2013-02-16

Konsumentombudsmannen tar sida för ägare av enstegstäta fasader

Konsumentombudsmannen plockar upp bollen kring de enstegstätade fasaderna och kommer finansiera en vidare process i Högsta Domstolen (pressmeddelande).


Det handlar alltså om pilotfallet med de 34 Svedalavillaägare som vann mot Myresjöhus i tingsrätten, men förlorade i hovrätten. 
"Det här målet har ett stort principvärde och det är därför jag vill se ett avgörande i Högsta domstolen. Kan verkligen en entreprenör frånsägas allt ansvar när byggtekniken som använts uppenbarligen är helt undermålig. Det behöver vi få svar på, säger Konsumentombudsmannen, Gunnar Larsson i en kommentar."
Goda nyheter, men inte för Myresjöhus. HD kan dock besluta att inte ta upp ärendet.

Naturligtvis kan man fortfarande förlora i högsta domstolen, alternativt så tas inte ärendet upp alls. Vinner man dock i HD så kommer 10 000-tals bostäder att få byggas om "gratis" för de boende.

Rimligtvis kommer det inte ske. Myresjöhus och alla andra som byggt enstegstätade fasader (och andra korkade billiga lösningar som platta papptak) lär nu se till att flytta över ansvaret till dotterbolag de kan sätta i konkurs vid en förlust i HD, aka "externalisering av kostnaderna". Men att man som entreprenör inte kan ducka sitt ansvar för usla lösningar kommer åtminstone vara utrett och kanske man mana till viss försiktighet i framtiden.

Svedalaborna kommer alltså oavsett utfallet få hosta upp runt miljonen för att byta ut fasadkonstruktionen till en fungerande lösning och bör ta höjd för detta. Men det är viktigt med principer. I praktiken bör ägaren av ett enstegstätat hus börja lägga upp en miljonbuffert eller motsvarande kreditutrymme, för förr eller senare blir det mögel.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

71 kommentarer:

  1. Om HD inte tar upp detta fallet skulle det vara högst anmärkningsvärt.

    SvaraRadera
  2. Ett ansvar kan man inte flytta från den ansvarige sådär - det man kan göra är att som ägare inte skjuta till kapital för att fullgöra ansvaret. När ansvaret är fastslaget är det dessutom inte troligt att man kan dränera bolaget på kapital eftersom det kan resultera i ansvarsgenobrott (att t.ex. ägarna blir betalningsansvariga).

    Det är dock inte troligt att ett byggbolag har ackumulerade vinster kvar för att täcka en sån här smäll för det skall vinsten i ett bygge vara stor nog för att betala både skatt, och utdelning och sen även ombyggnad av fasaden (eftersom skatt och utdelning betalats utifrån premissen att man inte skulle behöva stå för någon ombyggnad).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man sätter bara berört dotterbolag i konkurs. Enkelt.

      Radera
    2. Jo, men det var beskrivningen att man _flyttar_ över ansvaret till dotterbolag. Om HD beslutar att Myresjöhus AB är ansvariga (och domen vinner laga kraft) så är det slutgiltigt så, går inte att flytta ansvaret därifrån, det blir Myresjöhus AB som försätts i konkurs.

      Radera
  3. Å andra sidan kan agerande i riktning "externalisering av kostnader" av domstolen "återvinnas" om HD finner att byggfelen faller under garanti-åtagandet vilket då rimligtvis bör kunna tas i anspråk vid tidpunkten då anmälan av upptäckta skador anmälts till byggbolaget. Om byggbolaget senare väljer att försöka kliva ur ansvar genom flytta tillgångar från det ansvariga bolaget kan domstol senare hävda återvinning pga borgenärsbrott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bolagen har inte pengarna, så det är bara konkurs som återstår och då externaliseras kostnaden automatiskt.

      Radera
    2. Ja om för lång tid förflutit och bolagets kapital antingen delats ut eller försvunnit pga förluster. Men glöm inte att byggbolagen själva bör ha haft försäkringar mot byggfel etc. som kan tas i anspråk.

      Radera
    3. Vid borgenärsbrott faller ansvaret igenom på aktieägarna och/eller styrelsen om kapital saknas.

      Radera
    4. Eller rättare sagt att ansvaret faller igenom på alla som medvetet varit med om beslutet. Ägare som reserverat sig mot beslutet kan gå fria t.ex.

      Radera
    5. @Anonym; Du har nog rätt

      Radera
  4. Man får inte vara hur korkad som helst. De som har köpt det här får skylla sig själva. Samhället skulle annars bli allt för juridiskt. I det aktuella fallet kan då husägarna, om de fattar från början att de inte får något, ta tag i problemet snabbare och eventuellt fixa det själva.

    Problemet är främst byråkratin med byggregler, som gör att varken producent eller konsument tänker längre än näsan räcker. De flesta om inte alla byggnormer bör därför avskaffas. Vill någon bygga ett hus på sidan så att fönster kommer i golvet så bör det vara tillåtet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm inte att kommunen förr(till 80-talet) hade ansvaret för byggkontrollen. När den togs bort föll hela ansvaret på byggherren, dvs den som upphandlade bygget. Om inte huset byggdes som totalentreprenad.

      Radera
    2. förtydligande; Dvs privatpersonen slipper byggherre-ansvar under totalentreprenad(nyckelfärdigt?)

