finansiering över 365 nätter (precis som jag får betala ränta för 365 nätter). Att de slipper betala ränta mellan 9 och 17 spelar ingen roll om de behöver betala en heldags ränta över natten.

      Radera
    6. @rttck

      Jo, men det kan ju knappast vara så att storbankernas vinst baserar sig på att de lånar folks lön med 0.1%-enheter lägre ränta än resten av månaden...

      Radera
    7. @Anonym
      Förstår inte riktigt hur du menar. När det gäller clearingvalutan SEK behöver banken enbart finansiera betalningarna ut från banken. Det behövs inga SEK för att finansiera förvaring på konto i ett år, eller för transaktioner inom samma bank.
      Och bankerna behöver SEK för alla utbetalningar, inte bara för nya krediter. Men poängen är att över 99% av alla Riksbankslån normalt "nettas bort" under dagen, vilket innebär noll likviditetskostnad för 99% av allmänhetens överföringar för de inblandade bankerna. Vid dagens slut kan det t o m ha gått jämnt upp, men oftast återstår en liten nettosumma som en bank behöver låna mot ränta över natten. Nästa dag börjar det hela om igen, och betalströmmarna kan då mycket väl gå åt motsatt håll varvid banken naturligtvis betalar sin skuld.

      För den enskilda krediten kan man resonera på ett liknande sätt. Krediten kommer att ingå i de stora dagliga flödena mellan bankerna, men åtminstone 99%, och i teorin t o m 100% av den teoretiska likviditetskostnaden i SEK för krediten nettas bort i RIX, förutsatt att banken ökar sin kreditgivning i samma takt som de andra bankerna.

      Sedan behövs iofs säkerheter för intradagslånen i form av exv statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer. Villkoret för att delta i RIX-LOM (likviditetsoptimering) är att banken vid dagens början deponerat säkerheter i RB till ett värde av minst 1% av den genomsnittliga omsättningen i RIX under en dag.

      Radera
    8. @Kodexkodex

      Det finns fortfarande iaf endel banker som betalar kunderna ränta för pengarna de satt in.

      Att bankerna inte betalar någon ränta för intradags-lån är till föga nytta när de ändå betalar ett helt dygns ränta för lån de har över natten. Dvs för att finansiera ett ettårs-lån så måste de på ett eller annat sätt låna pengarna (om man omfattar egna kapitalet här som kan ses som ett lån från aktieägarna och andra specialfall).

      Radera
    9. Ja, men bankerna har ett begrepp de kallar "verkligt betald inlåningsränta", vilket jag tolkar som utbetalning i SEK när någon tömmer sitt konto helt. Den övriga inlåningsräntan skapas sannolikt genom en expansion av balansräkningen, dvs på liknande sätt som skapandet av krediter ur intet, dock med en annan tillgångspost än bokförd utlåning.

      Vad gäller intradagskrediter i SEK och ett ettårigt lån tror jag att du tänkt fram ett motsatsförhållande som inte existerar. Det spelar ingen roll om ränta räknas över natten eller dagen, det är riktigt, men poängen är att 99% eller mer av överföringarna inte HAR någon räntekostnad överhuvudtaget. De är inte ens lån någon längre stund. Lånen amorteras ju bort sekunden eller minuten efter de tagits (typ), pga att betalningsströmmarna tar ut varandra väl.

      Kontentan av det hela är att bankerna i realiteten inte alls har den höga kostnad för in- och upplåning som vissa hävdar och som man kanske kan tro vid en ytlig betraktelse.

      Detta gäller alltså i Sverige. Utomlands blir upplåningskostnaderna högre eftersom betalningsströmmarna i utländsk centralbanksvaluta inte tar ut varandra lika bra för en svensk bank som vill slå sig in på marknaden.

      Radera
    10. @Kodexkodex

      Oavsett om någon tar ut sina pengar eller inte så innebär räntan en kostnad för banken. Det enda som skulle göra detta till att inte vara enkostnad vore om banken inte betalar någon ränta (ie 0% ränta) på insatta medel.

      Dina påpekanden om betalningsströmmar vet jag inte var du vill komma. Hela grejen är att bankens balansräkning måste vara i balans slutet av varje dag, över natten. Det som finns på skuldsidan måste/bör man normalt betala ersättning för (ränta på insatta medel, repor, obligationer, aktiekapital osv) - sen spelar det ingen roll om de bollat runt zillioner i RIX under dagen.

      Radera
    11. Men hur stor är den verkliga kostnaden för inlåningsränta? Fundera på det.

      Beträffande likviditetskostnader så är jag ute efter att slå hål på en vanlig missuppfattning. Den går ungefär så här: Visst, banker kan säkert skapa krediter ur intet, men så fort låntagaren använder sin kredit till köp måste banken finansiera krediten med inlånade eller upplånade likvida medel till en kostnad av ränta.
      Detta är alltså bara sant till mindre än 1 procent.

      Radera
    12. @Kodexkodex

      Har du koll på det här med hur en balansräkning fungerar? Allt på balansräkningens skuldsida (som alltså måste vara lika stor som tillgångssidan - där kundfordringarna finns) har en extern motpart som förväntar sig normalt någon form av ersättning för utlåningen (det kan vara olika stora förväntningar).

      Det hjälps liksom inte med att man kan skoja lite om räntan intradag för slutet av dan måste balansen stämma och slutet av dan vill alla som har lånat ut pengar till banken ha (olika mycket) betalt för lån över natten.

      Sen att det finns folk som har sina pengar inlånade til banken till nästintill obefintlig ränta ändrar inte detta faktum, men det var liksom den tesen i föregående bloggpost som ledde till denna - nämligen att folk som har pengar på banken till nästintill obefintlig ränta gör att bankernas kostnader för att låna minskar.

      Radera
    13. Skoja? Nu får du väl ge dig! Det är definitivt inget skämt att Riksbanken ger räntefria snabblån för betalningar över RIX varvid mer än 99% av de så upphaussade s k upplåningskostnaderna i SEK helt enkelt faller bort.

      Trist att notera att du visar upp din dryga och trögfattade sida, jag trodde ett tag att du hade ett öppet och rörligt intellekt.

      Radera
    14. @Kodexkodex

      Det jag menar är att om du lånar 1milj av banken i ett år så måste banken låna 1milj över 365 nätter av någon (eller ta av eget kapital) - det duger inte med att skoja bort att man lånar gratis av riksbanken mellan 9 och 17 när det ändå utgår ett hel dygns ränta ifall för krediter man har över natten (vilket adderar upp till ett helt års ränta för hela lånet).

      Det duger inte med att ha en balansräkning som innehåller tillgångar på 1milj och skulder och eget kapital på 10tkr, isht inte över natten. Eller menar du att någon har upphaussat kostnaderna genom att hävda att banken måste låna 100milj för att finansiera ditt lån (och att 99% av detta faller bort)?

      Jag ser att du när dina argument tryter så tar du till personangrepp. Har du inga vettigare argument än så?

      Radera
    15. Lånar du 1 milj skriver banken in ökad bokförd inlåning på 1 milj på skuldsidan och 1 milj i ökad bokförd utlåning på tillgångssidan i balansräkningen.

      Dina nyskapade kontopengar bokförs alltså som bankens skuld. Motsvarande tillgång är inte "kassa", motsvarande tillgång är "utlåning till allmänheten".

      Okej?

      Var det detta du hakat upp dig på?

      Radera
    16. @Kodexkodex

      Grejen är liksom att den miljonen på skuldsidan utgår det ränta på. Har man en storbank så får man väl typ 0.1% ränta (kanske lite mer eftersom det är mycket pengar), detta blir alltså en kostnad på 10tkr/år - och detta oavsett ifall de slipper intradagsränta (då interdagsräntan är räntan för ett helt dygn ändå).

      Tar jag ut pengarna och köper knark för dem (eller vad man nu skulle köpa för en hisklig massa kontanter - jag vet kanske lånar ut dem till bluestep istället) så har banken fortfarande behov av att ha 1milj på skuldsidan. Detta är alltså pengar som de måste låna någon annanstans ifrån till en troligen högre ränta (säg 3.65%) och då blir kostnaden alltså 365tkr/år, eller 1tkr/dygn. Att de lånar en miljon gratis mellan 9 och 17 hjälper inte eftersom de behöver den över natten och över natten blir det en ränta på 1tkr/natt. Eller du menar att banken kommer undan med bara 1% av denna ränta (dvs 0.0365%)? Isf så får du nog förklara varför banken skulle få för sig att betala så hög ränta till kontoinnehavarna.

      Förra inlägget påpekade det faktum att genom att ha pengarna på banken till 0.1% ränta subventionerar räntorna - hade man haft dem någon annanstans istället så hade banken fått högre kostnader.

      Radera
    17. Men återigen, är all inlåningsränta verkligen en kostnad för banken??

      Inlåningsränta innebär ju att den existerande bokförda inlåningen växer. Men samtidigt är ju inlåningen bankens skuld till kontoinnehavarna. Hur kan en bokförd skuld vara betald? Om banken verkligen betalar inlåningsränta till en kund kan väl räntan knappast fortsätta bokföras som skuld, skulden är ju betald?

      Detta går inte riktigt ihop, eller hur. Den enda lösningen som jag kan se är att en bank faktiskt inte betalar sina inlåningsräntor. Åtminstone inte primärt. De skapar istället inlåningsräntorna genom att expandera sin balansräkning, på liknande sätt som vid kreditgivning. Bankerna har som sagt något de kallar "verkligt betald inlåningsränta". En verklig kostnad för inlåningsränta borde logiskt sett uppstå endast när någon tömmer/avslutar sitt konto och banken tvingas betala ut SEK.

      Är detta en helt ointressant problematik tycker du?

      Radera
    18. För övrigt: Varför skulle banken ha "behov av att ha en miljon på skuldsidan"? Tar du ut en miljon i kontanter så minskar ju hela bankens balansräkning, kassan minskar på tillgångssidan och inlåningen på skuldsidan. Det blir inga obalanser av det.

      Däremot behöver banken onekligen låna denna miljon SEK till en viss ränta. Men även här behöver du titta på de stora flödena för att få rätt perspektiv. Du tar ett lån på en miljon, tar ut det i kontanter, köper något, och beloppet sätts åter in av försäljaren. Så brukar det iaf gå till. Allmänhetens kontantinnehav har öht varit ganska konstant under flera decennier, c:a 100 mdr . Kontanterna kostar pengar för bankerna, men låneräntan hos tex Riksbanken för kontantinnehav är inte på långa vägar vara så hög som 3,65%. Nånstans runt reporäntenivån 1,0% möjligen. Troligen lägre.

      Radera
    19. @Kodexkodex

      Det märks på dina kommentarer att du inte kan det här med bokföring iaf.

      Ta ränta på en skuld t.ex: det är klockrent en kostnad för gäldenären, även om räntan inte betalas utan bara läggs till skulden. Titta på vad som händer med balansräkningen när räntan påförs. Det påverkar knappast några tillgångar hos gäldenären så räntan leder alltså inte till att balansräkningen expanderar, det innebär alltså att skulder+eget kapital är konstant, men eftersom skulderna ökar så minskar egna kapitalet (vilket alltså är samma sak som en kostnad).

      Samma sak när du tar ut dina pengar från kontot: det påverkar ju inte bankens tillgångar för banken har ju fortfarande en fordring på banken (annars hade det ju varit lite för enkelt att bli skuldfri). Däremot påverkas ju sammansättningen av bankens skulder+eget kapital, i och med att en av posterna minskar så måste de övriga sammanlagt öka motsvarande, men det viktiga här är att skulder+eget kapital är konstant och i princip alla poster på skulder+eget kapital har en motpart som förväntar sig avkastning på satsat kapital - endel mer och andra mindre, endel kanske nöjer sig med 0% i ränta (på årsbasis NB, det räcker inte med intradagslån för att få ihop balansräkningen), men det bortser jag som sagt ifrån (fortfarande så betalar väl banken ränta på lönekontot?).

