Jag skrev tidigare att vi åt [mer] [nöt]kött på 30-talet än idag, men det var en liten misstolkning. Vad det egentligen handlade om var att betydligt fler nötkreatur och mångdubbelt så många kor på 30-talet som vi har idag. I själva verket är mängden fisande, pruttande och CO2-utsläppande enligt Jordbruksverket och miljörörelsen förhatliga nötkreatur ("kor") i fritt fall i Sverige. Sveriges bidrag till klimatförändringarna är något helt annat.


År 1932 fanns det 1 924 551 vuxna kor (hondjur) i Sverige. Totalt antal vuxna nötkreatur var 1 965 581 när man lägger till tjurar och dragdjur (oxar).

Kom ihåg att förr fanns det fler djur än redovisat i statistiken, då djurhållare gärna inte rapporterade fullt till myndigheterna. Idag är felrapporteringen i princip obefintlig.

Idag, eller snarare 2007, är siffran vuxna nötdjur nere på 555 363. Det handlar om en minskning med nästan 72%. Till detta kommer kalv och ungdjur, som alltså mestadels väntar på att slaktas. Via diverse bidrag slaktar man dem inte omgående, utan kan t ex få handjursbidrag för att låta unga tjurar stå installade över vintern så all slakt inte kommer samtidigt. Dessa unga djur är betydligt fler än förr, då man slaktade dem tidigare.

Man ska komma ihåg att stora delar av Sveriges jordbruksareal inte är lämpat för något annat än bete och gräs. Man har på våra breddgrader sedan man domesticerade kossan alltså skördat gräs och låtit korna konvertera gräset till mjölk under vintern. Nötköttet var, och är fortfarande till största delen, en biprodukt av mjölkproduktion. Vi kan inte ha mjölkproduktion utan att också producera kött, då kor faktiskt inte ger mjölk om de inte också får kalv varje år. Så ska man straffa bort köttet måste man också straffa bort mjölken. Men odla annat än gräs blir det ändå inte tal om på berörda marker. Ska vi dessutom bryta marken under plogen varje år för att odla veganmat kommer gräsmarken inte längre binda upp kol i rotsystemen, eftersom dessa då dör och börjar förmultna. Varje vallåker som förvandlas till veganodling kommer släppa loss CO2 i atmosfären.

Som man också ser i grafen nedan så dominerar fortfarande kor för mjölkproduktion och majoriteten av "biprodukterna" kommer alltså av att mjölkkor måste föda kalv för att kunna få mjölk.

När miljörörelsen och Jordbruksverket sätter efter idisslare, speciellt kor, så jagar man mygg och sväljer kameler. Vad det är som ökat radikalt i Sverige, medan antalet nötkreatur slaktats, är förbrukningen av fordonsbränsle, vilket till absolut majoritet handlar om fossila bränslen.
Notera att tidsaxeln inte är linjär. 1965 och framåt finns det en mätpunkt per år, före det är intervallen 3 - 5 år.
Medan antalet kor har minskat med 72% har förbrukningen av fordonsbränsle (bensin, diesel, flygfotogen) ökat med 1183% sedan 30-talets slut.

Vad tror det ni är som man ska fokusera på om man vill påverka klimatet?

Speciellt som just betande kor (och faktiskt även skörd av perenna grödor som gräs om man återför gödslet till markerna) binder kol i växtlighetens rotsystem och alltså agerar CO2-sänkor, även netto, trots eventuella pruttar. Det är just kornas existens som miljörörelsen (borde) hatar - det är deras liv och inte själva köttet, som sägs orsaka klimatförändringar via utsläpp av metan och CO2 vid idissling. Det är alltså inte själva köttkonsumtionen, utan antalet levande djur som är problemet och där är utvecklingen helt tydligt fallande i Sverige och i "rätt" riktning enligt miljömålen. Siste bonden släcker ljuset.

En lätt gissning är att byråkraterna på Jordbruksverket tar bilen till jobbet. De kan väl börja med att ta cykeln innan de föreslår skatt på kött. Att våra CO2-pratande politruker kör bil och flyger hit och dit vet vi redan.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Min syn på köttkonsumtion och köttskatt har jag skrivit ett inlägg om idag på Stabilekonomi, men jag är ju inte expert på området precis även om jag intresserar mig för ämnet.
    Men precis som jag skriver så tycker jag att vad som än bestäms så ska inte våra bönder behöva ta nån mer skit, det har de fått tillräckligt av genom åren ändå.

    Vi lever i en värld där matbrist snart kan bli ett problem för många av oss, inte bara de fattiga och då kanske det är på tiden att vi värdesätter de som har kunskapen och har det som yrke att förse oss med mat istället för att försöka försvåra deras arbetsuppgifter.

    SvaraRadera
  2. Förslaget om köttskatt är nog inget annat än en kombination av ett desperat försök att synas 'göra något' och en mer obehaglig ideologisk önskan om att straffa oliktänkande.

