I den kommande Timbro-boken Balansakten - Medelklassen som lever hand ur mun (Adlibris 49:-, Bokia 45:- - boken släpps den 25:e mars)ger författaren Philip Lerulf med hjälp av Demoskop oss äntligen ett aktuellt svar på hur stora (eller snarare små) svenskarnas förmögenheter är.



Demoskop har ställt frågan hur mycket pengar har du i sparat kapital, utöver ditt pensionssparande och din bostad, vilket är helt rätt fråga att ställa, då bostaden och pensionskapitalet inte är likvida tillgångar man kan komma åt hur som helst.
Procent som säger sig ha sparkapital i ett visst intervall.
De som svarat "vet ej" är inte med i grafen ovan. 

Som man kan ser fördelningen av sparkapital eller förmögenheter ungefär likadan ut, utom för höginkomsttagare med över 33 000:- SEK i månadslön (brutto - ja, jag vet att just du, kära läsare inte anser att 33 000:- SEK är en hög lön, gratulerar). Men även för höginkomsttagarna har 21% mindre än 50 000 kronor i sparkapital, och 5% har ingen aning om vad de har för sparkapital. 10% av höginkomsttagarna har dock en miljon eller mer i sparkapital.

Detta säger inget om skuldsättningen. Kanske lägger en del grupper pengar på hög istället för att amortera sina skulder och då kan sparkapitalet framstå som stort.

Procent i olika grupper som
svarade "Vet ej"
Totalt bland svenskarna har endast 4% en miljon kronor eller mer i sparkapital. 10% har mer än en halv miljon, inklusive de som har över en miljon.

Föga överraskande har LO-medlemmarna minst sparkapital, tillsammans med personer i familjeförsörjaråldern 30 - 49 år gamla.

Nästan 4 000 personer har svarat, eller specifikt 3 978 stycken, vilket gör studien högst signifikant och rejält omfattande. I hela gruppen hade 10% ingen aning om vad de hade för sparkapital. Notera att undergrupperna innebär som vanligt ett mindre stickprov och osäkerheten blir därmed större. Men vi kan vara nästan säkra på fördelningen för samtliga.

Bland undergrupperna hade TCO-medlemmarna minst aning om vad de hade för sparkapital.

Om någon undrar hur medlet kan vara 10%, men de flesta redovisade undergrupper hade en lägre siffra, så beror det på att det finns fler undergrupper än de redovisade, t ex pensionärer.

Den som vill titta på hur fördelningen av skulderna ser ut hänvisar jag till tidigare blogginlägg i frågan.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Angående vad som räknas in i förmögenheten så är det intressant fråga om bostaden skall räknas in eller inte. Om den inte räknas in så är det inte heller rimligt att man räknar in bostadslån på skuldsidan (eller har man bara räknat in tillgångssidan när man bedömt förmögenheten?).

    Anledningen till att man skulle räkna med bostaden är att den trots allt kan avyttras fritt till skillnad från iaf det mesta av pensionskapitalet. Å andra sidan om man räknar så bör man även inkludera andra tillgångar som man kan sälja (t.ex. bil).

    Intressant är "medelklassen" i TCO som inte har någon aning, frågan är om man inte hittar endel potentiella lyxfällan-medverkande där eller BLTar? Jag tycker att man bör nog ha en hyfsad uppfattning om vilken ruta som är tillämplig, men å andra sidan finns ju en viss andel som kryssar i fel ruta (dvs folk som kryssar vet ej, men vet... och även kryssar i att de "vet" fast de egentligen inte).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det får man nog avgöra själv utifrån vad frågeställningen gäller.

      Handlar det om en balansräkning i allmänhet kan man räkna in bostaden, handlar det om ett katastrofscenarion (som det ofta gör på den här bloggen) så kan man ju inte räkna kontanta tillgångar som säkra heller.

      Många av de som har en betydande buffert är säkert investerade i aktier etc som skulle kunna falla kraftigt i värde vid nån form av kris.

      Anledningen till att det är en del TCO:are som inte har en aning är nog att det inte är särskilt chict med ekonomi. Akademikervänstern har väl alltid ansett sig lite för fina för att hålla på med pengar?

      Radera
    2. Varför skulle akademikervänstern återfinnas i TCO? Om du fördjupar dig i frågan så kommer du att finna att akademiker är mer höger än vänster. Inte minst de akademiker som skriver för Svenskt Näringsliv/Timbro och därmed får smaka av deras gräddfyllda propagandakaka på ca 12 miljarder kronor. Där kan man snacka om sparkapital!

      Radera
    3. Men jag utgår ifrån att Cornu aldrig skulle smaka av Timbros gräddbakelse? Han står fri som en gammal svensk odalman, eller?

      Radera
    4. @belli

      Det beror isf på vilket katastrofscenario man förväntar sig. I vissa scenarion kan ju beviljad kredit (ie kreditkort, kontokredit etc) vara bra att ha.

