Cornucopia?

2013-03-27 14:34

Balansakten - Sveriges fattiga medelklass

"För de flesta vanliga familjer blir stigande bostadspriser därför ett nollsummespel. Det enda som egentligen växer är insatserna, och riskerna för privatekonomin vid ett prisfall." - Philip Lerulf, Balansakten
Idag går det äntligen att beställa Philip Lerulfs skrift Balansakten - Medelklassen som lever ur hand i mun (Timbro) från våra onlinebokhandlare. Boken kostar med sina 100 sidor blott 45:- SEK hos Bokia 49:- SEK hos Adlibris, 49:- SEK hos CDON och 51:- SEK hos Bokus. Med ett litet format och litet pris kan man med fördel ha den på fickan och trycka i handen på de som behöver läsa detta.

Årets skräckbok och mest deprimerande läsning än så länge, och skildrar hur medelklassen, som undertiteln anger, lever ur hand i mun och inte klarar oförutsedda utgifter eller fördröjda inkomster.

Boken tar som empiriskt exempel ett avstamp i Saab:s inställda löneutbetalningar i Trollhättan inför konkursen, när hundratals familjer och hushåll tvingades gå med mössan i hand till banken för att låna pengar till mat för dagen. Några besparingar hade man inte och innan arbetsgivaren går konkurs faller inte någon statlig lönegaranti ut. 
"Yrvakenheten berodde [...] på att de som drabbades i många fall var medelklass med villa, bil och familj, inte låginkomsttagare med mer uppenbara svårigheter att klara vardagsekonomin." - Philip Lerulf om Trollhättan och Saab
Då är ändå mörkertalet stort, när många lånade pengar privat av släkt och vänner istället. Sedan dröjer a-kassan minst två månader.

11% av svenskarna hade 2011 haft svårigheter att klara de löpande utigfterna och det handlar om välavlönade personer med heltidsjobb. Jag har tidigare redovisat hur lite sparkapital svenskarna har, baserat på siffrorna i Lerulfs bok.

De svenska välfärdssystemen har som bekant urholkats, utan att för den delen skatterna har sänkts och boken driver hårt tesen att de höga skatterna gör att folk alltså inte kan spara ihop ens en buffert. Som Lerulf påtalar menar inte ens bankerna att vanligt folk kan spara ihop mer än någon månadslön som buffert, och ärligt talat brukar jag inte säga mer än så heller - väl medveten om att det är nästan omöjligt för de flesta att spara ens det.
"Det krävs inte mycket fantasi att föreställa sig [situationer] när vi behöver ha tillgång till egna sparade pengar. Trots det har välfärdsstaten nästan byggts utifrån uppfattningen att sjukdom och arbetslöshet är de enda verkliga utmaningar som människor stöter på i livet." - Philip Lerulf
Men problemen slutar inte vid frånvaron av pengar till ett akut tandläkarbesök. Frånvaron av sparkapital hindrar även rörligheten på arbetsmarknaden och gör att folk inte kan starta egna företag eller satsa på om- och vidareutbildning, när man är helt beroende av nästa månadslön.
"Ett enskilt sparande som är tillräckligt stort för att ha råd att säga upp sig från arbetet på dagen, sätta sig i skolbänken igen eller starta ett eget företag och leva på egna besparingar i väntan på att verksamheten ska generera vinst tycks få kunna tänka sig." - Philip Lerulf
Nu menar Lerulf, som väntat, att sänkta skatter är vägen framåt och menar att det skulle leda till ökat sparande. Men vi vet, empiriskt, att Kreditsvensson använder varje skattesänkning till att låna mer pengar och använda till räntebetalningar. Samtidigt är just mer pengar i plånboken enda chansen för folk att kunna spara mer. Men skattesänkningarna måste alltså, enligt mig, kombineras eller rent av finansieras, med ökade kostnader för lån - t ex sänkt avdragsrätt och amorteringskrav. Först då kan vi se till att pengarna går till sparande och inte till lån och snabb konsumtion. Just de lånta fjädrarna och vår överdrivna vilja att konsumera oss lyckliga berör inte Lerulf. Kanske för att Timbro förlitar sig på evig tillväxt i en ändlig värld och att konsumtionen är vår frälsare. Men man ser ändå här en analys bortom konsumismen från Timbros håll. Fan trot.