      Radera
    3. Om ett hus ska byggas på ett visst sätt så måste det naturligtvis finnas något juridiskt instrument mellan parterna för att det blir så. Att komma långt efteråt och klaga som här är något helt annat. Den aktuella tekniken var säkert billigare. Om man köper en slimmad lösning så måste man förstå att det finns risker, oavsett vad säljaren påstår. Alla kan inte skyddas mot allt och det kan bli fel inom allt. Så man måste se upp.

      Radera
    4. jo förvisso, men eftersom byggande innebär för privatpersoner en väldigt stor utgift/risk har man förstås från statsmakterna försökt balansera detta med dels fortlöpande byggkontroll och försäkringar. Kommunal byggkontroll blev egenkontroll som inte fungerar bra(det vet nog alla vid det här laget). Om "alla" leverantörer har samma lösning hamnar konsumenten i ett svagt läge. Att komma långt efter handlar förstås om möjligheterna att hantera dolda fel. Som säljaren är ansvarig för.

      Radera
    5. Men den kommunala kontrollen fungerade menar du? Trots att den resulterade i hundratusen byggnader med fukt i syllarna?

      Radera
    6. Den kommunal kontrollen fungerar så att en utomstående kan göras ansvarig för brister som den borde uppmärksammat. Varför pekar du inte på alla skador som undvikits istället? Systemfels-konstruktioner kommer alltid alla parter att frånsäga sig(som jag skriver nedan). Därför måste försäkringsbolagen vara med. Använder man särskilda byggkonstruktioner som utprovats ordentligt och om man kan konstatera att alla byggare följt anvisningar så är saken en annan. Enstegstätning kan inte ha utprovats under flera år i svår miljö t.ex. Felen upptäcktes på flera platser redan efter några år(typ Hammarby Sjöstad). Alltså anser jag konstruktionen som icke-godkänd där individuellt ansvar gäller. Att byggbranschen påstår att alla använder den skall inte gälla som "garanti" om inte konstruktören(finns produktägare)ställer ut en produktgaranti(som försäkrats).

      Radera
    7. Eftersom den kommunal byggkontrollen var obligatorisk kunde en byggare inte själv föreslå egenkontroll-företag till kunden. Ju fler parter som får uttala sig om ett arbete ju större chans att byggföretaget inte tar genvägar. Simpel deduktion! Drar man ner på kontrollen(spara kostnader) så får det konsekvenser. Elementärt.

      Radera
    8. "Man får inte vara hur korkad som helst. De som har köpt det här får skylla sig själva. "
      Hur korkad får man vara?
      Ska alla husköpare utbilda sig till byggnadsingenjörer?
      Köparna kan inte förstå vad som är en bra eller dålig konstruktion.
      SP hadde godkänt metoden, hur ska då köparen kunna förstå att metoden var olämplig.

      Utan byggregler hur ska då köparen kunna veta vad som är ett bra köp,
      Ingen kommer att köpa ett hus.
      Tar vi bort statliga byggregler så kommer dom bara att ersättas av privata certifieringar vad är vitsen med det?

      Utan byggregler kommer Ryska maffian att driva trygga husköp AB och bygga hus och sälja skiten till oss dyrt.
      Dom som köper hus kan inte avgöra vad som är bra eller dålig, det är för dom en omöjlig uppgift.




      Radera
    9. @Ekvationsteorin; Om nu Statens Provningsanstalt godkänt nämnda konstruktion så undrar jag på vilka premisser? Eftersom felen kom så fort...i bl.a Hammarby Sjöstad så undrar jag förstås om det finns olika grader av godkännande? Personligen tycker jag det mesta har handlat om att det som verkar för konsumenternas intressen(=kostar pengar för staten som drabbar näringslivet och konsumenter via skatter och regler)skall reduceras för att istället hanteras av marknaden. Hittar vi inte i själva verket gamla "avregleringar" även här? Attefall är desperat i sökande efter sådant som kan snabba på bostadsbyggandet efter att samma människor han själv representerar alltid trott att marknaden fixar detta. Så lät det ju förr. Nu när de sett och förstått att bostadsbyggande kräver en långsiktig politik på flera områden skyller de problemen på byråkrati men utan att jag läst ett enda rimligt argument. Panik-reaktioner.

      Radera
    10. Avreglering kan inte fungera för då blir kvalitén för dålig, se bara alla tak som rasar pga snölast.
      Byggregler finns av en anledning, det går inte att spara in på takstolarna för då rasar taket när snölasten blir stor.

      AB ruffel och båg startar ett byggföretag och bygger underdimensionerat och stoppar vinsterna i fickan när något sen händer så sätter dom det i konkurs och försvinner.

      Radera
    11. @rttck:

      Vad du svamlar.

      Det finns inget "godkännande" från SP.

      Den kommunala kontrollen resulterade i ett minst lika massivt systematiskt fel som drabbade nästan samtliga 70-talsvillor, så utomstående kontroll hjälper uppenbarligen inte. Sen verkar du mena att kommunen i så fall skulle varit ansvarig - nämn en kommun som betalat skadestånd?

      Till sist finns ju också den kommunala kontrollen kvar, i form av en utomstående kontrollansvarig.