      Anledningen till att jag valde 3.65% var för att det skulle bli enklare att räkna på exemplet, men detsamma gäller aldeles oavsett sålänge räntan är högre än vad banken betalar för kontotillgodohavanden.

      Radera
    20. Mina kunskaper i bokföring har du inte den blekaste aning om.

      Man kan inte kan tillämpa vanlig företagslogik rakt av på en banks bokföring. En bank skall ju inte betala alla sina skulder. Hela den privata bankverksamheten bygger på att banken ständigt är skuldsatt. Våra kontopengar är ju inget annat än noteringar av bankens skuld till oss. Att banken har motsvarande bokförda tillgångar i balansräkningen förändrar inte detta.

      För vanliga gäldenärer blir räntan en kostnad förr eller senare, det är riktigt. Detta gäller dock inte för inlåningsräntan i en bank. På samma sätt som banken aldrig betalar ut hela sin skuld till kontoinnehavarna betalar banken heller inte ut merparten av påförda inlåningsräntor. Detta är fullkomligt logiskt även om du inte begriper det.

      Banken ökar sina bokförda tillgångar i takt med förräntningen av insatta medel. Det finns en hel uppsjö med möjligheter att göra detta i bokföringen. "Inbetald ränta är ju bankens vinst" fick jag en gång som kommentar i ett telefonsamtal med finansinspektionen. Slarvigt uttalande? Säg det.
      Hur som helst måste man också börja fråga sig hur bankerna egentligen räknat fram sitt s k räntenetto.

      Kontantuttag: Du har inte en aning om vad du pratar om här. När du tar ut kontanter minskar tillgångsposten kassa och skuldposten inlåning från allmänheten. Förstår inte hur du kan förneka det. Ditt resonemang om en konstant skuldsida är irrelevant, bankens egna kapital minskar inte vid kontantuttag.

      Att tillgångsposten "utlåning till allmänheten" inte förändras vid kontantuttag är också irrelevant i sammanhanget.

      Slutligen verkar det inte heller som du förstått att hela balansräkningen minskar när en kund gör en kontoöverföring till ett konto i en annan bank. På tillgångssidan minskar "kassa", på skuldsidan minskar avistainlåningen. Det sker alltså två parallella överföringar, en skuldöverföring och en tillgångsöverföring. Lägg därtill att bankerna har räntefri kredit i SEK under dagen i RIX, att allmänhetens betalningar tar ut varandra väl under dagen + att långt ifrån all inlåningsränta innebär en kostnad för banken så ser du hur felaktiga Lars Wilderängs påståenden om bankernas stora kostnader för in- och upplåning är.

      Radera
    21. @Kodexkodex

      Förvisso har jag inte någon aning om dina kunskaper - jag menade att av att döma av ditt svar så...

      Det finns egentligen inte så mycket i grunden som skiljer en bank från ett vanligt företag när det gäller bokföring. Det gör inte någon skillnad att en skuld inte är avsedd att regleras - det är inte banken ensam om, även andra företag och till och med privatpersoner har sådan ekonomi (hört talas om amorteringsfria lån?).

      Kan man bokföring dock så vet man att ränta är en kostnad direkt, det spelar bokföringsmässigt ingen roll om räntan betalas kontant, på annat sätt eller om man har anstånd med att betala räntan. Kom i håg att kostnader alltså inte är samma sak som utbetalningar.

      Sen att banken givetvis har intäkter som täcker kostnaderna är ju faktiskt en ganska naturlig konsekvens av att bankerna är vinstdrivande företag. Hade de inte haft vinster som är större än kostnaderna så hade det ju inte fungerat - de hade förr eller senare gått i konkurs (om de nu inte kan hitta ägare som är villiga att fylla på med nytt kapital hela tiden). Att banken ökar sina tillgångar i takt med förräntning av insatta medel är alltså en nödvändighet, men det är inte en konsekvens av räntan på kundernas insatta medel.

      Kontantuttag: Jo om banken har en kassa på 1mkr så har man ju en tillgång som man kan minska på istället för att behöva reglera det hela med omfördelning av skuldsidan. Men ifall nu banken har kontanter som täcker ditt lån så behöver de ju faktiskt på något sätt finansiera kassan också. I fallet har man alltså isf kassa på 1mkr och eftersom skulder och fordringar tar ut varandra så måste man ha eget kapital på 1mkr - och i så fall är ju finansieringskostnaden den att aktieägarna förväntar sig avkastning på satsat kapital.

      Balansräkningen minskar vid uttag endast om banken har en tillgång som man kan avyttra för att fullgöra sitt åtagande. Frågan är ifall banken har några sådana tillgångar som de vill avyttra med tanke på att kundfordringarna ju är det som skall generera bankens vinst (att avstå från den tillgången innebär alltso om inte en kostnad så innebär det att man avstår från framtida intäkter genom att göra så). Kassa har väl bankerna ganska begränsat av?

      Och glöm de räntefria krediterna under dagen, hela skuldsidan skall ju finansieras varaktigt - att kunna klara sig några timmar räntefritt hjälper liksom inte. Och NB den balansräkning som finns i årsredovisningen eller kvartalsrapporterna är natten mellan räkenskapsåren/kvartalen - så skulderna som står där har banken noll och ingen nytta av att de skulle varit räntefria mellan 9 och 17.

      Radera
    22. Lars Wilderäng skriver så här: "All utlåning måste finansieras via in- och upplåning, ....och upplåning och inlåning kostar ränta"

      Lars W har fel: För det första handlar det inte om att finansiera all "utlåning" utan om finansiering av utbetalningen i SEK av eventuella små NETTOSKULDBELOPP över natten. En finansiering som över tid är (nästan) kostnadsfri eftersom en kreditexpansion i banksystemet som helhet inte kräver någon ökning av mängden clearingvaluta (SEK). För det andra måste inte all kreditgivning finansieras i SEK, det försiggår faktiskt en kontinuerlig mängd köp inom samma bank också. Och för det tredje har jag visat tydligt varför merparten av den vanliga inlåningsräntan faktiskt inte betalas av banken.

      Det här är viktiga saker, eftersom det handlar om vilken helhetsbild man får av systemet. Men jag slutar debatten här, dina synpunkter är helt uppåt väggarna och tillför ingenting.
      Eventuella läsare måste själva bilda sig en uppfattning vad som är sant eller inte. Frågeställningarna lär ju inte upphöra.

      Radera
    23. @Kodexkodex

      Bokföring 101: summan av på tillgångssidan i en balansräkning måste vara samma som summan av skulder och eget kapital - alltid, efter varje bokförd affärshändelse, när man stänger på kvällen och över natten. Summan av alla tillgångar måste alltså finansieras genom lån eller eget kapital (eller liknande som hamnar på skuldsidan).

      Frågan är då vilka poster du tänker dig på skuldsidan i balansräkningen som inte utgår någon ränta på? Formellt sett så utgår iofs inte någon ränta på eget kapital, men det är nog inte det du är ute efter.

      Ditt sätt att resonera kring bankens bokföring tyder på att du inte kan speciellt mycket om bokföring - även om du vill göra detta gällande.

      Radera
  12. Det är dessutom fel att (som Lars W verkar tro) en bankkoncern "lånar ut" de pengar de fått in genom utgivning av bostadsobligationer. Banken skapar krediten, husköpet görs, husförsäljaren får nyskapade pengar på kontot, banken säljer lånekontraktet till bolåneinstitutet, bolåneinstitutet ger ut bostadsobligationer för att betala banken, och bolåneinstitutet inkasserar därefter löpande alla räntor och amorteringar från låntagaren. Så går åtminstone en ordinär värdepapperisering till.
    I Sverige behövs egentligen inte bostadsobligationer av likviditetsskäl, åtminstone inte på samma sätt som för en svensk bank på den utländska marknaden. C:a 99% av likviditetskostnaderna i Sverige nettas effektivt bort genom de räntefria intradagslånen i RIX, och detta skulle de göra även utan bostadsobligationer. Att användningen av bostadsobligationer ändå är så utbredd i Sverige beror dels på konkurrens om SEK vid inlåning, dels på de allmänna fördelarna med värdepapperisering, tex snabbare betalning till moderbanken, bättre riskspridning, minskning av moderbankens balansräkning.

    SvaraRadera
  13. Tyvärr så ser ni inte skogen för alla träden.

    Teknikaliteterna kring HUR penningmängden skapas är ointressanta. Det viktigaste är ATT penningmängden ökar, och att det får som konsekvens att penningvärdet urholkas. När penningvärdet urholkas blir alla fattigare genom "inflation", eller rättare sagt prisökningar.

    Dock så kommer en del personer att sitta med en större andel av den urholkade penningmängden, och vara relativt sett rikare. Penningmängdökningen har medför en omfördelning av resurserna i ekonomin.

    Och det stora problemet är att denna omfördelning inte sker styrd av prismekanismen (som fördelar resurser i en marknadsekonomi) utan genom centralplanering, där bankerna står för utförandet av centralplaneringen.

    Vi tar ett exempel. I en ekonomi finns det tre personer, som alla äger 100 kr. Det finns en äppelhandlare som har 6 st äpplen, som de tre personerna vill ha. I en marknadsekonomi vill äppelhandlaren maximera sin vinst. Äppelhandlaren sätter då priset 50 kr per äpple, och får alla äpplena sålda, två till varje person.

    Vad händer då om penningmängden ökar (tex dubblas)?

    Om penningmängden ökas rättvist så får de tre personerna 100 kr extra, och äger 200 kr var. Man vill fortfarande ha äpplena, och handlaren vill fortfarande maximera sin vinst och ökar priset till 100 kr per äpple. Vi har fått en prisökning, lika stor som penningmängdökningen.

    Men vad händer om penningmängden ökas orättvist (tex får en av personerna hela penningmängdökningen)? Då har en person 400kr, de övriga 100 kr var. Äppelhandlaren ökar naturligtvis priset på äpplena, 100 kr st, men i detta fallet så kommer två av personerna bara få ett äpple, och den tredje personen fyra äpplen.

    Penningmängdökningen har "stulit" pengar från majoriteten av "folket" och omfördelat till vissa, enligt ett regelverk.

    I den verkliga ekonomin styrs detta regelverk av myndigheter och banker tillsammans, men det viktiga att förstå är att det inte är prismekanismen som styr.

    Det är ovanstående som är själva grundproblemet med ett FRB-system. Det är helt enkelt en kopia av det kommunistiska centralplanerade ekonomiska systemet, med skillnaden att det är banktjänstemän (som tillhör de enheter som ökar penningmängden, dvs bankerna) som styr ekonomin och inte politrukerna. Och som sagt är problemet oberoende av HUR pengarna tekniskt sett skapas.

    Och centralplanering leder till en felaktig fördelning av resurserna i samhället, mest tydligt på bostadsmarknaden. På bostadsmarknaden är det alltså inte bankerna eller BLT som är vinnare. Utan pengar omfördelas från allmänheten till de som SÄLJER bostäder, som är vinnarna.

    Det får absurda effekter, tex kan en person tjäna mer på att råka bo på en viss plats under rätt tidsperiod än att inneha ett kvalificerat yrke och spara pengar. Det är just sådana exempel som visar på hur dåligt en centralplanerad ekonomi fungerar.

    För i slutänden måste en ekonomi belöna de som tar initiativ eller hittar på nya produkter eller tjänster. Inte de som bor i ett visst område.

    Vill man av någon anledning ha en "grundinflation", skapad av penningmängdökning, i ekonomin så är det bästa att låta riksbanken trycka pengar och dela ut till alla i proportion till hur mycket man redan äger. Då skulle man inte få någon omfördelande inflation, och då skulle penningtillskottet som skapas istället fördelas i ekonomin genom grundläggande marknadsprinciper istället för genom centralplanering.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla. De ovan pratar totalt förbi kärnan i hela historien. Det är precis som du säger.

