“För de flesta vanliga familjer blir stigande bostadspriser dĂ€rför ett nollsummespel. Det enda som egentligen vĂ€xer Ă€r insatserna, och riskerna för privatekonomin vid ett prisfall.” – Philip Lerulf, Balansakten
Idag gĂ„r det Ă€ntligen att bestĂ€lla Philip Lerulfs skrift Balansakten – Medelklassen som lever ur hand i mun (Timbro) frĂ„n vĂ„ra onlinebokhandlare. Boken kostar med sina 100 sidor blott 45:- SEK hos Bokia 49:- SEK hos Adlibris, 49:- SEK hos CDON och 51:- SEK hos Bokus. Med ett litet format och litet pris kan man med fördel ha den pĂ„ fickan och trycka i handen pĂ„ de som behöver lĂ€sa detta.
à rets skrÀckbok och mest deprimerande lÀsning Àn sÄ lÀnge, och skildrar hur medelklassen, som undertiteln anger, lever ur hand i mun och inte klarar oförutsedda utgifter eller fördröjda inkomster.
Boken tar som empiriskt exempel ett avstamp i Saab:s instÀllda löneutbetalningar i TrollhÀttan inför konkursen, nÀr hundratals familjer och hushÄll tvingades gÄ med mössan i hand till banken för att lÄna pengar till mat för dagen. NÄgra besparingar hade man inte och innan arbetsgivaren gÄr konkurs faller inte nÄgon statlig lönegaranti ut.
“Yrvakenheten berodde […] pĂ„ att de som drabbades i mĂ„nga fall var medelklass med villa, bil och familj, inte lĂ„ginkomsttagare med mer uppenbara svĂ„righeter att klara vardagsekonomin.” – Philip Lerulf om TrollhĂ€ttan och Saab
DÄ Àr ÀndÄ mörkertalet stort, nÀr mÄnga lÄnade pengar privat av slÀkt och vÀnner istÀllet. Sedan dröjer a-kassan minst tvÄ mÄnader.
11% av svenskarna hade 2011 haft svÄrigheter att klara de löpande utigfterna och det handlar om vÀlavlönade personer med heltidsjobb. Jag har tidigare redovisat hur lite sparkapital svenskarna har, baserat pÄ siffrorna i Lerulfs bok.
De svenska vĂ€lfĂ€rdssystemen har som bekant urholkats, utan att för den delen skatterna har sĂ€nkts och boken driver hĂ„rt tesen att de höga skatterna gör att folk alltsĂ„ inte kan spara ihop ens en buffert. Som Lerulf pĂ„talar menar inte ens bankerna att vanligt folk kan spara ihop mer Ă€n nĂ„gon mĂ„nadslön som buffert, och Ă€rligt talat brukar jag inte sĂ€ga mer Ă€n sĂ„ heller – vĂ€l medveten om att det Ă€r nĂ€stan omöjligt för de flesta att spara ens det.
“Det krĂ€vs inte mycket fantasi att förestĂ€lla sig [situationer] nĂ€r vi behöver ha tillgĂ„ng till egna sparade pengar. Trots det har vĂ€lfĂ€rdsstaten nĂ€stan byggts utifrĂ„n uppfattningen att sjukdom och arbetslöshet Ă€r de enda verkliga utmaningar som mĂ€nniskor stöter pĂ„ i livet.” – Philip Lerulf
Men problemen slutar inte vid frÄnvaron av pengar till ett akut tandlÀkarbesök. FrÄnvaron av sparkapital hindrar Àven rörligheten pÄ arbetsmarknaden och gör att folk inte kan starta egna företag eller satsa pÄ om- och vidareutbildning, nÀr man Àr helt beroende av nÀsta mÄnadslön.