      Radera
    12. Som inom allt annat finns det självkontroller. Ett företag som inte levererar bra saker och vad som utlovas får snabbt problem, om inte annat uppmärksammas det av konkurrenter, av media och på nätet.

      Utan byggregler måste man vara extra försiktig om man köper något från ett nytt företag. Som ekvatorialteorin är inne på kan det då uppstå privata certifieringar och kontroller på frivillig grund. För utvecklingen i sig är det bara bra om ett fåtal testar slimmade lösningar. Byggandet är väldigt konservativt. Det finns så mycket förutfattade meningar om hur det bör gå till och se ut. Därför kan man lätt se åldern på en byggnad eftersom alla byggde på samma sätt.

      Politikerna och byråkraterna äter sig in på alla områden och ger enorma skador inom bland annat fördyringar, minskad innovation och mindre konkurrens. Utan byggregler kommer ingen ”rysk maffia” och ingen husköpare behöver naturligtvis ”utbilda sig till byggnadsingenjör”. Det är skrämselpropaganda som de korrupta makthavarna använder och det hjärntvättade folket går på. Det som mest tjänar på det är nog de stora byggföretagen.

      Radera
    13. Utan byggregler skulle man ju dock kunna bygga t ex ett köpcentrum utan en enda nödutgång och replikera Backaplansbranden x 1000.

      Men man får själv gå och kontrollera om nödutgångarna i byggnaden är upplåsta eller överhuvudtaget existerar, menar du?

      Radera
    14. När det gäller annat än bostäder och enkla industrilokaler typ köpcentrum andra stora byggen så blir det annat och då behövs nog byggregler. Bränder är ju ett bra exempel på problematiska händelser. Kostnaderna för sådana kan lätt skjutas över på andra än byggföretaget och byggnadens användare och betalare och det kan motivera regler. Men om någon vill bygga en villa som kan ta eld som tomtebloss och sälja denna för att uppnå någon okänd fördel så bör det vara tillåtet. Man får helt enkelt skylla sig själv som köpare.

      Radera
    15. Och grannarna som drabbas av en brand eller ett ras i huset eftersom det inte längre finns några regler kring minimiavstånd mellan husen? Vi har prövat ditt förslag på medeltiden, då brann hela städer ner.

      Radera
    16. @Beli; Javisst är det så att kommunerna värjer sig att betala..precis som staten och i synnerhet när det gäller systemfels-konstruktioner.
      Jag syftar som sagt främst på de nya reglerna för egenkontroll som är ännu sämre.

      Vad menar du nu med; "Det finns inget "godkännande" från SP."
      Det sägs här att SP givit typgodkännande. Frågan är då vad detta
      godkännande innebär för byggarna?

      Radera
    17. Typgodkännande finns, men det gäller en speciell produkt som monteras på ett visst sätt. Ofta är sådana godkännanden 15-20 sidor nga varningstexter om allt som ska uppfyllas för att godkännande och garanti ska gälla.

      Det är alltså inget generellt godkännande av enstegstätade fasader som utfärdats.

      I Svedalafallet är det helt uppenbart att plåtslagaren gjort ett undermåligt jobb, så det kanske inte är metoden som sådan det är fel på? Bilgarantier gäller inte heller om man släpper in ett fullo under given.

      Sen är förmodligen plåtslagaren anlitad av Myresjö,så de borde ändå betala.

      Radera
    18. @belii; Låter intressant och lite i linjerna med mina tankar ändå. När man annars pratar om sprickor handlar det väl om putsen antar jag?

      Jag hittade även en del kommentarer från journalister där Myresjö bara hävdar Sp´s typgodkännande från 1996/2001 avseende putssystem, dvs inte särskilt sådana konstruktioner i enstegstätningar.

      Ett HD-avgörande borde därför innefatta en särskild besiktning av skadorna.

      Radera
    19. Belii, nu är du inne på stadsplaneringsfrågor. Men även här skulle det gå att släppa på regelverket, liksom inom bygglov i största allmänhet. Om någon äger mark bör denna ha rätt att bygga vad som helst på denna, om inte kommun eller myndighet kan visa att det av allmänna skäl är olämpligt. Byggandet får naturligtvis inte vara hur störande och farligt som helst allmänheten.

      Landet är ändå i stort sett färdigbyggt. Dyrare naturresurser sedan produktivitetstoppen i utvinningen år 2000 gör att byggandet kommer att fortsätta minska. Byråkraterna riktar in sig allt mer på detaljer för att få något att göra. Nu har de gett sig in på energiområdet. Allt som har att göra med energideklarationer skulle kunna läggas ner. Om någon vill bygga och marknadsföra ett hus utan väggar så att det drar rakt igenom så bör inget formellt hindra detta.

      Radera
  5. Ett sätt för bolagen att bygga billigare.
    Ett sätt för bostadsköpare få billigare bostäder.
    Ett sätt för bolagen få köpare till sina bostäder.
    Fast vem som lurar vem är svårt att veta.
    Om jag köper en billig kinesisk cykel för 2000 SEK så gör jag ett medvetet val.
    Fast det är klart ett hus är lite mer komplicerat!
    Tragiskt för alla inblandade och dyrt eftersom ingen vill lösa problemet!
    50/50 så blir det en vettig lösning för alla inblandade.