      En grej om man bara räknar in pengar, fonder, aktier med mera är att man kan missa att en som belånar sina aktier kommer framstå som "rik" fastän man inte är det.

      Oavsett anledningen till att man inte har koll på vilka tillgångar man har (isht sådana här) är det ett tecken på att man har dålig koll på sin ekonomi. NB att även om du är ovetande om vissa tillgångar och glömmer dessa när du rapporterar så är det rimligt att man svarar att man "vet". En annan tanke är att om man sparar utan att veta ungefär hur mycket man har är lite som att man bara skickat in pengarna i ett svart hål, de skulle med andra ord kunna avvara pengarna utan att märka något - undrar om de ger bort endel av pengarna till välgörenhet?

      Radera
    5. @Calle Johan:

      Nu är ju det här mest baserat på mina fördomar och de få ur yrkeskategorierna jag träffat, men jag kan tänka mig att det bland t ex journalister och lärare finns en del ur den där "akademikervänstern" som inte tycker det är fint/kul att räkna pengar.

      Radera
    6. Ett till problem med att inte räkna med bostaden (även om jag kan hålla med om att det i många fall är vettigt) är att personer som bara fokuserar på att betala ner bostadslån, och inte sparar i bank/fonder/aktier, kommer att falla i kategorin som har litet sparande. Och detta trots att de kanske lägger en stor del av sin inkomst på amorteringar, och har en stor "indirekt" förmögenhet som är låst i boendet.

      Radera
  2. Detta är en skrämmande bild. jag skrev ett inlägg kring just sparande och jämförde oss (mig och min sambo) med snittet i Sverige. Här kommer min slutsats av min jämförelse:

    "Efter att ha läst igenom undersökningen kan jag konstatera att vi kan spara 20 gånger mer än "medelsvensken" även med en "medellön". Eller uttryckt på ett annat sätt: Det tar oss ca 2 veckor, med en "svensk medelinkomst", att spara ihop lika mycket pengar som "medelsvensken" sparar på ett helt år... Häpnadsväckande är bara förnamnet".

    http://agamintid.blogspot.se/2013/02/hur-mycket-kan-vi-spara-med-en-svensk.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det där beror ju på vilket skede i livet man befinner sig.

      Har självt levt som snåljåp ett bra tag och det innebar att omställningen till barnfamilj innebar enorma utlägg som innebar att man gick back i flera år - åtminstone om man inte räknar amorteringar som sparande.

      Radera
    2. Med barn skulle vi "bara" kunna spara 15 gånger mer än "medelsvensken" även om vi hade en medellön.

      Radera
    3. Kul att du så tvärsäkert vet exakt vad barn kostar!

      Den största kostnaden är att många väljer att byta bostad. Det kostade mig 2 Mkr. Familjebil kanske man behöver, kan kosta 100 kkr bättre begagnad.

      Plus sänkningen på inkomstsidan i föräldraförsäkringen alternativt dagsitaxan.

      Är allt det med i din kalkyl?

      Radera
    4. Vilken naturlag säger att bara för att man bildar familj måste man köpa ett nytt hus för 5 mkr med lånade pengar?

      Jag hoppas att dagens ungdomar tänker till mer än en gång innan de skuldsätter sig för livet.

      Radera
    5. Det är ingen naturlag, allt jag sa var att många drog på sig större kostnader i samband med att de skaffar barn.

      Och kanske särskilt då om man är sparsam, för då lär man knappast ha skaffat sig en massa överyta i förväg.

      Radera
    6. Nytt hus och ny bil kan omöjligt räknas in i vad ett barn kostar. Visst, många vill gärna unna sig det men är ju ingeting som barnet måste ha, egentligen.
      Vi sänkte våra boendekostnader med hälften när vi flyttade från hyresrätt i Göteborg till villa någon mil utanför en mindre stad. Köpte en fullgod familjebil (Ford Focus från år 2000 i gott skick) för 24k kontant.
      Skulle vi skaffa barn nu har vi all plats och transport som behövs, men våra kostnader kommer inte öka med många tusenlappar. Det hade även gått alldeles utmärkt att bilda familj i lägenheten. Så visst finns det möjlighet att vara sparsam även med barn.

      Radera
    7. En Ford är aldrig "fullgod". Den är defekt när den kommer ut från fabriken.

      Utöver det är det ingen som nämnt varken ny bil eller nytt hus vad jag kan se.

      Många väljer att flytta i samband med tillökning, och det kan kosta stora summor pengar vilket medför ett minskat sparande. Det är det jag säger.

      Radera
    8. Jag är inte heller stormförtjust i Ford men den passar oss bra. För oss är den fullgod eftersom vi inte behöver någon statusbil utan ett billigt transportmedel med gott om lastutrymme. Billig i inköp, billig i drift och billig försäkring. Finns många likadana ute på marknaden = billiga reservdelar.
      Med nytt syftade jag på "annat" inte nödvändigtvis nytillverkat.
      Att de flesta väljer att öka sina kostnader enormt när de bildar familj har inget att göra med ägamintids påstående att det går att spara stora summor jämfört med medelsvensken. Det är det -jag- säger.