“Ett enskilt sparande som Ă€r tillrĂ€ckligt stort för att ha rĂ„d att sĂ€ga upp sig frĂ„n arbetet pĂ„ dagen, sĂ€tta sig i skolbĂ€nken igen eller starta ett eget företag och leva pĂ„ egna besparingar i vĂ€ntan pĂ„ att verksamheten ska generera vinst tycks fĂ„ kunna tĂ€nka sig.” – Philip Lerulf
Nu menar Lerulf, som vĂ€ntat, att sĂ€nkta skatter Ă€r vĂ€gen framĂ„t och menar att det skulle leda till ökat sparande. Men vi vet, empiriskt, att Kreditsvensson anvĂ€nder varje skattesĂ€nkning till att lĂ„na mer pengar och anvĂ€nda till rĂ€ntebetalningar. Samtidigt Ă€r just mer pengar i plĂ„nboken enda chansen för folk att kunna spara mer. Men skattesĂ€nkningarna mĂ„ste alltsĂ„, enligt mig, kombineras eller rent av finansieras, med ökade kostnader för lĂ„n – t ex sĂ€nkt avdragsrĂ€tt och amorteringskrav. Först dĂ„ kan vi se till att pengarna gĂ„r till sparande och inte till lĂ„n och snabb konsumtion. Just de lĂ„nta fjĂ€drarna och vĂ„r överdrivna vilja att konsumera oss lyckliga berör inte Lerulf. Kanske för att Timbro förlitar sig pĂ„ evig tillvĂ€xt i en Ă€ndlig vĂ€rld och att konsumtionen Ă€r vĂ„r frĂ€lsare. Men man ser Ă€ndĂ„ hĂ€r en analys bortom konsumismen frĂ„n Timbros hĂ„ll. Fan trot.
Ett klassiskt exempel Ă€r hur bostadsbubblan inte leder till nĂ„got vĂ€lstĂ„nd, annat Ă€n för fĂ„talet som sĂ„lt sin villa pĂ„ Lidingö och köpt i Kungsör, för att bygga vidare pĂ„ Lerulfs exempel. Trots höga löner i landets dĂ„ “rikaste” kommun, Lidingö, sĂ„ skulle ett LidingöhushĂ„ll 2007 gĂ„ back 200:- SEK i mĂ„naden om de köpte sitt hus till aktuellt vĂ€rde, medan man i den “fattigaste” kommunen, trots betydligt lĂ€gre löner, skulle ha 8500:- SEK över varje mĂ„nad. Lerulft pĂ„talar korrekt att för svenskarna som kollektiv Ă€r hela uppgĂ„ngen i bostadspriserna bara ett nollsummespel – de enda som faktiskt tjĂ€nar nĂ„got Ă€r de som sĂ€ljer av och flyttar till billigare eller lyckas hitta en hyresrĂ€tt. För alla andra ökar bara kostnaderna och riskerna. Och bostaden Ă€r ingen likvid tillgĂ„ng man kan anvĂ€nda vid arbetslöshet.
I Ă„ldern 30 – 49 Ă„r hade 10% förra Ă„ret sĂ„lt saker pĂ„ Blocket eller till pantbanker eller guldinköpare för att fĂ„ rĂ„d till vanliga nödvĂ€ndiga utgifter som rĂ€ntor eller mat.
Boken lyckas erbjuda den annorlunda bild av Sverige som Lerulf försökt sig pÄ och Àr som sÄdan en mycket viktig skrift. Men antagligen skulle bokens bistra sanningar resultera i en lÄng rad olika ÄtgÀrder, beroende pÄ olika politrukers ideologi. VÀnstern skulle skrika efter högre skatt, trots att det Àr just den hÄrt beskattade medelklassen som inte har nÄgra pengar.
Sparande och med det möjliga investeringar bygger varaktigt vÀlstÄnd, inte konsumtion och lÄn. Philip Lerulfs bok visar tydligt pÄ detta och hur dagens allt fattigare medelklass inte lÀngre Àr förmögna att bygga vÀlstÄnd, Àn mindre klara av att gÄ till tandlÀkaren eller laga bilen.
Anne Wibble hade rĂ€tt – alla borde ha en Ă„rslön pĂ„ banken. Men mĂ„nga har inte ens en mĂ„nadslön.
78 kommentarer
"Sparande och med det möjliga investeringar bygger varaktigt vÀlstÄnd, inte konsumtion och lÄn."
Ok dĂ„ – ingen bok.
SĂ„ lĂ€nge budskapet gick hem sĂ„…
Fast den verkar sjukt intressant, sÄ jag fÄr nog ta och köpa den.
