Cornucopia?

2013-05-20 12:46

Den svenska skuldbubblan i relation till EU

Dags för en liten uppföljning på morgonens inlägg, som bara täckte in de svenska hushållens allt tyngre skuldsättning i relation till den generella utvecklingen inom EU. Svenska hushåll och företag har 60% (inte procentenheter) större skuldsättning i förhållande till BNP än vad EU-länder generellt har.


De svenska privata skulderna, undantaget finansiella företag, har fortsatt att växa under 2000-talet. Det går alltså inte att påstå att hushållens ökade skuldsättning beror på att de köpt loss bostadsrätter från tidigare hyresvärdar, då de privata företagens skulder också ökar.
Skulder för icke finansiella företag
och hushåll som procent av BNP

Nu var Sverige iofs "bäst i klassen" redan 1995, där vi låg på drygt 289% av BNP i privata skulder mot 216% för EU-27 generellt. Sedan har vi jobbat på så gott vi kunnat med att öka upp skulderna till nya rekordnivåer, även om lågkonjunkturen 2001 - 2002 sänkte företagens skulder en del. 2012 var icke finansiella företag och hushållens skulder i Sverige uppe i 576% av BNP, mot EU-27:s 347% och eurozonens 340.5% år 2011. Sett till hushåll och företag är alltså eurozonen lägre skuldsatt än EU27 generellt.
Skulder för allt utom finansiella
företag som procent av BNP

Lägger man även till statens (=totala staten, inklusive delstater, regioner och kommuner) skulder så ser det något bättre ut för svensk del, även om vi fortfarande avviker rejält från EU-27 och eurozonen. 

Sverige har då gått från 384% av BNP i skulder år 1995 till 629% av BNP i skulder 2012, att jämföra med EU27 som gått från 293% år 1995 till 443% 2011. Det finns faktiskt sett till total skuldsättning ingen större skillnad på EU27 och eurozonen. I själva verket är alltså eurozonen inte speciellt dramatiskt skuldsatt som helhet - höga statliga skulder kompenseras av låga privata skulder, medan det är tvärt om i Sverige.
Grekland och Sveriges skuldsättning
som procent av BNP - allt utom
finansiella företag

Vi ska på inget sätt klaga på EU:s medlemsländer eller eurozonen, utan bör först se om vårt eget hus och vår egen skuldsättning, som är en katastrof i sin linda. En skuldkrisande svensk ekonomi kommer framöver drabbas betydligt hårdare än Grekland. Den största skillnaden är att svenska företag är mycket tungt skuldsatta.

Då har vi ändå inte blandat in de finansiella företagen och bankerna. Sverige har en av Europas största banksektorer i förhållande till ekonomin, efter renodlade bankekonomier som Luxemburg, och drar man in dessa i skuldsättningen så ser det ännu värre ut för Sverige.

Man ska också komma ihåg att Sverige tillsammans med Danmark har världens högsta skattetryck och dessa privata skulder på rekordnivåer ska alltså betalas trots att över 50% av allt man tjänar privat tas i skatt (via bla inkomstskatter, moms och punktskatter). 88% i hushållsskulder med 50% i skattetryck motsvarar 176% av BNP i skulder för ett land med 25% i skattetryck.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

23 kommentarer:

  1. Det skulle vara intressant att få detaljer om de svenska företagsskulderna. I USA anses en liknande situation råda men där nettoskulderna (dvs minus cash och vissa andra kortfristigt rörelsekapital) egentligen inte är så höga. Problemet inom företagssektorn är att man minskat EK kraftigt till förmån för lånat kapital. Överlikviditeten tänker man istället för INVESTERINGAR(hemma t.ex) köpa tillbaka aktier för eller lämna utdelningar. Här finns en risk längre fram om den globala lågkonjunkturen blir en global recession. Tills dess är bolagen kungar på börsen sett till alternativavkastning.

    Vi skall mao förhålla oss lite försiktigt till företagens skulder på kort sikt men oroa oss på lång sikt om dagens trend fortsätter: Sjunkande investeringstillväxt. Särskilt hemmavid. Och nu stiger räntorna pga kapitalrörelser från statspapper till privata papper. Liksom till dollarn vars ekonomi kortsiktigt förbättras relativt främst Europa men även Japan.

