2013-03-27

Nu kommer 90-talisterna in på universiteten - med 13-åringars kunskapsnivåer

Facit på den totala kollapsen av den svenska skolan har kommit de senaste åren, då halvdåliga kunskapsnivåer hos nya högskole- och universitetsstudenter snabbt har kraschat till katastrofala nivåer, något som kan beskrivas som vad en 13-åring borde klara av.


KTH-anställde Daniel Pargman uppmärksammade på sin blogg att tidningen Universitetsläraren har en artikel om detta. Och det är riktigt skrämmande läsning.

De som nu börjar på våra högskolor (eller "universitet" som de numera kallas) är födda 1993 och framåt och har alltså under hela sina liv levt i det nya Sverige som uppstod efter DDR-Sverige gick i graven med kalla kriget och 90-talets ekonomiska kris. Vi får nu facit på den första totalt förstörda generationen i spåren av slakten av välfärden, en generation som var tänkt att stå för framtidens nyskapande i Sverige.

Denna generation vet inte längre att meningar startas med stor bokstav och avslutas med punkt. De kan inte läsa och ta till sig enkla instruktioner. Och nej, detta handlar alltså om svenskfödda barn till svenskfödda föräldrar och är inte en invandringsfråga, utan en skolfråga. Och ja, de har alltså fått minst godkänt betyg i svenska på det avreglerade nyliberala friskolegymnasium de gått i tidigare...

Artikeln finns förstås att läsa hos Universitetsläraren, med den klämkäcka titeln Studenter på 13-åringsnivå kräver nya arbetssätt, men Daniels (engelska) uppstolpning är lika skrämmande den. Några citat från den svenska artikeln:
"Språket blir som legobitar, de har svårt att läsa, tänka och skriva med egna ord, lärandets praktik är som bortblåst. Man kan tala om kognitiv apati, ett kognitivt glapp.[...] Men det går ju inte att tänka bort, att det finns de som förutom grava problem med kursinnehållet förutsätter att läraren tillhandahåller busstidtabeller och annan vardaglig problemlösning, studenter som blir bestörta och kränkta av kritik och av att inte få "hjälp"."
Om 90-talisterna inte får jobb så vet vi iaf vad det beror på. Kan man inte sätta en versal (är du 90-talist så berättar jag nu för dig att versal betyder stor bokstav) i början på en mening och punkt i slutet, så är det nog väldigt sannolikt att din jobbansökan förpassas direkt i pappersåtervinningen.

Vi kommer nu leva med en allt sämre situation, då inga åtgärder som tas idag kommer ge resultat förrän om kanske tidigast 12 år. En hel generation av 90- och 00-talister är antagligen kastade på soptippen kunskapsmässigt. Låt oss hoppas att 10-talisterna får det bättre, men det är förstås extremt osannolikt.

Som påtalas i artikeln så inser nog de flesta inte hur illa situationen blivit de senaste 3-4 åren, eftersom man inte ser de som är inne på universiteten just nu, utan de som är ute i näringslivet och fortfarande nådde kunskapsnivåer som gav dem jobb.

För övrigt, stackars de duktiga studenter som tvingas göra grupparbeten med de övriga. 

Alla politiker och partier säger sig vilja göra något åt den usla svenska skolan, men ingen politiker eller parti gör något annat än spottar ur sig meningslösa floskler.

Högskolor och universitet blir i ännu högre grad en mycket dyr och totalt meningslös arbetsmarknadspolitisk åtgärd och framöver kommer man skratta sig fördärvad åt svenska examina utomlands, medan politikerna slår sig för brösten för att vi har så många universitetsutbildade i Sverige.

Förhoppningsvis finns det fortfarande viss kvalitet kvar på de mer prestigefyllda utbildningarna, men det är nu tydligt att skattepengar på de "nya universiteten" är pengar i sjön.

Svenska universitetsvärlden håller alltså på att förvandlas till TV-serien Community. Fast på riktigt. Frågan är när något TV-bolag inser att man kan göra bra TV av att ställa in en kamera i en universitetssal?

Tillägg: Bonnnier/DN uppmärksammar nu att läraryrket är så oattraktivt att vem som helst kan komma in på lärarutbildningarna, vilket alltså inkluderar dessa personer som inte ens sätter stor bokstav i början av en mening. Det räcker att göra högskoleprovet och få lägsta möjliga poäng, vilket antagligen är sämre än att svara slumpmässigt på frågorna - svarar man "C" på alla frågor på senaste högskoleprovet fick man 0.4 poäng, men det räcker med 0.1 för att komma in på lärarutbildningarna. Fundera på hur det kommer slå på skolan när dessa kommer ut som lärare om några år? Snittpoängen på lärarutbildningar var 0.5, vilket är helt fantastiskt uselt. DN påtalar att den sämsta individen som kom in som sjuksköterska hade 0.6, men i medel har framtidens lärare 0.5. Personer som alltså är marginellt duktigare än en apa (0.4) på högskoleprovet ska bli lärare. I medel. Korrektion: DN har tydligen fel här - poängen normeras efter en normalfördelning och om man bara får ett rätt av fem så erhåller man noll poäng eller möjligen 0.1. Så de som kommit in på lärarlinjen är duktigare än apor. De flesta av dem iaf.

Och Kungliga Vetenskapsakademien vill få stopp på vinstuttagen från svenska skolan. Naturligtvis ska vi ha friskolor, men likt i USA ska dessa drivas icke vinstdrivande och överskott ska återinvesteras i utbildningen och eleverna.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, hets mot kön, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär och feministisk hetsretorik. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

152 kommentarer:

  1. Folkpartiet borde driva frågan om återförstatligande hårdare, tror dom skulle vinna en hel del på det förtydligandet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm det där med förstatligande, staten kommer aldrig kunna rycka upp skolan. Staten i Sverige är problemet, inte lösningen. Även på detta plan är Sverige kört och det är upp till envar att i möjligaste mån hålla sina barn ifrån politisk indoktrinering från dagistiden och upp i åldrarna. Senast i morse hörde jag en förskolefröken fråga den lille pojken: "Se en så fin klänning XX har, vill du också ha en sådan?".

      Se på läroplaner och liknande. Vad tror ni politikerna med knappt gymnasiekunskap kommer att kunna genomföra? Tror ni politikerna kommer låta kunskap styra vad som skall läras i skolan eller kommer de blanda in sina visioner? Dockor och klänningar för pojkar, hammare och spik för flickor?

      Palme och gänget satte med U68 in politiker i univeristetsstyrelserna med påföljande styrning.
      Stellan Arvidsson och Co modellera en svensk enhetsskola efter DDR. (Är C medveten om den likheten?)
      Detta har inte bara med GP:s kommunalisering, utan ordentlig kunskapskontrol (studentexamen) att göra. Snarare är problemet att de sista som tog studentexamen nu gått i pension. De sista som inte helt och hållet är uppfostrade i (s)verige. (Glöm inte hundvalparna i djurfarmen, en radioteateruppsättning finns att lyssna på på P1)

      Radera
  2. Ja, nu är du riktigt medelålders...
    Så lät jag också i din ålder.
    Min kompis blev gymnasieingenjör och för att göra en del jobb så rotade han i skolans källare efter gamla elevarbeten.
    Han blev chockad över den höga kvaliteten på elevernas jobb, på 1950-talet!!?
    Den värsta skrällen i skolan gjordes alltså av Olof Palme som införde DDR- skolan...
    Då jag haft barn i den skolan så blev jag vittne till en fruktansvärd hantering av barn och blivande ansvariga medborgare..
    De hade inte en chans, utan fick ta livet som det kom efter skolan.
    Det har blivit bättre med införd betygsättning så ungarna och föräldrar får litet grepp om läget.
    Mycket bättre.
    Kanske att pendeln har slagit för långt....
    Skolan måste förbereda ungarna för studier i andra EU-länder så även i detta fall lever inte svenska folket i en skyddad värld.
    Tyvärr tyx skolan och politiken fortfarande tro det....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vänner med erfarenhet från andra delar av världen vad gäller utbildningssystem håller med dig i din beskrivning.

      Sverige har relativt få Studenter vid utländska universitet. Orsak de klarar helt enkelt inte av det. Det beror inte på 90-talister.

      Det är den svenska jämlikheten som spökar igen. För att bara ta ett exempel den sjättedel som har 71-85 på IQ skalan skall ha samma och lika mycket matte som den sjättedel som har 116- 130 på IQ skalan.

      För att ta ett exempel från ett närliggande land, Holland. Där delas eleverna in i fyra olika skolsystem redan i tolvårsåldern och det är lärarna som bestämmer vilka de kan gå. Våra vänners son går på den studieförberedande inriktningen. Han studerar följande språk redan från 12 års ålder latin, franska, tyska, engelska och holländska. Han får läsa mycket hårt och fritiden på vardagarna går åt till studier.

      Att vi skulle göra på detta sätt med våra mest studiebegåvade elever vore förmodligen helt otänkbart. Segregation och orättvist! Ojämlikt helt enkelt.

      För min del hävdar jag precis som under mina tio år i skolan.

      Det är orättvist att behandla alla lika.

      För övrigt så var dessa tio år under stålbadet och efterföljande år. Den generationen Lars skriver om fick betala dyrt för sossarnas allt åt alla politik de föregående kvartsseklet.

      Radera
    2. Ja, det är problematiskt att man ska stöpa alla i samma form faktiskt.

      Utbildningssystemet är utformat och skapat med industrialismen som modell. Alla ska stöpas i samma form, barnen ska tvingas att lära sig saker utan att de förstår varför (för ingen vill ju lära sig egentligen) de ska delas in i "produktionsdatum" (ålder) eftersom alla förstår ju att det är deras högsta gemensamma nämnare. Och sedan får de ett certifikat, när de är "färdigbyggda" och "testade", som garanterar deras kvalitet, helst enligt nån ISO-standard som 9001 eller liknande. Hör med förskräckelse hur man talar i vissa skolor om att införa LEAN-produktion (detta jävelstyg som jag jobbat med själv i många år).

      Nej, vi är på väg in i den post-industriella eran. Dags att göra nåt nytt. Lyssna på Sir Ken Robinsons föreläsning(ar) om ni inte gjort det innan!

