2013-02-15

Smällen från svenska skolans usla resultat kommer

Trots den usla utvecklingen i den svenska skolan har fortfarande Sverige topplaceringar när det gäller kreativitet och innovationsförmåga. Antagligen beror detta på att det tar tid innan Göran Perssons skolreformer slår fullt ut mot det svenska samhället.

Samband mellan matematikkunskap
2006 och entreprenörskap 2012
Källa: Per Thulin
Se fler grafer.

Per Thulin på Entreprenörsskaps Forum har tittat på sambandet (matematiska korrelationen) mellan de svenska resultaten i PISA-testen och kreativitet och innovationsförmåga och konstaterar att det än så länge inte finns något samband, rent av ett svagt negativt samband, inklusive en eftersläpning på sex år i analyserna.

Samtidigt är kanske sex års eftersläpning 2006 - 2012 för långsamt.

Man kan däremot fundera över de usla svenska mattekunskaperna kanske bara är ett medel och median, medan de som faktiskt utbildar sig inom matematik, teknologi och naturvetenskap fortfarande är tillräckligt duktiga på de fyra räknesätten. 

En annan anledning kan vara att de äldres kompetens fortfarande fungerar som ett stöd för yngres inkompetens. Per Thulin svarar:
"Det finns i alla fall en risk att kompetensen försvinner när den äldre generationen lämnar. Stocken av den samlade kunskapen är ju något som förändras långsamt över tid och om inflödet av kunskap från nyutexaminerade inte håller måttet blir konsekvensen att vi riskerar en utarmning, vilket skulle vara mycket allvarligt för Sveriges framtid."
Smällen från de allt sämre resultaten i den svenska skolan har oavsett inte kommit än. Med stora pensionsavgångar de närmaste åren så kanske vi sitter på en kompetensbristbomb.

Å andra sidan kanske det finns andra faktorer än utbildning, t ex att låga räntor har stimulerat innovationsförmåga, entreprenörsskap och kreativitet, och på så sätt kompenserat för usel kunskapsnivå. Låga räntor och med det lättare tillgång till kapital kan göra att fler, men sämre, entreprenörer kan pröva om vingarna bär, med slutresultat att lika många lyckas som tidigare.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, hets mot kön, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär och feministisk hetsretorik. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

54 kommentarer:

  1. Föräldrar, mor- och farföräldrar pluggar järnet med barn och barnbarn som skolan så skändligen försummar. Det "döljer" mycket av problemen. Håller naturligtvis inte i längden utan är ytterligare ett av alla områden som utarmas i den skattefinansierade sektorn utan att skatterna minskar i motsvarande grad som urholkningen.

    SvaraRadera
  2. Inte lär vår kreativitet heller gynnas av hitte-på-jobben. Dem blir man sannolikt ganska rejält fördummad och passiviserad av. Sannolikt blir det genomsnittlig sovjetnivå på arbetsinsatserna. De är ju bara till för att man skall låtsas arbeta.

    SvaraRadera
  3. Det är väl lite elakt att beskylla Göran Persson för kommunreformen. Det var ett beslut i Carlsson regeringen och ett uppdrag han fick av statsministern men GP var väl lite för duktig/lyckosam i det arbetet.

    Men visst är det dystert, svenska skolan lider av två saker: kunskapsnivån sjunker och ojämlikheten ökar. Från att ha varit en av de mest jämlika skolorna är vi nu på vägen mot botten där också. Att barn med föräldrar som ej har så bra utbildning och inte kan hjälpa sina barn med skolarbetet. Om de går i en dålig skola så får dessa barn inte ens chansen. Förutom mänskliga aspekter och kanske framtida sociala problem så är det viktigt för landet att vaska fram talanger.
    Med kommunaliseringen och privat skolor har vi kommit hit.

    Jag hade besök av en amerikan i bslutet av 80-talet på jobbet. En av de första frågorna han ställde var: hur är skolorna här? Vi fattade inte riktigt vad han menade, skola som skola, nu förstår jag tyvärr.

    Och nivån på politikerdebatten nu är om det skall vara betyg i 3:an eller 4:an?