    SvaraRadera
  6. Har Ni läst domen? Den är välskriven och klarar ut de flesta frågetecknen.

    Bland annat konstaterar hovrätten att regeringen (den senaste socialdemokratiska minoritetsregeringen) övervägde att införa konsumentskyddsregler vid brister när en näringsidkares arbete inte avviker
    från fackmässig standard, som i detta fallet, men konstaterade att nackdelarna övervägde fördelarna.

    För övrigt vill jag påpeka att byggsystem med puts direkt på organiska material inte på något sätt är ett nytt fenomen i svensk byggtradition. Sådana konstruktioner har vi haft i hundratals år, utan nämnvärda problem. Även om orsaken inte är densamma i alla aktuella fall så förefaller det grundläggande problemet ha varit att man stängt in fukt mellan två täta skikt. Ungefär samma problem man får när man målar med moderna färger på träfasad. Det yttre skiktet släpper ut mindre fukt än det släpper in...

    SvaraRadera
    Svar
    1. och därför enkelt förstå!! Varför lät man då riskerna med konstruktionen växa? Som jag ser det beror det på att politikerna valde en obligatorisk försäkringslösning istället för den gamla beprövade byggkontroll-modellen hos kommunen(bygginspektören). Eller vad menar du med att nackdelarna övervägde fördelarna? Byggarna hade förstås egna försäkringar sedan tidigare. De särskilda s.k Garbo-försäkringarna(garantier)vid villa-byggnation har visat sig mer eller mindre meningslösa sett till skadeutfall(gick ej att utnyttja eftersom försäkringen mer eller mindre "ägdes" av byggföretagen).


      Radera
    2. Det anmärkningsvärda i detta är även att branschen själv kan etablera en undermålig byggmetod som fackmässig standard och därmed friskriva sig från ansvar. Så får det naturligtvis inte vara. Och det är bl.a detta som en HD-dom bör klara ut.

      Radera
    3. Problemet var bl.a. att det inte fanns (finns?) försäkringar som täcker den här typen av skador.

      Citat ur domen: "Nackdelarna med att införa ett sådant ansvar ansågs emellertid överväga. Inte ens den mest noggranne och ansvarskännande näringsidkaren ansågs kunna förutse och undvika alla bristfälligheter av detta slag. Näringsidkarna skulle kunna drabbas av helt oförutsebara förpliktelser i sådan omfattning att det kunde äventyra hela näringsverksamheten. Det ansågs därför inte rimligt att utvidga näringsidkarens felansvar annat än om näringsidkaren hade möjlighet att försäkra sig mot riskerna. Någon sådan möjlighet fanns inte och i alla händelser skulle försäkringskostnaderna för näringsidkaren öka med högre byggkostnader som följd, vilka kostnader skulle
      övervältras på konsumenterna."

      Sen fanns det också en komplikation med en utvidgning av felansvaret som sammanhängde med regleringen i produktansvarslagen. Detta redogörs för i domen.

      Radera
    4. Tack för det Sven. Jag borde förstås läsa hela domen innan jag uttalar mig men å andra sidan tycker jag att hovrätten är feg. Systemfel som av lagstiftaren ex post förvägrar köparen på grunder som mer liknar de överväganden t.ex centralbanken vidtar när den upptäcker/anser att systemet riskerar ytterligare kostnader som leder till sammanbrott för de ansvariga(jmf antagandet att brott lönar sig eftersom åtal skulle leda till ny finanskrasch). Någonstans måste förstås ansvar utkrävas. Men jämförelsen med finanskrisen är slående. Domstolen vågar inte ex post förändra den rådande stabiliteten eftersom den saknar kunskap om konsekvenserna. Enklast och mänskligast är då att fördela kostnaderna efter principen att "alla" får betala den, dvs kunden vilka är flest till antalet(där tyvärr några få en så länge drabbas värst).

      Byggteknik har förstås i alla tider ställt till med dyra konsekvenser. Innan jag anför fler argument måste jag veta vad domstolen anser om konstruktionen. Anser de att den inte håller måttet? Tar de ställning? Kunskaper om t.ex kapillär-effekter vid kontakt med organisk material och risker med tätningar är förstås elementära inom byggföretagen.
      Om det saknas byggprovning av konstruktionen(fanns förr men sådant tycker ju alla är för dyrt numera och tillhör den s.k byråkrati-kostnader) så ser jag ingen annan lösning än att branschen. dvs marknaden. skall betala kostnaden. Försäkringar måste då täcka detta. Alternativet är att det enskilda byggföretaget uppfört konstruktionen felaktigt och därmed måste täcka skadan(t.ex via egen försäkring).
      Särskilda besiktningar borde utföras under domstolsprövningen t.ex.

      Radera
    5. Elementär kunskap i fysik och fuktvandring säger att byggmetoden inte kunde fungera.

      "För övrigt vill jag påpeka att byggsystem med puts direkt på organiska material inte på något sätt är ett nytt fenomen i svensk byggtradition. Sådana konstruktioner har vi haft i hundratals år, utan nämnvärda problem"
      Nej det har aldrig funnits, putsade fasader har funnits men då har isoleringen varit mindre och då uppstår inte problemet i samma utsträckning, cellplast stoppar diffusionen i väggen och något liknade diffusionstopp fans inte förut vad jag vet, (rätta mig om jag har fel där)

      Sven kanske jobbar på Myresjöhus och vill därför mörka felet?

