“Inflationen amorterar skulderna.” – BLT
SCB rapporterade just att KPI-inflationen ligger på -0.2%, dvs konsumentprisdeflation. Vi har alltså inte inflation, utan deflation i den bemärkelsen som används i vanligt dagligt tal. I verkligheten är förstås inflation ökningen av mängden och/eller omsättningshastigheten av pengar och krediter i förhållande till produktionen av varor, tjänster och tillgångar, som tar sig uttryck i stigande priser på en kombination av varor, tjänster och tillgångar. Eller förenklat – ökar mängden pengar och krediter i cirkulation mer än BNP så får man stigande priser någonstans, i Sverige främst på bostäder.
Tramset om att inflationen amorterar skulderna gäller definitivt inte just nu. Vi har nämligen inte inflation, vi har deflation. Så realt ökar de svenska hushållens skulder. Speciellt som KPI-deflationen helt kan förklaras med sänkta räntor.
På ett år sänktes inflationen med 0.7 procentenheter enbart pga lägre räntor och lägre räntor kan alltså förklara mer än hela KPI-deflationen.
Vad som blivit dyrare är däremot livsmedel (mat), kläder och hyror, medan allt som är onödigt minskat i pris, t ex hemelektronik. Det betyder att läget är fantastiskt bra för den besuttne som har en fet kreditlina hos banken och har ett överskott att konsumera onödiga saker med, medan den som inte kan få lån utan sitter i en hyresrätt och knappt har råd med maten får det allt sämre pga att allt nödvändigt blir dyrare.
Så vad gör svensken i det här läget? Normalt beteende vid deflation ska vara att amortera, men istället springer man förstås ut och lånar ännu mer pengar.
Blir en intressant lönerörelse i år, då man knappast kan kräva inflationskompensation när KPI går -0.2%.
51 kommentarer
Om maten blivit dyrare så är det ett problem då maten till stor är styrd av import.
Skulle kronan falla så blir maten än dyrare….
Det är inte inflationen som amorterar lånen. Det är ökning av nominell BNP per capita som gör det.
Anta att nominella löner är konstanta samt att vi får en negative supply chock så att priserna dubbleras. Hur skulle det kunna amortera ditt lån? Din lön är samma som tidigare. Ditt lån är samma som tidigare. Det enda som ändrats är att alla priser har dubblerats.
Stämmer bra det. Jag har raljerat över tramset att inflationen betalar skulderna många gånger här på bloggen. Men nu kan de inte ens påstå att det finns någon inflation.
T ex här
http://cornucopia.cornubot.se/2012/08/inflationen-amorterar-mina-lan.html
Tror folk förstår det så att om du har infaltion så minskar värdet på lånet, inte antalet kr du måste betala tillbaka. Har du tur har din lön justerats för infaltionen och har då samma värde som tidigare. Observera att antalet kr går upp i lönen men inte i lånet.
Sett rent praktiskt så är det som sagt inte KPI-inflationen som hjälper, det är snarare tvärtom. KPI-inflation (ex boende) representerar ju en kostnad som belastar din inkomst och bidrar till att det blir mindre kvar att lägga på ditt boende (hantera lånet med).
Det är alltså nominella löneökningar som är en bidragande del till att minska bördan som skulden innebär.
Cornucopia, jag håller bara delvis med ditt resonemang i inlägget du länkade till.
De som har bundit sina räntor tjänar så klart stort om de nominella lönerna ökar snabbare.
För de med rörliga räntor spelar det ingen roll i en ideal värld, eftersom de kan öka lånen lika mycket som räntan ökar med. Deras lån i förhållande till deras lön kommer vara lika stort. Nu kanske inte alla banker skulle gå med på det. Men i de fallen så innebär de ökade räntekostnaderna bara att de tvingas spara mer (ökade räntekostnader pga ökad nominell tillväxt är samma sak som amortering med lägre räntor).
Så den nominella tillväxten spelar alltså ingen roll i en ideal värld. Men i praktiken har du nog rätt i att många får problem.
Riktigt, det är inkomstnivå, inte konsumtionspriser, som om något minskar den "reala" räntekostnaden. Fast du pratar aggregerad medelvärdesstatistik där, olika individes påverkar väldigt olika av inflation. Det är inte nödvändigtvis bra att vada över floden just här bara för att hela floden i genomsnitt är 1 meter djup.