    SvaraRadera
  4. När jag pluggade till civilingenjör här i Sverige på 90-talet hade jag en tokig matematik-lärare från Rumänien. En gång blev han arg på oss och sa "rumänska högstadiebarn kan göra induktionsbevis utantill ska ni veta". Men varför är det då så fattigt och eländigt i Rumänien kan man fråga sig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske brain drain?
      Vi får ju många tokiga mattelärare därifrån ;-))

      Radera
    2. Kommunismen?

      Sedan kan det faktum att de lärt sig induktionsbevis utantill vara en stor del av förklaringen. Frågan är väl knappast vilken kunskap man har, utan vad man använder den till.
      Det som det handlar om ovan, kreativitet och innovationsförmåga.

      Det problematiska är om denna kreativitet och innovationsförmåga inte matchas av tillräckliga kunskaper.

      Som Frankie Boy sjöng. Can't have one without the other.

      Radera
    3. Det handlar inte endast om "Det som det handlar om ovan, kreativitet och innovationsförmåga." Det visade busfröna på grundskolan.

      Det handlar inte om: "Frågan är väl knappast vilken kunskap man har, utan vad man använder den till.", utan utmaningen är att kunna använda den kunskap man lärt sig utantill.

      Är kunskapen låg blir kreativiteten på lågstadienivå eller skoldemokratinivå, samma banala förslag och idéer år ut och år in.


      Alltså, du måste kunna mycket utantill OCH vara kreativ, så du kan använda kunskapen till nydanande. En balansgång för skola och lärare som vi trillat av i Sverige.




      Radera
    4. Känns som att vi säger exakt samma sak.
      Men det kanske är min bristande läsförståelse som förleder mig att anta det.

      Radera
    5. Bra eller min, fattade nog inte engelskatugget.:-)

      Radera
  5. Som tur är så har vi fria skolval och ojämlika förhållanden!
    Vi är beroende av duktiga människor även i framtiden.

    Vi kan inte enbart lita på invandringen av kompetens!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför skulle det vara bra med ojämlika förhållanden?
      Om 40 % av barnen (eller en annan rätt stor siffra) inte får chansen påga ojämlika förhållanden då missar vi ungefär lika stor andel av de duktiga.

      Radera
  6. Av egen erfarenhet tog det mig till Matte E på gymnasiet innan jag lärde mig nytt som jag inte hade behandlat i årskurs 8 i Tyskland.

    Samma sak gällde på universitetet. I sverige ska man lära sig en formel utantill istället för att se matematiska sambanden. Fanns inte många ekonomer som kunde sätta uträkningarna från modellerna i relation till sambanden från exempelvis en andragradsekvation. Begreppen Max/Min tangent eller liknande hörde man aldrig under utbildningen fast det egentligen användes dagligen. Istället för att lära sig en formel memorerade dom flesta 10 olika (på grund av olika bokstäver i olika sammanhang).

    Men den som är bra på matte kanske ifrågasätta politikernas beslut som grundas på siffror och statistik för mycket?



    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma erfarenhet, engelska (A-level) matten i motsvarande svenska åttan täckte in samma som gymnasiematten för 4-årig teknisk.

      Radera
  7. Kollektivet är ogiltigt för analyser. Kollektivet gör ingenting. Det är bara en abstrakt statistik som statliga byråkrater hittar på.

    Om alla svenskar, och alla i Bangladesh, som är 14 år gamla skulle skriva samma matteprov, vad säger medelvärdet av det då?

    Svenska skolan havererar därför att snart en majoritet av eleverna i den saknar svensk anknytning. Det var därför friskolereformen infördes för 20 år sen, så att människor som bryr sig om sina barn kan se till att att de får en någorlunda vettig skolgång. Resten bara får sin barndom söndermald av vår katastrofala MENA-skola i blind etatistisk tro på att "kommunen tar hand om våra barn".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som tur är har vi fria skolval!

      Radera
  8. Jag minns när jag på gymnasiet pluggade integraler. Någon frågade läraren: vad ska vi använde volymintegraler till? Han kunde inte komma på något vettigt användningsområde hör och häpna! Nästa lektion visade han upp ett exempel från en lärobok på universitetet om värmelära. Men han kunde inte spontant svara på frågan. Det kanske är det som är problemet även i dagens skola; usla lärare och omotiverade elever?