Ett klassiskt exempel är hur bostadsbubblan inte leder till något välstånd, annat än för fåtalet som sålt sin villa på Lidingö och köpt i Kungsör, för att bygga vidare på Lerulfs exempel. Trots höga löner i landets då "rikaste" kommun, Lidingö, så skulle ett Lidingöhushåll 2007 gå back 200:- SEK i månaden om de köpte sitt hus till aktuellt värde, medan man i den "fattigaste" kommunen, trots betydligt lägre löner, skulle ha 8500:- SEK över varje månad. Lerulft påtalar korrekt att för svenskarna som kollektiv är hela uppgången i bostadspriserna bara ett nollsummespel - de enda som faktiskt tjänar något är de som säljer av och flyttar till billigare eller lyckas hitta en hyresrätt. För alla andra ökar bara kostnaderna och riskerna. Och bostaden är ingen likvid tillgång man kan använda vid arbetslöshet.

I åldern 30 - 49 år hade 10% förra året sålt saker på Blocket eller till pantbanker eller guldinköpare för att få råd till vanliga nödvändiga utgifter som räntor eller mat.

Boken lyckas erbjuda den annorlunda bild av Sverige som Lerulf försökt sig på och är som sådan en mycket viktig skrift. Men antagligen skulle bokens bistra sanningar resultera i en lång rad olika åtgärder, beroende på olika politrukers ideologi. Vänstern skulle skrika efter högre skatt, trots att det är just den hårt beskattade medelklassen som inte har några pengar.

Sparande och med det möjliga investeringar bygger varaktigt välstånd, inte konsumtion och lån. Philip Lerulfs bok visar tydligt på detta och hur dagens allt fattigare medelklass inte längre är förmögna att bygga välstånd, än mindre klara av att gå till tandläkaren eller laga bilen.

Anne Wibble hade rätt - alla borde ha en årslön på banken. Men många har inte ens en månadslön.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

78 kommentarer:

  1. "Sparande och med det möjliga investeringar bygger varaktigt välstånd, inte konsumtion och lån."

    Ok då - ingen bok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länge budskapet gick hem så...

      Radera
    2. Fast den verkar sjukt intressant, så jag får nog ta och köpa den.

      Radera
    3. Mycket bra inlägg Lars. Jag har själv haft denna syn de senaste 30 åren och har med förskräckelse sett politiker och särintressen helt tappa orienteringsförmågan. Problemet är att ekonomin styrs av helt andra intressen bakom gardinen. Och megafoneras dessvärre även av flera aningslösa med makt.

      Det hör dock till saken att inflationskostnaderna är ett bittert piller som kräver sin tribut efter 60- och 70-talets högfärd!

      Radera
    4. @introworth:

      Tålamod och ett lånekort på ditt lokala bibliotek kan kanske vara en lösning?

      Radera
    5. @beli :)), i Nacka lär boken inte finnas. Utbytt mot två nya kaffesorter i det privatiserade biblioteket :)

      Radera
    6. rättelse; Lars, jag menade de senaste 23 åren , inte 30 år. Då var jag fullt upptagen som de flesta med att fläska på!

      Radera
    7. Det brukar gå utmärkt att fjärrlåna. Några dagars väntetid bara.

      Radera
    8. "tänkte inte på det"...tänk ett framtida "privatiserat" bibliotek helt utan böcker men fjärrlånebaserat och understött av en bibliotekspeng!

      Radera
  2. Någon form av investeringskonto skulle vara bra att kunna lägga upp. Antag att jag vill starta eget och vill ha en miljon för att klara en uppstart på ett år alternativt för att kunna plugga i fyra år (till exempel till lärare ;-).

    Då skulle jag kunna avstå min rätt att bli beskattad till förmån för detta konto för att sedan kunna ta ut pengarna när de behövs, eller om jag bestämmer mig för att inte nyttja pengarna går de till skatt, enligt plan A.