    Bostadsräntorna lär då stiga och i USA är FED inne på att trappa ner QE. USA vill inte ha en för svag dollar men inte för stark heller. Jag tror man riskerar att tappa dollar-kontrollen framöver när Europa faller samman via euron vad det lider. Jag tror på en euro väsentligt under 0,8 dollar.

    Vi står inför deflation och inflation, dvs stagflation. De som kan öka sin lön med mer än räntan varje år klarar sig bra men det kommer inte marginalköparna av bostäder till slut att klara vilket talar för sänkta priser så småningom. Även nya politiska beslut ligger på lur. Centralbankerna håller också i svärdet. Hur länge tillåts en allt brantare räntekurva?

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag kanske skall säga att EK minskat till förmån för skulderna men å andra sidan har vinsterna kraftigt ökat EK så soliditeten har inte tappat så väldans mycket om man som sagt justerar för nettoskulder.

      Radera
  2. Är den låga räntan upphov till skulderna? Reporäntan har varit nedåtgående sedan 90-talet, för att nå inflationsmålet på 2% antar jag. Nu är det trots det (nästan?) deflation i Sverige, och räntan går snart inte att sänka lägre. Uppenbarligen leder den låga räntan inte längre till att man når inflationsmålen utan bidrar bara till högre skuldsättning. Måste den svenska lösningen också bli QE?

    SvaraRadera
  3. Svensk ekonomi kan liknas vid en högbelånad hedgefond, där centralbanken garanterar likviditeten. Vem tittar på soliditeten? Regeringen? Inte innan valet.

    Vet någon vilken ränta man kan få om man öppnar sparkonto i Kanadensiska dollar (CAD)?

    SvaraRadera
    Svar
    1. CAD ser ut att kunna falla kraftigt mot dollarn. Många pekar nu på en fallande bomarknad i Canada(inte första gången dock :)) efter en lång identiskt "svensk" utveckling. Canada är råvarulandet no 1 i västvärlden. Samband BNP och Kina! En svensk BNP-utveckling kanske. Kina står inför en stor omställning från investeringsdriven ekonomi mot konsumtion. En halvering av tillväxten ligger i pipeline. Vad gör det för metallpriser och råvaror? Lägg till att euron riskerar upplösas pga defaultrisker inom EMU. Svensk export i ett euro-sänke(50%). Den direkta Kina-exporten relativt låg men indirekt är den väsentlig.

      Radera
    2. Känner inte till Kanada, men Vitryssland har världens högsta styrränta, 25 %, så kanske bankräntorna är höga också.
      Citat: "Vitryssland höjer styrräntan med två procentenheter till 18 procent för att bekämpa den pågående akuta ekonomiska krisen, uppger landets centralbank". Det låter som ett sunt sätt att bekämpa krisen på!

      Radera
    3. har inte koll på diktatur-ekonomier. Antingen har de inflations-storm eller kapitalflykt...eller både och :) Men eftersom landet är en diktatur så är väl dödsstraff bättre verktyg än ränta för att förhindra kapitalflykt. Men girighet är som bekant en större kraft än dödsångest så därför behövs kanske båda två :)

      Radera
  4. Skrämmande hög skuldsättning!
    Fattar inte hur det kunna bli såhär höga skulder!

    SvaraRadera
  5. Man får inte glömma av att finansiella tjänster är momsbefriade, så ju mer det läggs på räntebetalningar, desto lägre blir skattetrycket.

    SvaraRadera
  6. 576% av BNP låter som att de finansiella företagen är medräknande (80-90% hushåll, 80-90% icke finansiella företag och 400% banksektor)?
    Annars är det inget annat än makabert, USA lyckades ta sig upp till 230% i privata skulder innan depressionen och 300% 2008/2009 (oräknat icke finansiella företag).

    SvaraRadera
  7. En omvandling av ränteavdragen till amorteringsavdrag hade inte varit fel. Men det är ju något med symmetri med kapitalinkomst.