    SvaraRadera
  3. Om man är bekymrad över växthuseffekten måste väl kornas metan pruttande ställas i relation till det gräs/hö de äter. Om inte gräset äts av idislare så förmultnar det varvid CO2 bildas vid förmultningen.

    Snart kommer väl en utredning som visar att jordbegravning är mycket miljövänligare än kremmering. Eftersom jordbegravningen kan betraktas som en kolsänka inkluderat en träkista.

    SvaraRadera
  4. Har du möjligen tillgång till motsvarande statistik för hästar? Jag har för mig att jag någon gång läst att antalet hästar är betydligt större nu än de var på 1940-talet. Då fick ju hästarna också arbeta och göra skäl för hö och havre.

    Hästar har ju inte samma matsmältningssystem som kor, men maten är ju densamma; uppgiften är att bryta ner cellulosa, så det borde ju bildas ungefär lika mycket gaser, men det hör man aldrig något om i klimatdiskussioner.

    Och inte heller att ett inte obetydligt antal av dem i dag körs omkring på vägarna i släpkärror dragna av stora SUVar.

    Har du någon idé om varför det är på dette viset? Någon slags hyckleri kanske?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hästar är ju idag helt improduktiva och som sådan bör de helt bort med Jordbruksverkets logik. Vi äter ju inte ens köttet i Sverige.

      Hästen är inte speciellt bra på att bryta ner gräset, så mycket kommer ut i andra änden och förmultnar och släpper ut CO2 och metan, fast inte ur hästen, utan först när de lämnat djuret.

      Radera
    2. Har du aldrig hört talas om Gustafskorv?

      Radera
    3. Ja hästar är ju inproduktiva, de skapar ju bara 30 000 jobb i Sverige. I slutet på 1940 talet så var ju hästantalet nere på 60 000 i landet. Men i början på 1900 talet fanns ca 800 000 hästar i Sverige. Vad gäller köttproduktion kontra vegetarisk kost är att djur kan användas som buffert vid missväxt. Bättre slakta kon än mörda barnen när maten tryter. Vad många inte tänker på är att på 1880 talet efter flera missväxtår i rad så svalt folk ihjäl i Sverige. Allt vilt i Sverige blev i stort sett utrotade. Älg och rådjur fanns bara kvar på ett gods i skåne varifrån de har spritt sig över landet sedan jakttrycket minskat.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    5. Skapa jobb, ja... Hål i marken är ganska produktiva också. För en i sammanhanget ganska låg kostnad, cirka sextio miljoner om köper dom på Jula, kan vi köpa spadar och utrota arbetslösheten i morgon. Man kan ju fråga sig vad Sverige ska med 400 000 hålgrävare till men strängt taget kan man ju säga samma sak med de 30 000 som du hävdar har sin utkomst från hästbranschen.

      Till skillnad från skitmockare och sadelmånglare så kan ju faktiskt grop- och hålproduktionen ställas till något produktivt landet verkligen behöver. Jag tänkte att gräver man gropar på sommaren så är ju omställningen till snöskottare inte så svårt. För endast sjuttio miljoner till slipper vi dessa ständiga snökaos. Käckt va? Dessutom så torde det finnas positiva bieffekter, som när 800 000 spadar och snöskyfflar ska importeras och distibueras. Om vi dessutom låter grävarna göra en del av de vettiga arbeten som består av grävande och skyfflande kan säkert mitt förslag få hästbranschen att framstå som en riktig förlustaffär för landet.

      Radera
    6. Det går dock att köpa hästkött även i Sverige, även om det inte är speciellt vanligt. Har själva bara ätit det vid ett tillfälle, men det var mycket gott.

      Radera
    7. Ja snöskottare är ju jätteproduktiva, höjer ju BNP tillväxten.

      Radera
    8. @Överlevare; I Tyskland löste man "arbetslösheten" genom att införa något som heter 400 Euro job och de s.k Harz-reformerna. Inga hålgrävningar eller annan verksamhet mot ersättning. Bara mindre A-kassa. Så låga att de stred mot grundlagarna. Våra Fas-3 jobb är precis i denna ordning. Jobb skapas med statliga pengar inom det privata näringslivet. 400-jobben(s.k Minijobs) innebar att arbetslösa tvingades söka deltidsjobb varvid de kunde tjäna 400 Euro utan skatt. Dessa jobb har verkligen minskat den offentliga arbetslösheten men samtidigt har alltfler mindre inkomster utan att antalet riktiga jobb ökar. Många arbetsgivare utnyttjar systemet genom att skapa flera 400-jobb istället för ett riktigt jobb. Detta beroende på bidragen förstås.

      Radera
    9. Visste inte att ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna var inskrivna i grundlagen....