      Radera
    6. @Sven; Hur vanligt blev det inte från 80-talet(kanske jag yrar här årtalsmässigt) att bygga in fukt under t.ex vinterhalvåret. Kravet på snabbare byggen har väl gjort att man oftare äventyrat kraven på att undvika vissa bygg-moment under fuktiga tidsperioder.

      Radera
    7. Nej, jag jobbar inte på Myresjöhus. Jag är väl mer av en sanningssökare. Det som fick mig att intressera mig för konstruktionen var nog att jag uppfattade att Cornucopia med flera påstod att orsaken var att luftspalt saknades. Jag insåg då att det rimligtvis inte kan vara det enda svaret då hus putsats förr utan luftspalt.

      Jag tror att den bästa förklaringen till vad som orsakade skadorna finns i kärandens egna ord i tingsrättens dom, trots att detta förstås är en partsinlaga:

      "Det finns olika varianter av den enstegstätade fasaden men gemensamt är att det yttersta skiktet på fasaden fungerar både som regn- och vindskydd."
      ---
      "För att fukt inte ska bli kvar och spridas i den nu aktuella fasadlösningen krävs att fukt inte på något sätt kan tränga in genom fasaden. Den måste alltså vara helt tättslutande. Detta krav har visat sig vara i princip omöjligt att uppnå eftersom det dels ställer extremt höga krav på utförandet av entreprenaden, dels förutsätter att inga senare skador uppkommer under fasadens normala livslängd p.g.a. klimatpåverkan, träkonstruktionens naturliga rörelser, krympning av cellplasten, underhållsarbeten, vibrationer, sättningar och liknande. Det har visat sig att stora mängder vatten kan tränga in även genom mycket små och i princip osynliga sprickor och otätheter i en fasad när det uppstår lufttrycksskillnader som pressar in vatten genom väggen"
      ---
      "Det inträngande vattnet har inga eller mycket små möjligheter att torka ut eftersom det stängs in mellan två ångtäta skikt – cellplasten och putsen på utsidan och ångspärren på insidan. När de organiska materialen – träreglar, träsyll och kartongklädd gips – inte tillåts torka ut kan mikrobiell påväxt snabbt uppkomma i form av mögel och bakterier."

      Skillnaden mot äldre putsade hus förefaller bestå i att man förr inte byggde hus med ångtäta skikt.

      Jag tror också att myndigheternas allt högre ställda krav på isoleringen i nybyggnationer är en bidragande orsak till experimenterandet i byggbranschen. Det finns beprövade metoder för att bygga sunda hus, men dessa konstruktioner är inte längre tillåtna eftersom de har för höga U-värden, tyvärr.

      Radera
  7. enkeltätade fasader är bara ett av alla liknande exempel på hur företag försöker öka sin produktivitet. Precis som tillverkaren av lingonsylt ersätter lingonen med mindre råvara och ökade ersättningsmedel(förtjockningsmedel och färgämnen och "you name it". Sedan regeringen (S) udner 80-talet tog bort kommunernas byggkontrollansvar har konsumenten blivit förlorare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sylten består av 36% fruktmassa av lingontyp. Fruktmassan består av äpplen, vindruvor och 15% lingonmassa, består av röda vinbär och ett ruttet lingon. Eller etwas solches.

      Radera
    2. heheh..."You named it"

      Radera
    3. Farsan brukar alltid säga att den köpta lingonsylten består av lika delar lingon och äpple - ett lingon och ett äpple...

      Radera
  8. Fattar inte hur Myresjöhus ska kunna kränga en enda byggsats till, om de inte gör vad de kan för att hjälpa dessa stackars svedalafamiljer, som oförskyllt hamnat i denna fruktansvärda situation.

    Jag kollade på deras glättiga hemsida under fliken Tryggt husköp/Vår noll-fels-vision

    "Sidan kunde inte laddas
    Länken som du angav fungerar inte, detta kan bero på tillfälligt underhåll alternativt att länken är felaktig."

    Kanske de döper om den till Vår-noll-fels-version.

    Jag tror att samhället måste hjälpa till här med någon form av bidrag pga sin försummelser.
    Kommer inte på något, som jag tycker det skulle kännas häftigare att betala skatt till.

    SvaraRadera
  9. En icke utprovat byggteknik(produkt)i ett land där byggoligopolet alltjämt härskar förstärker användandet av "dåliga" byggtekniker. Visserligen råder det bra konkurrens under bygg-boomar och då särskilt inom villa-byggandet. Problemet är att det i grunden råder oligopol(bust-periodens lång intervaller då konkurserna efter boomen råder) och det är där oligopolets funktioner och värderingar styr.