      Radera
    3. Det finns lite hopp. Man har börjat ta upp det tabu ämnet om särbegåvning mer och mer.
      http://www.ur.se/Produkter/173713-Skolministeriet-Nar-skolan-ar-for-latt

      För att vara lite cynisk så är det särbegåvarde Bill Gates-typer som skapar värdeskapande jobb. Att trycka ner högbegåvade i dojjerna istället för att ge dom fria tyglar är oerhört skadligt samhällsekonomiskt såväl som på ett personligt plan. Jag känner flera fantastiska personer som inte ens i närheten uppnåt vad dom är kapabla till.

      Vissa jantesossar brukar dras med motargumentet att det kostar pengar. Men ifall man delar upp klasser efter talang/iq och har samma antal klasser och antal lärare så har man inte förlorat något, samtidigt som man kan köra på i passande fart i var klass.

      Radera
    4. Sedan var väl de ofta barn till, i USA, rika ingenjörer som hade råd att låta barnen ha experimentverkstad i garaget.

      Miljö och arv.

      Radera
    5. Min son får som tur är särbehandling i form av extra litteratur och extra matteläxor. Detta i 4:e klass på en friskola.

      I den förra kommunala skolan så var "läxor" gammalmodigt och "flippa" klassrummet var grejen... Då hade vi som föräldrar noll koll på kunskapsnivån och vår son som behöver stora sparken i rumpan för att ta sig för (men när det väl sätts igång så görs det bra..) satt bara av tid...

      Radera
    6. Själv har jag aldrig trivts i skolmiljöer.
      Kommer ihåg i mellanstadiet när vi hade engelska-lektioner. Var en period när vi bara satt och övade meningar hela tiden. Typ översatte dem och skrev ner i vår skrivbok. Dock kollades skrivböckerna aldrig av utan vi hade gemensamt MUNTLIGT förhör hela klassen tillsammans. Själv gjorde jag i princip inte en enda skrivövning utan satt bara och ritade/tänkte på annat under de lektionerna, och trots detta klarade jag de muntliga övningarna galant (Skryt, skryt). Fick mvg på engelska under högstadiet. Men vad var vitsen med att jag skulle sitta där och glo in i väggen istället för att kanske gå upp en nivå eller bara göra nåt annat. Helt otroligt när man tänker på det.

      Betyg säger för övrigt inte ett skit om kunskap.

      Radera
    7. Betyg är, liksom hela utbildningsväsendet, en produkt av industrisamhället där varje färdig "vara" som ramlar ut från löpande bandet ska stämplas "godkänd" och levereras med ett certifikat till kunden.

      I fallet med människor (elever) är de produkten, och kunden är ett företag som skall förslava dem in i en diktatur som ingen människa accepterar i det privata livet, men som är ok i arbetslivet.

      Som sådana är betyg meningslösa.

      Radera
    8. kgb35: Föräldrarna kanske var rika ingenjörer till att börja med eftersom dom var högt begåvade. Begåvning är ju väldigt ärftligt, vilket inte minst kan styrkas om man tex jämför Ashkenazi-judar med andra judar.

      Radera
    9. Konstigt då Thomas att Sverige legat så länge i topp vad gäller kunskapstester! Så är det inte längre sedan 90-talet t.o.m. Minns själv mina sena Bachelor-studier på SU. Blandat men ack så kritiska vi var mot delar av de etablerade ekonomi-fakulteterna. I backspegeln säger fakta att det bara blivit sämre. SU ändå i topp i landet! Säger allt!

      Radera
    10. Sellman,

      när du säger att Sverige har låg andel studenter vid utländska lärosäten - är du verkligen säker på det?
      Jag tror det är tvärtom.

      Radera
  3. Efter decennier av välfärd så är det åter dags för folket att lära sig läxan: man själv ansvarig för sin egen framtid/framgång.

    Mitt råd, politiker bryr er inte. Se istället till att ekonomin kan tillgodose skitjobben de förtjänar. Då kommer de ha lärt sig en läxa när de själva får barn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  4. Mitt hemland, Finland, brukar alltid följa i Sveriges fotspår och kopiera det mesta. Dock har man av tröghet inte kopierat ert skolsystemet utan kvarhållit systemet att läraren är "chef" i klassrummet och har som sin huvudsakliga uppgift att lära ut föregående generationers samlade kunskap. Måhända kanske ett system som Sverige kunde kopiera?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu kommer jag inte på källan på studs, men antagligen P1 eller The Economist: Det stod/sas att framgången i Finland beror på stor frihet för läraren. Mycket lite byråkrati och läroplaner. Läraren blir helt och hållet chef, precis som du skriver. En chef med stor frihet och status. Något att ta till sig, såväl inom skola som annan offentlig sektor. Tennsoldatstänkandet/styrning/byråkrati vs de finska lärarna.

      Radera
    2. Och vi ser konskvenserna av det -> http://d24w6bsrhbeh9d.cloudfront.net/photo/6698591_700b_v1.jpg


      Radera
    3. Men undervisningen i svenska verkar det inte gå så bra med. Trots att svenska är obligatoriskt ämne, så pratas det sämre och sämre svenska bland finskspråkiga i Finland.

      Radera
    4. Jag har min dotter i skolan här på Åland. Ibland vill folk i Sverige diskutera det finska skolsystemet med mig, och då måste jag upplysa dem om att Finland inte har något att göra med den åländska skolan. Fast tydligen räknas vi ändå till Finland i Pisa-mätningarna.
      Läroplan finns förstås, påfallande detaljerad vad gäller matematikundervisningen. Läroböckerna är oftast från Finland (på svenska). Betyg får man på en skala upp till 10, dessutom ett skriftligt omdöme, sympatiskt nog. Läxor kan man få mycket eller lite, beroende på hur läraren organiserar undervisningen.

      Radera
  5. Att det är fel någonstans, det vet vi nog alla, men frågan är vad gör vi åt det? De enda som har en någorlunda bestämd åsikt i frågan är väl flumvänstern, de vill ha ännu flummigare skola, de andra partierna är oense om det mesta.
    Skolministern kommer med ett uttalande då och då, men vem bryr sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Börja med att avskaffa skolplikten så detta absurda skolsystem kan få konkurrens av andra lösningar. Inför läroplikt istället som de har i Finland. Flytta ansvaret till föräldrarna som har att se till att deras barn får en relevant utbildning.

      Den skola de svenska politikerna tvingar dina barn till under hot om kidnappning kostar i det närmaste 250 000/klass/mån som eleverna är i skolan med ett resultat där inte ens stora delar av elevkullarna kan skriva, läsa och räkna på en acceptabel nivå. Det är inte ok!

      Radera
    2. ja det här är helt galet ! Nu ser vi precis vad sossarna gjort med den Svenska skolan sedan 2006 ! Galet på min ära !

      Radera
  6. Som 90-talist måste jag erkänna att jag känner mig något kränkt av ditt inlägg. Skämt åsido. Jag personligen tror att jag har haft tur med lärare och skolor under min uppväxt, är uppvuxen och utbildad på landet och på friskola. Värre är det för resten av min generation som är utbildade på kommunala skolor.

    Under min tid i skolan var mina lärare konstant överarbetade, en mening med kritik av chefen från att springa in i väggen och bli utbränd. När jag började skolan var 17 elever på 1 lärare och en assistent som faktiskt hjälpte hela klassen. När jag slutade var vi 35 elever på en lärare. Det man lär sig i skolan nuförtiden är:

    * Skriker du inte högt finns du inte.
    * Du är dum om du hjälper dina vänner, sköt om dig själv i första hand. Om grupparbete - låtsas samarbeta men håll de bra idéerna för dig själv.
    * Google är din vän.
    * Allt kan köpas för pengar, inklusive skolarbeten.
    * Bra betyg innebär inte att vara bra på det man gör, bara bättre än alla andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyrann..
      35 elever var det också på min tid...( för femtio år sedan)
      Grupparbeten fanns inte, så man kunde samarbeta...
      Betyg var bara ett tecken på hur man eventuellt skulle klara studier i nästa fas...
      Ja trodde jag var sämst, men insåg efter 45år att det var flera stycken som tvingades gå om...
      Hårt att inse det så sent.

      Radera
    2. Skillnaden är väl att lärare hade den respekt de förtjänar och verktyg att upprätthålla den om den skulle ifrågasättas. På den tiden var det antagligen inte heller elakt att ställa krav på människor i största allmänhet såsom det är idag.

      Allt kanske inte var bättre förr, som vanligt är det antagligen ett mellanting mellan dagens skola och forntidens ;) som är det optimala.

      Tyvärr är min generation antagligen förtappade, med undantag av den lilla klick som inte blivit söndercurlade.

      Radera
  7. Tydligen krävs det inte mycket för att bli lärare heller, det kan mao bli ännu värre i framtiden.

    Jag drar mig till minnes något som Tage Danielsson reflekterade över (redan på den tiden) att utbildningsnivån sjunker för varje generation som om nuvarande generation vill kunna behålla övertaget med överlägsen kunskapsnivå.

    Som sagt om inte skolan tar ansvar så bör man själv ta ansvar och det verkar nästan skrämmande att föräldrar accepterar att skolan inte lyckas förmedla rimlig kunskapsnivå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och som förälder kan du göra vadå? När det kommer till skolvalet så är det en omöjlig uppgift att jämföra skolor. Oftast är det endast praktiskt möjligt att välja mellan högst två stycken om man har tur. Där är det omöjligt att påverka.

      Det finns ingen politisk vilja hos våra partier att faktiskt lösa problemet, bara ideologier som tror sig sitta på sanningen. Där är det också kört. Dom utredningar som görs är beställningsjobb som har till uppgift att bekräfta sin egen åsikt.

      Vi har den dyraste skolan och den sämsta utväxlingen i väst. Som förälder kan man idag endast se om sitt eget hus och kvaliten kommer nog fortsätta sjunka tills allmänheten accepterar avgifter för att placera sina barn på dom bra skolorna. Bra utbildning kommer kosta pengar ur egen ficka i framtiden.

      Radera
    2. Skrämmande att man kan bli lärare trots att man presterar ett resultat långt under ett slumpresultat. Enda sättet att få 0,1 i högskoleprovet är väl att man helt enkelt skiter i att svara på en massa frågor.