    Kort sagt ge folk och företag att spara oskattade pengar. Så du kan spara istället för att låna.

    Samt att du själv bestämmer vad du är värd för startaegetbidrag istället för att en politruk tycker du är värd mindre än den bättre kvoterade grannen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rättelse:
      Kort sagt ge folk och företag möjlighet att spara oskattade pengar. Så du och de kan spara till investering istället för att låna till investering.

      Radera
    2. Ja, vi får ta tillbaka från skatten med upp till 30% av räntorna upp till 100 000:- och 21% av räntorna däröver när vi lånar. Varför ska vi inte få tillbaka på skatten när vi sparar?

      Radera
    3. Säg samma symmetri - nettosparar man upp till 100 000:- om året får man 30% av detta tillbaka på skatten och däröver 21% tillbaka på skatten (så länge det finns skatt att få tillbaka, precis som för räntorna).

      Radera
    4. "Skogskonto" för vanliga dödliga....
      Jag hade skog när jag skulle studera på sjuttiotalet, så mina pengar på skogskontot kunde jag använda då...

      Radera
    5. sossarna var inte så dumma ändå. De insåg att bolagsskatten kunde hållas relativt låg genom olika former av avdrag som gynnade investeringar och organisk tillväxt...inte kreditbaserad anglo-saxisk tillväxt(tänk t.ex förvärv med egna aktier).

      Radera
    6. Ja men det gällde bara vissa. Inte den stora massan.

      Radera
    7. Ungefär ett generellt skogskonto, ja.

      Radera
    8. Varför inte bara spara en miljon? Det tar dig 4 år.
      Snittlön för tjänstemän var 2011: 38.300 före skatt = 26 800 efter skatt - existensminimum ca 6.000 => netto 250 000 om året.
      På 4 år har du din miljon. Är ni två går det dubbelt så fort.

      Vi lever 2 st på 12.000 i månaden i Stockholms närförort och kan försäkra dig att vi lever ett mycket gott liv och lätt skulle kunna spara ett par tusen till om det knep.

      Radera
    9. @Kgb; din tankegång är sund...men i en krympande välfärd vågar inte politiker tänka sunt. Istället bara att brassa på via marknadsfundamentalism har varit ledordet!

      Radera
    10. Då är en rejäl höjning av grundavdraget betydligt bättre...

      Radera
    11. @annan

      Kul att det finns folk som börjar i rätt ände :-)

      Radera
  3. Finns en parameter till här: avkastningen.
    När jag fick en bankbok när jag var liten och började spara veckopeng och senare reklamutdelningslön och liknande var räntan kanske 8%. Det var lätt att se vad som hände 31 dec varje år. Ytterligare motivation behövdes liksom inte. Var är incitamenten nu? Räntan är så låg att de flesta väljer Thailandsresan idag istället for att spara då räntan knappt ens täcker bankkostnader.
    Hur förklarar man för en sjuåring att han ska sätta in hundringen i banken för att få en krona mer nästa år?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag med, men samtidigt förklarade min far för mig vad inflation är och visade på att även om jag fick 12% ränta var inflationen högre, netto blev det alltså mindre och mindre värt med pengarna på kontot. Detta var ca 1987.

      Samtidigt berättades det för mig om en pensionsföreteelse som fanns före (s)verige, en avlägsen släkting var rentier under förra halvan av 1900talet, detta efter en ett arbetsamt liv. Samt att detta inte längre var möjligt på grund av inflation och kaptialskatter. (En annan släkting investerade för övrigt i tyska mark efter första världskriget, har någonstans kvar några resväskor med sådana pengar med många nollor...)

      Det var en grundkurs i inflation och socialism som hette duga. Inte många fick motsvarande ens i den (s)tatliga (s)venska (s)kolan efter femtiotalet.

      Historiska perspektiv är viktiga!