      Radera
    9. Eva Dejmo och piratessan är samma person som skriver, olika konton...

      Radera
    10. Fast jag kan inte hålla med om att amortering på en fast tillgång ska kallas kostnad. 5000 spänn på sparkonto eller 5000 spänn på amortering, vilket ger mest pengar över i framtiden?

      Radera
    11. Amortering självklart. Sätter du pengarna på banken urholkas dess värde. Genom amortering skapar du en mindre räntekostnad per månad ju mer du betalar in jämfört med att inte amortera alls. Dessutom har du en procentuell utveckling på ditt boende som med största sannolikhet överstiger räntan på inlånat kapital som du får från banken.

      Radera
  3. Den där boken ska jag ta och köpa!

    SvaraRadera
  4. Sen kan man ju undra hur bra statistiken är. Vissa kanske inte är benägna att svara på den typen av frågor, och det kanske är just de som borde svara för att statistiken ska bli tillförlitlig. D.v.s. hur gör man för att få ett representativt statistiskt urval. Själv fyller jag aldrig i enkäter eller svarar på telefonundersökningar. Upplever att de flesta i min jobb och bekantskapskrets är likadana. Diskussionerna brukar ibland röra sig om snabbaste sättet av bli av med telefon försäljare/utfrågare utan att de ringer upp igen. Själv brukar jag avbryta inom några sekunder med: Kom till saken, vad är det du vill? Och sen avbryta inom några sekunder med: Är inte intresserad!

    SvaraRadera
  5. Det är kanske intressant att veta hur mycket kapital människor har snabbt gripbart - de är ju vad informationen visas - Kanske, för vi vet ju inte vad kapitalet består av....
    När vi använder ordet förmögenhet vill jag ha med bostaden, lånen och pensionskapitalet separerade från varandra så att den enorma mängd av olika tolkningar kan göras.
    Tänk bara skillnade mellan de som hyr och de som äger....
    Jag hyr och känner mig rik när jag ser tabellen. När jag inte ser tabellen känner jag mig nästan fattig.......

    SvaraRadera
  6. Hur definieras "sparat kapital" i undersökningen? Menas bankmedel, obligationer enbart eller ingår även aktier?
    Utgår från att bostadslån och andra skulder inte är medräknade i nettot?
    Om dessa belopp är vad medelsvensken kan vaska fram snabbt så borde vi ligga illa till vid en finans-eller fastighetskris.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utifrån definitionen i texten så räknas även värdepapper in.

      Radera
  7. De här gör det svenska folket som helhet väldigt inlåst i sina valmöjligheter. Parkinsons lagar gäller än. Det gör det också politiskt omöjligt att kräva både mer amorteringar och ta bort styggelser som ränte- och även jobbskatteavdrag. Nyckeln är lånen, finns det inte mer vardagsekonomiskt utrymme att ta ner lånen en smula så kan är man tvungen konsumera allt på kredit och räkna på ett marginalanpassat flöde. Därför som jag tex inte ens funderar på bostadsrätt under dagens villkor.
    Man brukar prata om just-in-time ekonomi på det produktiva planet men det är samma för folks privatekonomi. lagret = sparande. Varför ha ett lager när man kan spendera det? (ironi.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jättebra!
      "Man brukar prata om just-in-time ekonomi på det produktiva planet men det är samma för folks privatekonomi. lagret = sparande. Varför ha ett lager när man kan spendera det? (ironi.)"
      Hela staten och kulturen - det är sådan andan är nu. Man kan se vår kultur som ett sparande under många hundra år. Detta lager säljer nu Reinfeldt till förstkommande (och ensamkommande.....). På det privata planet gör vi liknande via belåning e.t.c. Det kommer nog att sluta illa på båda planen. Historiskt sett väntar nog en jobbig tid för oss svenskar (trots att vi inte finns) eftersom fallhöjden är stor både kulturellt och ekonomiskt. Vi har inte lärt mycket av historien.

      Radera
  8. Gäller siffrorna per person eller per hushåll?

    SvaraRadera
  9. Intressant fördelningsfunktion. Man kan nästan urskilja två normalfördelningar. Ungefär som att vi har två samhällen i samhället, något som iofs inte är så långt från sanningen.

    När det gäller bostäder vara eller icke vara som förmögenhet så är det väl rimligt att ha en konservativ bild och ta 60-70% av husets nuvarande värde minus skulderna. Det ligger ji i linje med ett prisras på 30-40% vilket är en rimlig nivå.

    SvaraRadera
  10. Timbros medkänsla med den lidande medelklassen och dess små ekonomiska marginaler är en smula selektivt. För från de flesta andra håll i denna hydra så strömmar det en het önskan att få släppa loss marknadshyrornas stålbad över de hyresboende i nämnda klass.

    SvaraRadera
  11. Är det bara jag som kritiserar indelningen i olika stora grupper på x-axeln.

    SvaraRadera

 
Top