      Jag skrev 2,0 med god marginal första och enda gången jag gjort högskoleprovet. Det får en nästan att känna sig som något från yttre rymden när man ser sådana här siffror.

      Radera
    3. Hmm..
      Jag gjorde 1,6 och tänkte att klarade jag 1,7 så hade jag något att skryta med...
      Min dotters sambo han gjorde 2,0 och han tyx nästan skämmas över detta...
      Men nu gjorde även jag ett skrytförsök....

      Radera
    4. @aquavera,

      Som förälder kan du göra mycket:
      -Rätt attityd från början,
      -skapa ett kunskapsförsprång redan innan första kalss, du har 7 år på dig.
      -Följa upp, ställa krav, uppmuntra, engagera dig. Barnen är trots allt inte i skolan 24 timmar per dygn.

      Jag har bott i Asien i ett land som sags producera toppstudenter etc enligt PISA-mätningarna och allt det där.

      Visst beror prestationen en del på skolval, MEN skolvalet såväl som allting annat har sitt ursprung i föräldrarnas engagemang. Det kostar ofta mer att ha sina barn i en "bra" skola, hur många svenska föräldrar är beredda att ta ett extra jobb eller t o m lån för att placera sina barn i "rätt" skola?

      Det finns ett enormt föräldraengagemang för skolan därborta, helt väsensskilt från det svenska. Man följer upp, frågar etc. En farsa jag kände därborta tog t o m fram sina barns betygspapper på en middag med bekanta, för det var det allra finaste han kunde tänka sig att skryta med inför sina jämlikar. I Sverige köper vi fräsiga utegrillar eller feta bilar att skryta med istället. Ofta väljer man också att lägga extra pengar på läxhjälp, ja man går 100 gånger längre än nån svensk förälder nånsin gjort.

      Så: Du tror inte att din attityd "man kan inte påverka nåt som förälder" kan vara en del av problemet?

      Radera
    5. Och jag kan ju tillägga att i Asien och på andra ställen, där skola och utbildning verkligen anses viktig, är det inte en käft som snackar om "unschooling" och annat sånt trams. Istället förstår man att en bra skola med kompetenta lärare i KOMBINATION med ett föräldraengagemang är det som ger bäst resultat.

      Sen har dom andra problem, det finns en auktoritär kultur med stryk och skambeläggning och sånt där som (helt på allvar) skapar stora psykiska problem för en del senare i livet. Den biten bör vi så klart inte ta till oss.

      Och så har nog svenskar i gemen mindre tid att sjussa sina barn till skolor och sånt där i och med att vi har färre hemmafruar och hembiträden, men det ändrar egentligen inte på grundinställningen gentemot skolan.

      Det är rätt naturligt egentligen, Gunde Svan blev inte framgångsrik för att han tränade skidor 3 timmar om dagen, utan för att han levde skidåkning 24 timmar om dygnet. Varför skulle det vara annorlunda med skolan? Nu tog jag ett extremt exempel men ni fattar vad jag menar.

      Radera
    6. @belii
      Du nämner självklarheter men missar att jag pratar om möjligheter att påverka åt vilket håll politiken går, inte hur föräldrar kan hjälpa sina barn att klara sig bättre i livet.

      Radera
    7. Jaså, självklarheter, jaha.

      Nåväl, skolan är ju en i huvudsak kommunal angelägenhet så när det rör sig om politiskt inflytand är det ju lämpligt att börja där. Sen hålls det ju allmänna val till riksdagen vart fjärde år också, visste du verkligen inte det?

      Radera
  8. Detta betyder att den välutbildade medelklassen som kan hjälpa barnen hemma säkrar positioner för sina barn, i den gamla kunskapsskolan kunde begåvade barn från arbetarhem som inte hade studiero/handledning hemifrån ändå tillgodogöra sig en kvalitetsutbildning och komma upp sig i samhället.

    Man kan förstå att dessa individer upplevs som ett hot från den etablerade medelklassen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför skulle de upplevas som ett hot när man tjänar lika bra som rörläggare eller snickare som om man utbildar sig fyra år till och blir lärare, sjuksköterska eller bibliotekarie?

      Radera
    2. Lindberg har rätt!
      Efter kriget!
      Så här var det...
      Som förälder behövde man bara känna till att folkskola skulle alla gå sex år...
      Bättre var realskola, 3 år...
      Bäst var studenten.. 3 år...
      Högskolan det kopplade ungarna själva...

      Radera
    3. @Lindberg

      De studiebegåvade i arbetarklassen har redan utbildat sig och flyttat till storstan. Arbetar som tjänsteman och är nu mer medelklass. Detta skedde för ett par generationer sedan.

      Myten att alla kan bli Civilingenjörer eller motsvarande är inget annat än orättvist skitsnack.

      Radera
    4. Jag menar att de som drabbast hårdast av flumskolan är de med sämst villkor.


      I ett samhälle med krympande ekonomiska ramar blir konkurrensen om jobb och bra utbildning hårdare.

      Då har Kalle med läkarföräldrar sannolikt bättre chans än Sven med arbetslösa icke akademiker.

      Sven är begåvad men fattig och hamnar tyvärr lockad av en gratis mcbook och flashig reklam på "privata

      flumgymnasiet" som lägger ner sista ring ner då vinsten var för låg.

      Kalle får hjälp och stöd hela vägen i skolan och hemma av välutbildade föräldrar som väljer ett stabilt

      traditionellt gymnasium. efter avslutad utbildning kommer föräldrarnas kontakter väl tillpass för att få

      jobb, Dessutom är han duktig och begåvad så det är inte orättvist.

      Så här har det förstås varit i alla tider att eliter hamnat ovanpå( ofta pga eget hårt arbete) och är inget

      konstigt.

      En god skola är dock en möjlig ingång även för övriga, tyvärr håller den dörren av allt att döma på att

      stängas.

      Dessutom är det slöseri med skattemedel att inte utnyttja skolan optimalt.

      Radera
  9. Men va bra! Nu slipper vi att importera analfabeter från Somalia.
    Nu får vi tillräckligt med egenproducerade okunniga, för att få upp arbetslösheten i jobbstatistiken.
    Tack Cornu för inlägget för en tid sedan, där Du förklarade behovet av hög arbetslöshet för att lönerörelsen skulle fungera på ett bra sätt.

    SvaraRadera
  10. Visst, men vi ska ju jobba till 70-årsåldern verkar det som. Och hur skulle vi kunna göra det om vi blir utkonkurrerade av en flock smarta, ambitiösa och högutbildade ynglingar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vände på det, när du har jobbat och klivit över 70-pinnen och inser att nu är det dags för inkontinensblöjor modell Euroshopper eller ICA Basic som det heter idag..

      .. och den vårdare som ska sätta på dig böjan klarar bara av primaltänk..

      Lycka till med den böjan. Själv tänker jag sälja alla mina tillgångar, köpa en stuga i kiruna i en utdöd by för att få bostadsbidrag och samtidigt flytta till Indonesien som kanske förhoppningstvist är lika fattigt som idag.

      Där får jag blöjan bytt av folk som kan i alla fall öppna en kokosnöt.

      Radera
  11. Fast det där med att vem som helst kan bli lärare stämmer inte riktigt tror jag.

    Empiriska bevis från min bekantskapskrets visar nämligen att det är väldigt svårt att få anställning som lärare även om man klarat utbildningen. Känner ett par stycken som nu skolar om sig eftersom de efter examen fått hanka sig fram på ett och annat vikariat och liknande. Förmodligen finns det alltså ett överskott och med hänsyn till barnkullarna lär överskottet bli större.

    En sådan situation innebär ju alltid en viss sållning, så förhoppningsvis är det bara de bra lärarna som får jobb sen.

    Palmes DDR-skola hade sina sidor, det håller jag med om. Å andra sidan var det en oerhört bra förberedelse för samhället. Nån skriver om vad de lärt sig på friskolan ovan, det här är vad en kommunal grundskola i en småort lärde mig:

    -Blir det bråk får du reda ut situationen själv, räkna inte med hjälp.
    -Utanför lektionstid fikar lärarna. Har du frågor då så får du hitta svaren själv.
    -Du kan grundlöst bli anklagad för allt möjligt. Se till att ha dina papper i ordning och lär dig snacka.
    -Andra elever kan vara precis hur tokiga som helst. Lär dig hantera dem.
    -Alla får ungefär samma behandling oavsett kunskapsnivå.

    Så i korthet lärde man sig att klara sig själv, att passa in och att interagera med en massa människor med olika bakgrund.

    Gymnasiet var helt annorlunda, men då hade man ju redan sållats på så vis att jag och mina kamrater gick en studieförberedande och inte arbetsförberedande utbildning vilket innebar helt andra attityder från överheten än i grundskolan. Plus att man själv var äldre och vuxnare.

    Dagens elever verkar förvänta sig att bli matade med sked istället, vilket är raka motsatsen mot vad iaf jag lärde mig i "den gamla skolan".

    SvaraRadera
  12. Kan bara känna mig tacksam för att jag åtminstone hann gå igenom grundskolan innan helvetet brakade loss fullständigt i mitten av 00-talet. (Är sen 80-talist)
    Visserligen verkade min skola söder om Göteborg ha klarat sig lite längre än skolorna i innerstaden där jag hamnade på gymnasiet. Där blev jag minst sagt förvånad över kunskapsnivån hos mina klasskamrater. :/ Hela första årets matte kunde jag och en annan i klassen tenta av direkt med kunskaperna vi hade från högstadiet.

    I gymnasiet lärde jag mig i stort sett ingenting för utom i kurserna i fotografi och japanska. I foto hade vi en fotograf som lärare, han hade ingen lärarutbildning. I japanska hade vi en japansk kvinna som var utbildad till lärare i Japan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. +1 fast som tidig 90-talist.

      Min bästa lärare var en civiligenjör. En av mina hobbys när jag inte skolkade var att skrämma lärarkandidater som praktiserade.