      Radera
    2. @kgb35
      50-talets skola var i huvudsak kommunal, folkskolan och enhetsskolan även om de flesta men inte alla gymnasier var statliga. Före 1952 var folkskolan en angelägenhet, som styrdes av kyrkofullmäktige. Däremot var kursplaner fixa och enhetliga ända fram till Lgr 94 den stora dödsstöten mot svenska skolan som den borgerliga regeringen lade. Alla läroplaner de 33 sista åren har lagts av borgerliga regeringar, ett annat faktum som också kommer bort i debatten.
      Ett sidospå till denna artikel, som av referatet att döma går i Timbros gamla enkelspår. Att plädera för utbudsekomi, nämligen att om producenten blott får det gynnsamt så kommer han att producera dvs efterfrågan eller ej det problemet behöver han inte bry sig om. Står i bjärt kontrast till marknadsekonomins efterfrågeanpassning. Som goda utbudsekonomier har vi planekonomierna i öst.

      Radera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Och nu kommer den...

    "De svenska välfärdssystemen har som bekant urholkats, utan att för den delen skatterna har sänkts..."

    Vi vet ju alla vad detta till enskilt största delen beror på, inklusive Cornucopia, så jag behöver ju inte gå närmare in på detaljerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den var ju verkligen värd att vänta på...

      Radera
    2. Ja, om alla hade ett Vettigt Grundavdrag så kunde fler börja jobba direkt, utan en massa fjanterier...
      Och därmed också fick självförtroende nog för att känna för att betala skatt.

      Den skatt som tas in från folk som tjänar mindre än 10000kr per månad måste ju ändå betalas tillbaka för det behöver folk för att överleva...

      Radera
    3. @Kingedward24 2013-03-27 15:38
      :-D

      Radera
    4. Vad skulle vara en realistisk förklaring förutom invandringen? Att köra Baghdad Bob skämt fungerar bara en gång...

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  7. Spara och spara. Vem vågar det i dessa tider där det visat sig att sparpengar kan konfiskeras. Utförarna försöker ett gammalt knep - att svartmåla spararna som skumma ryska oligarker. Det kan väl vara en del, som i så fall bör straffas på laglig väg. Men många är engelska och cypriotiska pensionärer som försökt skydda sin ålderdom. Dessutom folk som sålt hus och ännu inte placerat om pengarna med mera. Fy fan! Vilka tider vi lever i. Liknar upptakten till andra världskriget.
    Moventia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! Det är många som försöker på-skina skurkar för att kunna göra det de vill. "Guilt by association" heter det visst.

      Radera
  8. jag tror det mer beror på prioriteringar än att medelklassen inte skulle ha råd att spara. Problemet ligger inte så mycket i skattenivån utan att människor allt för ofta konsumerar av automatik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ligger mycket i det du säger. De flesta ur medelklassen med inkomster på ca 30K kan lätt spara 5k varje månad utan att leva knapert.

      Radera
  9. Vissa halvt okej observationer blandas med de vanlgia mentalsjuka anklagelserna mot t.ex. "Timbro", som om det vore de som regerade. Om Corucomunistia läste nåtning från Timbro så skulle han se hur de kritierar dagens regering, och i huvudsak håller med Cornu. Men Cornu är skribent, inte analytiker. Han försöker tilltala iditoer som hatar Timbro bara för att de... hatar Timbro helt oavsett vad Timbro gör eller hur verkligheten är.

    Åsså det där grova felet med att världen inte alls är ändlig. Och att tillväxt inte alls har någonting med ändlighet att göra. Mentalsjukt tvångsbeteende som Cornu inte kan avstå från att gagga upp i alla upptänkliga sammanhang. Han är som sagt allt annat än en analytiker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför sitta här dagarna i ända och kommentera om det nu är så dåligt ? Ni kanske hoppas "rädda" oss andra genom dina otroligt "klarsynta" analyser ? Get a life.....

      Radera
    2. Tillväxt (och produktion) har bara med arbete, kapital och innovation att göra?

      Radera
  10. Betala för att läsa propaganda. Nej tack, sitter redan så mycket gammalt timbrofolk ute på redaktionerna hos SVT och SR att det känns som om det räcker.