    SvaraRadera
  9. Med tanke på den kommande kollapsen, som gör utbildning i stor bortkastad, kan det vara lämpligt att dra ner på detta. Stocken av samlade kunskaper bland högutbildare är så stor att mycket finns kvar 2050, när stenåldern kan förväntas.

    Eleverna borde själva finansiera vad de vill ha och på det sättet skulle överutbildningen minska. Högre teknisk utbildning lönar sig dåligt eftersom skatterna är höga och de stora företagen har en så dominerande roll och vill hålla nere dessa löner, tillsammans med facket med sin fåniga jämställdhet. I mindre företag och dess ledning behövs inte så mycket utbildning och det finns otaliga exempel på detta. Även inom större företag inom så kallade dropouts.

    http://www.youtube.com/watch?v=vkBzrMmcdtw

    Det finns ingen anledning att oroa sig för någon smäll från en usel skola. Det smartaste kan vara att utbilda sig och utbilda sig och utbilda sig och sedan aldrig arbeta. Utbildningstramset gör bara att smällen blir hårdare. Makthavarna är som vanligt ute och moraliserar och sprider myter.

    SvaraRadera
  10. Gillar sista stycket i Cornus text, stämmer klockrent in på Northland.
    Verkar komma som en chock för aktieägarna och pressen att Waplan plockat ut 14 miljoner i lön.
    Läser investerarna inte årsredovisningen innan dom investerar?
    Tydligen inte!
    Hörsägen rules, ju orimligare vinster det tisslas och tasslas om desto större intresse från massan.

    SvaraRadera
  11. Satte min son i den anvisade kommunala skolan. Inser nu att jag kommer få vaka som en hök. Nivån är så patetiskt låg att man skäms över att vara svensk.

    SvaraRadera
  12. Eller så är det helt enkelt så att rena Pisa kunskaper inte har något med kreativitet att göra. Att svenska skolan är framgångsrik på ett område som inte går att mäta på prov och diagram. Jag kan inte uppge en enda av vår tids kreativa genier som var särskilt lyckosam på "ren fakta inlärning". Tänk om "flumskola" faktiskt levererar det den lovar? Kreativa människor med självförtroende.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att du slår huvudet på spiken. Det är lite av en teknokratisk dröm att vi vid tidig ålder ska skörda frukten och tvinga den till mognad. Barn utvecklas nog bäst om man låter de få växa fritt och låter dem hålla på med vad de uppskattar. Något som man kan se när man jämför flum-skolan med den ännu flummigare Montessori skolan. När nationella studieresultat jämförs ligger Montessoriskolor konsekvent i toppskiktet.

      Radera
  13. Eller så är det helt enkelt så att rena Pisa kunskaper inte har något med kreativitet att göra. Att svenska skolan är framgångsrik på ett område som inte går att mäta på prov och diagram. Jag kan inte uppge en enda av vår tids kreativa genier som var särskilt lyckosam på "ren fakta inlärning". Tänk om "flumskola" faktiskt levererar det den lovar? Kreativa människor med självförtroende.

    SvaraRadera
  14. Allt hänger ihop.

    Se denna dokumentär som gick på SVT igår kväll om varför reallönerna inte ökat de senaste 30 åren.

    http://www.svt.se/dokument-inifran/se-program/del-1-464?autostart=true

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och hur en professor missat det uppenbara är för mig en gåta.

      Radera
    2. Har inte sett dokumentären men är slutsatsen att reallönerna inte har ökat de senaste 30 åren ställer jag mig mycket tveksam till den slutsatsen.

      Radera
    3. Intressant dokumentär men lite grund och naiv... Synd att ordet "inflation" endast förekom två gånger, en gång som del av ett sammansatt ord och en gång avbildad i en bok.

      Plus för att man faktiskt tittade på finanssektorns roll i slutet. Det blev ju ingen djupdykning och man gick ju inte in på hur finans-och banksektorn egentligen fungerar eller det monetära systemets roll men bra i vilket fall.

      Radera
    4. Glömde ju det bästa, i alla fall för foliehattarna: filmen med Olof Johansson från 1982 där han talar om den "nya ekonomiska världsordningen". Glöm nu inte att detta är när Sovjet är som starkast så det var inte detta han talade om. Hmmm....