      Radera
  13. Eftersom jag har barn i skolan, så kan jag bara bekräfta att myten om att det endast är invandrare som har dåliga kunskaper, inte stämmer. Det är förvånansvärt många "helsvenska" barn som ligger på en kunskapsnivå på gymnasiet som motsvarar en 13-årings. Utbildningsproblemet i Sverige är i stort samhällets fel. De har tvingat på oss en skolgång som inte håller måttet. Och lärarkåren i grundskolan är i stort, helt oduglig. Det finns gott om lärare som inte kan konstruera en högst alldaglig kortare text utan en massa språkfel. Då blir eleverna därefter. Det finns undantag, men generellt så är det uselt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den invandringsmyten sprids nog bara av människor som inte satt sin fot i ett klassrum de senaste 10 åren och inte kan föreställa sig hur illa ställt det faktiskt är.

      Ungefär som med försvaret. Många som inte haft på sig en uniform på 20 år tror att vi fortfarande har en försvarsförmåga.

      Radera
    2. Nja, regeringen och skolverket konstaterar ju att väldigt många invandrare i skolan har bristande kunskaper och att en låg andel har högskolebehörighet, men hos många vanliga svenssons hör man en nästan ryggradsreflexmässing kommentar om att; "det gäller ju bara invandrare" eller "det är invandrarna som drar ner snittet" så fort den sjunkande kunskapsnivån kommer på tal.

      Radera
    3. Svensson har också en obotlig tilltro till att "allt löser sig sen". Jag har dryftat såväl bristande kunskaper som disciplinproblem med en massa föräldrar. Ofta får man höra att det löser sig. Nej, ursäkta men det gör inte der. Min son hade klasskompisar som sa "gedde" i åk 9. Vilket jävla skämt!

      Radera
    4. Det är sant, det ligger knappast i skolverket och regeringens intresse att säga att hela skolan är ett misslyckande. Måste vara mycket lättare att skylla på "dålig pedagogik" eller invandrares "utsatta situation".

      Vanliga svenssons är generellt okunniga när det gäller det mesta. "Det löser sig" måste vara den största myten av alla!

      Radera
  14. Ännu har få förstått var problemet ligger.
    Tills vi helt nyliggen bytte betygssystem kunde tjejer gå ut med mvg i allt och samtidigt skriva 0,3 på högskoleprovet. Jag känner själv en som fick mvg i allt och hade 0,3 som bästa resultat av 2 skrivningar (från ett kommunalt gymnasium).
    Nu mäter inte högskoleprovet allt: bara dina mattekunskaper, läsförståelse, ordförståelse, förmåga till att lösa uppgifter logiskt och ens förutsättningar att klara av högskolestudier.
    Problemet har avhandlats så väl på 60 minutes som svenska samhällsprogram: Kvinnor sätter bättre betyg på det egna könet. Pojkar har genomgående de bästa resultatet på alla nationella prov ändå får de mycket sämre betyg.
    Men det jag inte förstår är hur män kan göra så här mot sina söner. Skäms ni inte?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Får man 0.3 har man alltså antingen visst mått av otur, oförmåga att ta till sig instruktioner eller möjligen en viss talang (att svara fel). Ren okunskap är förväntat att ge 0.4 tydligen...

      Radera
    2. Högskoleprovet är väl lite som IQ-testet. Det senare gjordes ju om när svarta i USA fick för höga resultat. Högskoleprovet är väl tänkt att vara männens sätt att ta sig in i högre studier, nu när det gått inflation i höga betyg till tjejer.

      Radera
    3. Det går åtta manliga snillen på ett kvinnligt geni. Män har 5 poäng högre medel i genomsnitt än kvinnor men med fler genier och idioter på respektive sida. Skillnaderna är ett resultat av att män och kvinnors hjärnor.....är olika...

      http://www.dailymail.co.uk/debate/article-1274952/Men-ARE-brainy-women-says-scientist-Professor-Richard-Lynn.html

      Hur kan man med ovanstående hävda att alla oavsett man eller kvinna ska läsa samma utbildningar, bete sig lika, ha samma förutsättningar och den största idiotin av alla - vara jämställda med varandra? Det är här det verkliga problemet ligger. Samhället är den stora förloraren på detta men individen är den största förloraren.

      Radera
  15. Snabba förändringar, där är-värdet omöjligt på kort tid kan anpassas till ett radikalt förändrat bör-värde får alltid stora negativa konsekvenser.

    Ofta är dessa radikala förändringar av bör-värden resultatet av en ideologisk blindhet, säkrad mot kritik genom en starkt moraliserande retorik mot "strawmen".

    Det gäller skolpolitiken sedan 90-talet, och en hel mängd politikområden för tillfället.

    Vad skall man göra åt politiker som säkrar sig mot kritik mot radikala förändringar genom att utmåla dem som är tveksamma eller vill gå långsammare fram som mindervärdigt ondskefulla?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra fråga och vad gör man med dito journalister?

      Radera
    2. Inte ett dugg, om man inte heter typ Idi Amin eller Josef Stalin.

      Vi har klart och tydlig uppställda regler för pressfrihet och yttrandefrihet i det här landet så både journalister och politiker är nog rätt väl medvetna om vad de får säga/skriva och inte. Ja, förutom en och annan sverigedemokrat då.

      Radera
  16. DET KRAVLÖSA SAMHÄLLET UTAN RYGGRAD.

    Vad det handlar om är att det har blivit alltmer tabu bland politiker och journalister i Sverige att sätta krav på folk och krav på att folk tar snavar. Det här har fått ett antal allvarliga konsekvenser:

    1 Havererad skola: Skolor som premieras för antalet godkända elever, när fokus bara borde vara kunskap och att förbereda dem för arbetslivet. Vem som helst kan starta vinstgivande skolor utan att några krav sätts. Skolor kan startas i fri mängd inom "kul" ämnesområden oavsett arbetsmarknadens behov. Elever vänjs från lågstadiet in i en skola med mycket låga krav och då blir det allt svårare när kraven sen höjs. Undervisningstid får hela tiden stryka på foten för en inflation i temadagar och "jippon". En alltmer lågutbildad lärarkår där låga krav tex tillåter en lärare att ta ledigt mitt i terminen. Olyckliga okunniga människor med krossade drömmar blir resultatet. Allt färre kvalificerade måste försörja en växande skara icke anställningsbara, vilket leder till att ansvarstagande kvalificerade människor bränner ut sig.


    2 Havererad invandringspolitik: Komplicerat system med långa handläggningstider gör att familjer utvisas efter kanske 5 år i Sverige, vilket bara kostat en massa pengar och dessutom gjort familjen mer olyckliga än om de utvisats direkt. Invandrare tas in i Sverige utan att krav ställs på lojalitet mot Sverige och de grundläggande normer som byggts upp under århundraden i Sverige, istället ger vi en fristat till grupper som tex anser att kvinnan är underordnad mannen och där hederskultur och korrumption är starka inslag. Tyvärr gör dessa grupper att andra invandrare som kommer hit för att sköta sig och anpassa sig till svenska samhället får svårt att få jobb. Det här leder till en segregation där det bara finns förlorare (förutom den organiserade brottsligheten och religiösa extremister). Hade man råg i ryggen skulle man lagstifta om direkt utvisning av alla personer och familjer som begick brott inom 20 efter att de fått uppehållsstillstånd. Istället för att inse att vi skulle behöva minska befolkningen med tanke på miljön,

    3 En havererad livsmedels och miljöpolitik där man som katastrofen Eskil Erlandsson sa "förutsätter att alla företag sköter sig". Ingen kontroll, inga straff. Man kan starta en gruva och den lokala naturkatastrofen efteråt behöver man inte ta hand om efter konkursen. Politikerna slipper driva ett föregångsland inom miljöområdet eftersom man nu bara kan hänvisa till EU och den fria rörligheten. Istället för att inse att vi skulle behöva minska Sveriges befolkningen med tanke på miljön, så tyckker politikerna att vi måste öka befolkningen för att klara åldringsvården vilket sen leder till ännu större befolkning osv - tills vi en dag havererar i resursbrist och inbördeskrig.

    osv osv

    Och de som styr debatten är framför allt den populistiska politiskt korrekta journalistkåren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är så förfärligt dumma i det här landet att man blir smått desperat. Det känns som att nästan alla är extremidiotiska. Det är en jävla chimpansflock. Och det är framförallt våra politikers och journalisters fel.

      Radera
    2. Ja och tyvärr finns det inga sanktioner alls för politiker och journalister.
      Och när inget ansvar alls finns vet vi hur det går. Ser bra ut för Sverige.......

      Radera
  17. " medel har framtidens lärare 0.5." Du menar "som lägst", eller den sämasta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej. Inte som lägst. Som medel. Ja, otroligt, men sant (DN har tittat på siffrorna). En svensk lärarstudent presterar marginellt bättre än en apa. Inte den sämsta lärarstudenten, utan medelstudenten.

      Radera
    2. Nej, medel är i genomsnitt. Har du gått i skolan nyligen? ;)

      Radera
    3. Dagens roligaste kommentar till dig, Lars!

      "En svensk lärarstudent presterar marginellt bättre än en apa."

      Radera
    4. Ja det är ju uppenbarligen ganska glest med matematikkunskaperna i det här landet även bland den äldre generationen.

      En genomsnittsapa skulle landa på 0.1 vilket innebär att lärarstudenten med 0.5 är 400% vassare än apan vilket knappast kan anses vara marginellt.

      Radera
    5. Det jag menade var att medlet (jag hoppas att) är för urvalsgruppen som kommit in genom högskoleprov som presenteras och ej medlet för alla som kommer in på utbildningen. Alla har ju inte tagit högskoleprov, det är fortfarande frivilligt, så det går ju inte att få ett medel på alla som antagits.

      Men det medlet är ju också är helt åt skogen.

      Dn:s rubrik är ju "Nästan vem som helst kan bli lärare" vilket inte heller stämmer, rätt är nog "Nästan vem som helst kan komma in på lärarutbildningen"

      Radera
  18. Tyder väl på att högskoleprovet bör göras om. Det är ju tydligt att det tittar på just "medlet" det bör ju vara olika krav på en Jurist, Läkare och Lärare. En dataing. kan ju tex verka väl utan att vara någon stjärna på svenska medans en svenskaläraret kan få lite staffalsvarithet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag läste på teknisk högskola så var det upplagt så att inledande mattekurs (analys) borde vara förhållandevis billig att hålla och examinera samtidigt som den bör sortera bort olämpliga kandidater. Det hade varit bättre och sortera den hårda vägen - idag finns det ju antagna som tar upp platser som inte är till någon nytta då de aldrig klarar denna inledande kurs.