      FRB kan dock fungera OM inflationsmåttet täcker alla vägar penningmängden kan ta vägen. Är det möjligt i en icke-perfekt värld? Kanske inte.
      Men så fort det misslyckas skapas en bubbla, precis som den vi har i dag. Penningmängd som har gått in i bostadsmarknaden syns inte i KPI och därmed gör inte inflationsverktyget sitt jobb. Resultat: Bostadsbubbla som kommer rasera stor del av den svenska medelklassen när den brister.

      Radera
    2. Centralbankerna m.fl har uppmärksammat problemen sedan länge eftersom de bl.a sett hur finansialiseringen i ekonomin nästan kidnappat realekonomin mht hur banksystemet fungerar. Ännu värre i avreglerat skick än förrut. Därför diskuterades t.ex problemet med tillgångsinflation under Jackson Hole-konferensen 2006. Men inget händer för att konservatismen styr och värdeöverföringarna kan därför fortsätta.

      Ett bra inlägg, tack!

      Radera
    3. De rikaste gynnas alltid först och mest under "expansioner" eftersom de träffas först av inkomstökningarna. Både vad gäller löner och kapitalvärdeökningar. Banker har fördelen att de inte lider lika mycket av kpi-inflation då de är %-are. Så länge centralbankerna räddar deras säkerheter så gynnas de. I en riktig marknadsekonomi skulle risken bli mer marknadsmässig eftersom osunda penningmängdsökningar ovillkorligen skulle motverkas av bankkonkurser eller åtminstone perioder av stor sjunkande kreditstock pga förluster/amorteringar(deleverage). Personligen anser jag centralbankerna sedan länge tappat greppet och att nuvarande QE-politik etc bara utgör en förlängning av krisen istället för rekonstruktioner/bank-nationaliseringar och konkurser. Räntan på korta pengar i USA har i större utsträckning än vanligt (sedan 2007) styrts av fallande kreditefterfrågan(pga kreditöverskott). Centralbankernas försök att öka tillväxten med samma recept som skapat krisen är likt Einsstein tes dömd att misslyckas. Det enkla svaret är skulder per BNP och d:o capita. Frågan är bara vilka som måste betala mest. De rika eller alla andra? I botten ligger alltså fortsatta stora risker för statsskulds-defaults som i sin tur påverkar bankernas s.k reserver mycket negativt. Banker som i kontinentaleuropa inte klarar att minska sina exponeringar utan (stora) risker för prisfall. De rika jagas nu beskattningsmässigt av de politiker som skapat problemen från början.

      Radera
    4. Ett tillägg. Det bästa sättet att sköta stabiliseringspolitik är att använda automatiska stabilisatorer, dvs i praktiken arbetslöshetsförsäkring i någon form.

      Automatiskt = kräver inte någon politiker eller byråkrat som beslutar något i realtid i någon form av reglerloop.
      Försäkring = kollektivt sparande => sparandebaserad ekonomi istf skuldbaserad dito.

      Dock så är det inte så enkelt att skifta från ett skuldbaserat ekonomisk system till ett sparandebaserat (omvändningen går däremot enkelt) då det skapar en lågkonjunktur under tiden som skulderna amorteras av och sparandet byggs upp.

      Därför kan man tänka sig en "metadonkur" för att hålla uppe efterfrågan i form av centralbankstimulans direkt till medborgarna kombinerat med FRB-förbud (centralbanken trycker pengar som sätts in på folks skattekonton, pengarna måste användas till amortering om man har skulder, annars disponeras de fritt), under tiden som det sparandebaserade ekonomiska systemet återinförs.
      Efter ett tag så har alla bankpengar förvunnit och ersatts med centralbankspengar (M3=M1). Då fryser man penningmängden och förlitar sig helt på automatiska stabilisatorer för stabiliseringspolitiken.

      Radera
    5. Debt Jubilée mao t.ex a la Steve Keen. Det globala finanssystemet har bitit sig själva i svansen denna gång. Inte minst pga EMU och det nya avreglerade grossistbanksystemet tillsammans med arbetskraftsarbitraget som växlat ned stor del av förädlingsvärdet per capita dels från export till konsumtions-tjänster, dels från varuproduktion till tjänsteproduktion och slutligen från varuproduktionsexport till råvaruexport.

      Radera
  14. Centralbanker är en del av den kommunistiska ekonomin där räntan sätts centralplanerat till skilnad från kapitalism där räntan sätts av marknaden.

    SvaraRadera
  15. Alla de som på något sätt tror att "pengar" skapas ur tomma intet av banker bör begrunda följande:


    Fall 1.
    Jag går till banken och lånar 50 KSEK, och får 100 femhundringar i handen. Sedan gör jag deposit av dessa på mitt transaktionskonto. När jag går ut har jag en skuld till banken på 50 KSEK och en fordran på banken på 50 KSEK. Bankens kassa är opåverkad av summan av mitt lån/deposit.

    Fall 2.
    Jag går till banken och skapar en skuld till banken på 50 KSEK, och en fordran på banken på 50 KSEK. Min fordran dyker upp på mitt transaktionskonto.
    När jag går ut har jag en skuld till banken på 50 KSEK och en fordran på banken på 50 KSEK. Bankens kassa är opåverkad.

    Således när jag går ut ur banken är situationen exakt densamma vad gäller skulder/fordringar och banken kassa för fallen 1 och 2.

    Vilka "pengar" hittades på i fall 1? Och exakt i vilket steg i så fall?

    Om man inte kan redogöra för det så skapas inte heller några pengar i fall 2, eftersom tillståndet är identiskt. Den enda är att man rationaliserat bort överföringen av kontanter fram och tillbaka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är själva kontosystemet som åstadkommer FRB. Din insättning på kontot i fall 1 skapade en fordran på banken, och det är just sådana fordringar på sig själv som banken skapar ur intet även i fall 2 genom att rationalisera processen.
      Är fordringar på bank pengar? Mitt svar är ja. Det är givetvis inte SEK, men det är pengar i bankens egna unika valuta, denominerad i SEK i förhållandet 1/1.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Läs på wiki om FRB: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking
      Speciellt under "Pengamultiplikator". Där förklaras på väldigt enkelt sätt hur 100 kronor blir 500 kronor.

      För att göra en lång historia kort:
      Fall 1. Vi använder talet 45KSEK istället för 50KSEK för att det blir snyggare tal.

      Vi säger att kapitaltäckningskravet är 10%. Dvs nån annan måste ha satt in minst 50KSEK på banken innan den får långa ut 45KSEK till dig.
      Efter att du får ut ditt lån i cash så har banken alltså 5KSEK på kontot och du har 45KSEK i handen.
      Sen sätter du in 45KSEK på banken.

      1. Det är sant att du är skyldig banken 45KSEK.
      2. Det är sant att banken är skyldig dig 45KSEK.
      3. Men banken har gått från att ha 50KSEK som insatta likvider till 50KSEK+45KSEK likvider för att beräkna sitt nya kapitaltäckningskrav. Banken får nu låna ut 95KSEK-9.5KSEK = 85.5KSEK istället för tidigare 45KSEK. Dvs banken får låna ut 40.5KSEK utöver de 45KSEK den redan har lånat ut till dig.

      Som du ser har penningmängden i systemet ökat från 50KSEK (som sattes in a john doe i början) till 85.5KSEK.

      Detta urholkar värdet av valutan.

      Detta motverkas av reporäntan. Den sätts efter KPI. KPI går upp om penningmängden ökar, eftersom värdet på pengar sjunker, vilket ger prisuppgång på varor.

      Problemet är dock när pengarna försvinner i saker som ej påverkar KPI: Värde i bostäder. Bubbla. Pang Boom Bang.

      Radera
    4. Glömde skriva: Vi tror inte, vi vet. :-)

      Radera
    5. Du har just skapat en penningmängdsökning på 50 KSEK. Oavsett hur du använder pengarna. Men pengarna brukar användas till att köpa något som gått upp i pris :). Så ser verkligheten ut. Vem lånar utan att använda dem?

      Penningmängden är som bekant bl.a inlåningen i banker M1. MO(ingår i monetär bas) ökade dock inte om inte Rb skickat ut nya sedlar till din bank som inte bytts mot gamla. Ökningen av M1 är skapad ur tomma luften! Tillgångar och skulder måste alltid balansera, Så ock mellan bankerna. Italiensk bokföring och balansomslutningen ökar. Om penningmängden ökar så har nya pengar skapats. Kreditexpansion. För du över samma belopp till en annan bank så debiteras den långivande banken i RIX medan den andra krediteras. Långivande bank måste då täcka sitt negativa RIX-saldo vilket normalt sker via overnight-lån/netting.



      Radera
    6. Nyans:
      Du försöker inte ens svara på min fråga. Din wiki referens kan du ignorera då den inte är relevant. Sverige har inte något reservkrav, och har inte haft sedan 1993.

      Radera
    7. Försök tala om i vilket steg banken skulle ha skapa pengar. (I fall 1).

      a) När jag lånar 100 femhundringar?
      b) När jag gör en deposit av 100 femhundringar?

      En del kommer att känna sig tvingade att välja b). Det blir ju lite absurt. Skulle banken skapa pengar ur tomma intet när en kund gör en deposit av kontanter?

      Nu kommer någon att häva att det blir det eftersom det är samma bank. Det behöver det inte vara. Vi kan göra det lite mer komplicerat genom att jag gör en deposit i en annan bank. (Och andra banken lånar ut kontanterna till första banken).

      Klarar ni inte av att ge vettiga rationella svar på min fråga så bör ni inse att ni har problem.

      Radera
    8. Har det nu skapats betalmedel?
      Ja. Genom att jag som kund använder bankens skuld till mig som betalmedel så finns det mer betalmedel i samhället än tidigare.

      Men det är alltså ett beslut som jag tar. Och jag initierar. Och en säljare accepterar.
      Efter att jag gör ett köp informeras banken bara om att den fordran jag hade nu ägas av någon annan. Banken är bara en passiv part som kan säga jaså och åker på en administrativ kostnad.



      Så skulle ni säga att kunder som gör deposit eller tar lån och använder fordringar på banker som betalmedel, har skapat nytt betalmedel då skulle jag inte protestera.
      Men det ni påstår är ljusår från det.

      Radera
    9. Men du formulerade ju frågan så dåligt. Varifrån kom pengarna i fall 1? Du kan inte låna kontanter direkt i en bank. Du måste ha ett konto i banken. Och i så fall skapas först ny bokförd inlåning på ditt konto. Först därefter kan du gå till bankomaten och hämta ut kontanter.

      Radera
  16. I bägge fallen har du ökat din köpkraft med 50 KSEK ,denna köpkraft fanns inte i systemet innan du tog lånet.

    Det är ingen som förlorat köpkraft pga ditt lån alltså finns det nu 50KSEK mer köpkraft i systemet/samhället som kan ex användas till att buda upp pris på bostad.

    Det har hittats på köpkraft för 50 papp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Banken skapar betalmedel vid "långivning"mot ersättning (ränta) dessa betalmedel erhåller sin köpkraft genom att vara växlingsbar mot SEK .
      Köpkraften tas från existerande penningmängd inom valutaområdet vilket ger minskat värde på penningenhet , inflation i dagligt tal.
      Bankerna tar alltså betalt för "stulen" köpkraft.

      Radera
  17. Bankers utlåning finansieras (delvis) av den inlåning som skapas när kunden får lånet utbetalt. Utlåningen blir en tillgång i bankens balansräkning under utlåning och utbetalningen till låntagaren blir en skuld i samma balansräkning under inlåning. Banken måste så klart betala ränta för denna inlåning, samt kunna leverera svenska kronor om det behövs. I gengäld tjänar banken pengar på utlåningen och kvar blir räntenettot.