      Radera
    5. @gefle; reallönerna har visst ökat. Det säger visar dokumentären. Däremot borde de ökat mer sett till produktivitetsökningarna. Filmen slår helt enkelt hål på myten om att bara företagarna får mer vinster så kommer jobben. Kapitalisterna har ju gjort det igen! Investerar inte hemma utan där de tjänar kortsiktigt mest pengar. Arbetarna blir blåsta så det dånar om det i Scania. Uppenbart är det ju. Precis som jag sagt i decennier när det gäller det nyliberala tankefelet. Och Scania är dessutom Sverige genom tiderna bästa bolag att vara aktieägare till. Investor ångrade sig bittert!

      Filmen visar även på ett flagrant sätt regeringar som bara kan några få branscher när de sätter en politik i sjön. Och utan att följa upp verkligheten. Nettoinvesteringarna har sedan 70-talet delvis fallit även i Sverige. I USA är det ännu värre. Utan ökade nettoinvesteringar inga reallöneökningar. Sverige lever på sin relativt stora exportsektor. Alltså per capita. Detta räddar t.v svenska löner.

      Radera
    6. Inget nytt under solen alltså.
      Kan dock inte hålla med om att arbetarna i Scania blivit blåsta, de tjänar oftast bättre än vad vi inom vården gör.
      Sen var det väl helt upp till arbetarna om dom ville bli aktieägare i Scania men dom ville väl inte ta risken eller hade andra prioriteringar.

      Radera
    7. Dokumentären är lite falsk på så sätt att den leder tittaren att tro att politiska beslut har någon betydelse. Men det kanske kan förväntas av en statlig television med tradition att manipulera sina medborgare. Om exempelvis regeringen Palme inte hade vunnit 1982 så hade någon annan devalverat med 16 procent och dragit igång utvecklingen mot en lägre löneandel av BNP. Utvecklingen har varit samma i exempelvis USA och Kanada.

      http://www2.macleans.ca/2012/09/27/what-is-happening-to-labours-share-of-income/

      Något som inte nämns är börsvärdenas minskning sedan år 2000, även i absoluta tal. Fram till kollapsen för det här landet om cirka 30-40 år kommer nog p/e-talen att minska ytterligare, eftersom förväntningarna minskar. Ingen vill ju satsa pengar i något som försvinner och då är det rimligt att de som ändå satsar får mer och att löntagarna får ännu mindre. Så allt hänger ihop, som Peter Madison säger.

      Radera
    8. @gefle; Jag anser du har fel här. Är du en vän av solidariska löner i termer att vinstrika företag skall slippa dela med sig på arbetarnas bekostnad(tillverkningstekniken gör att arbetarna jobbar hårdare än någonsin, liksom i vården där det inte handlar om produktivitets-förbättrade tekniska åtgärder utan bara om skattepengar)? Vet inte om du såg programmet men reallöneutvecklingens andel av förädlingsvärdet är idag nere på nivån för 100 år sedan. Bara att kolla vinstutveck-lingen och jämföra. Din syn att de skall kompensera med att bli aktieägare är naiv är jag ledsen att säga! Företag generellt investerar inte hemma i tillräcklig utsträckning. Visst är det bra om Scania behåller jobb hemma(borta idag eftersom företaget inte är svenskt) men tyvärr påstår alla att globaliseringen är nödvändig och den enda rätta vägen. Jag anser att detta var bara ett sätt att snabbt låta företagen växa på löntagarnas bekostnad. Men hur länge? Arbetskrafts-arbitraget är dessutom grunden för handelsökningen som inte är reell. Det verkliga globala handeln exkl arbitraget är betydligt lägre(65% av Kinas export var 2006 utländska företag som säljer tillbaka till sina hemmamarknader eller andra än Kina). Så mycket för handel!!

      Radera
    9. Prof Gottfries som inte fattat det som varit övertydligt för någon som följt industrin och näringsliv under de senaste 40 åren. Pinsamt att se!