      Ett resultat som är signifikant högre än 0.4 borde vara en indikator på att man kan ta till sig instruktioner och har viss kunskap. Har man ett resultat som är signifikant lägre än 0.4 så visar det på att man inte är kapabel att följa enkla instruktioner och borde bli omyndigförklarad.

      Radera
    2. Samma på utbildningen jag läser, de första kurserna var hittills de absolut svåraste. Ungefär hälften av de antagna slutade under första terminen.

      Radera
    3. Japp, så är det. Inledande mattekurser (hela första året) fungerar som ett ursållningsinstrument. Även duktiga studenter har stora problem med dessa kurser och är man inte skärpt kommer man "aldrig" att klara dem.

      Högskolorna får för övrigt inte ha några egna krav/antagningsprov annat än undantagsvis (ex. konstnärliga utbildningar). Alltså för man hitta andra sätt att se till att de som är "olämpliga" försvinner...

      Radera
    4. När jag läste "Mattematisk-Naturvetenskaplig linje med inriktning matematik, datavetenskap och matematisk statistik" (ja, det var vad den fd "matematikerlinjen" hette 1992), så fungerade inledande kurser i envariabelanalys och algebra som ursållning. 50% försvann första terminen. Ytterligare 50% av de överlevande försvann andra terminen när drog igång flervariabelanalysen. Ytterligare 50% försvann under andra året, speciellt när de blev knäckta av "Datalogins grunder" eller grundkursen i matematisk statistik. Kvar var alltså 10-15% av de som börjat när man väl riktade in sig under tredje året.

      Lustigt nog hade många av de som överlevt halvbra betyg från gymnaiset, 3.8 - 4.0. De som hade höga betyg från gymnasiet höll inte så länge, kanske därför att deras studieteknik och lärarfjäsk inte fungerade på universitetet, plus att man hittade de som var begåvade men studieomotiverade i intervallet 3.8 - 4.0 - betyg man kunde få utan att göra en enda läxa i hela gymnasiet, utan bara genom att glida.

      Radera
    5. Det här att de med halvbra betyg kan klara sig väl så bra som de med högre från gymnasiet är konsistent med slutsatserna att pessimister oftare klarar sig något bättre i genomsnitt än optimister.

      Den som kommer med 3,8 - 4,0 är redan från början inställd på att "det här blir tufft" och kan lägga mindre energi på att bli chockerad eller tycka synd om sig själv när det faktiskt tar emot, än den som blir överraskad.

      Radera
    6. Lars; Jag borde ha blivit datageni istället för ett deprimerat f.d finanslejon...

      Radera
    7. @cornu

      Det visar ju problemet med att använda gymnasiebetyg som urvalsmetod, 50% av de antagna försvinner såpass tidigt under studierna att deras utbildning inte ens har börjat kosta. Dock har dessa 50% med sina toppbetyg från gymnasiet ockuperat platser som folk med halvbra betyg kanske hade klarat sig igenom.

      Som tur var hittade jag en "annan" väg in i universitetsvärlden;)

      Radera
    8. Det som är viktigt är ju att universiteten håller emot och inte släpper ut vem som helst direkt... något som nog är svårt.

      Radera
    9. Om man inte kämpar utan super och spyr, så går det ju som det går. Fortfarande förundrad över de som söp sig genom hela universitet och ändå fick OK betyg.

      Radera
    10. Universiteten har inte nödvändigtvis *rätt* att hålla emot. De kan inte bestämma själva. Har man betygen (låga om söktrycket är lågt) har man rätt att komma in på utbildning.

      Därav min kommentar ovan om att man på civilingenjörsutbildningar använder initiala matematikkurser som, tja, "retroaktivt urvalsinstrument".

      Radera
  19. Det är lätt att bara fokusera på skolan och det som sker där, men man ska ju också komma ihåg att vi lever i en värld som förändras oerhört snabbt, så snabbt att de flesta av oss har svårt att hänga med.

    Vilken roll spelar informationsmängden som dagens unga bombarderas med, den ständiga tillgången på stimuli i form av skärmar överallt och dataspelens utbredning?

    Idag sitter barn och unga timtals framför dataspel som bombarderar belöningscentra med stimulans utan uppehåll, sedan ska de gå och sätta sig i skolbänken och ta sig igenom skolarbete som kanske ger utdelning i en mycket avlägsen framtid. Hur ska de orka?

    SvaraRadera
  20. Jag bestämde mig att på äldre dar (nåja, men jag har jobbat i hyfsat många år som hantverkare) för att skola om mig och började läsa på en ansedd teknik högskola.

    Eftersom jag har 2.0 från högskoleprovet kom jag in på vad jag ville, men blev förvånad när intagningskraven var ca 20.0 för gymnasiebetyg MEN endast 1.1 för högskoleprovet.

    När jag sen började kände jag mig som en gammal dinosaur då ca 95% var födda 1990 eller senare, vilket förvånade mig då intrycket jag fått från vänner som studerat där tidigare, är att det varit ganska åldersblandat.

    Men de nya reglerna där vissa ämnen (matte o språk bla) ger högre snittbetyg har alltså gjort att 90-talisterna som gjort de "rätta" valen i gymnasiet nu konkurrerar ut 80-talisterna. Dessutom visar skillnaden mellan gymnasiebetyg och högskoleprov att det råder en betygsinflation på gymnasiet idag, som inte avspeglas i så mkt högre kunskaper, även om högskoleprovet är ett trubbigt verktyg för att mäta det.

    Så 90-talisterna har lägre kunskaper än de äldre, men kommer ändå lättare in på högskoleutbildning. Ljus framtid vi har framför oss..

    SvaraRadera
  21. Du har fel om högskoleprovet. Väntevärdet av att chansa på varje fråga är 160*0,2=32. Det hade gett 0.0 i resultat på senaste HP, och på de flesta andra prov också. Poängen sätts efter en normalfördelningskurva, så den absoluta majoriteten ligger kring mitten och några få procent ligger vid de båda svansarna.

    Mvh
    Ung 90-talist.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då har DN fel. De skriver:

      "Som jämförelse skulle en elev som väljer svarsalternativ ”C” på samtliga frågor få betyget 0,4 på det senaste provet."

      www.dn.se/nyheter/sverige/nastan-vem-som-helst-kan-bli-larare

      Radera
    2. Ja det har fel.

      "Normering av högskoleprovet görs för att det — oberoende av provtillfälle och oberoende av andra provdeltagare — ska var lika lätt eller svårt att få en viss normerad poäng vid olika provtillfällen.

      Så här genomförs själva normeringen
      Först jämförs medelvärde, spridning och fördelning av resultatet på det prov som ska normeras med motsvarande värden för de senaste tio proven. Därefter jämförs provdeltagarnas fördelning avseende kön, ålder och utbildning med motsvarande fördelningar på de senaste tio proven. Slutligen jämförs resultaten på varje delprov med motsvarande utprövningsvärden. Eftersom sammansättningen på provdeltagargruppen inte får påverka möjligheten för ett visst normerat resultat studeras även utfallet för två referensgrupper. Referenspopulation I väljs ut genom stratifierat urval så att fördelningen av kön, ålder och utbildning alltid är densamma. Referenspopulation II utgörs av de provdeltagare som vid provtillfället är 18-20 år (vid höstprov) eller 19-21 år (vid vårprov) och går tredje årskursen i gymnasieskolan. Normeringen görs sedan genom att resultatfördelningarna sammanjämkas. Det vill säga man söker finna de normeringsgränser som bäst fördelar provdeltagarnas resultat (i samtliga grupper) på olika normerade poäng så att överensstämmelsen med tidigare resultat för respektive grupp blir så bra som möjligt."

      Radera
    3. Källa:
      http://www.studera.nu/efterprovet

      Radera
  22. Det kan för övrigt vara värt att notera att vår käre prins Daniel hade 0.1 på HP, så karriären är verkligen inte körd bara för att man misslyckas på provet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man kan ju likt Daniel alltid ta sängvägen.

      Radera
    2. Nu klarar nog inte alla av att ta sängvägen, men det visar ju att bildningsbehovet inte är så stort som många hävdar. Daniel var ju trots allt kapabel att försörja sig ganska väl innan han tog sängvägen om jag har rätt för mig. Iden att alla skall gå högskola för att kunna få jobb är alltså helt verklighetsfrämmande, men å andra sidan om man kommer till högskolan med kunskaper på 13-årings nivå kanske tanken är att man skall höja kunskapsnivån till en normal vuxens - dvs högskolan skall agera gymnasieskola och gymnasiet agera högstadie (bara det att man lyckas med på 16 år det man bara behövde 12år med förr).

      Radera
    3. Nej, du har helt fel. Kungens vänner bl.a. stefan persson (H&M) köpte ut ägaren av gymmet och gav gymmet till Daniel för att han skulle framstå som företagare. Ett billigt pris för kungamiddagar och jakter.
      Nu hade ju Daniel tur. Få familjer uppvisar ju samma förakt för bildning.

      Radera
    4. @Ronny

      Du menar på fullt allvar att Daniel försörjdes av sina föräldrar ända tills hovet tog över? Det låter inte troligt - gymägare eller inte så tror jag han lyckades försörja sig ganska väl innan han träffade princessan.

      Radera
  23. Det finns många sidor av myntet i detta fall.

    Eftersom jag kommer från en lärarsläkt och även har nära vänner som är lärare så kan jag förtälja följande:

    - Många kvinnliga elever med invandrarbakgrund är oerhört ambitiösa eftersom de vill ha ett bättre liv än sina föräldrar.