    SvaraRadera
  18. Det finns ingen officiell förklaring till hur pengar skapas, ingen kan länka till en förklaring, det finns bara kryptiska förklaringar med ord som bara ekonomer förstår, balansräkning, obligationer, reporänta, med mera.

    När det inte finns någon riktig förklaring så hittar folk på egna förklaringar, både riktiga och felaktiga teorier finns.

    Cornu försöker påvisa fel men han nämnde inte hur pengar skapas, rttck kom närmast med kryptiska ord.

    Det finns ingen officiell förklaring till hur pengar skapas som är skrivet för att vanligt folk ska förstå.
    Inte ens en komplett förklaring på ekonomispråk finns.

    Om det fanns någon officiell förklaring så skulle det finnas länkar till sidor om hur pengar skapas.


    FRB pratar många om och reservkravet på 10% nämns ofta, men det kan inte vara hela förklaringen, penningmängden har dom senaste hundra åren ökat enormt mycket mer än vad reservkravet kräver.
    (reservkravet är numera nästan borta)

    FRB på 10% utgör en ändlig ökning inte en oändlig ökning.
    När penningmängden växer varje år så kan inte FRB vara den riktiga förklaringen.
    "fractional-reserve" är en begränsad ökning läs ordet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ekvationsteorin

      Jag har för mig att det finns en förklaring på RB's hemsida. Mer officiell än så kan du nog inte få. Sen att du inte lyckas förstå de förklaringar som finns betyder inte att de är icke-existerande.

      Radera
    2. Länka till en förklaring du kan inte för ingen vill berätta hur pengar skapas.

      Varför berättar inte riksbanken hur pengar skapas så att allmänheten kan förstå hur pengar skapas?
      Varför håls det hemligt.

      Radera
    3. @ekvationsteorin

      Orkar inte, läs igenom tidigare svar vi gett dig. Läs igenom vad som står på riksbankens hemsida.

      Varför förväntar du dig att vi skall servera dig svaren när du ändå inte behagar läsa dem?

      Radera
    4. Du kan inte länka till en enda förklaring till hur pengar skapas.
      Ingen kan det för det är hemligt för allmänheten.
      Om det inte var hemligt så skulle det stå på riksbankens hemsida.

      Det finns ingen officiell förklaring googla så ser ni själva.

      Radera
    5. Länk till detta dokument har postats innan, men liksom tidigar fall kommer du antagligen bortse från detta och fortsätta hävda att det aldrig postats.

      Hade du bemödat dig att läsa igenom vad folk skriver och ta det till dig så hade du inte behövt hålla på och hävda att det var hemligt och att någon officiell förklaring inte finns.

      Radera
    6. Det finns ingen officiell förklaring till hur pengar skapas, FRB är inte hela sanningen.
      I början av 1900talet så hadde vi reservkrav på bankerna men pengarna växte mer än reservkravet.

      FRB är ändligt inte oändligt, det har dom flesta missat, om vi tiodubblar penningmängden med FRB så är det sen stopp penningmängden kan inte öka mer.
      "fractional-reserve" är en begränsad ökning läs ordet.

      Det finns ingen officiell förklaring till hur pengar skapas.
      Ni kan inte hitta en förklaring för dom håller det hemligt.

      Radera
    7. @ekvationsteorin

      Du är bara hopplös - du ger med andra ord fullständigt fan i att läsa det folk letar upp åt dig. Du förväntar dig att andra skall servera svaren på silverfat åt dig och når svaren inte passar så ignorerar du dem och fortsätter ditt bladder.

      Skall det vara så svårt att tänka själ? Och ibland ta till sig den kunskap som finns?

      Radera
    8. Du kan inte länka till en oficiell förklaring till hur pengar skapas.
      Det kan ingen för det håls hemligt för vanligt folk.

      Radera
    9. @ekvationsteorin

      Skulle du inte kunna ge en officiell förklaring till hur man får dig att läsa det vi skriver istället?

      Skall det vara så svårt att tänka själv, göra egen research eller läsa innantill?

      Radera
    10. Jag kan inte ge en officiell förklaring till hur pengar skapas det kan bara riksbanken.
      Jag frågade efter en officiell förklaring.
      Inte linkons din eller cornus förklaringar.

      Går det inte att hitta en förklaring så beror det på att dom vill dölja fakta.

      Radera
    11. @ekvationsteorin

      Blah blah, detta läser inte ekvationsteorin. Ingen vet hur man får honom till att läsa det som skrivs...

      Radera
    12. Länka till en officiell förklaring över hur pengar skapas så ska jag läsa det men det finns inte någon information för dom vill hålla det hemligt.

      Radera
    13. @ekvationsteorin

      Vad har det stått i de förklaringar som länkats till innan? Det är inte det minsta hemligt - det enda som krävs är att man bemödar sig att tänka själv och läsa på (något som verkar väldigt svårt för dig).

      Radera
    14. Det finns ingen officiell förklaring till hur pengar skapas, ni hittar inget för dom vill inte berätta.

      Radera
    15. Vad har det stått i de förklaringar som länkats till innan? Kan du läsa? Kan du tänka själv?

      Radera
    16. Din länk gick inte till riksbanken.
      http://intressantanyheter.blog.se/files/2012/08/riksbanken-svar-pdf-8.7.10.pdf
      Sen var det inte en komplett beskrivning av hur pengar skapas.

      Jag förstår att du inte kan länka till något för riksbanken och bankerna vill inte att folket ska veta hur pengar skapas.

      Radera
    17. @ekvationsteorin

      Nej, länken gick inte till riksbanken, men den som öppnar och tittar på den inser ganska snart att dokumentet troligen har författats av riksbanken. Tvivlar du på det så kan du ju alltid verifiera det genom att ta diarienummret och kräva ut handlingen från riksbanken, men det kräver ju att du anstränger dig lite själv istället för att vänta på att få allt serverat på silverfat.

      Det hela är inte speciellt hemligt, vi har förklarat för dig om och om igen, men det lär aldrig fastna. Därför tänker jag inte dra det hela en gång till - du är ett hopplöst fall.

      Radera
    18. Brevet du pratar om är INTE en förklaring till hur pengar skapas, det är ett kryptiskt svar på en fråga om FRB.

      Det står inte att en bank lånar pengar av riksbanken och på det sättet skapar nya pengar.

      Det finns inte någon officiell förklaring till hur pengar skapas.
      Det ska hållas hemligt för allmänheten.

      Radera
    19. @ekvationsteorin

      Den beskriver mycket väl hur pengarna du (eller andra iaf) har på banken skapats - att du sedan inte vill/kan/orkar läsa på själv kan inte jag hjälpa. Informationen är inte speciellt hemlig, den finns tillgänglig för var och en som vill läsa på.

      Sen att det i dina fantasier går till på något annat sätt och förklaringarna du får inte stämmer överens med dina fantasier är en helt annan historia.

      Radera
    20. Svaret beskriver inte als hur alla pengar skapas, rttck sa i förtänkta ordalag hur bankerna kan låna av riksbankens sedelpress läs ovan, det finns inte med i den länken du gav.

      Jag vågar inte lova att du får en miljon kronor av mig om du kan hitta en OFFICIELL förklaring till hur pengar skapas, men det är nästan riskfritt.

      Det finns en anledning att dölja det för allmänheten, folk skulle aldrig gå med på att nya pengar som riksbanken tillverkar lånas ut till oss.

      Det finns ett alternativ dom nya pengarna som riksbanken tillverkar kan delas ut till medborgarna som en medborgarlön i stället, då blir bankerna av med ränteintäkten, därför mörklägger man hur pengar skapas.

      Den konspiratoriske kan hävda att du är anställd av bankföreningen.

      Radera
    21. @ekvationsteorin

      Nej, men eftersom din förmåga att ta till dig det man skriver även om man portionerar ut informationen i små lättsmälta doser har visat sig vara ganska begränsad så finns det ju ingen anledning att förklara allt om och om igen. Det räcker ju med att man få förklara småsaker om och om igen utan att du tar det till dig.

      Dessutom eftersom svaret jag hänvisade till var hur 97% av penningmängden skapas så vore det ju en bra början ifall du tar till dig den informationen. Vi har berättat det för dig innan, men det tar tydligen rätt mycket tid innan saker fastnar (ifall de någonsin gör det).

      Radera
    22. Du kan inte länka till någon officiell förklaring till hur pengar skapas.

      Hypotetiskt om nu 97% av pengarna bara skapades med FRB så är frågan varför dom andra pengarna ska skapas genom utlåning och inte som en medborgarlön.

      Det finns inte någon officiell förklaring, det går inte att googla efter något som inte finns.
      Den som googlar hittar bara konspiratörer och alternativa teorier.
      En del säger hur pengar skapas men det är inte någon officiell information.

      rttck sa i första kommentaren hur pengar kan skapas
      "Lån skapar insättningar och lånen kan skapas/finansieras av bankernas "interna"(interbank) REPO-marknad(eller via centralbanken)"
      Han har jobbat på en bank om jag har rätt.

      Är det bankerna som sprider informationen om FRB för att hemlighålla deras lån i riksbankens sedelpress?


      Radera
    23. Anonym du har aldrig sagt hur pengar skapas och du har aldrig länkat till en officiell förklaring.

      FRB kan inte skapa alla nya pengar, det är omöjligt, om FRB hypotetiskt kan tiodubbla penningmängden så tar det sen slut med penningökningen.
      FRB är ändligt ökningen tar slut, det innebär att FRB inte ensamt kan skapa pengar hela tiden.

      FRB som förklaring till hur alla pengar skapas är matematiskt omöjlig förklaring,
      dom senaste 100 åren så har penningmängden växt långt mer än reservkravet.

      exempel vi har tio kr och vi tiodubblar med FRB då får vi 100kr men sen är det slut med ökningen.
      pengar kan inte skapas hela tiden med FRB för det är en process som har ett slut.

      Radera
    24. @ekvationsteorin

      Det finns ju hur mycket information som helst i frågan bara man orkar läsa. Vad är det egentligen du vill veta? Hur tryckprocessen på thumba bruk fungerar eller?

      Det är helt enkelt inte några relevanta hemligheter (visst kan det tänkas att det är hemligt hur thumba bruk fixar till alla säkerhetsdetaljer och liknande). Isht riksbankens förehavande är ju till stor del offentliga handlingar och fritt tillgängliga för allmänheten, reglerna som reglerar riksbankens agerande är genom lag och riksbankens författningar (båda offentliga handlingar) och motiven till lagarna står i propositionerna (också offentliga handlingar). Kort och gott finns det mängder med officiell information tillgänglig - det är bara att sätta sig ner och läsa och ta informationen till sig.

      Det är dock kanske det sistnämnda som ställer till det för dig eftersom det faktiskt innebär att du behöver ta till dig skriven information och inte får allt serverat på silverfat. Du har hittils inte visat att du tagit till dig informationen som ges (kan du t.ex. med egna ord förklara vad som stod i brevet från RB ens?), kan du inte ta till dig ett enkelt brev så finns det kanske ingen anledning till att du skulle kunna ta till dig en skrift på lite fler än en sida.

      Radera
    25. Du kan inte länka till någon offentlig information om hur pengar skapas.
      Därför att dom vill mörka det för allmänheten.

      FRB kan inte skapa alla pengar, reservkravets storlek begränsar ökningen.

      Länken du gav där säger RB att mängden pengar som skapas med FRB är begränsad.
      FRB kan rent matematiskt inte öka penningmängden hela tiden det är en begränsad ökning och den har ett slut.

      FRB kan helt enkelt inte vara förklaringen till att mer pengar skapas, endast en del förklaring .