Mycket bra inlÀgg Lars. Jag har sjÀlv haft denna syn de senaste 30 Ären och har med förskrÀckelse sett politiker och sÀrintressen helt tappa orienteringsförmÄgan. Problemet Àr att ekonomin styrs av helt andra intressen bakom gardinen. Och megafoneras dessvÀrre Àven av flera aningslösa med makt.
Det hör dock till saken att inflationskostnaderna Àr ett bittert piller som krÀver sin tribut efter 60- och 70-talets högfÀrd!
@introworth:
TÄlamod och ett lÄnekort pÄ ditt lokala bibliotek kan kanske vara en lösning?
@beli :)), i Nacka lĂ€r boken inte finnas. Utbytt mot tvĂ„ nya kaffesorter i det privatiserade biblioteket đ
rÀttelse; Lars, jag menade de senaste 23 Ären , inte 30 Är. DÄ var jag fullt upptagen som de flesta med att flÀska pÄ!
Det brukar gÄ utmÀrkt att fjÀrrlÄna. NÄgra dagars vÀntetid bara.
"tĂ€nkte inte pĂ„ det"…tĂ€nk ett framtida "privatiserat" bibliotek helt utan böcker men fjĂ€rrlĂ„nebaserat och understött av en bibliotekspeng!
NÄgon form av investeringskonto skulle vara bra att kunna lÀgga upp. Antag att jag vill starta eget och vill ha en miljon för att klara en uppstart pÄ ett Är alternativt för att kunna plugga i fyra Är (till exempel till lÀrare ;-).
DÄ skulle jag kunna avstÄ min rÀtt att bli beskattad till förmÄn för detta konto för att sedan kunna ta ut pengarna nÀr de behövs, eller om jag bestÀmmer mig för att inte nyttja pengarna gÄr de till skatt, enligt plan A.
Kort sagt ge folk och företag att spara oskattade pengar. SÄ du kan spara istÀllet för att lÄna.
Samt att du sjÀlv bestÀmmer vad du Àr vÀrd för startaegetbidrag istÀllet för att en politruk tycker du Àr vÀrd mindre Àn den bÀttre kvoterade grannen.
RĂ€ttelse:
Kort sagt ge folk och företag möjlighet att spara oskattade pengar. SÄ du och de kan spara till investering istÀllet för att lÄna till investering.
Ja, vi fÄr ta tillbaka frÄn skatten med upp till 30% av rÀntorna upp till 100 000:- och 21% av rÀntorna dÀröver nÀr vi lÄnar. Varför ska vi inte fÄ tillbaka pÄ skatten nÀr vi sparar?
SĂ€g samma symmetri – nettosparar man upp till 100 000:- om Ă„ret fĂ„r man 30% av detta tillbaka pĂ„ skatten och dĂ€röver 21% tillbaka pĂ„ skatten (sĂ„ lĂ€nge det finns skatt att fĂ„ tillbaka, precis som för rĂ€ntorna).
"Skogskonto" för vanliga dödliga….
Jag hade skog nĂ€r jag skulle studera pĂ„ sjuttiotalet, sĂ„ mina pengar pĂ„ skogskontot kunde jag anvĂ€nda dĂ„…
sossarna var inte sĂ„ dumma Ă€ndĂ„. De insĂ„g att bolagsskatten kunde hĂ„llas relativt lĂ„g genom olika former av avdrag som gynnade investeringar och organisk tillvĂ€xt…inte kreditbaserad anglo-saxisk tillvĂ€xt(tĂ€nk t.ex förvĂ€rv med egna aktier).
Ja men det gÀllde bara vissa. Inte den stora massan.
UngefÀr ett generellt skogskonto, ja.
Varför inte bara spara en miljon? Det tar dig 4 Är.
Snittlön för tjĂ€nstemĂ€n var 2011: 38.300 före skatt = 26 800 efter skatt – existensminimum ca 6.000 => netto 250 000 om Ă„ret.
PĂ„ 4 Ă„r har du din miljon. Ăr ni tvĂ„ gĂ„r det dubbelt sĂ„ fort.
Vi lever 2 st pÄ 12.000 i mÄnaden i Stockholms nÀrförort och kan försÀkra dig att vi lever ett mycket gott liv och lÀtt skulle kunna spara ett par tusen till om det knep.