    Nu får vi iaf. se resultatet av den borgerliga politiken som förts sedan 2006, eller var det inte så timbro menade att detta skulle uppfattas ? De kanske menade att saker blir bättre av ännu mer fel medicin ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns mätningar ang journalisters partitillhörighet. Man kan säga att överrepresentationen av högerjournalister inte är frapperande direkt.

      Radera
    2. Det beror väl på hur långt till vänster du är!

      Radera
    3. Kingedward24: Högerfolk brukar dra fram alla journalistera partisympatier. Vänsterfolk brukar dra fram Stockholmsjournalister och, det mest relevanta i det här fallet, ekonomijournalisters partisympatier.
      I det senare är det en riktigt stor Moderatdominans.

      Radera
    4. Problemet är att såväl högerfolk som vänsterfolk normalt tänker extremt kortsiktigt. Då går det åt helvete, med gemensamma ansträngningar från vänstern och högern.

      Radera
  11. Lyckoslanten har funnits sedan 1926 i Sverige och delats ut till skolbarn. I tidningen finns en serie med två flickor, som är passande namngivna Spara och Slösa. Före novemberrevolutionen 1985 som var startskottet för Sveriges stora kreditfinansierade tillgångs- och bostadsbubblor, var Spara den man skulle se upp till. Efter novemberrevolutionen blev det uppenbarligen Slösa man skulle se upp till.

    SAAB-folket har bara följt de ideal som gäller i Sverige efter 1985.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lyckoslanten drogs in på 60-talet då Sparbankerna genom marknadsundersökningar kommit fram till att läsarna sympatierade mer med Slösa. Sparas puritanism och präktighet gjord ett osympatiskt intryck på mig och stackars Slösa hon fick alltid ett straff som var långt värre än vad föörbrytelsen var.

      Radera
  12. "Den här boken handlar inte om människorna i tv-programmet Lyxfällan, utan om alla dem som arbetar hårt, är sparsamma och ändå tvingas vända och vrida på slantarna i slutet av månaden."

    Knappast va. Vänder på slantarna pga. sparsamheten kanske, annars har personen definitivt inte jobbat hårt. Bara meningslös eller överdriven konsumtion tvingar "alla dem" som beskrivs ovan att ransonera vid månadsslutet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lerulf vill sticka ut, sälja böcker helt enkelt.
      Helt vansinnig slutsats från hans sida. Ska vi tycka synd om medelklassen med jobb? Glöm det!

      Radera
    2. Anledningen till att Lerulf tar upp medelklassen är att det är en grupp människor som bekämpas från både regeringshåll och de socialistiska facken. Det är fult att ha ambitioner och tjäna pengar i Sverige - dessutom tillhör de inte den rätta politiska "läran".

      Radera
    3. Det är ju precis tvärtom Prozenth.
      Regeringen och facken gör precis allt för att fjäska för medelklassen.
      Allt för att vinna val och medlemmar.

      Radera
    4. Du får gärna förklara detta.

      Radera
    5. 1 2 3 4 5 jobbskatteavdrag till medelklassen.
      Värnskatt till överklassen.
      Obefintligt grundavdrag till underklassen.

      Naturligtvis är det en grov generalisering från min sida men vinner man medelklassen vinner man valet 2014, svårare än så är det inte.

      Radera
    6. - Jobbskatteavdragen gynnar alla med jobb.
      - Medelklassen är de som lider mest av värnskatten.
      - Grundavdraget är detsamma för alla.

      Jag får inte din slutsats att gå ihop.

      Radera
    7. Prozenth. du kanske är ett troll men:

      - Överklassen skiter i jobbskatteavdragen och grundavdraget
      - Underklassen är i verkligt behov av ett rejält grundavdrag
      - Medelklassen, tja, de flesta lider inte speciellt av värnskatten då de inte har speciellt stora inkomster i de nivåerna. Däremot har kreditsvensson stor nytta av jobbskatteavdrag, avskaffad fastighetsskatt, ränteavdrag, amorteringsfrihet etc som nyttjas till att maximera sina subprimelån, "känna sig rika" och rösta på alliansen. (Inte för att sossarna ser ut att vilja profilera sig annorlunda)

      Radera
  13. Ganska konstigt egentligen: på 1950-talet när jag växte upp levde vi på Fars lön, det var ingen lyx, men vi hade nya cyklar, skidor och skridskor, bra kläder ordentlig mat, inga lån förutom på huset som var betalt på 20-25 år.
    Allt detta på en vanlig arbeterlön. Inga semesterresor eller annan lyx, men vi var aldrig utan pengar. Det var då det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, sen skulle kvinnorna ut i arbetslivet och sedan kom arbetskraftsinvandringen. Löneglidning kallas detta för och det var på detta sätt välfärdsstaten byggdes upp.