    - Å andra sidan så är det ingen hemlighet inom lärarkåren i Malmö att vissa elever från MENA(Mellanöstern och Nordafrika)-länderna är resultat av kusingiften. I vissa länder, bland annat Pakistan, så förekommer kusingiften i kanske så mycket som 50 procent av fallen. Detta är INTE rasistiskt utan ren fakta. Faktum är att elever från Ost- och Sydostasien i allmänhet klarar sig bättre än "vita" elever i amerikanska skolor (och det gäller förmodligen också i andra länder), så det handlar inte om något "Vit makt"-tänkande från min sida.

    - Jag tror att andelen utrikesfödda som inte når gymnasiekompetens har ökat från cirka 45 till 65 procent bara sedan år 2000. Jag har för mig att det dock bara gäller elever med bakgrund från tredje världen. Kusingiften eller inte, men här handlar det till stor del om analfabeter eller elever som inte har någon skolgång tidigare och det drar helt enkelt ner resultatet.

    - Jag läste att i Danmark så beräknas 40 procent av de manliga eleverna med MENA-bakgrund vara mer eller mindre analfabeter när de det är dags för gymnasiet.

    När det gäller framför allt "pursvenska" (om uttrycket tillåts) elever så gäller följande:

    - En före detta kvinnlig lärare skrev en debattartikel på Newsmill, där hon använde ordet "matriakat" om pojkar. Hon menade att många pojkar blev diskriminerade av kvinnliga lärare (det har ju visat sig att manliga elever klarar sig bättre på nationella prov jämfört med hur de klarar sig i på vanliga prov) och därför ofta flydde till exempelvis dataspelens värld. En amerikansk, kvinnlig psykolog, Christina Hoff Sommers, har skrivit en bok som hade fått titeln "Kriget mot pojkarna ..." ("The War Against Boys. How Misguided Feminism is Harming Our Young Men") i en översättning. Den vedervärdiga genusforskningen, som enligt mig bara har till syfte att trycka ner pojkar och se till att de får färre manliga förebilder, lär heller inte förbättra de redan ansträngda oddsen.

    - Personer i min närhet menar att föräldarna till dagens elever var de första som gick på dagis; alltså "dagisgenerationen" under sjuttiotalet. Dessa föräldrar har alltför ofta lärt sig att det bara finns rättigheter och inga skyldigheter, något som de överfört till sina barn. Många av dagens ungdomar har helt enkelt inte fått lära sig att hantera motgångar.

    Vi kan till sist dra slutsatsen att ska Sverige fortsätta att importera människor från MENA-länderna (där egentligen bara tio procent har flyktingskäl enligt FN:ns konvention), bland annat för att upprätthålla Jämviktsarbetslösheten (NAIRU) som Cornu tidigare varit inne på, så kommer förstås kommunernas ekonomi att bara försämras, vilket inte kommer att gynna lärarna. Det kommer heller inte att gynna pursvenska elever eftersom oerhört mycket pengar går till skolor med hög andel invandrarelever.

    Vi kan med andra ord se fram emot en lärarkår som är om möjligt ännu sämre än dagens. Följaktligen så beräknas Sverige sjunka från cirka 15:e till cirka 45: plats på Human Development Index-skalan (som mäter BNP, Medellivslängd och Utbildningsnivå) bara till år 2030.

    Jag tror också att många svenska familjer kommer att välja att emigrera, förslagsvis till våra nordiska grannländer, den dag det inte längre går att placera sin barn i en relativt invandrarfri (läs MENA-fri) skola. Det är heller inte rasistisk att påstå detta, utan det pågår för fullt redan. Ibrahim Baylan har redan antytt att man ska tvångsintegrera svenska elever om sossarna kommer till makten om ett och ett halvt år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Angående sista paragrafen så är massinvandringen av oanvändbara människor varför jag och min familj inte åker hem igen. Nu bor jag alltså utomlands, där nästan ingen är Svensk, men där man till skillnad mot Sverige väljer att permanent ta emot dugliga istället för att ta emot de som har bäst snyftarhistoria i Aftonbladet.

      Radera
    2. Intressant. Tyvärr tror jag att du kommer att få rätt. Nedmonteringen av Sverige har bara börjat...

      Radera
    3. Jag tänker inte kommentera invandringen men följer skolfrågor. Det finns enormt mycket forskning om varför skolan funkar illa. Det handlar om ointresse för skolan (eleverna föredrar att vara framgångsrika socialt)....den andra anledningen är diskrimineringen av pojkar. Alla inom skolan vet att det är så här...men ingen gör något.

      Radera
  24. Utbildning är överskattat. I framtiden kan vi alla försörja oss på att blogga om olika meningslösa företeelser i vår vardag. Allt vi behöver kunna är versal och punkt. En bonus om vi vet skillnad på "vart" och "var" samt "de" och "dem".

    SvaraRadera
  25. Jag undervisar på universitet och jag känner inte igen problemen. De svenska studenter jag möter är oftast duktiga och motiverade. Invandrarstudenter är en helt annan sak, av dem är ungefär en tredjedel efterblivna. Men det beror rätt mycket på vilka program de sökt till. De flesta svenska studenterna jag undervisar går på program med höga intagningspoäng och invandrarna på program med låga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går ju många rykten om Södertörns högskola - kulturmarxismens högborg. En som inte längre stod ut med att undervisa på skolan var Ebba Witt-Brattström som flyttade till Finland för att undervisa och sade att det var som natt och dag jämfört med Sverige. Hon har sett förfallet i den svenska skolan under 25 år.

      Radera
  26. Jag tror ett av problemen varit för lite lärarledd undervisning och kravlöst när det gäller inlärningskontroll. Eleverna har fått för mycket egen projekttid under eget ansvar vilket de flesta i dataspels-generationen inte klarat. Därför har också flickorna gått om rejält.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pojkar behöver generellt hållas efter hårdare än flickor, om inte annat pga att flickor, även i förskoleåldern, ligger före mognadsmässigt.

      Men enligt rådande ideologi, genustalibanismen, så existerar ingen skillnad mellan flickor och pojkar, och då drabbas pojkarna som inte får den riktning och det stöd de behöver.

      Radera
    2. Ett av problemen vi har i det här landet är det genuina föraktet för den biologiska vetenskapen. Man skiter fullständigt i naturvetenskapliga sanningar. Det enda som räknas är de politiska flosklerna.

      Radera
    3. ja de s.k huvudämnena; matte, fysik och kemi har länge varit på undantag. Det ersätter man inte med datakunskap där eleverna alltid varit bättre än lärarna. Samhällskunskap, gymnastik och B-språk även det riktigt dåligt på flera håll. Å andra sidan så lär de sig andra saker som den gamla skolan inte gav. Vad det nu är värt? Jag tror stressen är en av huvudfaktorerna när det gäller inlärning eftersom det sätter spår i mottagligheten och därmed kunskpsnivån. Informationsstressen av idag!

      Radera
    4. Nja, genustalibanerna menar väl snarare att givet lika förutsättningar så kan flickor och pojkar prestera lika bra, och att man noterar att pojkar och flickor ges radikalt olika förutsättningar redan från späd ålder. Detta vill genustalibanerna råda bot på genom att försöka ändra de bemötanden av barn som tenderar att skära av ett barns möjliga utvecklingsvägar.

      Till exempel så lär sig pojkar idag (av förskolepersonal, föräldrar och äldre syskon) att dockor bara är för tjejer, vilket får till följd att de pojkar som gillar relationslekar hämmas så att de i lägre grad för möjlighet att utveckla sin fulla potential. På samma sätt drabbas flickor vars talang ligger åt det fysiskt utlevande. Genustalibaner anser att det är en förlust både för samhället och de drabbade individerna att de inte fått chansen att bli briljanta inom ett område utanför det som gällande norm föreskriver.

      Och ni som anser att pojkar respektive flickor är olika och att det bara ääär så (i betydelsen "varför inte bara låta flickor bli undersköterskor och pojkar industriarbetare") befinner er enligt mig på samma ideologiska nivå som män-är-djur-feminister. Så det så.

      Radera
    5. Fast genusvetenskapen är ändå en avläggare till poststrukturalismen. Och i och med det har den samma relativistiska relation till sanningen som den övriga poststrukturalismen.

      I stort sett så menar man ju att någon absolut sanning inte existerar eller åtminstone inte är viktig, utan det som är intressant är hur individen uppfattar sanningen och att sanningen därmed kan vara olika hos olika individer.

      Med det perspektivet går det ju inte att lära ut att pi kan approximeras till 3,14, utan pi kan vara lite grann olika beroende på vilken kulturell bakgrund man har.

      Det är inte så långsökt att se ett samband mellan denna företeelse och den sjunkande kunskapen i särskilt naturvetenskapliga ämnen. Eller hur?

      Radera
    6. Ingen som minns eleven som fick pris för att ha bestämt att "pi" numera ska vara 3 exakt?

      USA dumpar nu humaniora till fördel för naturvetenskapen. Jag antar att Sverige måste köras ner i skiten precis som USA innan vi blir av med dårarna som bestämmer Sveriges skolsystem.

      Radera
  27. Detta rimmar inte riktigt med mina erfarenheter av skolan, där jag har en dotter i tvåan som (liksom många av hennes klasskamrater) sträckläser böcker på fritiden, skriver egna böcker (oftast på iPad i skolan) med bra stavning och meningsbyggnad (att inte ha stor bokstav finns till exempel inte på kartan). Detta är alltså 8-åringar i en skola som räknas som medioker. Har jag extrem tur eller har småttingarna idag en bättre skola än de som började på 90-talet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har goda erfarenheter av dagens skola.

      Men vi pratar inte om individer, utan om generella problem.

      Du ska nog vare sig skylla på tur eller bättre skola, utan helt ta på dig äran som förälder, både i val av mammans gener och personligehet, såväl som dina egna gener och personlighet. Din dotter är ett resultat av vad ni själva skapat.

      Radera
  28. Skrämmande (eller skönt) är att jag klarar mig på grammatiktentor i främmande språk på universitetet med den grammatik jag tillgodogjorde mig i sjätte klass. Det finns nästan alltid en renodlad grammatiktenta, som ska klaras av så man kan hänga med på övriga lektioner. En del saker har visserligen förändrats (saknar reale), men det mesta är rena barnleken.