@Kgb; din tankegĂ„ng Ă€r sund…men i en krympande vĂ€lfĂ€rd vĂ„gar inte politiker tĂ€nka sunt. IstĂ€llet bara att brassa pĂ„ via marknadsfundamentalism har varit ledordet!
DĂ„ Ă€r en rejĂ€l höjning av grundavdraget betydligt bĂ€ttre…
@annan
Kul att det finns folk som börjar i rĂ€tt Ă€nde đ
Jag gillar sidan 4!
đ
Finns en parameter till hÀr: avkastningen.
NÀr jag fick en bankbok nÀr jag var liten och började spara veckopeng och senare reklamutdelningslön och liknande var rÀntan kanske 8%. Det var lÀtt att se vad som hÀnde 31 dec varje Är. Ytterligare motivation behövdes liksom inte. Var Àr incitamenten nu? RÀntan Àr sÄ lÄg att de flesta vÀljer Thailandsresan idag istÀllet for att spara dÄ rÀntan knappt ens tÀcker bankkostnader.
Hur förklarar man för en sjuÄring att han ska sÀtta in hundringen i banken för att fÄ en krona mer nÀsta Är?
Jag med, men samtidigt förklarade min far för mig vad inflation Àr och visade pÄ att Àven om jag fick 12% rÀnta var inflationen högre, netto blev det alltsÄ mindre och mindre vÀrt med pengarna pÄ kontot. Detta var ca 1987.
Samtidigt berĂ€ttades det för mig om en pensionsföreteelse som fanns före (s)verige, en avlĂ€gsen slĂ€kting var rentier under förra halvan av 1900talet, detta efter en ett arbetsamt liv. Samt att detta inte lĂ€ngre var möjligt pĂ„ grund av inflation och kaptialskatter. (En annan slĂ€kting investerade för övrigt i tyska mark efter första vĂ€rldskriget, har nĂ„gonstans kvar nĂ„gra resvĂ€skor med sĂ„dana pengar med mĂ„nga nollor…)
Det var en grundkurs i inflation och socialism som hette duga. Inte mÄnga fick motsvarande ens i den (s)tatliga (s)venska (s)kolan efter femtiotalet.
Historiska perspektiv Àr viktiga!
@kgb35
50-talets skola var i huvudsak kommunal, folkskolan och enhetsskolan Àven om de flesta men inte alla gymnasier var statliga. Före 1952 var folkskolan en angelÀgenhet, som styrdes av kyrkofullmÀktige. DÀremot var kursplaner fixa och enhetliga Ànda fram till Lgr 94 den stora dödsstöten mot svenska skolan som den borgerliga regeringen lade. Alla lÀroplaner de 33 sista Ären har lagts av borgerliga regeringar, ett annat faktum som ocksÄ kommer bort i debatten.
Ett sidospÄ till denna artikel, som av referatet att döma gÄr i Timbros gamla enkelspÄr. Att plÀdera för utbudsekomi, nÀmligen att om producenten blott fÄr det gynnsamt sÄ kommer han att producera dvs efterfrÄgan eller ej det problemet behöver han inte bry sig om. StÄr i bjÀrt kontrast till marknadsekonomins efterfrÄgeanpassning. Som goda utbudsekonomier har vi planekonomierna i öst.
Den hÀr kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den hÀr kommentaren har tagits bort av skribenten.
Och nu kommer den…
"De svenska vĂ€lfĂ€rdssystemen har som bekant urholkats, utan att för den delen skatterna har sĂ€nkts…"
Vi vet ju alla vad detta till enskilt största delen beror pÄ, inklusive Cornucopia, sÄ jag behöver ju inte gÄ nÀrmare in pÄ detaljerna.
Ja, den var ju verkligen vĂ€rd att vĂ€nta pĂ„…
Ja, om alla hade ett Vettigt Grundavdrag sĂ„ kunde fler börja jobba direkt, utan en massa fjanterier…
Och dÀrmed ocksÄ fick sjÀlvförtroende nog för att kÀnna för att betala skatt.