      Radera
  14. Skatten har ju faktiskt sänkts, för min del 1700 i månaden och det gäller väl de flesta. Så att sänka skatten verkar inte göra att folk sparar mer.
    Cornu skrev för några inlägg sedan om hur de med goda avsikter ofta blir de som förtrycker och är onda. Är inte detta samma sak? Man har en "god" avsikt att jag tycker att andra ska spara mer, så då inför vi åtgärder för att det ska ske. Är det inte upp till var och en om de tycker det är smart att spara eller inte? Ska staten försöka styra folk i den riktningen? Eller ska det vara upp till var och en?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Henrik

      Nej det tar nog tid att avprogrammera befolkningen från "Någon annan löser problemen"

      Fortfarande tar politikerna den stora merparten av folks pengar.

      Du har inte fått 1700 mer i månaden. En hel del produkter har blivit dyrare pga höjda skatter, energi, koldioxid, miljöavgifter osv

      Radera
  15. Om man nu kommer fram till att man bör påverka folk att spara mer så verkar vägen om Timbro allmänt gillar, sänka tryggheten för alla, göra susen. Mina föräldrar levde i den tryggaste av alla system, 100 %avdrag på de statligt subventionerade lånen, 100% a-kassa, sysselsättningsgaranti och allt annat skoj som fanns ett tag, ändå sparade den generationen mer än nästa som lever med varsel, rättsosäker akassa och sjukpenning osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Henrik

      Vet inte hur gammal du är men är de fyrtitalister dina föräldrar så är de inte urtypen för den generationen. Många av dem gick i pension med stora bolån.

      Det var inte endast avreglering av lånemarknaden på 80-talet som gjorde att mina barn fick betala dyrt på 90-talet utan den generation du beskriver överutnyttjade systemen.

      Helt oansvariga fackföreningar som inflaterade bort deras bolån med nära 400% löneökningar mellan -75-95. Politikerna försökte rädda vad som räddas kunde med stora devalveringar kontinuerligt under första halvan av perioden. Summa sumarum så var reallöneökningarna under samma period 0%. Dock var de enorma bolånen på 175 000 tagna under 70-talet en pice of cake. Mer eller mindre borta.

      Radera
  16. Idag tänker många "i want it all and i want it now" spara är tråkigt, då lånar man istället, det gör ju grannen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett annat sätt att sammanfatta tidens anda på är: "Man köper saker man inte behöver med pengar man inte har för att imponera på människor man inte tycker om".

      Och jag förstod aldrig hur det gick till när det blev normen i samhället.

      Radera
  17. Vilket uppfriskande inlägg, bästa på länge.

    SvaraRadera
  18. Tanken med ett ekonomiskt system som är skuldbaserat var att öka och effektivisera ekonomisk aktivitet(konsumtion + produktiva investeringar) vilket skapar tillväxt.

    Problemet är att som allt annat i denna människoapvärld det kräv bara en eller ett par idioter för att förstöra och avbryta en fotbollsmatch...

    Det, tillsammans med global konkurrens och allt svårare att allokera kapital till produktiva investeringar/ allt mer "gambling" har lett till urspårning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har nog inte varit så mycket tanke på systemet bakom systemet, det har bara blivit så. Det är bara konspirationsteoretiker som tror att det ligger en konspiration bakom hur ekonomiska systemet är uppbyggt.

      Radera
    2. Hur kan du påstå att det inte finns en tanke bakom systemet?
      Att det sen inte spelas ut som i teorin är en annan sak.