Att det man köper blir dyrare gör inte att man får högre lön och mindre skuld. Men det verkar vara en bland många andra grova vanföreställningar som folk har om ekonomi. "Hurra, nu höjde ICA priset på kyckling, det gör att jag snart blir skuldfri!"
Prisinflation är bad news, inte good news. Prisinflation betyder att ens kostnader ökar.
Bra antaganden Lars. Däremot ligger stagflationen i korten. UK har redan under lång tid haft dessa problem. Sjunkande real BNP med lägre inkomster att amortera lån pga högre kostnader. T.ex kommande högre räntenivåer gör lån mycket ofördelaktiga.
Viss inflation gör att det blir meningsfullt att investera och satsa på framtiden. Under deflation är den bästa investeringen att ha pengarna under kudden och att sitta på händerna. Inte så konstruktivt.
Men lönen går ju knappast upp i förhållande till prisinflation som är betydligt högre än de 2% som man hävdar. Hade lönerna stärks så hade ju svenska hushållens skuldsättning varit lägre.
@Kapitalist
Det hänger ihop precis som du säger med vad man köper, men även med det man säljer…
@Kan Sjävl
Inflation och hur meningsfullt det är att satsa på framtiden hänger inte nödvändigtvis ihop. Om du får bättre avkastning på att investera än att ha pengarna under kudden så är det alltid ett bättre alternativ oavsett om det råder inflation eller inte.
Nu har vi inte inflation, och det ska BLK vara positivt inställt till. För om inflationen drar igång, då kommer vi att direkt så se ökade räntor. Det blir en situation där inte enbart konsumtionsvaror ökar i pris, utan även räntor på de lån man besitter. Utöver det så ligger alltid löneökningar i eftersläp, och det blir sällan så bra som många hoppas på. Många får inte ens 0.5% löneökning idag.
Frågan man alltså bör ställa sig. Om bruttolönen ökar med 5%, räntan med 5% (på det där godtyckliga "lilla" lånet om 3MSEK), och alla andra kostnader med 5%, blir det då en bättre situation att leva i netto?
Och som Cornu är inne på. Inte enbart är elektronik sällanköpsvaror som vi egentligen inte behöver. Elektronik drar också ned inflationen med SCB:s statistiska manipulation med "teknisk utveckling". En telefon som är mångt mycket dyrare idag skattas som "billigare" pga att den idag har fler färger och bättre upplösning.
9% av bolånen går till konsumtion medelinkomsttagare.
14% av bolånen går till konsumtion höginkomsttagare.
Källa DI
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ansvarslöst uppmana folk att betala av på sina idiotupptrissade lån. De ska förstås sälja medans tid är
Att sälja är det enklaste sättet att amortera sina lån. Har aldrig påstått att de ska bo kvar, om de nu inte kan slänga upp pengarna på bordet.
Jag antar att ni sålt och satt er i hyresrätt?
Kom nu inte dragandes med den trötta frasen att ni är skuldfri och därmed kan bo kvar utan att bry er.
Talar du med mig, så kör jag med den trötta frasen. Är man skuldfri förlorar man inget realt, utan kan alltid byta sitt boende mot ett annat likvärdigt oavsett prisutvecklingen, eftersom man aldrig hamnar under vattnet.
Självklart förlorar du.
Säljer du nu och nedgången kommer kan du köpa ett slott för pengarna sen.
Observera att jag inte på något sätt är säker på att nedgången kommer, det får står för er andra som är säker på er sak.
Cornucopia -där har du rätt. Dvs sitter man med en fastighet spelar prisbilden mindre roll om det går upp eller ner.
Men detta gäller även om man har skuld i fastigheten.
Det byggs ännu för lite för att mätta efterfrågan-varför?
Nån som tror att det beror på att byggbolagen eller kommunerna väntar eftersom de tror de kan få ännu större vinster om några år?
Eller är det så att kommunerna inte vill se fler hyresrätter befolkas med hyresgäster som kan ge skatteintäkter?
Jag tror jag har en förklaring, men så är jag inte så vidsynt som alla andra!
Hur ofta läser man inte på denna blogg att det är sälj sälj sälj som gäller.
Dock gäller det så klart inte alla utan bara fårket som inte förstår.
De andra, de smarta kan lugnt sitta kvar i sina väl investerade bostäder som står emot alla eventuellt kommande stormar.
Klart han inte förlorar något som skuldfri, däremot går han miste om en potentiell vinst. Inte samma sak.