      Riksbanken är laglig utgivare av papperspengar och digitala pengar, bankerna har laglig rätt att låna av riksbanken.
      Det ger oss ett sätt att skapa pengar.
      En bank vill låna ut till en kund men har inte kapitalet då går dom till riksbanken och riksbanken tillverkar då dom digitala pengarna och lånar ut dom till banken.
      dom nya pengarna kan sen öka med FRB.

      Radera
    26. FRB och matematik
      Anonym tror du att pengarna kan öka hela tiden i oändlighet med FRB?
      Eller tror du på mattelagarna som säger att det är en begränsad ökning med ett slut för mer ökning?

      Radera
    27. Jag har nämnt var du kan hitta för information, men du lyckas ju knappt med nöd och näppe ta till dig innehållet i ett enkelt brev jag länkade till. Vad stod det i brevet? Vad står det i övriga dokument du hittat hos riksbanken och riksdagen?

      Bankerna har inte någon laglig rätt att låna pengar av riksbanken. Däremot har riksbanken under vissa förutsättningar rätt att låna ut pengar till bankerna - det hade du vetat ifall du tagit till dig den informationen som finns att läsa i lagtexten (som finns tillgänglig på riksdagens hemsida ifall du vill ha offentlig källa). Men istället för att kolla upp hur saker och ting förhåller sig väljer du att fantisera friskt - vem vet kanske någon gång råkar dina fantasier stämma med verkligheten, men oddsen för det är inte så goda.

      Sen när det gäller FRB och sverige så har vi i sverige inte något reservkrav (det framgår för övrigt i brevet jag länkade till ifall du hade bemödat dig att läsa igenom det ordentligt). Således behöver inte banken låna några "digitala pengar" för att kunna låna ut - däremot behöver de eget kapital. För övrigt har dessa "digitala pengar" inte något särskilt lagstöd så att påstå att riksbanken är enda lagliga utgivare av "digitala pengar" stämmer alltså inte.

      Radera
    28. RB sa i brevet att kassa kraven fungerar på liknande sätt som FRB.
      Historiskt så hadde vi reservkrav men pengarna växte mer än reservkravet, det är dom senaste åren som reservkravet har minskat.

      FRB är inte någon oändlig sedelpress.

      Bankerna kan låna av riksbanken, så skapas en del pengar.

      Du har fortfarande inte länkat till någon offentlig information om hur pengar skapas, ett brev var alt du fick fram.

      Radera
    29. Ingen kan länka till officiell information om hur pengar skapas.
      Det kan bara bero på att bankerna och riksbanken inte vill berätta hur pengar skapas.

      Om dom inte vill berätta vad är det då dom vill dölja?

      Radera
  19. Det är sorgligt, Cornu, att du alltmer står som en narr då du anser att alla är korkade bakom flötet som inte inser att bankerna skapar kontokludd genom att helt enkelt expandera bokföringen påömse sidor. centralbankschefer, ekonomiproffessor Richard Werner, IMF-ekonomen Kumhof, "nobelpristagrna" Kudlof och Prescot, ett flertal centralbanker däribland FED, ja, t.o.m BIS - alla är de idioter. Du måste ha nått din hybristopp nu - det kan bara barka nedåt- för vem kan ta dig på allvar efter det här?.

    Vem har skrivit att det inte finns en risk för bankerna? Klart det finns en risk - det finns det i alla pyramidspel. Det blir lite löjligt när du hittar på ståndpunkter som ingen uttryckt och du förväntar dig att folk ska försvara dessa - snacka om argumentsbrist!

    Jo, bankerna har lika mycket på tillgångssidan som på skuldsidan. Poängen är att banken skapar detta rakt av från luften - banken lånar ut sin egen skuld på svenska kronor till kontokunden så att både banken och kunden blir skyldiga samma belopp svenska kronor som varken banken eller kunden "lånat ut". Banken behöver ingen in/upp/sidan/av/till/från-låning eller vad för svammel Cornu nu kommer med. banken expanderar bara balansräkningen lika mycket på båda sidor.
    Den, enligt Cornu, svagbegåvade IMF-ekonomen Kumhof visar detta här med en balansräkning:

    http://youtu.be/A06_pRvPzcE

    Cornu svamlar sedan om bostadsobligationer. Men ett hus”lån” börjar alltid med att en bank skapar de två skulderna (se ovan) ur tomma intet och "husköpet" sker. Först därefter säljer banken “låne”kontraktet till bankens bolåneinstitut, som i sin tur ger ut bostadsobligationer. Bostadsobligationen är inte heller de svenska kronor utan en skuld på svenska kronor (obligation på engelska=förpliktelse - dvs förpliktelse att betala igen svenska kronor- dvs en skuld). Så det är bullshit det Cornu skriver.

    Att bankerna sedan bollar bostadsobligationer mellan varandra istället för digitala svenska kronor på centralbankskontona när de kompenserar varandra för att de tar över varandras skulder till kontoinnehavare har inget med "finansieringen" av bostads"lån" att göra. Men troligen är Cornu för svagbegåvad för att förstå hur RIX funkar :) For det finns ju inget hitintills som tyder på att Cornu förstått hur det interna bollandet av storbankernas skulder inom RIX fungerar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. > "Cornu svamlar sedan om bostadsobligationer. Men ett hus”lån” börjar alltid med att en bank skapar de två skulderna (se ovan) ur tomma intet och "husköpet" sker. Först därefter säljer banken “låne”kontraktet till bankens bolåneinstitut, som i sin tur ger ut bostadsobligationer."

      Vem köper dessa bostadsobligationer då? Trollar bankerna fram dessa pengar på egen hand också, eller... är det så att de i slutändan måste säljas till penningmarknadsfonder, livförsäkringsbolag, icke-finansiella företag som vill ha likvida papper, m.fl.?

      Greenbackers och räntemarknaden.... :-D

      Radera
    2. Vad är poängen? Motsäger du att bankerna blåser upp sina balansräkningar genom att hitta på två skulder samtidigt varvid bankens skuld till kontokunderna räknas in i den sk "penningmängden" (som mer rätt borde kallas bankskuldmängden då 97% av den består av bankens skulder till kontoinnehavare)?

      Jo, bankerna säljer bostadsobligationer för att kunna ersätta varandra då de övertar varandras skulder. Fonder etc är också tvugna att gå igenom det slutna clearingsystemet som bankerna har monopol på.Jag beskrev det här:
      http://tinyurl.com/ogfr3zy

      Radera
    3. Per
      "Vem köper dessa bostadsobligationer då? Trollar bankerna fram dessa pengar på egen hand också,"
      Ingen annan bank kan trolla fram dom pengarna, men dom kan gå till riksbanken med bostadsobligationerna och låna pengarna med obligationerna som säkerhet.
      Då skapas nya pengar.


      " eller... är det så att de i slutändan måste säljas till penningmarknadsfonder, livförsäkringsbolag, icke-finansiella företag som vill ha likvida papper, m.fl.?"
      Då skapas inga nya pengar då flyttas bara befintliga pengar runt.


      Varför kan inte riksbanken beskriva hur pengar skapas?
      Om M3 ökar med 5% så har någon tillverkat ca 125 miljarder kr.

      Radera
    4. > "Vad är poängen? Motsäger du att bankerna blåser upp sina balansräkningar genom att hitta på två skulder samtidigt varvid bankens skuld till kontokunderna räknas in i den sk "penningmängden" (som mer rätt borde kallas bankskuldmängden då 97% av den består av bankens skulder till kontoinnehavare)?"

      Min poäng är att utgivning av säkerställda obligationer inte är penningtryckande. Den transaktionen skapar inte fler pengar som kan spenderas i ekonomin. Det är inte mer inflationärt än när ett icke-finansiellt företag emitterar obligationer.

      > "Jo, bankerna säljer bostadsobligationer för att kunna ersätta varandra då de övertar varandras skulder. Fonder etc är också tvugna att gå igenom det slutna clearingsystemet som bankerna har monopol på."

      De säljs för att få _finansiering_. Utan inflöde från MBS-köpare går det inte att låna ut i praktiken. Enligt SEC var dessa köpare (innan staten började intervenera) huvudsakligen "thrift institutions, commercial banks, insurance companies, pension funds, and mutual funds".

      Radera
    5. När ett bankinstitut emitterar en obligation omvandlas avista till tidsbunden fordran.

      Dvs mängden avista minskar i samhället. Eller för att använda det språkbruk folk i kommentarerna här verkar gilla: "Bankerna förstör pengar".

      Fast att bankerna förstör pengar när de emitterar obligationer brukar konspiratörerna tala tyst om.


      Den som eventuellt menar att en obligation är pengar kan få hur man betalar med en obligation när man köper sin lunch eller betalar sina räkningar. Här kommer det att bli som tonåringarna skulle säga "epic fail". Obligationer är inte betalmedel. Det går inte att handla för dom.

      Radera
    6. Ekvationsteorin,

      Ja, om de går till riksbanken och lånar pengar med obligationer som säkerhet är det penningtryckande. Du har också rätt i att pengar inte skapas i fallet då bankerna säljer obligationerna till räntefonder och penningmarknadsfonder, etc. Jag tror att vi är ense om detta i stora drag! :)

      Ett problem är dock transaktionskonton. I det fallet kan pengarna både användas av banken och insättaren samtidigt (likviditeten tillhör båda samtidigt). Detta kan göra att penningmängden växer och krymper beroende på i hur många led som följande transaktionskedja sker; insättare -> bank -> placering -> ny insättare. Det som faciliterar en sådan acceleration brukar dock vanligtvis vara bankernas vetskap om att de alltid kan låna billigt av riksbanken om de har rätt tillgångar som säkerhet, dvs det blir näst intill likviditetsmässigt riskfritt att finansiera sig med icke-tidsbestämd inlåning på transaktionskonto.

      Radera
    7. " "Vad är poängen? Motsäger du att bankerna blåser upp sina balansräkningar genom att hitta på två skulder samtidigt varvid bankens skuld till kontokunderna räknas in i den sk "penningmängden" (som mer rätt borde kallas bankskuldmängden då 97% av den består av bankens skulder till kontoinnehavare)?""

      Banken har inte sådana skulder till oss, kontoinnehavare är riksbanken.

      När banken lånar av någon annan än riksbanken så ökar inte penningmängden.
      Det är bara om banken lånar av riksbankens sedelpress som penningmängden ökar.


      Radera
    8. Lyssna och lär av ekonomiprofessor Rickard Werner som bl.a varit rådgivare åt Japanska staten såsom bankexpert och är myntare av begreppet QE. Att Cornu sedan anser att Werner är en sinnesjuk penningsystemshaverist kankse ni kan blunda för (vem tar Cornu på allvar längre?)
      https://www.youtube.com/watch?v=A06_pRvPzcE

      @Per Nillson
      https://www.youtube.com/watch?v=A06_pRvPzcE
      Var har jag skrivit att påhittningen av bostadsobligationen är penningskapande? Det är definitivt inget skapande av svenska kronor om du med pengar avser svenska kronor - men troligen avser du bankernas skulder på svenska kronor (kontopåhitt) när du skriver "pengar" (kanske delar du uppfattning om att bankernas skulder är mer pengar än pengarna banken är skyldig?).

      Vad är sakligt fel i meningen:
      "ett hus”lån” börjar alltid med att en bank skapar de två skulderna (se ovan) ur tomma intet och "husköpet" sker. Först därefter säljer banken “låne”kontraktet till bankens bolåneinstitut, som i sin tur ger ut bostadsobligationer. "

      Av ovan följer även att bankerna "finansierar" sin påhittade utlång genom att hitta på inlåningen - precis såsom ekonomiprofessor Werner beskriver.


      Radera
    9. > "men troligen avser du bankernas skulder på svenska kronor (kontopåhitt) när du skriver "pengar"

      Förlåt, jag glömde för tillfället bort att du har en alldeles egen terminologi. Med pengar menar jag den allmänt vedertagna definitionen: http://en.wikipedia.org/wiki/Money
      "The money supply of a country consists of currency (banknotes and coins) and bank money (the balance held in checking accounts and savings accounts)."