      Radera
    3. @anonym

      Det är rätt provocerande när du skriver att det inte är någon tanke bakom det system som finns i Sverige.

      Det är ingen tanke bakom att

      * Göra folk utsatta och beroende genom att ta merparten av deras inkomster.

      * Stora subventioner av skuldsättning för att göra folk ännu mer sårbara och beroende av

      * Politikerna tar monopol på socialförsäkringssystemen.

      * Enorma folkomflyttnngar som slår sönder gamla sociala nätverk

      * bilda IB informationsbyrån för att kartlägga åsikter hos den egna befolkningen.

      * Ta bort maktdelningen i Sverige (Två kammar riksdagen)

      * Ha kontroll över de som utför revision över den yttersta makten i Sverige

      * Ta bort de relativt hårda och tydliga rättighetsskrivningarna från 1809 års grundlag bl.a äganderätten som inte återinfördes förrän Bildtregeringen gjorde det på -90 talet.

      * Konfiskera stora bolag genom löntagarfonder.

      * Expropieringar en mas som skedde inte minst genom lantbruksnämnderna på 70-talet

      *Rasbiologiska institut och tvångssteriliseringar ända fram på 70-talet.

      osv osv osv

      Jag tror det är dags att yngre generationer studerar lite noggrannare vad det är Sveriges nation och folk blev utsatt för under den dryga 40 åriga socialdemokratiska maktperioden när man tog ett hjärngrepp om landet och befolkningen.

      Tack och lov löpte Palme amok till den milda grad att tillräckligt många sparkade bakut åt tokerierna och övergreppen.

      De sår och den hjärntvätt befolkningen blev utsatt för kommer fortfarande att ligga oss till last för lång tid fram över.

      Radera
    4. Viktigt tillägg till listan ovan.

      Politisering av hela ämbetsmannaväsndet. Rätt partibok annars ingen rektorstjänst på Universitetet eller tjänst som generaldirektör. Detta gällde givetvis inte endast de högstatjänsterna.

      En total avproffesionalisering och sönderpolitisering i sina lyckade försök att ta makten över precis hela det svenska samhället och nationen.

      Frågan är om vi får ordning på detta igen?

      Radera
    5. Det var ju dock inte de aspekterna av "systemet" jag syftade på utan hur marknaden har anpassat sig efter rådande spelregler. Det finns givetvis tanke bakom många enskilda beslut, men avsikten har då inte varit att det stora på det stora hela skall arta sig på ett visst sätt.

      Att vi har ett skuldbaserat system beror på att vissa aktörer velat ha krediter och andra har kunnat erbjuda krediter - detta för att det varit i deras intresse i det enskilda fallet och inte för att de har konspirerat för att vi skall få ett skuldbaserat system.

      Radera
    6. @anonym

      Men att systemet med sönderskattad, skuldsatt och bidragsberoende befolkning inte är utstuderat för att skapa maktplattform är naivt.

      Radera
    7. @Patrick

      Du har nog missförstått gravt vad jag avsåg.

      Radera
    8. @Anonym 08:33

      Förmodligen. :-)

      Det jag skrev behöver många läsa så missförståndet var inte utan värde.

      Skaffa ett nick så man med tiden kan koppla värderingar, attityder osv till det om du skriver mycket på bloggen. Då blir det lättare att tolka in betydelse i korta texter.

      Glad Påsk!

      Radera
    9. "Anonym" är väl ett fullt dugligt nick (tycker jag iaf)...

      Glad Påsk själv!

      Radera
  19. En beskrivning av de svenska statsträlarna.

    SvaraRadera
  20. Riktigt irriterande med folk som påstår att de som har jobb inte kan spara. Det är rena dumheter. Det går utmärkt att leva på A-kassenivå, drygt 10 kkr/mån, men visst - det går inte att överkonsumera lika mycket som grannen gör. De enda som inte kan spara är de som lever på försörjningsstöd samt sjukpensionärer och fattigpensionärer. Andra kan utmärkt väl spara men är för oansvariga för att göra det. Sådant biter ingen skattesänkning på.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...