      Radera
    10. Inom sinom tid kommer fack och politiker inse att de blivit för fega och missat en hel del om vad det handlar om(alla skriker ju om innovation och jobb!!) men då måste företagen ställa upp. Och vi saknar mellanstora företag eftersom den finansiella ekonomin gör att de försvinner på nolltid upp i utländska storföretag.

      När man inser att det är hög tid för en omläggning av politiken kanske det är för sent. Men i vartfall lär räntorna stiga kraftigt och inflationen sakta återvända.

      Radera
    11. @Urban; Du är ute och cyklar

      Radera
    12. @rttck

      Nej jag håller inte med dig som du märker.
      Är ärligt talat ganska trött på snacket om dom stackars arbetarna.
      Får se om jag orkar se dokumentären vid ett senare tillfälle.

      Radera
    13. @Urban; Apropå dina tankar om politiker. Självklart har de större betydelse än du vill få andra att tro. Precis som USA under perioden 1971-1973(1976) då man stordevalverade. Beggar thy neighbor. Löntagarna betalar alltid liksom realekonomin. Devalveringar fungerar aldrig, de sparkar bara burken.



      Radera
  15. Att låga räntor skulle gynnat kreativitet och entreprenörskap är nog en anomali. Det är nästan att säga samma sak som att man bli blöt om det regnar.
    Dvs om man är utomhus utan regnskydd t.ex. Regerings-galningarna har sänkt aktiekapital-gränsen till 50.000 efter att alla tidigare(fram till 80-talet haft den för låg pga långvarig inflation)varit överens om att gränsen varit för låg. Aktiebolag handlar om solvensskydd för borgenärer och ansvarsskydd begränsat till kapitalinsatsen. Att folk lättare har råd med aktiekapitalet genom e n sänkning visar hur lite regeringen förstår om företagande. Att det blir billigare att låna pengar och därmed starta företag har inget med företagande per se att göra. Resursallokeringen blir istället den motsatta eftersom det handlar om bra idéer. Och sådana finner alltid kapital. Däremot blir statistiken bättre om allt fler är sysselsatta. Lätta lösningar eller förklaringar som den nämnda är samma felaktiga systemtänkande som där dagens svenska banker ställer ut avkastningskrav på 15% av det egna kapitalet när de lånar för några få futtiga procent. Hade räntan varit 10% hade möjligen kravet varit adekvat. Verkar som att bankledningarna och regering och Riksbank är de som inte kan de fyra räknesätten.

    Att fler driver företag är annars förstås bra. Och visst utvecklar man sin kreativitet i företagandet. Men det gör man i det kulturella konstnärsskapet också. Idag letar företagen med ljus och lyckta efter ingenjörer. Jag m.fl varnade på 90-talet för den utvecklingen eftersom en privatisering av skolan via marknadsfunktionen leder till väldigt kortsiktiga effekter. Media-intresset tillgodosåg en efterfrågan till nackdel för andra basutbildningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ta invandrare t.ex. I deras hemländer är företagandet stort. Så även i Sverige eftersom många inte får plats på arbetsmarknaden. Och visst är det bra med låga räntor när de skall investera. Men låga räntor är ett utryck för;

      1. Dåligt fungerande ekonomi(sjunkande investeringar och reallöner)
      2. Manipulerade räntor(genom centralbanken och en avreglerad banksektor
      där fria kapitalrörelser och pengar ur tomma luften utan begränsningar leder till boom-bust).

      Radera
  16. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  17. Vill inte vara tjatig men detta måste vara en viktig faktor.

    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/08/resultaten-sjunker-elever-fodda-utomlands

    Var det 40 % av eleverna i Malmö som inte hade någon svensk släkt?

    SvaraRadera
  18. Jag vet inte riktigt vad som menas med entreprenörskap och entreprenöriell.

    Helt klart är det att, om niondeklassarnas kunskaper hela tiden sjunker i internationella jämförelser rörande matematik, naturvetenskap och läsförståelse, så kommer Sverige med en eftersläpning på ca 20 år få svårare att försvara sig som en högteknologisk nation. Detta baseras på min bedömning att man är som mest innovativ i industrins utvecklingsavdelningar i 35-årsåldern. Det är ca 10 år efter civilingenjörsexamen och ca 20 år sedan man var niondeklassare och föremål för PISA-undersökningar.