      > "Vad är sakligt fel i meningen: ett hus"lån" börjar alltid med att en bank skapar de två skulderna (se ovan) ur tomma intet och "husköpet" sker. Först därefter säljer banken "låne"kontraktet till bankens bolåneinstitut, som i sin tur ger ut bostadsobligationer.

      Problemet är att ditt prat om "skulder ur tomma intet" är ovidkommande för debatten. När ett icke-finansiellt företag emitterar ut obligationer skapas också "skuld" ur tomma intet. Men inte _pengar_ (enligt den allmänt vedertagna definitionen).

      > "Av ovan följer även att bankerna "finansierar" sin påhittade utlång genom att hitta på inlåningen"

      Nej. Det logiska hoppet följer ej av ovanstående premisser. Inlåningen "hittas inte på". Den kommer ytterst av de som köper bostadsobligationerna. Varför skulle ledet i mitten på bolåneinstitutet ändra på det?

      Radera
  20. Skule vara i första stycket:

    Det är sorgligt, Cornu, att du alltmer står som en narr då du anser att alla är bakom flötet som vet sanningen att bankerna skapar kontokludd genom att helt enkelt expandera bokföringen på ömse sidor utan var sig upp eller inlåningen (inte ens från sidan).

    SvaraRadera
  21. Banken kan skapa en tillgång och en skuld, banken ökar balansräkningen men ska banken betala ut pengar så måste det ske med "riktiga" pengar banken kan behöva låna in.

    Nu kommer vi till ett fel, det påstås ofta att pengarna lånas in från utlandet, men vem har tillverkat dom nya pengarna i utlandet?
    Två länder kan inte exportera netto till varandra.
    Om ett land lånar ut kapital så minskar kapitalet i det landet som lånar ut.

    Det man kan vara säker på är att pengar inte skapas genom utlandslån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, om banken tvingas betala sina skulder i svenska kronor till kontoinnehavarna så ligger banken risigt till om många kräver detta på en gång - en så kallad bankrun. Det är en risk med pyramidspelet. Det nuvarande ”penningsystemet” bygger helt på att bankerna ska vara ett frälse och slippa betala sina skulder till kontoinnehavarna. Cornu brukar ensidigt moralisera om att t.ex boskuldslavar ska betala de påhittade skulderna till banken men aldrig kräva att bankerna ska betala sina samtidigt påhittade skulder till kunderna på svenska kronor. Cornu vårdar bankernas frälse ömt.

      SEB har sina skulder på svenska kronor till sina kontoinnehavare. Swedbank har sina skulder på svenska kronor till sina kontoinnehavare. Varken SEB eller Swedbank har svenska kronor på sina kundkonton mao. Vid en kontoöverföring så vill givetvis inte t.ex SEB öka sina skulder till kontoinnehavare genom att bara överta Swedbanks skuld. För att SEB ska acceptera att ta över Swedbanks skuld måste Swedbank kompensera SEB med digitala svenska kronor från Swedbanks konto på Riksbanken (eller om Swedbank ger SEB t.ex en bostadsobligation). På så sätt kan storbankskartellen som har monopol på de svenska kronorna på Riksbanken (som kan användas inom "betalsystmet") bolla runt sina skulder internt och folk tror att de har svenska kronor på kontot. De är också därför som ingen vill definiera enheten på bankernas konton då de helt klart inte är svenska kronor - de är som sagt enbart bankernas skulder till kontoinnehavarna på svenska kronor. Du t.ex skriver använder t.ex enhetslösa ordet "pengar" utan att definiera den i svenska kronor. Det är som en fysiker skulle skita i att använda kg i sina beräkningar av kraft, arbete etc. Fysikern skulle svamla och det är precis vad ekonomer i allmänhet gör - med få undantag.


      Internationellt används digitals dollar brygga (BIS använder det uttrycket i en rapport om hur centralbankspengarana används). Jag beskrev det här:
      http://tinyurl.com/ogfr3zy

      Radera
  22. Herre djävlar... Det här börjar bli helt absurt. Nu har detta diskuterats på den här bloggen i flera år, och det blir bara mer motsägelsefullt för varje gång. Man kan tycka att man på Sveriges största finansblogg borde kunna få detta förklarat för sig utan motsägelser, i en och samma version, från alla de självutnämnda experter som hänger här.

    Det faktum att det nu trots åratal av ilsken debatt fortfarande INTE är glasklart kan för en tänkande människa bara betyda en sak.

    Det är dags för ett nytt penningsystem.

    Det är för övrigt intressant att läsa nobelpristagaren i kemi, Fredrick Soddys tankar kring penningsystemet.

    ”What is banking?…The most dangerous as it is the most ridiculous force of universal tyranny the World was ever called upon to destroy.”

    ”The most sinister and anti-social feature about bank-deposit money is that it has no existence. The banks owe the public for a total amount of money which does not exist. In buying and selling, implemented by cheque transactions, there is a mere change in the party to whom the money is owed by the banks. As the one depositor’s account is debited, the other is credited and the banks can go on owing for it all the time. The whole profit of the issuance of money has provided the capital of the great banking business as it exists today.

    Starting with nothing whatever of their own, they have got the whole world into their debt irredeemably, by a trick. This money comes into existence every time the banks ‘lend’ and disappears every time the debt is repaid to them. So that if industry tries to repay, the money of the nation disappears. This is what makes prosperity so ‘dangerous’ as it destroys money just when it is most needed and precipitates a slump.

    There is nothing left now for us but to get ever deeper and deeper into debt to the banking system in order to provide the increasing amounts of money the nation requires for its expansion and growth. An honest money system is the only alternative.”

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast att kunna ge kredit är en del av ett fritt samhälle och går inte att stoppa om vi inte vill leva i en polisstat. Vidare vad är skillnaden mellan Riksbankens pengar och SEBs pengar? Båda är lika mycket fiat. Någon måste ge ut pengarna.

      Bitcoin har en intressant modell där du med hjälp av specialiserade datorer kan skapa pengar ifrån energi (i form av elektricitet). Dock med bieffekten att det just nu försvinner cirka 100 MW på att värma upp datorchip...

      Radera
    2. Nä, de är inte lika mycket fiat. Som ekonomiprofessor Steve Keen uttryckte det:
      "Calling our current financial system a “fiat money” or “fractional reserve banking system” is akin to the blind man who classified an elephant as a snake, because he felt its trunk. We live in a credit money system with a fiat money subsystem that has some independence, but certainly doesn’t rule the monetary roost—far from it."

      http://www.debtdeflation.com/blogs/2009/01/31/therovingcavaliersofcredit/

      Bra läsning om du vill lära dig skillnaden.

      Bankernas kontoinnehav är bankernas skulder på fiat-pengar (svenska kronor) till kontoinnehavaren. Det är snart bara Cornu som behåller tron på att bankernas skulder på pengar är mer pengar än pengarna bankerna är skyldiga (Jo, han har faktiskt skrivit så).

      Endast bankerna kan skapa sina egna skulder och substituera ut svenska kronor.

      Då banken inget lånar ut har banken egentligen inte ens skapat en kredit då en kredit per definition kräver att något lånas ut.

      Radera
    3. Inte lika många fiat, men lika mycket fiat. Varför skulle Riksbankens mussepigg-pengar vara speciella? Det enda som ger pengar värde är för att allmänheten accepterar dessa av tradition.

      Lämnade tillbaka en bokhylla för 1000 kr på IKEA för någon vecka sedan som jag hade betalat kontant. Därför fick jag tillbaka kontanter, med en sur kommentar om svarta pengar från tanten i kassan! Olustigt att bli betraktad som kriminell. Hade man lassat fram 100 ggr så mycket med kreditkortet hade ingen blinkat. Så vad gör Riksbankens pengar bättre?

      Radera
    4. Men vad är svenska kronor? Är det svenska kronor som banken har på kontona? Nä, det som står kluddat på kontona är bankernas skulder på svenska kronor. Hade det varit ett guldbaserat system hade kontoinnehavet varit bankens skuld till kontoinnehavaren i guld istället - så samma kontopåhittande kan ske, och måste ske med guld som bas. Jag skrev om varför ett guldbaserat system är en relik som av rent praktiska skäl måste baseras på kontopåhitt.
      http://parasitstopp.wordpress.com/2011/08/29/guld-ar-inte-pengar/

      Vilken skilnad det gör? Finns en mängd skillnader
      1) Bankerna är inga företag då de skapar sina egna tillgångar från luften.

      2) Svenska kronor kan endast skapas av Riksbanken och folk tror i allmänhet att det är svenska kronor vi har som betalmedel, vilket mao är helt fel till över 97%

      3) De svenska kronorna som Riksbanken skapar är en tillgång för innehavaren men inte en skuld till någon (såsom nonsensikvadrat mycket riktigt beskriver ovan)

      4) Bankernas kontopåhitt är alltid inte bara en skuld utan två skulder och kan inte existera om inte folk/företag/stat/kommuner är skuldsatta. De två skulderna skapas av att banken ”lånar ut” sin egen skuld till kontoinnehavaren till kontoinnehavaren så att både banken och kunden hamnar i skuld på samma svenska kronor som aldrig lånats ut.

      5) av 4) följer att samhället är skuldsatta till banken och att mängden skuldslavar är maximerat med dagens system. Av 3) följer att detta skulle inte behöva vara fallet om vi alla tilläts använda svenska kronor genom att Riksbankskontona öppnas så att alla kan använda dessa vid betalningar (dvs att bankernas monopol på Riksbankskonton avskaffas).

      6) Bankerna blir ett frälse som aldrig behöver betala sin del av de påhittade skulderna.

      7) Bankerna kan lägga sig som en parasitär mellanhand i betalströmmarna. När du ger säljaren en 1000-lapp i handen är affären gjord och ingen bank har lagt sig i betalströmmen. Om alla hade tillgång till de digitala kontanterna på Riksbankskontona (som är svenska kronor) så skulle vi kunna betala varandra direkt utan att ha banker som parasitär mellanhand på samma sätt som med 1000-lappen ovan..

      Jag kan säkert komma på fler men det kan räcka.

      Radera
    5. 1. Riksbanken är mer än kommunistisk institution än ett företag.

      2. Kan ge mig på den punkten.. fast jag påstår ändå att folk är mer misstänksamma mot svenska kronor än t.ex. ett kreditkort.

      3. Bankerna betalar ränta för att få SEK så att se det som en tillgång kan diskuteras.

      4. I Riksbankens balansräkning är bankernas säkerheter tillgångar och svenska kronor en skuld. I bankens balansräkning är det tvärt om. Alltså två skulder.

      5. Antingen kan man ha ett fiat-system (som blir som en gul lök av skulder) eller så kan man ha ett system baserat på en fysisk tillgång t.ex. guld. Båda systemen krashar med jämna mellanrum...

      6. Här är vi helt överens. Staten borde ta mer betalt för garantierna alternativt minska riskerna. Banksystemet är för stor del av ekonomin.

      7. Jodå, Riksbanken har lagt sig i.

      Radera
  23. Den slutsats man kan dra är att det är fel instans som skapar valutan. Det är naturligtvis staten = folket som skall stå som utgivare och garant av valutan. Som vi har sett de senaste årtiondena så har centralbankssystemet kapitalt misslyckats med att hålla ekonomin under kontroll med påföljd att halva EU idag är på väg mot välfärdsnermontering. Centralbankssystemet, som det drivs, har visat sig göda 1% och förslava 99%. Vi står allt tydligare vid ett vägskäl och vi har nu att välja väg. Det är detta allt nu borde handla om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du läser mitt/mina inlägg en bit upp kan du se att själva tanken att bankerna skapar nya pengar är lite svår att få stöd för. Och att det snarare är allmänheten som är skapare av de nya pengarna.