    SvaraRadera
  8. OECD-statistiken säger att EU 2009/10 hade icke-finansiella skulder(för stat, företag och hushåll) på ca 320% av BNP(nom) medan Sverige då låg på 340%, dvs i paritet med EU. Källan är BIS med ursprung nationella räkenskaper. Hushållsskulderna var 2010 87% av BNP(se sid 24)

    http://www.bis.org/publ/work352.pdf

    Borträknat Irland ligger Sverige och Danmark i en klass för sig 2012/13 med ca 240 % av BNP(exkl statsskulder)(se sid 76):

    http://www.bis.org/publ/qtrpdf/r_qt1303h.pdf

    Företagen har mao minskat sina skulder medan hushållen ökat. Totalt dock en minskning sedan 2010 med ca 10%-enheter i % av BNP.

    Vad har du för källa Cornu? Finansiella skulder måste ingå i vartfall delvis!






    SvaraRadera
    Svar
    1. Du verkar vara rätt ute när det gäller hushållens skulder i diagrammet från i morse, dvs kring 90%.

      Radera
    2. Eurostat, det handlar om liabilities, vilket kanske är något vidare än just skulder - bokföringsmässiga skulder till skillnad från formella lån antar jag.

      UNIT Percentage of GDP
      CO_NCO Non-consolidated
      SECTOR Non-financial corporations
      FINPOS Liabilities
      INDIC_NA Financial liabilities

      UNIT Percentage of GDP
      CO_NCO Non-consolidated
      SECTOR General government
      FINPOS Liabilities
      INDIC_NA Financial liabilities

      UNIT Percentage of GDP
      CO_NCO Non-consolidated
      SECTOR Households; non-profit institutions serving households
      FINPOS Liabilities
      INDIC_NA Financial liabilities

      Radera
    3. Länk för den som vill kontrollera, tabellen är alltså nasa_f_bs i Eurostats databas.

      http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=nasa_f_bs&lang=en

      Radera
    4. Välj fliken Select data för att göra rätt urval.

      Radera
    5. ok tackar. Impulsivt säger jag bara att hushållen i princip bör sakna skuldförbindelser utöver sina skuldebrev. Men på företagssidan är det helt klart svårare att analysera. Årsredovisningarna har noter som bekant där man hittar matnyttiga uppgifter om off-balance-debts samt uppgifter om ställda panter och andra ansvarsförbindelser. Förutom att "liabilites" ofta har en "asset-side".


      Radera
    6. alltså är företagens "leverage" viktig att analysera. De har minskat sina skulder under ett par år. Fortsätter trenden? Viktigt att jämföra med hur EK och investeringar utvecklas.

      Radera
  9. Lägger vi dessutom till de sk arbetsgivaravgifterna som även de är en skatt ramlar vi med andra ord över 80 % av allt vi genererar som våra sk folkvalda kan ha att dela ut som det bäst gangnar deras återval.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite OT kanske men med förhållande låg skuldbörda (och dito inkomst) ser jag skatter som en stöld

      Radera
  10. Norrmännen kallar sitt land för Världens rikaste. De har t.o.m. ett radioprogram som heter världens rikaste land.

    Hur ser det ut om Sverige jämförs med Norge. Jag tror de är ännu mycket värre däran än vad Sverige är. Det finns ingen sjukdomsinsikt alls.

    Yuppitiden vad var det det mot dagens överkonsumtion?

    SvaraRadera
    Svar
    1. +1. Det roligaste av allt är ändå att INGEN tror att vi faktiskt någonsin kommer att komma att bli oljeoberoende. Inklusive på den här siten så klart. (kommer att bli idiotförklarad garanterat). Men faktum är att många stora innovationer kommer inom ej förväntade områden och där ingen förutsett det och om exvis ett genombrott skulle ske inom fusion vid rimliga temperaturer, eller liknande skulle det kasta omkull hela världens oljeberoende vilket så klart skulle påverka Norge rätt rejält.

      Radera
  11. Apropå skattetryck så har väl Frankrike det absolut högsta just nu. Rapporteras friskt här och var att man beskattade över 8000 hushåll mer än 100% av den disponibla inkomsten förra året, efter Hollande tog bort en del begränsningar när han kom till makten.

    Men jag undrar om de slog det svenska rekordet på 103% från 70-talet?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...