    Viktigt i sammanhanget är dock vad som händer med kunskapsnivån på våra tekniska högskolor och på universiteten. Det matematikprov, som har gjorts varje år på nya chalmersstudenter sedan början av 1970-talet, visar entydigt på att gymnasieskolans kunskapsnivå hela tiden sjunker.

    PISA-undersökningen 2009 gav Sverige ännu sämre resultat jämfört med 2006. Sverige ligger 2009 över PISA-medelvärdet för läsförståelse men under för matematik och naturvetenskap, enligt:
    http://ourtimes.wordpress.com/2008/04/10/oecd-education-rankings/

    För mig är det en skrämmande utveckling som industrinationen Sverige har tvingats in i för att uppfylla Alliansregimens våta dröm – det globalistiska tjänstesamhället. (De nyliberala socialistregeringarna var inte ett dugg bättre än de nyliberala borgerliga med avseende på skolpolitiken.)

    Tjänstesamhället kan litet tillspetsat beskrivas som att då den finansiella/politiska/mediala arbetsstyrkan ägnar sig åt improduktivt förvärvsarbete och går på KROGEN efter jobbet, så kliver en kader med RUT- och ROT-sysslare in i deras hem och joxar i toaletterna respektive bygger om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alliansregimens våta dröm – det globalistiska tjänstesamhället

      Det är bara mentalsjuka idioter som kan tro på en sådan framtidsvision. Vem vill ha en massa främmande människor i sin bostad? Hur i helvete skulle det behövas mycket mer än några timmars städning i veckan på sin höjd? På krogen blir man fet och alkoholiserad. I Kina finns det redan restauranger där robotar serverar maten. Framtiden heter massarbetslöshet och det mesta kommer sluta fungera när allt skall vara uppbyggt kring en liten elits konsumtionslusta.

      Radera
    2. I AVANÇONS, nummer 4, 2011 redovisas en tabell, som redogör för lösningsfrekvensen för olika typer av matematikproblem i ett test som nya chalmersstudenter har fått göra 1973 och 2011. Underlaget är ca 900 elever/år:

      1973_____ 2011
      [%]______ [%]
      75________48_____Andragradsekvation
      51________21_____Logaritmlagar
      45________22_____Bråkräkning
      55________31_____Räta linjen
      58________25_____Trigonometri
      62________33_____Polynomdivision

      Testresultaten gav också en tydlig förändring i de matematiska baskunskaperna som en följd av att nya läroplaner infördes, dels i slutet av 1960-talet, och dels 1994, då antalet rätta svar sjönk med närmare 10 % respektive ca 9 %.

      Radera
    3. Hur fan kom eleverna in på Chalmers med så bedrövliga kunskaper 1973? De fyra första måste man ju kunna för att klara treårig allmän matte på gymnasiet...

      2011 års resultat lämnar jag därhän.

      Radera
    4. Att de matematiska kunskaperna faller inom bland annat antagna till Chalmers är inget som oroar mig. Sedan 1973 har antalet studenter ökat och mindre begåvade personer har tillkommit och gett en utspädning. Sedan finns det andra intressen idag. Science fiction och rymdresor till andra planeter har minskat i popularitet och ersatts av mycket annat med långt avstånd från matematiska tillämpningar.

      Om framtida samhällsvetare upptäcker att landet kollapsar 2050 kanske det är dags att lägga ner Chalmers och alla universitet och andra högre studier 2020. I varje fall kan matematiken tas bort då. Att gå emot elevernas intressen och trycka in matematik i deras huvuden av politiska skäl måste ses som förkastligt. Marknaden löser detta på bästa sätt och det har redan gjorts allt för många klåfingriga ingrepp i denna.

      Cornu moraliserar som vanligt för att tillfredsställa sina läsare och deras behov av myter. Någon smäll kommer det inte bli utan snarare blir det ett pysande när välståndet minskar utan någon som helst koppling till matematik. Möjligen kan det vara bra med lite matematik för att förstå hur det blir med punktering på alla hjulen.

      Radera
    5. Möjligen kan det vara bra med lite matematik för att förstå typ allting i vårt högteknologiska samhälle. Om inte annat kan det vara bra med ganska mycket matematik för att inte kasta den ansträngning som gjorts av generationer av matematiker på sophögen...