      Radera
    2. Vi ignorerar dem då du uppenbarligen inte har något att komma med.

      Radera
  24. Vi vet med säkerhet att staten inte har tillverkat våra pengar.
    Vi vet med säkerhet att riksbanken inte har gett oss eller staten dom nya pengarna som skapas varje år.

    Enligt svensk lag så får bara riksbanken tillverka pengar.

    Det finns ingen beskrivning av hur pengar skapas för dom vill hålla det hemligt att bankerna lånar av riksbankens sedelpress.
    Reporäntan finns till för att reglera storleken på sedelpressen.

    Om bankerna aldrig lånade av riksbankens sedelpress så skulle reporäntan sakna betydelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enligt svensk lag (Regeringsformen, 9 kap 14 §) har Riksbanken ensamrätt på _sedlar_ och _mynt_. Riksbanken är bara en avancerad kontantverksamhet som kontrollerar 2% av pengarna. Pengar som man blir stämplad som kriminell om man har för mycket av.

      Radera
    2. Banken kan inte trycka digitala pengar det är falskmynteri det också.
      Om banken kunde tillverka digitala pengar helt på egen hand så skull dom aldrig gå i konkurs.

      Banken kan tillsammans med riksbanken skapa digitala pengar.
      Laglig utgivare av digitala pengar är bara riksbanken.

      Banken kan öka sin interna balansräkning och när kunden sen vill ta ut pengarna så kan banken låna dom digitala pengarna av riksbanken.

      Radera
    3. @ekvationsteorin

      Vad menar du med digitala pengar? Några sådana finns det inga särskilda lagar för. Riksbankens ensamrätt gäller endast sedlar och mynt.

      Radera
    4. @Anonym

      Finns det inga lagar som ger banken rätt att skapa digitala "pengar" så måste det de fakto vara inget annat än falskmynteri, juridiskt sett, inte sant?

      Radera
    5. @Kjell

      Det finns så mycket vi gör utan att det finns lagar som ger oss rätt att göra det. Lagarna är nämligen väldigt mycket skapade så att de skriver om vad som inte får gjöras - det som det alltså inte finns reglerat i lag är alltså lagligt.

      Kollar man t.ex. på vad det gäller falskmynteri så gäller det alltså just att det inte är tillåtet att tillverka sedlar och mynt som skall föreställa giltiga sedlar och mynt (pga att det finns en lag som säger att du inte får).

      Radera
    6. Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet:

      “–Det hela bygger på att Riksbanken kan skapa svenska kronor och det är vi de enda som kan göra. ”

      Detta gäller vad jag vet både svenska kronor i fysisk form som sedlar och mynt, och den digitala varianten av svenska kronor. Så vad än bankerna nu skapar så är det INTE svenska kronor.

      Radera
    7. @nonsens

      Ja om man tolkar in vad folk menar med vissa ord som de kanske inte avsåg så kan man ju tolka det så. Men det kan ju faktiskt vara så att han avsåg just sedlar och mynt i det uttalandet.

      Det som är lagreglerat är just utgivandet av sedlar och mynt. Om någon vill hävda att det finns särskild lagreglering när det gäller digitala pengar får gärna visa var.

      Radera
    8. @nonsensikvadrat

      Den relevanta frågan är då, vad i hel..te är det då banken skapar. Det är ett betalningsmedel som konkurrerar med svenska sedlar och mynt och bör då betraktas som falskmynteri då Riksbanken är de enda som får skapa valutan i Sverige.

      Radera
    9. Det är bara sedlar och mynt som är penningförfalskning enligt brottsbalken.

      Radera
    10. Bankerna skapar betalningsmedel som får sin köpkraft genom att vara växlingsbara mot SEK i Riksbankens växlingskontor RIX .

      Köpkraften tas från existerande penningmängd inom valutaområdet iom utspädning "inflation"

      Bankerna tar alltså betalt för "stulen" köpkraft.

      Radera
    11. Anonym,

      Tolkar in...? Vad i det påståendet från riksbanken är en tolkningsfråga? Påstår du nu att banker kan skapa svenska kronor? Varför används isåfall svenska kronor i clearingen i RIX som vi nu gått igenom tiotals gånger, för att kvitta bankernas skulder på svenska kronor? Är inte detta onödigt om banker skapar svenska kronor? Jag kan hålla med dig om du menar att vi BORDE ha svenska kronor på våra konton, men så är ju tyvärr inte fallet.

      Om du inte påstår att det är svenska kronor som banker skapar, vad skapar dom då? Vilken valuta är det? Vad heter den?

      Wikström, ja man kan fråga sig vad det är banken skapar faktiskt.

      Radera
    12. @nonsensikvadrat

      Du vet mycket väl att folk använder samma ord på olika sätt - det borde du veta vid det här laget. Exakt vad han menar med "svenska kronor" t.ex. är ju något som man kan fundera på. De flesta brukar ju med "svenska kronor" faktiskt omfatta även det du har på ditt bankkonto.

      En rimlig tolkning är att han menar sedlar och mynt, men då är det ju isf inte det som används i RIX heller.

      Det är ju bara sedlar och mynt som faller under begreppet penningförfalskning och det är det enda som faller under riksbankens monopol. Förvisso kan man ju resonera att det är RB som styr över RIX och har därigenom kan ingen annan skapa balanser där utan att göra intrång, men det finns inget som hindrar vem som helst annars att sätta upp ett liknande system (var inte bankgirocentralen eller nåt det innan?) - och det finns mig veterligen inget lagstöd som ger RIX någon särställning.

      Radera
    13. Exakt vad han menar med svenska kronor är som följer:

      Svenska kronor.

      Dessa finns i två former, fysiska och digitala. Digitala svenska kronor används i RIX som bekant.

      De flesta brukar tro att det är svenska kronor på deras bankkonton, men det vet du likväl som jag att det inte är. Vi har gått igenom detta förut du och jag, kontosaldot är bankens skuld på svenska kronor till kontoinnehavaren, inte svenska kronor i sig. Det är därför det clearas i RIX mot faktiska svenska kronor. Det här VET du Anonym.

      Så igen:

      Påstår du nu att banker kan skapa svenska kronor? Varför används isåfall svenska kronor i clearingen i RIX som vi nu gått igenom tiotals gånger, för att kvitta bankernas skulder på svenska kronor? Är inte detta onödigt om banker skapar svenska kronor? Jag kan hålla med dig om du menar att vi BORDE ha svenska kronor på våra konton, men så är ju tyvärr inte fallet.

      Om du inte påstår att det är svenska kronor som banker skapar, vad skapar dom då? Vilken valuta är det? Vad heter den?

      Radera
    14. @nonsens

      Har du belägg för att det var så han menade - eller är det bara du som fyller i efter eget tycke? Det jag hittar på google är bara ett lösryckt citat, men du kanske har en källa där ovanstående text är citerad från Mattias Persson?

      Eftersom de allra flesta använder begreppet "svenska kronor" på ett annat sätt så är det ju ganska befogat att kräva att man har en definition från källan (i detta fallet Mattias Persson) ifall man nu skall tolka det på ett annat sätt än vad de flesta gör och av sammanhanget (om man nu kan kalla ett lösryckt citat för sammangang) att dömma så är det en annat bruk än vad som är vanligt.

      Radera
    15. Misstänker att Anonym sitter och super i värmen... :-)

      Radera
    16. http://www.svd.se/naringsliv/riksbanken-tjanar-miljoner-pa-krisen_1919803.svd

      Jag ska kontakta Riksbanken och be dom bekräfta huruvida Riksbanken är de enda som kan skapa svenska kronor. Jag återkommer med svar. (Om jag får något)

      Ingen menar något annat än svenska kronor när dom säger svenska kronor. En svensk krona är en svensk krona. En gång hörde jag någon säga svenska kronor om svenska kronor faktiskt.

      Jag är ledsen Anonym, men hur gärna du än vill så kan du inte få skulder på svenska kronor att vara svenska kronor. Svenska kronor är svenska kronor, inte skulder på svenska kronor. Om de två är samma sak, hamnar vi i ett mycket märkligt universum.

      Du vet RIX, ringer det någon klocka? Där clearas bankernas SKULDER på svenska kronor, du vet det som finns representerat på våra konton, mot svenska kronor. Detta gör man för att en skuld på svenska kronor per definition inte är svenska kronor. Om någon tror att det är svenska kronor på deras bankkonto så beror det på att den personen inte förstår det du gärna vill sudda till.

      Under tiden jag försöker få ett förtydligande från Riksbanken så frågar jag dig följande en tredje gång, svarar du inte nu så får jag hålla med Kodexkodex, då kan man misstänka att du sitter och super i värmen.

      Påstår du nu att banker kan skapa svenska kronor? Varför används isåfall svenska kronor i clearingen i RIX som vi nu gått igenom tiotals gånger, för att kvitta bankernas skulder på svenska kronor? Är inte detta onödigt om banker skapar svenska kronor? Jag kan hålla med dig om du menar att vi BORDE ha svenska kronor på våra konton, men så är ju tyvärr inte fallet.

      Om du inte påstår att det är svenska kronor som banker skapar, vad skapar dom då? Vilken valuta är det? Vad heter den?

      Radera
    17. Valutan i Sverige är SEK. Det är en enhet man mäter i.
      Man kan mäta kontanter, fordringar, varor och tjänster.

      RIX är ett betalsystem. Där clearas fordringar mellan banker. Bankerna kan om dom vill använda sig av fordringar på Riksbanken, för ifall dom har några, för att temporärt hantera skulder mellan sig.

      Observera dock att fordringar på Riksbanken inte är betalmedel. Det finns inget sätt att använda sig av fordringar på Riksbanken för att betala i samhället. Det gör inte att köpa något för de.
      Det är bara av intresse för bankinstitut för att göra upp sina inbördes affärer.

      Radera
    18. Ja, valutan i Sverige är SEK. Men det är fortfarande bankens skulder på svenska kronor SEK som finns representerat på våra bankkonton, inte SEK i sig.

      RIX har vi gått igenom, jag tror folk börjar förstå vad det handlar om.

      Hur är en femhundring en fordran på riksbanken? Vad vill du att dom ska ge dig för den? En ny sedel, en signerad idolbild på Stefan Ingves?

      Det är en del av problemet att svenska folket inte längre kan använda svenska kronor för att betala med i och med kontanternas uttåg. Låt oss ändra din sista mening till vad du egentligen säger.

      Svenska kronor SEK är bara av intresse för bankinstitut för att göra upp sina inbördes affärer.

      Radera
    19. @Kodexkodex

      Lysande argumentationsteknik;)

      @nonsens

      Var har du citatet från Mattias Persson? Jag ser inte mer än korta och rimligen lösryckta citat - säger egentligen ingenting. Sökning på det du skrev innan att han sagt(?) återfinns inte i texten.

      Du vet mycket väl att en stor majoritet använder begreppet "svenska kronor" i en mycket vidare betydelse än du verkar göra, eller? När jag handlar så anges priset i svenska kronor och ofta nästan förväntas att jag skall betala med kort (vilket enligt dig inte skulle vara svenska kronor). Nästan alla jag stöter på använder begreppet på detta sätt.

      De allra flesta kallar valutan för svenska kronor som vi har på kontona. Det är bara att inse. Sen kan man fråga sig var du vill komma? Att de allra flesta pratar swahili i stället för korrekt svenska som endast du och några andra pratar? Är förresten personangrepp något som bör förekomma i "riktig" svenska?

      Rent allmänt skulle jag vilja påstå att denna tråden har spårat ur lite och handlar om mest ingenting vettigt. Ser man till ursprungsfrågeställningen så gäller reglerna om falskmynteri enbart sedlar och mynt (som vi som pratar simpel "swahili" kallar det).