    SvaraRadera
  10. Det är alltid någon annans fel. En del verkar tro att man bara har rättigheter och inte skyldigheter. Om ni vill kan jag rada upp lite skyldigheter ett företag har, men kan nån säga mig vilka skyldigheter en köpare har?
    Säg att ni har 4.000.000 på kontot, utan lån, som ni sparat till i hela ert liv. Hade inte ni läst på ordentligt innan ni köpte en ny kåk för dom pengarna eller bara låtit er bli blåsta? Eller är det för att folk tror att ett lån + ett köp är det samma som att hyra?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ungefär som alla bostadsköpare när de glada i hågen fick sina miljonlån beviljade av banken. Sedan när marknadspriserna på krediter blev dyrare tyckte alla kredittagare att banken tog för mycket betalt. Och klagade på samhället och regeringen. Och media var inte sena att ta upp saken(också bestående av bolånetagare). Och nu är vi framme sedan några år är även regeringen tycker som bankkunderna(även regeringen är bolånetagare men framför allt röstköpare). Nu vill regeringen slippa ta ansvar för politiken genom att be EU ta detta ansvar istället. Vad vi har att göra med är en samling fegisar utan integritet.

      Radera
  11. Hmm...

    Så var föregående libertarianska inlägg helt glömt och man ropar på myndigheter att hjälpa stackars husköpare. Mamma staten ska ta hand om alla 40-åriga barnen i landet som ännu inte växt upp. Personligt ansvar försvann åter igen.

    För vi vill ju ha vår frihet kvar, men samtidigt att moder Svea skall vaka över våra beslut så att vi inte gör fel, åtminstone inte sådana fel som kostar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. fasen Karl...det vet du väl att den svenska fårskocken inte drivs av personligt ansvar. De har alltid drivits av trender där man i efterhand kräver att staten förstås skall fixa allt. Samma fårskock har röstat politiskt på något man inte vill kännas vid. Media är medansvariga för allt!(skönt att skylla även det på någon annan :) )


      Radera
    2. Ahh...Nånannanismen!

      Radera
  12. Herr författare Cornucopia? Det heter faktisk "...tar parti för.." och inte "..tar sida för...".

    Du har ju inte ens den nya svenska skolan att skylla på. Så det har väl med Sveriges framsida att göra..

    /Besserwisser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så skönt att någon annan påpekade det, så att jag slapp! Det har kliat i fingrarna en bra stund nu... :)

      Radera
    2. Nix, ni förstod tydligen, så det var inte fel.

      Radera
  13. Ett stort problem i fallet är ju att metoden var/är typgodkänd. Kan man hänga ett byggföretag när de använt en statligt godkänd byggmetod? Kan man begära att ett företag ska överpröva SP:s godkännande?

    Det bästa jag kan komma på är att återupprätta småhusskadefonden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Liknar precis bankmarknaden. När nyliberalerna avskaffade regelverket till förmån för marknaden så kan ju inte samma politiker återreglera. Det vore att skam fått gå upp på land. Istället så ordnar Borg med fonder dit bankerna betalar en avgift varje år. Patetiskt för att kallas liberal politik. Jag förstår dock att en skadefond vore önskvärt i dessa lägen. Men är fonden önskvärd. Å andra sidan. När staten gör fel brukar de i princip aldrig betala skadestånd. Det strider mot statens uppgift. Förr vägrade staten t.o.m att försäkra sin egendom!

      @pelpet; Vet du vad just detta godkännande från SP innebär? Är det inte så att det är villkorat. Dvs att det förutsätter en hel del i övrigt?

      Radera
  14. Varför godkände SP byggmetoden?
    Metoden var inte prövad och mycket snabt visade det sig att den inte fungerad i praktiken.

    Rent teoretisk så kunde metoden inte ens fungera.

    Staten måste ta sitt ansvar.
    Upprätta statliga och förmånliga lån till ombyggnader, byggbolagen kommer inte att kunna betala, dom går bara i konkurs.


    Antagligen kommer ALLA hus att få fuktskador inom 20 år, lika bra att starta ombyggnaden nu då får alla byggjobbare ett arbete att gå till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra fråga...någon initierad som kan svara? Personligen undrar jag om det kan ha funnits en tjänsteman på SP som i "enstegstätningens" jungfruerliga mark bara tittade efter i sin handbok varefter han satte en stämpel i ansökan; "Godkänd". Utprovning under realistiska miljöer? Kanske på sin höjd 2 veckor i lab-miljö! :)

      Radera
    2. Godkännandet är ett misstag som dom håller tyst om för det kanske leder till skadespråksansvar på SP och då får staten stå för kostnaderna.

      Cornu kunde gräva i hur metoden kunde bli godkänd, var det mutor, inkompetens, dumhet, jag vet inte.

      Om staten (SP) godkänner en byggmetod och byggföretagen använder metoden vems är då felet när problem uppstår.

      Radera
    3. Frågan är vad SP-godkännande står för. Inte beprövad erfarenhet i varje fall.

      Radera
    4. duh - SP godkännande i all ära, men det är hantverk, yrkesstolthet och sunt förnuft som i slutändan bestämmer om det blir bra eller inte - och förstås dess raka motsats.

      Det är ungefär som "ISO-fleratusen" som är så populärt inom näringslivet. Dessa certifikat betyder bara att man betalar stora pengar till en tredjepart för revisioner då och då. Det finns mååååånga företag med certifikat som har urusel kvalitet osv.

      Radera
  15. Ett liknande problem uppstod när vi tillägsissolerade vindarna på statens uppmaning det blev kondens på vinden och fuktskador.

    Det är en omöjlig byggmetod för det leder garanterat till problem i vissa orter där luftfuktigheten är stor.
    Det går inte att fuska fysiklagar kan inte trollas bort.