Den skatt som tas in frĂ„n folk som tjĂ€nar mindre Ă€n 10000kr per mĂ„nad mĂ„ste ju Ă€ndĂ„ betalas tillbaka för det behöver folk för att överleva…
@Kingedward24 2013-03-27 15:38
đ
Vad skulle vara en realistisk förklaring förutom invandringen? Att köra Baghdad Bob skĂ€mt fungerar bara en gĂ„ng…
Den hÀr kommentaren har tagits bort av skribenten.
Spara och spara. Vem vĂ„gar det i dessa tider dĂ€r det visat sig att sparpengar kan konfiskeras. Utförarna försöker ett gammalt knep – att svartmĂ„la spararna som skumma ryska oligarker. Det kan vĂ€l vara en del, som i sĂ„ fall bör straffas pĂ„ laglig vĂ€g. Men mĂ„nga Ă€r engelska och cypriotiska pensionĂ€rer som försökt skydda sin Ă„lderdom. Dessutom folk som sĂ„lt hus och Ă€nnu inte placerat om pengarna med mera. Fy fan! Vilka tider vi lever i. Liknar upptakten till andra vĂ€rldskriget.
Moventia
Precis! Det Àr mÄnga som försöker pÄ-skina skurkar för att kunna göra det de vill. "Guilt by association" heter det visst.
jag tror det mer beror pÄ prioriteringar Àn att medelklassen inte skulle ha rÄd att spara. Problemet ligger inte sÄ mycket i skattenivÄn utan att mÀnniskor allt för ofta konsumerar av automatik.
Det ligger mycket i det du sÀger. De flesta ur medelklassen med inkomster pÄ ca 30K kan lÀtt spara 5k varje mÄnad utan att leva knapert.
Vissa halvt okej observationer blandas med de vanlgia mentalsjuka anklagelserna mot t.ex. "Timbro", som om det vore de som regerade. Om Corucomunistia lĂ€ste nĂ„tning frĂ„n Timbro sĂ„ skulle han se hur de kritierar dagens regering, och i huvudsak hĂ„ller med Cornu. Men Cornu Ă€r skribent, inte analytiker. Han försöker tilltala iditoer som hatar Timbro bara för att de… hatar Timbro helt oavsett vad Timbro gör eller hur verkligheten Ă€r.
à ssÄ det dÀr grova felet med att vÀrlden inte alls Àr Àndlig. Och att tillvÀxt inte alls har nÄgonting med Àndlighet att göra. Mentalsjukt tvÄngsbeteende som Cornu inte kan avstÄ frÄn att gagga upp i alla upptÀnkliga sammanhang. Han Àr som sagt allt annat Àn en analytiker.
Varför sitta hĂ€r dagarna i Ă€nda och kommentera om det nu Ă€r sĂ„ dĂ„ligt ? Ni kanske hoppas "rĂ€dda" oss andra genom dina otroligt "klarsynta" analyser ? Get a life…..
TillvÀxt (och produktion) har bara med arbete, kapital och innovation att göra?
Betala för att lÀsa propaganda. Nej tack, sitter redan sÄ mycket gammalt timbrofolk ute pÄ redaktionerna hos SVT och SR att det kÀnns som om det rÀcker.
Nu fÄr vi iaf. se resultatet av den borgerliga politiken som förts sedan 2006, eller var det inte sÄ timbro menade att detta skulle uppfattas ? De kanske menade att saker blir bÀttre av Ànnu mer fel medicin ?
Det finns mÀtningar ang journalisters partitillhörighet. Man kan sÀga att överrepresentationen av högerjournalister inte Àr frapperande direkt.
Det beror vÀl pÄ hur lÄngt till vÀnster du Àr!
Kingedward24: Högerfolk brukar dra fram alla journalistera partisympatier. VÀnsterfolk brukar dra fram Stockholmsjournalister och, det mest relevanta i det hÀr fallet, ekonomijournalisters partisympatier.
I det senare Àr det en riktigt stor Moderatdominans.
Problemet Àr att sÄvÀl högerfolk som vÀnsterfolk normalt tÀnker extremt kortsiktigt. DÄ gÄr det Ät helvete, med gemensamma anstrÀngningar frÄn vÀnstern och högern.