      @xycorr

      Jag skulle gissa att de allra flesta skulle ta emot en fordring på riksbanken som betalning i alla fall ifall de var tillräckligt säkra på att den var äkta. Om det är någon som är kreditvärdig här i landet så borde det ju vara riksbanken - det skulle ju ren illvilja till från riksbankens sida för att inte kunna få betalt.

      Att de knappt finns ute på marknaden gör det hela dock till en ganska hypotetisk frågeställning.


      Radera
    20. Endast Riksbanken kan skapa svenska kronor (SEK). Vad ska man dra för slutsatser av det?

      Min tanke är att begreppet valuta borde reserveras och knytas till själva skapelseprocessen av pengarna.
      När det gäller lokala alternativa valutor har alla ett eget namn, ingen skulle komma på tanken att kalla dem svenska kronor, även om växelkursen till SEK är 1:1. I vårt skuldbaserade system är det privata banker som skapar pengar, och det är inte SEK de skapar. Ligger det då inte nära till hands att helt enkelt konstatera att privata banker skapar pengar i sin egen privata(och unika)valuta?

      Radera
    21. Anonym, nu ljuger du. Du har redan fått länken, och i den hittar man citatet du fick tidigare. Det betyder vad vi redan klargjort i den här tråden.

      Svenska kronor är svenska kronor. Det finns INTE svenska kronor på bankkonton.

      Hur är en femhundring en fordran på riksbanken? Vad vill du att dom ska ge dig för den? En ny sedel, en signerad idolbild på Stefan Ingves?

      Dessutom, för fjärde gången Anonym:

      Påstår du nu att banker kan skapa svenska kronor? Varför används isåfall svenska kronor i clearingen i RIX som vi nu gått igenom tiotals gånger, för att kvitta bankernas skulder på svenska kronor? Är inte detta onödigt om banker skapar svenska kronor? Jag kan hålla med dig om du menar att vi BORDE ha svenska kronor på våra konton, men så är ju tyvärr inte fallet.

      Om du inte påstår att det är svenska kronor som banker skapar, vad skapar dom då? Vilken valuta är det? Vad heter den?

      Radera
    22. @nonsens

      Visa ungefär var i texten det står:

      "Dessa finns i två former, fysiska och digitala. Digitala svenska kronor används i RIX som bekant.

      De flesta brukar tro att det är svenska kronor på deras bankkonton, men det vet du likväl som jag att det inte är. Vi har gått igenom detta förut du och jag, kontosaldot är bankens skuld på svenska kronor till kontoinnehavaren, inte svenska kronor i sig. Det är därför det clearas i RIX mot faktiska svenska kronor. "/Mattias Persson


      När du tjatar om vad valutan heter så måste jag få kontra med på vilket språk. Det verkar som att det förekommer två språk här (även om de är förvillande lika) - det du talar och det vi andra talar. Vad heter språken?

      Radera
    23. Nu gör du dig dum Anonym. Du frågade efter källa till citatet från Mattias Persson, det har du fått.

      Du har fått frågor av mig FYRA gånger som du undvikit att svara på eller kommit med motfrågor. Hur vore det om du svarade? Vill du ha dom en femte gång?

      Radera
    24. @nonsens

      Jag frågade efter källa som styrker att Mattias Persson använder begreppet "svenska kronor" på samma sätt som du, men du har alltså inte lyckats med det. Det enda som du gjorde var att hitta på en definition själv (som är enligt ett språkbruk som bara du och lincoln verkar använda - vad kallas det språket?) och när jag frågade ifall du kunde ge en källa på det så postade du något som inte alls stöder det påståendet.

      Så vad har du för belägg för att Mattias Persson la samma betydelse i ordet som du och lincoln?

      Valutan heter svenska kronor på svenska språket - svenska språket är det språk som normala svenskar pratar. Du och lincoln lägger en annan betydelse i orden så det kan ju inte vara svenska språket, vad heter då ert språk?

      Dock eftersom den här diskussionen antagligen inte kommer att leda till något vettigt (den har ju för länge sedan spårat ut till att handla om oväsentligheter) så avser jag att avsluta den.

      Radera
  25. @ekvationsteorin

    Digitala pengar vet jag inte vad det är men om du menar att kontanter minskar i betydelse varje år och att det är ett problem för Riksbanken så instämmer jag.

    SvaraRadera
  26. Inga invändningar har inkommit. Vilket var väntat.

    Då får vi konstatera att det är allmänheten som skapar betalmedlet "avista inlåning i bankinstitut".

    Det gör allmänheten i samma ögonblick som allmänheten VÄLJER att använda sina fordringar på banker som betalmedel.

    Bankerna skapar således inga betalmedel (eller pengar som en del kallar det).

    Bankerna kan dock tillfälligt avlägsna detta betalmedel. Det gör de genom att erbjuda allmänheten att konvertera sina avista fordringar till fordringar med uppsägningstid eller löptid. De senare kan inte användas som betalmedel.

    Det var ju finemangs att detta är löst nu och folk kan gå vidare till mer produktiv verksamhet än att bli förundras över förvirrade youtube-klipp och liknande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här har du en. Med kontanteras uttåg SÅ FINNS INGET SÄTT ATT BETALA MED NÅGOT ANNAT ÄN BANKSKULDER. Nu ska det ju också påpekas att det faktiskt inte går att betala med bankskulder heller, iallafall inte om mottagaren finns på en annan bank. Då krävs svenska kronor i clearingen.

      Radera
    2. Det är inte allmänheten som dragit igång den fullständigt galna smutskastningskampanjen mot att använda kontanter, det är heller inte allmänheten som bestämt att banker ska avveckla kontanthanteringen. Att man som vanlig svensk inte kan ha svenska kronor på sitt konto hos till exempel Riksbanken är knappast inte heller allmänhetens val, större delen av allmänheten förstår inte hur det hänger ihop.

      Klandra dom kan man inte heller, på den här bloggen har detta diskuterats i åratal men inte retts ut.

      Radera
    3. @nonsens

      Sist jag kollade så fanns det både uttagsautomater och insättningsautomater. Att då påstå att banken faktikst hindrar kontanthanteringen är ren lögn.

      Hade folk velat använda kontanter hade det bara varit och gå ner och ta ut pengarna och använda kontanter. Dessutom hade de ju inte behövts ta ut eftersom man väl(?) fått sin lön kontant. Nu verkar det dock så att folk föredrar att få sin lön direkt in på lönekontot och betala sina räkningar direkt från lönekontot, betala inköp med kort osv - det är därför vi inte har så mycket kontanter i samhället idag.

      Sen att folk i allmänhet gör andra val än vad du gör kan du knappast klandra dem för (för vi skall väl vara fria att göra de val vi vill) och att du därför inte har så många som vill göra affärer med dig.

      Radera
    4. Hade folk förstått skillnaden hade dom gjort exakt just detta. Det kommer, var så säker.

      Radera
    5. Angående ditt andra pladder, läs kommentarerna ovan. Det går inte att betala något från lönekontot, om inte mottagaren råkar vara på samma bank. Det är inte svenska kronor som finns på kontot.

      Radera
    6. @nonsens

      Det går att t.ex. betala med kort (och i vissa fall med check eller annan växel) - jag har gjort det många gånger, samma sak med räkningarna. Men ifall det på ditt språk heter något annat så får det väl göra det.

      Varför skulle folk göra det? Det finns kanske en hel del som tycker det är ganska praktiskt att sköta sina affärer på det sättet.

      Radera
    7. Anonym, läs om ovan tråd. Allt du försöker mörka finns redan ljussatt. Att du orkar? Du fattar kanske att det inte funkar på värst många längre?

      Radera
    8. @nonsens

      Det finns nog rätt många som är medvetna om hur saker och ting förhåller sig, men ändå väljer att använda bankerna eftersom de upplever att det är mer praktiskt så. Frågan är vilka argument som egentligen finns för att folk INTE skulle använda bankerna på det sätt man gör idag? Väger de argumenten verkligen tyngre än de argumenten FÖR att folk skulle använda bankerna som de gör idag?

      För när allt kommer omkring så handlar det ju om att välja mellan olika alternativ och väga fördelar mot nackdelar och ta det alternativ som är överlag bäst. Det är alltså frågan om det överlag vore bättre för var och en att välja att skippa banken och köra kontant, jag tror inte det.

      Radera
  27. Det finns ingen officiell förklaring till hur pengar skapas.
    Ingen har någon gång länkat till en officiell förklaring.

    Ni ser inte skogen för träden står i vägen, det enklaste sättet att skapa nya pengar på är om banken beviljar ett lån och inte har eget kapital då lånar dom pengarna av riksbanken.

    Om riksbanken trycker upp 1 miljon digitala kronor och lånar ut pengarna till banken som sen lånar ut pengarna så har penningmängden ökat med 1 miljon.

    Lånar banken ut eget kapital så förändras inte penningmängden.
    Lånar banken på kapitalmarknaden så ökar inte penningmängden.

    Reporäntan finns just till för in och utlåning av pengar i riksbanken.
    Om bankerna inte hadde lån i riksbanken så skulle reporäntan inte påverka bankräntan.
    Banken har lån i riksbanken, när riksbanken höjer reporäntan så ökar kostnaden för bankens inlånade kapital och då höjer dom er ränta på huslånet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du läser inte vad andra skriver va, ekvationsteorin?

      Radera
    2. Ingen kan länka till en officiell förklaring till hur pengar skapas.
      Banken kan låna pengar av riksbankens sedelpress, i kryptiska ordalag så säger bankfolk det i kommentatorerna.

      Bankfolket ger linkon rätt i kontokluddet, men när pengarna ska betalas ut så har Cornu rätt pengarna måste lånas in om banken inte har dom.

      Jag har läst vad som skrevs.

      Att banken kan låna nytryckta digitala pengar av riksbanken verkar få läsa.

      Radera
    3. Men några svenska kronor betalas i de allra flesta fall inte ut. Det är en viss procedur att få ut ett lån i kontanter så det gör inte många, den andra formen av svenska kronor, digitala, kan inte vi vanliga dödliga kräva tillgång till.

      Läs vad Soddy skrev, "the banks can go on owing for it all the time"

      Radera
    4. Varför tro på alla möjliga teorier om hur pengar skapas när vi vet att bankerna lånar nytillverkade pengar av riksbanken.


      Varken riksbanken eller bankerna vill prata om det.

      Radera
    5. rttck beskrev i ekonomispråk hur en bank kan låna nytillverkade pengar av en riksbank.
      Då skapas nya pengar.

      Varför tror en del att FRB, kontokludd, bostadslån, med mera skapar alla pengar?

      Bankerna gynnas av dagens sätt att skapa pengar, därför vill inte bankfolk att fakta ska komma fram.
      Banker måste finnas och dom måste gå med vinst, men dagens sätt att skapa pengar är felkonstruerat.
      I högkonjunkturer skapas för mycket pengar (bankerna beviljar lån)
      i lågkonjunkturer skapas för lite pengar (banken drar in lån)

      Bankerna kan inte styra penningmängden för då blir det instabilt.

      Som cornu beskrev så sätter bankerna in pengar på en riksbank i en kris och det får till följd att penningmängden minskar, för dom pengar som finns hos riksbanken försvinner ur ekonomin.

      Vi har nu under 2% i inflation och då har vi nu för lite pengar.
      Det skapades för mycket pengar när det gick bra, men det betyder inte att vi nu ska ta bort pengarna.

      Radera
    6. Exsempel
      om en person låter bli att konsumera så ökar personens kontotillgångar, lönekontot kan ha noll ränta.
      Banken kan då låna ut pengarna, till företag men det är en risk i depressioner, då kan dom sätta in pengarna i en riksbank till exempelvis 1% ränta, riskfritt.

      Ur nationalekonomisk synpunkt är det en katastrof, pengar som riksbanken har i valvet finns inte i ekonomin, penningmängden minskar.

      Radera

 
Top