    SvaraRadera
  29. Dock stämmer inte så mycket i DN:s artikel. Jag citerar:

    "Så lågt betyg (0,1) skulle man inte ens uppnå genom att svara slumpvis på frågorna. Som jämförelse skulle en elev som väljer svarsalternativ ”C” på samtliga frågor få betyget 0,4 på det senaste provet".

    Vid slumpmässiga svar kan man förstås uppnå allt mellan 0,0-2,0. 0,1 är dock mest sannolikt (jag kontrollräknade)

    Det stämmer inte heller att man fick 0,4 på högskoleprovet om man svarade C på alla frågor i höstas. Man fick 0,3 (0,4 på kvantitativ del, 0,1 på verbal del, förstås ett utslag av slumpen).

    SvaraRadera
    Svar
    1. DNs journalister är väl ett resultat av skolan i Sverige? ;)

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Det mest sannolika är väl 0.0? En femtedel rätt har ju gett 0.0 i varenda prov sedan 2007 (orkade inte kolla längre tillbaka). Det var således ovanligt många C-svar i höstas, men det är antingen oärligt eller okunnigt av DN att skriva som de gör.

      http://www.studera.nu/hogskoleprovet/fpn/normeringstabellerfran2007tillvaren2011.5.27d86368130216405a6800013665.html

      Radera
    4. De flesta provdelarna (dock inte alla) har bara fyra alternativ i det nya provet. Slumpmässiga svar ger alltså i snitt (om jag räknat rätt) 23,5 % rätta svar, inte 20 %, vilket motsvarar 18,8 rätta svar på respektive provdel och graderades till 0,1 hösten 2012.

      Radera
    5. Ah, ok. Har bara gjort det gamla provet och antog att det fortfarande var fem svarsalternativ.

      Radera
  30. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  31. Jag jobbade en del som obehörig lärare på gymnasiet för 10 år sedan och redan då blev jag chockad över hur mycket "svagare" eleverna presterade jämfört med då jag själv gick i gymnasiet. Jag tror ett problem är den stora valfriheten; 16-åringar är inte mogna att välja mellan många inriktningar och skolor. Ungdomarna får dessutom för sig att det är meningen att de ska välja det som verkar mest skojigt. Sedan får man nog inte underskatta konsekvenserna av att många i denna generation blivit hårt curlade av sina föräldrar.

    SvaraRadera
  32. Off topic, men ett annat fenomen som jag tycker verkar samhällsekonomiskt vansinnigt är alla ungdomar som åker över halva stan för att gå i den roligaste gymnasieskolan. På min tid gick nästan alla i den närmast belägna gymnasieskolan (oftast en gymnasieskola per förort), men nu sitter ungdomar och trängs på tunnelbanan för att åka över halva stan. Att de är väldigt många märks inte minst under skollov då kollektivtrafiken helt plötsligt känns nästan öde.

    SvaraRadera
    Svar
    1. låter rimligt att det tycks vara så illa. "Poppis-skolan" driver stackars ungdomar tvångsmässigt att alltid "ligga rätt, göra rätt, klä sig rätt, tycka rätt, plugga rätt..."

      Inte undra på att kollektivtrafiken är ännu större kaos.

      Radera
  33. http://www.dn.se/debatt/manga-blir-inte-klokare-av-en-hogskoleutbildning

    SvaraRadera
  34. Vad bra, då har politikerna lyckats. De har skapat en generation som inte kommer att kunna konkurrera om arbeten och därmed tvingas tjäna sitt levebröd genom att servera köttberget på restauranger, med städning, och annan uppassning. Förfallet står svensk industri och framtid, men vad gör det.

    Dessa politiker har bäddat fint för sig själva under lång tid. De har skapat en lydig hungrig massa som är beredd att göra vad som helst, ja till och med prositution, för att tjäna sitt levebröd.

    SvaraRadera
  35. Är det några av er som är duktiga på matte och fysik, som kan säga om svårighetsgraden på KTH:s och Chalmers intagningsprov står sig väl internationellt?

    Jag hörde att provet har totalt 75 poäng, och att alla som får minst gokänt (30 poäng) kommer in. Många som gör provet har tydligen bara några enstaka rätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glömde länk till matte/fysikprovet

      http://www.matematik-och-fysikprovet.se/ma-fyprovet-sv/tidigare-prov

      Radera
    2. Undervisar själv civilingenjörer, både svenska och internationella.

      Svenska studenter håller en hög nivå jämfört med motsvarande internationella (jämför med tyskar, fransmän, kineser osv). skillnaderna internationellt inte jättestora, ärligt talat, just matematikkunskaperna har nog försämrats över tid, men i att lösa uppgifter, arbeta i team och analysera problem upplever jag våra studenter som duktiga.

      angående testet: normala intagningen är ju via betyg. i internationell jämförelse där tester finns skulle min gissning vara att tex fransmännen har väsentligt mer tuffa tester, av tradition.

      Radera
  36. Jättekonstigt att det går så otroligt sovjetdåligt!
    Skolplanen, alltså vad som lärs ut, och lärarcertifieringen, alltså vilka som får lära ut, förblir ju statligt planekonomiskt dikterade av vår politiska adel. Och då ska ju allting bli bra, eller hur?
    Lösningen kanske är fler lektioner i integration, klimat och kön?
    Som tur är kan elever (föräldrar) som bryr sig byta från en dålig skola till en bättre, tack vare friskolereformen. De behöver inte längre mobbas 9 år och lida av idioter till lärare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. -Tack kamrat Stalin för vår lyckliga barndom. Som man skolade barnen till avrättade dissidenter att säga. Riktigt där är vi inte än. Men kanske om sossarna vinner nästa val.

      Radera
  37. Jag skulle vilja veta vad de människor som forskar inom ämnet pedagogik säger om förfallet i kunskapsnivå.

    Men antagligen är dessa part i målet eftersom de pedagogiska modellerna idag innehåller såna pedogiska framsteg som problembaserat lärande från lågstadiet och genuspedagogik.

    Det mest ironiska är att man parallellt sänkt betygskraven, så dagens högsta betyg motsvarar möjligen ett tidigare godkänt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De som forskar om pedagogik är lika mycket en del av problemet som att de kan sitta inne på ledtrådar till lösningen.

      Forskningens uppgift är ju som vi alla vet att leverera lämpligt (inte frambeställt, men väl framönskat) beslutsunderlag till politiker som i sin tur servar vad vi alla (massan) önskar vore sant (att alla har exakt samma förutsättningar att tillgodogöra sig teoretiska kunskaper etc.).

      Det är mycket svårare att få forskningsmedel till en politiskt inopportun ansökan än till en politiskt korrekt ansökan.

      Radera
  38. Jag som har lite ålder härinne tycker det är trist när ni kallar samhället före 1990 för DDR-samhället. Det visar snarare bara att ni baserar er tro på annat än vetande. Den finländska skolan fungerar som den svenska gjorde förr förutom att läraren ....senare...fått mer egenutrymme i skolplanen. Lönenivån en annan fråga som handlar om diktat än frihet. Finland tror även på diciplin men bara i full normalitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ligger fanimig mer sanning i det än du tror.

      Det fanns ett, som jag uppfattat det, ganska livaktigt "kulturutbyte" mellan Sverige och DDR när det gällde skolan. Jag minns själv att några av mina lärare berättade om utbytesresor till öststaterna.

      Radera
    2. Det må så vara, men den svenska progressivismen och rekonstruktivismen utgörs mer eller mindre helt och hållet av USA-import. DDR har de facto haft väldigt liten betydelse för att påverka den pedagogiska filosofins utveckling i det här landet.
      Antagligen körde DDR-skolan tvärtom med stenhård preussisk öststatsdisciplin och hade bara garvat sig fördärvade åt det fåniga landet i norr som tagit upp och låtit sig luras av de mest världsfrånvända utopiska pedagogerna från Rousseau över John Dewey till Habermas etc.

      Ni vet väl att på den svenska lärarutbildningen är det en dödssynd att påstå att det för det mesta och för de flesta så är det faktiskt tråkigt att gå i skolan?

      Radera
    3. rttck, det är helt riktigt att det är gravt onyanserat och vilseledande att kalla Sverige före 1990 för "DDR-Sverige". Det som i viss mån kunde föra tankarna till Östtyskland i Folkhemssverige, den sociala ingenjörskosten manifesterad i funkisbetong, fell out of favour på 70-talet i mötet med punk, skateboards, reaktion och "högervindar". Sossesverige bidrog enbart som ett antiexempel till skapandet av 80-talets världsbild och mentala landskap. Jag vet för jag var där, även om jag inte var alltför gammal mellan 1977 och 1980 så kände man av hur tiden vände blad (är tidig 70-talist).

      Radera
    4. @beli; Har aldrig hört talas om det fenomenet! I skåne? Du tror på en myt eller har hört talas om någon byråkratisk utredning eller enstaka studiebesök. Däremot har Skolverk m.m varit föremål för en särskild sovjetisk karriärnomenklatura. Men som tur är har skolans rektorer och lärare haft mål i mun och lite gått sin egen väg! Det har även under er s.k DDR-tid funnit utrymme för tolkning av "planen"!



      Radera
    5. @Lurimpompa; Ja visst vände det på 70-talet eftersom inflationen från USA växte hög och vänsterkrafterna växte upp via sina karriärer. Vietnam tog slut och oljekrisen satte fingret på problemet? Nya tider krävs men vad? Resten vet du själv! Själv gjorde jag lumpen när kalla kriget var som hetast! Och håret som längst :)

      Radera
    6. @rttck:

      Du har så djävulskt fel. Läs Birgitta Almgrens "Inte bara Stasi" till exempel.

      Här finns även en artikel som baseras sig på fakta ur samma bok:

      http://www.varldenidag.se/nyhet/2010/02/05/DDR-och-den-svenska-skolan-Medveten-ateistisk-fostran-skulle-forma-svensk-skola/

      Kort ur artikeln:

      "Redan 1972 hade 600 svenska lärare undervisats i DDR, vilket motsvarar en tysklärare per svensk skola. Kursmaterialet i sommarkursen i Rostock år 1981 undervisade svenska lärare i "Marxistisk-leninistisk litteraturteori" och om "Det socialistiska samhällets utveckling i DDR"."