      Radera
    6. @ Överlevare 20:40
      För att test ska vara ett bra test, så måste det vara svårt att uppnå maxresultat. Det måste vara svåra frågor eller ont om tid.

      Jag antar att 1973 inte var något undantag i den bemärkelsen att det gallrades också rätt hårt i studentantalet under det första året då man i princip bara läste matteämnen.


      @Urban Persson 20:56
      Så talar en äkta samhällsvetare! Din inställning passar bra i tjänstesamhället.

      Radera
    7. Jag vet inte om jag är någon samhällsvetare, snarare ingenjör. När samhället kollapsar så kollapsar även tjänstesamhället. Kanske A kan odla potatis åt B, som kan göra något annat enkelt åt C. Det behövs då inga ingenjörer och än mindre matematiska kunskaper. Inte heller behövs samhällsvetare.

      Utbildning i dagens mening blir onödig när stat, rättssystem, infrastruktur, kommunikationer med mera försvinner och resterna kommer i centrum. Om marknaden styr så att åtminstone högre utbildning betalas av studenten så kommer utbildningen att minska något i takt med att naturresurser fördyras, börsvärdena faller och ekonomin försvagas. ”Smällen” blir mindre.

      Radera
    8. @Urban 23:08
      Ojdå!
      När jag läste din kommentar 20:56 så skrattade jag. (Jag fick dock läsa den två gånger.) För jag tänkte att du var en intelligent provokatör av stora mått. Listiga provokationer och ironier uppskattar jag.

      Du ville få mig att komma i affekt, så att jag blev tvungen att skriva ett långt "försvarstal" för matematiken, och framställa mig själv som lurad.

      I det "Mad Max"-scenario du målar upp så är det i stort sett bara den matematiska vetenskapen som kan utövas, eftersom den endast kräver papper och penna och hjärna.

      Radera
    9. Makthavarna kommer nog att hålla sig fast vid matematikens och vetenskapens betydelse till slutet, långt efter att de och deras hjärntvättade folk får någon praktisk nytta av detta.

      Om man vore vetenskaplig på riktigt så borde man räkna ut när systemet kollapsar. Sådana försök gjordes faktiskt på 70-talet av några studenter och det fick stor uppmärksamhet och kallades Romklubben. Senare skulle klubben korrumperas och anslutas till en kult med globala maktambitioner, som bygger på enormt komplicerade uträkningar av koldioxidens påverkan på klimatet. Romklubben kom fram till att industri- och jordbruksproduktionen toppar omkring 2020 och det det verkar stämma bra. Men att räkna på detta är mer avlägset än någonsin för de korrupta makthavarna, med sitt missbruk av matematiken.

      Radera
  19. Det skulle vara intressant att veta alla skoreformer som Göran Persson ligger bakom. För det verkar vara andra än kommunreformen. Annars var ju Beatrice Ask en stor skolreformator, men det är ju ganska lätt att blanda ihop dom, särskilt om man läst på Arkelstens historieskola.

    SvaraRadera
  20. Det skulle vara intressant att veta alla skoreformer som Göran Persson ligger bakom. För det verkar vara andra än kommunreformen. Annars var ju Beatrice Ask en stor skolreformator, men det är ju ganska lätt att blanda ihop dom, särskilt om man läst på Arkelstens historieskola.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annars kunde man tro att skolan var på topp innan enhetskolan men det är ju lätt att missa om man gått i Arvidssons och Palmes historieskola.

      Radera
  21. Vad har GP att göra med den läroplan Lgr 1994 under vilket fallet från en nivå ej signifikant bättre än Finnland till nuvarande nivå skett. GP lät göra hela dkolan kommunal, tidigare var bara grundskolan det. Jag förstår de lärare som fick försämrade arbetsvillkor att de inte var nöjda. Men om denna reform ska förklara den sjunkande nivån så måste den förstås i termer av hämnd att lära ut fel ex 2x2=5. En grav anklagelse lärarkåren som genomsyras professionalitet. Skoldebatten måste komma ned på jorden och inse att skolan är ett område där marknaden inte fungerar utan är destruktiv.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...