Lyckoslanten har funnits sedan 1926 i Sverige och delats ut till skolbarn. I tidningen finns en serie med tvÄ flickor, som Àr passande namngivna Spara och Slösa. Före novemberrevolutionen 1985 som var startskottet för Sveriges stora kreditfinansierade tillgÄngs- och bostadsbubblor, var Spara den man skulle se upp till. Efter novemberrevolutionen blev det uppenbarligen Slösa man skulle se upp till.
SAAB-folket har bara följt de ideal som gÀller i Sverige efter 1985.
Lyckoslanten drogs in pÄ 60-talet dÄ Sparbankerna genom marknadsundersökningar kommit fram till att lÀsarna sympatierade mer med Slösa. Sparas puritanism och prÀktighet gjord ett osympatiskt intryck pÄ mig och stackars Slösa hon fick alltid ett straff som var lÄngt vÀrre Àn vad föörbrytelsen var.
"Den hÀr boken handlar inte om mÀnniskorna i tv-programmet LyxfÀllan, utan om alla dem som arbetar hÄrt, Àr sparsamma och ÀndÄ tvingas vÀnda och vrida pÄ slantarna i slutet av mÄnaden."
Knappast va. VÀnder pÄ slantarna pga. sparsamheten kanske, annars har personen definitivt inte jobbat hÄrt. Bara meningslös eller överdriven konsumtion tvingar "alla dem" som beskrivs ovan att ransonera vid mÄnadsslutet.
Lerulf vill sticka ut, sÀlja böcker helt enkelt.
Helt vansinnig slutsats frÄn hans sida. Ska vi tycka synd om medelklassen med jobb? Glöm det!
Anledningen till att Lerulf tar upp medelklassen Ă€r att det Ă€r en grupp mĂ€nniskor som bekĂ€mpas frĂ„n bĂ„de regeringshĂ„ll och de socialistiska facken. Det Ă€r fult att ha ambitioner och tjĂ€na pengar i Sverige – dessutom tillhör de inte den rĂ€tta politiska "lĂ€ran".
Det Àr ju precis tvÀrtom Prozenth.
Regeringen och facken gör precis allt för att fjÀska för medelklassen.
Allt för att vinna val och medlemmar.
Du fÄr gÀrna förklara detta.
1 2 3 4 5 jobbskatteavdrag till medelklassen.
VÀrnskatt till överklassen.
Obefintligt grundavdrag till underklassen.
Naturligtvis Àr det en grov generalisering frÄn min sida men vinner man medelklassen vinner man valet 2014, svÄrare Àn sÄ Àr det inte.
– Jobbskatteavdragen gynnar alla med jobb.
– Medelklassen Ă€r de som lider mest av vĂ€rnskatten.
– Grundavdraget Ă€r detsamma för alla.
Jag fÄr inte din slutsats att gÄ ihop.
Prozenth. du kanske Àr ett troll men:
– Ăverklassen skiter i jobbskatteavdragen och grundavdraget
– Underklassen Ă€r i verkligt behov av ett rejĂ€lt grundavdrag
– Medelklassen, tja, de flesta lider inte speciellt av vĂ€rnskatten dĂ„ de inte har speciellt stora inkomster i de nivĂ„erna. DĂ€remot har kreditsvensson stor nytta av jobbskatteavdrag, avskaffad fastighetsskatt, rĂ€nteavdrag, amorteringsfrihet etc som nyttjas till att maximera sina subprimelĂ„n, "kĂ€nna sig rika" och rösta pĂ„ alliansen. (Inte för att sossarna ser ut att vilja profilera sig annorlunda)
Ganska konstigt egentligen: pÄ 1950-talet nÀr jag vÀxte upp levde vi pÄ Fars lön, det var ingen lyx, men vi hade nya cyklar, skidor och skridskor, bra klÀder ordentlig mat, inga lÄn förutom pÄ huset som var betalt pÄ 20-25 Är.
Allt detta pÄ en vanlig arbeterlön. Inga semesterresor eller annan lyx, men vi var aldrig utan pengar. Det var dÄ det.
Japp, sen skulle kvinnorna ut i arbetslivet och sedan kom arbetskraftsinvandringen. Löneglidning kallas detta för och det var pÄ detta sÀtt vÀlfÀrdsstaten byggdes upp.