"KPIF (KPI med fast ränta) steg 0,5 procent i januari jämfört med föregående månad och steg med 0,9 procent i årstakt."
Det är denna du skall hänga upp ditt resonemang kring.
Vänligen
Var har du hittat din definition av inflation?
Du blandar ihop (en) teori om hur prisökningar uppstår med definitionen av inflation.
Inflation = prisökning
Ökning av penningmängd kan vara inflationsdrivande, men det är inte alltid fallet, vilket vi fått bevisat senaste åren.
Inflation betyder ökad penningmängd. Det är det enda som systematiskt kan orsaka höjda priser. Med konstant penningmängd så faller givetvis priserna på allting tack vare ökad produktivitet. Nu har centralbankerna skapat groteska nya pengar och gett bort dem till bankerna. Men de sitter på dem som reserver därför att de inte ser några investeringsmöjligheter i eftersom alla redan är överskuldsatta och boomen är över. Därför har dessa pengar ännu inte orsakat höjda priser (en helt annan sak än inflation) på sånt som mat, bilar och kläder. De orsakar inte heller längre höjda priser på bostäder som samma pengar tidigare uppstod med säkerhet för i form av bolånskrediter (som nu alltså har monetariserats av staten och blivit råa pengar i bankernas digitala kassavalv). Men det är ju inget snack om att pengarna kommer att spenderas så småning om och då orsaka dramatiska prisuppgångar på allehanda varor.
Som vanligt en massa tvivelaktiga dogmer. Wikipedia har den här betydligt mer komplexa och tredelade preciseringen av vad inflation innebär: Med inflation menas vanligtvis att penningvärdet minskar. Den ursprungliga definitionen är "ökning av penningmängden". När penningmängden ökar kraftigt så minskar i regel penningvärdet. En effekt av inflation är att den allmänna prisnivån stiger, varför inflation ofta mäts med konsumentprisindex och uppfattas av många som synonymt till detta.
Om det bara är penningmängdsförändringar som "systematiskt" kan orsaka höjda priser är det självfallet också bara penningmängdsförändringar som systematiskt kan orsaka sänkta priser. Att tro att ökad produktivitet kan sänka priserna men att minskad produktivitet inte kan höja dem är förstås bara dumt.
Inflation brukar anges med en siffra. Mängden pengar är en siffra. Alla priser är miljarder siffror. Det är inte meningsfullt att sammanfatta miljarder siffror med en siffra. Ingen köper en varukorg bestående av alla varor.
Minskad produktivitet är ingenting vi har upplevt under fleråriga perioder sedan industrialiseringen. Annat än där socialism införts. Därför skulle vi ha deflation om det inte var för att staten ser till att öka penningmängden hela tiden (med samma motiv som vilken falskmyntare som helst har).
Deflation är historisklt intimt förknippat med kraftigt ökat välstånd, inte minst under the gilded age i USA ca 1870-1910 då sånt som elektricitet och bilar introducerades. Och under den stora depressionen runt 1930 så hjälpte deflationen många att få råd att konsumera trots minskad inkomst.
Nej, Kapitalist, inflation är inte ökad penningmängd enligt gängse definition, utan ändringar i priser, dvs hur mkt man får för sina pengar. En ökad penningmängd kan ge inflation (och är en atecedent till inflation) men gör det inte alltid och det finns även andra orsaker till inflation.
Se tex riksbanken:
http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prisstabilitet-/Vad-ar-inflation/
http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prisstabilitet-/Hur-mats-inflation/
Min fråga kvarstår, var hämtar du din definition ifrån?
Det är sedan en annan diskussion om vilken grad av inflation eller deflation som är lämplig, men det är inte det jag diskuterar just nu.
Inflation betyder bokstavligen att blåsa upp. Som i att gaserna som din matsmältning orsakar får din mage att bli större. Och staten kan planekonomiskt inte göra mycket mer än att blåsa upp penningmängden. Och att penngingmängden delas in i flera enheter som att övergå från tum till centimeter i mätningen av grejers längd.
Man får idag en kostym eller en båt för samma pris i termer av fysiskt guld som man fick för tusen eller två tusen år sen. Och det är logiskt bevisat varför det är så med marknadspengar och varför fiatpengar nödvändigtvis förlorar ca 99% av sin köpkraft varje sekel…
Källa? Mises Institute, så klart! Annars är det ju möjligt att tänka logiskt själv också, utan att blint lida på allt vad auktoriteter dikterar. Men det konceptet verkar du ännu inte ha upptäckt här i livet.