      Sen fanns det ju en del icke-skolrelaterade grejer på 80-talet som man minns. John Blund dubbad av Lennart Swahn var ju direktimport från DDR medan "Drutten&Jena" kom direkt från Sovjet. Och att sångerskan Alla Pugatjova hade en stående inbjudan till Jacob Dahlins märkliga TV-program.

      Radera
    7. Det som är mest anslående, för övrigt, är att Skolüberstyrelsen (som nämns i artikeln) var intresserade av att utöka samarbetet så sent som 1988.

      Det var alltså inte som vår relation till Nordkorea, där vi till en början grundlurades av den snabbt ökande materiella standarden på 50-talet direkt efter kriget och hade en alltför intim relation i några år innan vi upptäckte att det var en svinaktig regim.

      Nej, året 1988 hade en hel del svenskar sett schäferhundarna, taggtråden och kpistarna med egna ögon på resor i DDR. Det var allmänt känt att man övervakade, mördade och förtryckte den egna befolkningen. ÄNDÅ ska man "utöka samarbetet" - ett år innan muren faller.

      Så jag tycker nog att den svenska skolan på goda grunder kan kallas för DDR-skola.

      Vår relation till kommunistländerna är lite som vår relation med nazityskland - präglad av realpolitik och snöd vinning snarare än idealism. Och därför är det väl inte många som vill diskutera det idag, men hur ska vi kunna lära av historien om vi håller på och tystar ner den?

      Radera
    8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    9. Du har fel.

      Återigen enligt Birgitta Almgren:

      "Hon menar att det täta svenska utbytet med DDR inte bara påverkade läroplaner och undervisningsmetoder. Det infördes också en ”DDR-terminologi” i det svenska skolsystemet.
      – Mot slutet av 1970-talet började till exempel ämnesansvariga kallas för special-funktionärer. Det var även då begreppet arbetslag infördes."

      "DDR hade då genomfört en enhetsskola. Det innebar att det där fanns erfarenheter som det svenska skolsystemet var intresserat av, till exempel hur det gick att hålla ihop en klass av elever med olika bakgrund och förutsättningar, hur undervisningen kunde individualiseras och hur man kunde varva teori och praktik genom ett tätt samarbete mellan skola och näringsliv, berättar Birgitta Almgren."

      Samarbetet gick alltså långt utöver enskilda ämnen, det handlade om hela skolsystemets upplägg, pedagogik och kärnvärden.

      Radera
    10. belli,
      Precis, det handlade om tysklärare...

      I tyskaböckerna före murens fall upprätthölls ofta en osäker balans mellan inslag med väst- och östbasis. Ett västkapitel kunde ha titeln "Trinken Tee und diskutieren" och handla om ungdomar i Hamburg och ett östinslag heta "Alpha Zehn macht mit" och fokusera på die Weltzeituhr och das Fernsehturm i Östberlin.
      Det är klart att Östtyskland försökte sälja in sitt Tyskland hos svenska lärare och den svenska skolan och till och med vinna några informella medarbetare på kuppen i den vänsterpräglade lärarkåren, men det innebär inte att pedagogiken i Sverige bestämdes av eller påverkades av pedagogiken i DDR.

      Och det är det vi diskuterar här. Hur det i helvete kan ha gått så ofattbart snett i den svenska skolan. Förklaringarna till det hittar du inte i öst utan du måste söka inte minst i ideologiproduktionen och PK-tyckandet i väst, bland annat i strömningar inom pedagogiken som står Frankfurtskolan nära.



      rttck,
      Hehe, coolt! Du verkar vara en "Joneser". :)
      http://hilobrow.com/2010/02/27/generations-12-ogxers/

      Radera
    11. Eh, nej. Läs inlägget ovanför ditt eget så framgår det att det inte alls handlade om tysklärare. Det handlade om hela skolsystemet. Som sagt.

      Radera
    12. belli, skrev mitt inlägg samtidigt med ditt senaste. Låter onekligen intressant...

      Du är väl dock annars medveten om att det land som påverkat svensk pedagogik mest under 1900-talet i dess olika faser är USA, inte nödvändigtvis det amerikanska skolsystemet som sådant utan modeidéer, som när det gäller "vad man vill" utifrån vänsterperspektiv (inte nödvändigtvis vad som alltid har genomförts i läroplaner) utbildningsfilosofiskt i regel har hamnat inom spektrat progressivism/rekonstruktivism.

      Vi får kanske tänka oss en mix mellan västerländskt flum och DDR-pedagogik som en arbetshypotes.

      Radera
    13. Håller helt med dig i övrigt, var dock tvungen att ta upp detta med DDR då det förekom en del i mitt tyckte felaktiga uppgifter ovan.

      Säkert har du rätt i huvudfrågan att det är västligt/amerikanskt tänkande som utgjort huvudinfluensen på pedagogiken de senare åren.

      Radera
  39. Jag arbetar med lärarfortbildning och är själv gymnasielärare. För bara 15 år sedan, då jag sökte till min gymnasielärarutbildning var intagningen 4,9 (gamla 1-5-betyg). Hur som, det är egentligen inte kunskap och forskning kring utbildning som saknas, enligt mig. Duktiga och engagerade lärare ute i verksamheten finns, men de får inga bra förutsättningar till att utföra sitt arbete. Dålig ledning och nedskärningar varje år. Det är som att jobba i motvind - motstorm! Tråkigt med allt negativt som skrivs om läraryrket och skolan. Det är ett fantastiskt jobb större delen av tiden.

    SvaraRadera
  40. För att fatta sig kort, man kan väl säga såhär: Med den målstyrda värdegrundsskolan, en salig blandning av politisk korrekthet och nyliberalism, där kunskaper och fungerande disciplinstrukturer systematiskt nedvärderats för prioriterandet av en utopisk moral, fick 68:orna en chans att förverkliga sin generations värdeburna agendor, och detta är resultatet.

    SvaraRadera
  41. Låt mig ge en liten anekdot från min verklighet som lärare. För ett par år sen vikarierade jag i en estetklass på gymnasiet i historia A. Vi läste svensk historia under 15 och 16-hundra talet.

    En av uppgifterna löd: "Redogör för Dackefejden eller HITTA PÅ EN EGEN RELEVANT FRÅGA OCH BESVARA DEN"

    Av 16 elever kom 8 st till provet. Alla utom en lämnade in blankt svar. (Den som svarade skrev om Dackefejden.) Ridå!

    SvaraRadera
  42. I övrigt känns det som en stor skillnad idag mot förr är undervisningslitteraturen. Centralstyrning fördel för de skolor/lärare som slipper lägga ner egen tid. Idag råder mer flexibilitet men också problem för eleverna om skolan/läraren inte förstår vad som är bra eller dålig kunskap.

    Idag tycker jag mig höra att läraren/rektorn har mindre tid för kärnverksamheten. Ständiga förändringar t.ex sätter organisationer på ständig stressnivå. Liknar vården. Bristande resurser är status quo!

    SvaraRadera
  43. Undra om inte skolans problem ligger i alla självutnämnda experter (inklusive politiker) som ska vara inne och pilla på den. Det exemplifieras ju med det enorma antalet kommentarer till detta inlägg ;-)

    (På samma sätt är ju alla experter på hur man tar hand om brottslingar för att få ned brottsligheten...)

    SvaraRadera
  44. Frågan är om man kan fortsätta att bedriva skola på det här sättet om det leder till att den fria rörligheten - och arbetslösheten - inom EU gör att svenska arbetsgivare nobbar de som gått i svenskt gymnasium, och hellre anställer holländare och spanjorer....

    SvaraRadera
  45. Nu skall jag nämna något som riskerar att dra ner diskussionen på idiotnivå, men jag gör det ändå för det verkar inte ha kommit upp.
    90-talisterna har vuxit upp under internet- och onlinespelsrevolutionen. I vilken grad kan idogt onlinande och community-tjafsande ha inverkat negativt på den tid som elever borde ha avsatt för studier?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror du är inne på något. Nätet och alla spel är säkert ett stort störningsmoment som stjäl fokus från skolarbetet. Det ger kickar och är beroendeframkallande och läxorna ter sig inte speciellt lockande i jämförelse.

      När en annan växte upp var alternativet till att göra läxorna en vardagkväll, om man inte satt o delade vardagstristessen med någon kompis, att sitta o glo på en av två möjliga kanaler på ång-TV tillsammans med föräldrarna (dvs typ Rapport eller en "önskekonsert" av Tjaikovskij). Man kunde alltså lika gärna traggla de där glosorna...

      Frågan är vad gör man? Svaret är nog att föräldrarna måste engagera sig betydligt mer och sätta ner foten när det gäller datorspelandet. Karriärföräldrar idag har nog inte heller tid och ork på samma sätt att engagera sig i sina barn. De har nog av sitt eget och är tacksamma för att ungarna sysselsätter sig framför datorn.

      Radera
    2. Jag och en kollega har ett litet forskningsprojekt på gång som anknyter till denna fråga. Vi har samlat in data från nästan 700 studenter som läser två olika civilingenjörsutbildningar. Det handlar om "prokrastinering i internets tidsålder". Vi har gott om anekdoter (bland annat 700 essäer på ca 1-2 sidor (frisvar)) och också väldigt många enkätsvar som vi inte hunnit gå igenom, analysera och skriva om ännu. Första resultaten kommer vi att klämma ur oss senare i år, kanske redan innan sommaren.

      Se vidare: http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/DD1390/prosim12/seminarier/2013-period-3-prokrastinering/

      Radera
    3. Båda, mycket intressant. Detta kan alltså med andra ord egentligen vara en fruktbar infallsvinkel på problematiken med icke försumbart förklaringsvärde. Framtiden kanske rent av inför en åldersgräns på nätnärvaro? :)

      Radera
  46. Kom ihåg att man knappast klarar utbildningen om man inte kämpar. Folk ska få chansen att ta sig i kragen och inte dömas efter ett prov. Tycker du att läraryrket är ett eftertraktat yrke? jag har gjort en omröstning på plusett: http://www.plusett.nu/omrostning-2967/tycker-du-att-larare-ar-ett-eftertraktat-yrke

    SvaraRadera
  47. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  48. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  49. Jag finner det roligt att någon som klagar på 90-talisternas skriftspråk själv satsradar.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...