Skatten har ju faktiskt sÀnkts, för min del 1700 i mÄnaden och det gÀller vÀl de flesta. SÄ att sÀnka skatten verkar inte göra att folk sparar mer.
Cornu skrev för nĂ„gra inlĂ€gg sedan om hur de med goda avsikter ofta blir de som förtrycker och Ă€r onda. Ăr inte detta samma sak? Man har en "god" avsikt att jag tycker att andra ska spara mer, sĂ„ dĂ„ inför vi Ă„tgĂ€rder för att det ska ske. Ăr det inte upp till var och en om de tycker det Ă€r smart att spara eller inte? Ska staten försöka styra folk i den riktningen? Eller ska det vara upp till var och en?
@Henrik
Nej det tar nog tid att avprogrammera befolkningen frÄn "NÄgon annan löser problemen"
Fortfarande tar politikerna den stora merparten av folks pengar.
Du har inte fÄtt 1700 mer i mÄnaden. En hel del produkter har blivit dyrare pga höjda skatter, energi, koldioxid, miljöavgifter osv
Om man nu kommer fram till att man bör pÄverka folk att spara mer sÄ verkar vÀgen om Timbro allmÀnt gillar, sÀnka tryggheten för alla, göra susen. Mina förÀldrar levde i den tryggaste av alla system, 100 %avdrag pÄ de statligt subventionerade lÄnen, 100% a-kassa, sysselsÀttningsgaranti och allt annat skoj som fanns ett tag, ÀndÄ sparade den generationen mer Àn nÀsta som lever med varsel, rÀttsosÀker akassa och sjukpenning osv.
!
@Henrik
Vet inte hur gammal du Àr men Àr de fyrtitalister dina förÀldrar sÄ Àr de inte urtypen för den generationen. MÄnga av dem gick i pension med stora bolÄn.
Det var inte endast avreglering av lÄnemarknaden pÄ 80-talet som gjorde att mina barn fick betala dyrt pÄ 90-talet utan den generation du beskriver överutnyttjade systemen.
Helt oansvariga fackföreningar som inflaterade bort deras bolÄn med nÀra 400% löneökningar mellan -75-95. Politikerna försökte rÀdda vad som rÀddas kunde med stora devalveringar kontinuerligt under första halvan av perioden. Summa sumarum sÄ var reallöneökningarna under samma period 0%. Dock var de enorma bolÄnen pÄ 175 000 tagna under 70-talet en pice of cake. Mer eller mindre borta.
Idag tÀnker mÄnga "i want it all and i want it now" spara Àr trÄkigt, dÄ lÄnar man istÀllet, det gör ju grannen.
Ett annat sÀtt att sammanfatta tidens anda pÄ Àr: "Man köper saker man inte behöver med pengar man inte har för att imponera pÄ mÀnniskor man inte tycker om".
Och jag förstod aldrig hur det gick till nÀr det blev normen i samhÀllet.
Vilket uppfriskande inlÀgg, bÀsta pÄ lÀnge.
Tanken med ett ekonomiskt system som Àr skuldbaserat var att öka och effektivisera ekonomisk aktivitet(konsumtion + produktiva investeringar) vilket skapar tillvÀxt.
Problemet Ă€r att som allt annat i denna mĂ€nniskoapvĂ€rld det krĂ€v bara en eller ett par idioter för att förstöra och avbryta en fotbollsmatch…
Det, tillsammans med global konkurrens och allt svÄrare att allokera kapital till produktiva investeringar/ allt mer "gambling" har lett till urspÄrning.
Det har nog inte varit sÄ mycket tanke pÄ systemet bakom systemet, det har bara blivit sÄ. Det Àr bara konspirationsteoretiker som tror att det ligger en konspiration bakom hur ekonomiska systemet Àr uppbyggt.
Hur kan du pÄstÄ att det inte finns en tanke bakom systemet?
Att det sen inte spelas ut som i teorin Àr en annan sak.
@anonym
Det Àr rÀtt provocerande nÀr du skriver att det inte Àr nÄgon tanke bakom det system som finns i Sverige.
Det Àr ingen tanke bakom att
* Göra folk utsatta och beroende genom att ta merparten av deras inkomster.