Det är viktigt att spräcka den där myten, jag misstänker att den lurar många. Som ekonmistudent blir man ju indoktrinerad med att alltid subtrahera inflationen från räntan. Men det enda som spelar roll för DIG är ju hur priserna på det just DU köper förändras. Och inflation gör att alla priser förändras olika. T.ex. kan bostäder stiga med 10% ett år medan priset på datorer faller med 25%. Så DIN inflation är totalt beroende av hur mycket bostäder och datorer du köper, den är inte 2% även om medelpriset på allting skulle öka med 2%, det är inte en siffra som har någon ekonomisk mening.
Egentligen ska inflationen inte "relateras" till produktionen av varor. Byråkraterna gör så därför att det är det som går att mäta (som att leta under gatulyktan). Priserna kan falla även om penningmängden ökar därför att produktiviteten ökar ännu mer. För att nå en prisökningstakt på 2% så kanske det krävs att penningmängden ökar med 3% eller 4%. Deflation är det naturliga tillståndet som en följd av att vi människor blir allt bättre på att producera grejer.
Sen tycker jag att det är fånigt att försöka skilja mellan sånt som är "nödvändigt" och sånt som inte vore det. Det där är ju uppp til lvar och en och upp till varje situation. En fräsch sportbil kan vara nödvändigt för att attrahera en sexig kvinna och sätta barn till världen. Hur "nödvändigt" är inte det för mänsklighetens framtida existens? Så vi måste sätta upp lyxbilar där bland vadmalskläder och morotssoppa på listan över nödvändiga varor…
Hur fick man till det innan det fanns sportbilar?
Det går för övrigt bra att göra barn också med lite mindre sexiga kvinnor. Det är inte så många kvinnor som kan ställa krav på att man har en fräck sportbil, men de kan vara utmärkta mödrar i alla fall och få massor med barn. Medan dina lyxbrudar förmodligen inte vill förstöra sina fina kroppar genom att föda tio ungar. Som förstås inte får plats i en sportbil.
Vad vet du om ekonomistudenter Kapitalist?
Kan inte ens i min vildaste fantasi tänka mig att du har någon som helst utbildning i ämnet.
Innan sportbilar? Ja, det där är ju en kapplöpning som utvecklas socialt evolutionärt hela tiden. Man kommer tvåa i en kapplöpning därför att nån annan sprang fortare. Kvinnor som mår bra mentalt föredrar förstås män som lever bra liv.
"En mardröm" (om man är centralbank), pengar blir mer värda av att bara "ligga stilla". Varför köpa något idag som kommer vara billigare i morgon…..
http://brokenmarkets.wordpress.com/2013/03/12/deflation/
Varför producera och sälja nånting om inflation gör det lönsammare att vänta till imorgon?
Det som blivit billigare är räntan på det lån du redan har köpt för!
brokenmarkets:
Japp, precis! Om folk visste att mat skulle vara billigare om t.ex. ett år från idag, så skulle folk bara vänta med att äta i ett år!
Om folk visste att det skulle komma en ny iPhone om nåt halvår (och därmed göra den befintliga billigare) skulle ju Apple inte sälja en enda telefon längre, och gå i konkurs!
Eller inte 😉
När kostnaden för att producera stiger brukar man kompansera sig genom att höja priset på varan man säljer. När tåget går i andra riktningen är det inte lika lätt att t ex sänka sina lönekostnader, förhandla fram lägre transportkostnader o s v. För att rädda marginalen, vinsten så måste man dra ner på sina kostnader. Det brukar betyda att man försöker effektivisera vilket i sin tur brukar betyda uppsägningar. Undantaget är ju om efterfrågan stiger, men den samlade erfarenheten kring deflation brukar inte peka i den riktningen (ökad arbetslöshet, fokus på amortera lån, mindre låntagande, allmänt ökad försiktighet, senarelagd konsumtion). Generellt sett brukar det följe en lägre ekonomisk aktivitet.
Absolut, räntan kan säkert komma ner ytterligare. Men det kommer sannolikt inte uppväga den negativa effekt eller påverkan prisfallet har på tillgången du äger med dina lånade pengar.
Sorry, jag visste inte att vi skulle bryta ner diskussionen på mikronivå. Mycket riktigt, man kan sannolikt inte skjuta upp konsumtionen av mat, vilket är en anledning till att matpriserna inte faller i samma utsträckning.