    Uteluftsventilerade vindar blev ett byggkrav för att vi skulle slippa att få istappar i huvudet, det fungerade bra så länge vi inte hadde så stor isolering sen fick politikerna dille på energieffektivisering, därför har många nu mögel på vinden.

    SvaraRadera
  16. I enlighet med pressmeddelandet anges att Myresjöhus inte agerat vårdslöst! Var det stämningsgrunden? Än det fackmässiga arbetet då?

    SvaraRadera
  17. När man läser kommentarer till domen i Tingsrätten kan jag förstå att vårdslöshet inte bör tillämpas. Frågan är då om man agerat fackmässigt om man följt SP´s (Sitac) typgodkännande av putssystem från 1996 resp 2001. Enligt mig låter det som att husägarna drabbats av SP´s svaga utlåtande.

    Hur kan man tillåta ett typgodkännande utan ordentliga tester utförda under verkliga förhållanden? Det står att SP kan utfärda typgodkännanden bara på beräkningsgrunder etc utan testning. Det är väl ok i vissa sammanhang men knappast när det gäller system där felberäkningar kan orsaka oerhörda skadekostnader. Sanslöst. SP kommenterar det hela med: "det är olyckligt...."

    I HD bör staten tvingas till ersättningsskyldighet. Det är min bestämda uppfattning. Därmed tvingas SP genomgå en rejäl upplyftning kring arbetsätt.
    KO bör även inkl SP i stämningen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. SP Sitac´s typgodkännande av putssystem är såvitt jag förstår inte direkt av SP kopplat till utomhusväggar baserade på enstegstätning. Myressjöhus har däremot använt sig av det godkända putssystemet i sina väggar. Frågan är om det här finns något att gå på för husägarna?

      Radera
    2. Fasaderna monteras/putsas på plats under utomhusväder vilket kan försvåra. Normala prefabricerade fasadmoduler monteras inomhus varvid bara ihopkopplingen sker utomhus.

      Radera
    3. Utdrag ur Husbyggaren(enl nedan)

      "Oavsett vilken konstruktion som väljs är det mycket viktigt att se till att vatten inte kommer in i konstruktionen närman
      bygger nytt eller renoverar.Såväl material som byggarbetsplats måste väderskyddas.
      Det var också en av slutsatserna som SP Sveriges tekniska forskningsinstitut drog av den fuktskadeutredning som de utförde i Hammarby Sjöstad år 2001. De byggnader som studerades hade betongstomme med utfackningsväggar av trä med utvändig kartongklädd gipsskiva, därpå ett putssystem med mekaniskt infäst stenull och stålnät som putsbärare. Utanpå detta applicerades cirka 30–50kg
      traditionell puts. Rapporten visar att trästommen och
      gipsskivan fått omfattande mögel- och rötangrepp bland annat på grund av att fukthalten varit för hög när isolering och puts monterades."

      http://www.husbyggaren.se/dokument/2008_2.pdf

      Radera
    4. Vem ansvarar för den kontrollen? Dvs när det är dags att lägga på det det tätande skiktet? Även om Svedala-fastigheterna har bristfälliga plåtarbeten eller dyl. så undrar man även hur man skall avgöra om inte fukt byggts in redan vid putsningen?

      Radera
  18. För stor isolering orsakar fuktproblem oavsett byggmetod i väggen, värme tar bort fukt, lågenergihus har för lite spillvärme för att kunna torka upp väggen.

    Det går inte att bryta mot fysiklagarna ostraffat.

    Diffusion konvention RA Vi kan inte trolla bort fysiklagarna.

    Minsta övertryck i en otätt lågenergihus kommer att ge kondens inne i väggen.
    60% RA +20 celsus inne och 20 minus ute kommer enligt fysiklagarna att ge kondens i väggen.
    Lågenergihus måste ha ett undertryck, vilket jag antar att alla byggbolag jobbar efter men konsumenten måste vara noga med att kontrollera att undertrycket består.

    Den som tror att ventilation alltid är bra förstår inte fysiklagarna, det är ett liknande förhållande i torpargrunder.
    http://www.fuktcentrum.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/Publikationer/Bygg-Teknik/2_00_49.pdf

    SvaraRadera
  19. Första hälften av 1990-talet kännetecknades av EU-vurm, fast växelkurs, kraftigt kapitalflödade ut ur landet, sprucken fastighets- och tillgångsbubbla, avregleringar och privatiseringar, kraftigt försämrad arbetsmarknad samt kraftigt ökande invandring. Statsminister Carl Bildt (1991-94) körde nationalstaten Sverige i botten, genom att han höll fast vid den fasta växelkursen under en skadligt lång tid. Samtidigt smutskastade han Sveriges säkerhetspolitik under kalla kriget, som ett led i propagerandet för ett svenskt EU-medlemskap.

    Dessutom följde Sverige Byggmaterialsdirektivet 89/106/EEC, som bl.a. gick ut på att harmonisera testprocedurer, testresultatsredovisningar för byggprodukter och metoder inom det dåtida EU.

    1 juli 1993 omvandlades det tidigare statliga kontrollorganet och rikslikarmyndigheten Statens Provningsanstalt (SP) till ett hundraprocentigt statligt ägt aktiebolag, med namnet Sveriges Tekniska Institut (STI). Det för byggbranschen intressanta - Boverkets Typgodkännandekontor - fördes över till det nya aktiebolaget.