* Stora subventioner av skuldsÀttning för att göra folk Ànnu mer sÄrbara och beroende av
* Politikerna tar monopol pÄ socialförsÀkringssystemen.
* Enorma folkomflyttnngar som slÄr sönder gamla sociala nÀtverk
* bilda IB informationsbyrÄn för att kartlÀgga Äsikter hos den egna befolkningen.
* Ta bort maktdelningen i Sverige (TvÄ kammar riksdagen)
* Ha kontroll över de som utför revision över den yttersta makten i Sverige
* Ta bort de relativt hÄrda och tydliga rÀttighetsskrivningarna frÄn 1809 Ärs grundlag bl.a ÀganderÀtten som inte Äterinfördes förrÀn Bildtregeringen gjorde det pÄ -90 talet.
* Konfiskera stora bolag genom löntagarfonder.
* Expropieringar en mas som skedde inte minst genom lantbruksnÀmnderna pÄ 70-talet
*Rasbiologiska institut och tvÄngssteriliseringar Ànda fram pÄ 70-talet.
osv osv osv
Jag tror det Àr dags att yngre generationer studerar lite noggrannare vad det Àr Sveriges nation och folk blev utsatt för under den dryga 40 Äriga socialdemokratiska maktperioden nÀr man tog ett hjÀrngrepp om landet och befolkningen.
Tack och lov löpte Palme amok till den milda grad att tillrÀckligt mÄnga sparkade bakut Ät tokerierna och övergreppen.
De sÄr och den hjÀrntvÀtt befolkningen blev utsatt för kommer fortfarande att ligga oss till last för lÄng tid fram över.
Viktigt tillÀgg till listan ovan.
Politisering av hela ÀmbetsmannavÀsndet. RÀtt partibok annars ingen rektorstjÀnst pÄ Universitetet eller tjÀnst som generaldirektör. Detta gÀllde givetvis inte endast de högstatjÀnsterna.
En total avproffesionalisering och sönderpolitisering i sina lyckade försök att ta makten över precis hela det svenska samhÀllet och nationen.
FrÄgan Àr om vi fÄr ordning pÄ detta igen?
Det var ju dock inte de aspekterna av "systemet" jag syftade pÄ utan hur marknaden har anpassat sig efter rÄdande spelregler. Det finns givetvis tanke bakom mÄnga enskilda beslut, men avsikten har dÄ inte varit att det stora pÄ det stora hela skall arta sig pÄ ett visst sÀtt.
Att vi har ett skuldbaserat system beror pĂ„ att vissa aktörer velat ha krediter och andra har kunnat erbjuda krediter – detta för att det varit i deras intresse i det enskilda fallet och inte för att de har konspirerat för att vi skall fĂ„ ett skuldbaserat system.
@anonym
Men att systemet med sönderskattad, skuldsatt och bidragsberoende befolkning inte Àr utstuderat för att skapa maktplattform Àr naivt.
@Patrick
Du har nog missförstÄtt gravt vad jag avsÄg.
@Anonym 08:33
Förmodligen. đ
Det jag skrev behöver mÄnga lÀsa sÄ missförstÄndet var inte utan vÀrde.
Skaffa ett nick sÄ man med tiden kan koppla vÀrderingar, attityder osv till det om du skriver mycket pÄ bloggen. DÄ blir det lÀttare att tolka in betydelse i korta texter.
Glad PĂ„sk!
"Anonym" Ă€r vĂ€l ett fullt dugligt nick (tycker jag iaf)…
Glad PÄsk sjÀlv!
En beskrivning av de svenska statstrÀlarna.
Riktigt irriterande med folk som pĂ„stĂ„r att de som har jobb inte kan spara. Det Ă€r rena dumheter. Det gĂ„r utmĂ€rkt att leva pĂ„ A-kassenivĂ„, drygt 10 kkr/mĂ„n, men visst – det gĂ„r inte att överkonsumera lika mycket som grannen gör. De enda som inte kan spara Ă€r de som lever pĂ„ försörjningsstöd samt sjukpensionĂ€rer och fattigpensionĂ€rer. Andra kan utmĂ€rkt vĂ€l spara men Ă€r för oansvariga för att göra det. SĂ„dant biter ingen skattesĂ€nkning pĂ„.
… Och studenter.