Incognito: Vad jag menade med min lite näsvisa kommentar (sorry) var att produkter som inhandlas på grund av:
1. Inflationen äter upp pengarna ändå, så det är lika bra att sätta sprätt på dem, eller
2. För att vi försetts med billiga krediter som går till konsumtion
… De är nog inte så viktiga inköp. Kanske är de till och med skadliga för oss? Jag är nog av åsikten att ökat sparande och minskad konsumtionshets vore bra för människor och samhälle. Problemet som uppstår är mycket riktigt arbetslöshet. Arbetslöshet är dock något vi människor hittat på, och vi bör istället strukturera våra ekonomier kring sparande och återhållsam konsumtion. Arbetslöshet bör vara något positivt i en ekonomi som är effektiv.
För den som verkligen vill veta så finns här en gammal site med de olika komponenterna i KPI:http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/kpi_allt_mindre_relevant
KPI -0,2%
KPIF +0,9%
Vad blir skillnaden cornucopia?
Cornu, varifrån hämtar du din definition av inflation?
Cornu inflation påstås komma från för mycket pengar, om det stämmer så måste det finnas för lite pengar nu när vi har deflation.
Enklast är att inte kommentera, alternativet är censur, att svara blir svårt men många läsare klarar inte av att tänka själva så du kan i stort säga vad som helst så tror dom ändå att tro på dig.
Pengarna (i synnerhet dollar) har skapats och de finns. De bara väntar i bankerna på attkomma ut och höja alla priser.
(Vem vet, kanske svenska staten har tryckt upp en biljon svenska kronor och lagrar dem i en källarlokal i Norrland? Spelar i vart fall ingen roll förän de kommeri omsättning)
"De bara väntar i bankerna på attkomma ut och höja alla priser."
Bankerna har inte pengar på lager, överskott sätts in i riksbanken eller lånas ut till andra banker.
Riksbankerna har papperspengar på lager som dom kan ta fram vid behov.
Din fantasiteori om att mer pengar ökar priserna är bara en påhittad saga av folk som har pengar, för dom tror att mer pengar förstör deras pengar.
Nationalekonomi förstår dom inte.
LÖNEÖKNINGAR FÖRSTÖR VÄRDET I PENGARNA.
Mer pengar och fri lönebildning då händer följande.
Mer pengar får fart på ekonomin och då får vi löneökningar som förstör alt, så långt har du rätt.
Mer pengar och reglerad lönebildning, då får vi inte inflation och ekonomin får fart.
Så lång har du inte tänkt.
Mer pengar kan även konsumera mer varor till samma pris, just nu i krisen så leder QE till större konsumtion, inte löneökningar.
Att tänka själv verkar vara omöjligt för den mänsklig hjärnan.
Kapitalist har aldrig tänkt själv.
Han har inte tänkt på att 1 miljon på banken eller i madrassen, kan användas till att köpa arbetstid av en byggfirma.
Tar byggfirman 400kr i timmen så kan han köpa 2500 arbetstimmar av byggfirman.
Om arbetarna höjer sina löner då måste byggfirman ta mer betalt 500kr per timme räcker bara till att köpa 2000 arbetstimmar.
Löneökningarna förstörde hans köpkraft med 500timmar.
Om mängden pengar i samhället ökar utan att lönerna ökar så bevaras kapitalists köpkraft.
Men för att förstå det så måste man kunna tänka själv.
Jag undrar var vinst och kapitalbilkdning finns i ditt "enbart lönefördelningssystem"?
Varför är det så svårt att förstå att löneökningarna förstör värdet i pengarna.
Den som kan tänka själv kan inse det, har alla gått på bluffen att penningökning är det enda som kan minska pengarnas värde?
Läs 16:54 en gång till och tänk själva.
Ni måste tänka själva ingen berättar sanningen för er dom berättar bara det som berikar dom själva.
Nationalekonomiska teorier är inte skrivna av ekonomer teorierna skrevs av särintressen för att berika sig själva.
Särintressena betalar ofta nationalekonomerna lön, då tänger ekonomerna på teorierna så det passar plånboken.
Värdet av pengarna beror ju på vad du byter dem mot. Löneökningar minskar bara värdet av pengarna för de som köper arbetskraft…
Dags för facket att ha en liten österrikisk lektion, dvs, löneök efter penningmängd. KPI-Svensson finns inte.