    I propositionen 1992/93:239 som förelåg bolagiseringen står det att bolagiseringen är ett mellansteg inför en utförsäljning och privatisering, under förutsättning att en liknande utveckling sker på den europeiska marknaden.

    Vidare i propositionen:

    ”EES-avtalet och implementeringen av byggproduktdirektivet (89/106/EEG) kommer successivt att förändra förutsättningarna för den nuvarande typgodkännandeverksamheten, eftersom nationella tekniska godkännanden kommer att försvinna i takt med att harmoniserade standarder och riktlinjer för Europeiska Tekniska Godkännanden utarbetas. Godkännandeverksamheten bedrivs i fri konkurrens mellan medlemsorgan i European Organization for Technical Approvals (EOTA).”

    Med bolagiseringen följde en kommersialisering av verksamheten och ett beroende av externa finansiärer. Av ren affärsmässig självbevarelsedrift måste kontrollorganet bli ett attraktivt alternativ för de som företag, som vill få sina instrument kalibrerade eller metoder typgodkända. Detta medför att det skapas ekonomiska incitament i kontrollorganet för att hellre godkänna än underkänna nya metoder. Man äter inte den hand som föder en!

    Med adress i Bryssel fanns under den här tiden fanns det en lobbyorganisation, som hade till uppgift att agitera för ett ökat EPS-användande bl.a. vid husbyggen, "European European Manufacturers of Expanded Polystyrene" (EUMEPS). För "EUMEPS Building & Construction Group" gäller följande:

    "The proactive, co-ordinating role of EUMEPS is to ensure that awareness of the advantages of EPS is brought to a larger audience, in order to build understanding of the benefits of increased use. The way this is achieved includes information sharing to enable an informed dialogue with builders, architects, regulators and regulatory bodies, on a national and European level."

    I Kontinentaleuropa, som har ett annorlunda klimat jämfört med det svenska, användes enstegstätade putsfasader med EPS (Expandable Polystyren) för att bygga energisnåla hus, med, utåt sett, gott resultat. (Det fanns dock varningssignaler från Nordamerika, där man hade upptäckt fuktproblem med sagda byggmetod.)

    För svenska byggherrar var det ekonomiskt attraktivt att slippa kravet på luftspalt och tvåstegstätning i husfasader. Enstegstätat är kortsiktigt billigare än tvåstegstätat! Följaktligen gällde det att bara få metoden godkänd även i Sverige av STI.

    Det är i detta EU-vurmande, nyliberala sammanhang som det kommersialiserade STI godkände enstegstätade putsfasader, trots att byggmetoden strider mot beprövad erfarenhet. I handboken "EPS i ytterfasader", som utkom 1995, ansåg två medarbetare från STI att materialet var ångtätt, vilket satte fart på användandet av EPS i enstegstätade husfasader.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Construction_Products_Directive
    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-199293239-om-ombildning_GG03239/
    http://www.eumeps.org/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rättelser i mitt 20:06
      Det ska så:

      "Första hälften av 1990-talet kännetecknades av EU-vurm, fast växelkurs, kraftigt kapitalflöde..."

      "Av ren affärsmässig självbevarelsedrift måste kontrollorganet bli ett attraktivt alternativ för de företag..."

      "Med adress i Bryssel fanns det under den här tiden en lobbyorganisation..."

      "putsfasader med EPS (Expanded Polystyrene)..."

      Radera
  20. "Häng dom högt". Ursäkta men vi får tacka dig @gruelse för en bra bakgrundsbeskrivning. Nu fick vi det jag misstänkt länge ang "all jävla" avreglering överallt och utan ansvar och uppföljning. I något som inneburit att odemokratiska figurer i Bryssel låtit lobbyisterna bestämma utformningen av en mängd tidigare verksamhet där privata företag alltmer får ta över ansvar. Ta ett exempel hemma hos mig där kommunen istället för på sedvanligt vis själva undersöker(som förr) t.ex de ekologiska effekterna av att ett privat byggföretag vill bygga inom fredade markområden. Numera begär istället byggföretaget ett utlåtande(mot avgifter) av ett privat företag som gör "samma jobb". Ett privat företag som idag som sina största kunder har landets byggföretag. Vitsen är att det finns flera konkurrerande företag med samma utbud av tjänster. Och hur tror ni då det fungerar i verkligheten? Jo man försöker på bästa sätt behålla eller skaffa nya kunder. Och oftast handlar det om att uttala sig om sådana känsliga saker som handlar om varför man inte skall bygga, dvs tvärtemot vad deras kunder önskar. Hur dum får man bli egentligen när man skapar sådana marknadslösningar. Vi såg hur det gick i USA när privata företag säljer kreditvärderingar av värdelösa värdepapper!
    Jag blir så jävla förbannad! Jag vet och förstår hur människor och näringsliv funkar av egen erfarenhet. Men det vet inte folk som Bildt och Reinfeldt m.fl
    liksom påfåglarna i Bryssel som använder kopieringsmaskinerna vid lagstiftningen.

    Stäm även SP. Finns inget att förlora på det efter som det blir billigare.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...