      Radera
    10. inte jag heller men på något sätt har agerandet stridit mot författningen! Andra länder har kanske mer omfattande regelverk än våra grundlagar! "Bereits in der jakobinischen Verfassung von 1793 heißt es in Art. 21: „Die öffentliche Unterstützung der Bedürftigen ist eine heilige Verpflichtung. Die Gesellschaft übernimmt den Unterhalt der ins Unglück geratenen Bürger, sei es nun, dass sie ihnen Arbeit gibt oder denjenigen, welche arbeitsunfähig sind, die Mittel ihres Unterhalts zusichert.“ Im Grundgesetz der Bundesrepublik Deutschland fehlt ein vergleichbarer Artikel. Dafür haben wir zwölf Sozialgesetzbücher, nach denen in einer persönlichen Notlage unterschiedliche Geld- und Sachleistungen gewährt werden können."

      http://www.wirtschaftundgesellschaft.de/?p=3976

      Peter Harz dömdes förresten till 2 års villkorligt fängelse med böter för omfattande mutor till fackföreningar verksamma inom hans eget VW-jobb.

      Radera
  5. Gudsåjagönskar att någon ville göra en koldioxidanalys av veganmaten. Som läkare vet jag vad den gör med kroppen, och det är något jag kanske skulle önska en fiende om jag hade någon sådan i tillräckligt hög hat-klass, men ingen annan. Men jag har inte någonstans sett en koldioxid-analys/jämförelse med "normalkost" (lämpligen där animalierna är naturbeteskött). Är en granskning av vegankost tabu?? Handlar det om en fundamentalistisk religion, ställd utanför varje behov/möjlighet till saklig granskning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vill du "som läkare" berätta mer om vad veganmaten gör med kroppen så får du gärna producera ett gästinlägg och kontakta mig via mail.

      Radera
    2. Så kan du följa upp med konsekvenser av långvarig ensast-köttdiet modell Atkins. Det är också en kost jag skulle önska en fiende. Men jag är inte läkare.

      Radera
    3. Det skulle vara väldigt intressant att få höra vad en person (läkare) som är insatt i ämnet tycker om följande sida: http://nutritionfacts.org/

      I princip förespråkas där Vegankost, med länkar till diverse forskning. Om du skriver ett gästinlägg så vore det intressant att få fram om/hur den sidan misrepresenterar vegankost.

      Radera
  6. Det är inte så konstigt att det fanns mer djur förr, de har ett betydligt högre EROEI än majoriteten av grödor, samt en helt annan odlingsgräns

    SvaraRadera
    Svar
    1. Högre EROEI? Kanske för naturbetande som får hö på vintern du slagit med lien själv.

      Blandar du in någon form av foder typ soja odlad med konstgödsel och dieseltraktorer etc så är det självklart mer energieffektivt att stoppa sojan i människan än att stoppa det i kon som förbränner vad, 98% av energin? Blir inte mycket av energin kvar i köttet där från energin som stoppats in i kon.

      Radera
  7. Nej Tyvärr! Jag har inte tillräckliga specialistkunskaper för att kunna ge en tillräckligt bra bild av det. Däremot vill jag rekommendera boken VEGOMYTEN av Lierre Keith som innehåller det jag vet och en del till - det är inte ofta jag lär mig mer medicin av amatörer, men där gjorde jag det. Den är skriven av en insider som till och med drabbats värre än någon av dem jag träffat pga av andra problem, och ett måste för var och en som verkligen vill dieta av ideella skäl hellre än av hälsoskäl. När jag fick den i min hand var jag skeptisk, med det visade sig att den är i huvudsak saklig och jag har inte kunnat identifiera några sakfel i den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vill också rekommendera den boken.
      Det avsnittet som handlade om när hon ville odla sin egen mat 100% vegetariskt var obetalbar, snacka om att kraschlanda in i verkligheten.
      Eller när hon konstaterade att om det nu var omoraliskt att döda djur samtidigt som man är för att odla jorden, som i så fall borde jämföras med en urskillningslös biologisk etnisk rensning så fort man frigör åkermark.

      Radera
    2. Vegomyten är en bra bok. Där skriver Lierre att köttindustrin är en av de värsta industrier vi har på den här planeten.

      Hon har också varit med och skrivit denna bok som man definitivt bör läsa om man gillade Vegomyten:

      Deep Green Resistance

      Radera
  8. Hm, jag tittade igenom Jordbruksverkets rapport. Jag ser inte riktigt var du hittar den här "korståg mot det svenska köttet"-andan. För det första så menar dom ju att en schablonskatt är problematisk då man då straffar mer klimatvänligt kött. För det andra så säger dom ju att denna hypotetiska koldioxidskatt inte bara ska falla på kött utan att "Andra livsmedel än kött som bidrar med stora utsläpp bör i så fall också omfattas".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Citat från rapporten "Vi föreslår inte någon köttskatt", "Köttproduktionen har inte bara en negativ miljöpåverkan. Betande djur behövs för att bevara naturbetesmarker som är värdefulla för den biologiska mångfalden och de öppna landskapen", "Svenskt kött ligger bra till ur hållbarhetssynpunkt".

      De flesta som blivit upprörda över rapporten har inte ens orkat läsa pressmeddelandet. Suck...

      Radera
    2. va? läsa grundfakta när det serveras av gammelmedia och Cornu färdigpackat ock klart!! Eller inseminerar du att de skulle vinkla och rikta det efter egna syften? Men så gör vi ju inte i Sverige....

      Radera
  9. Av ca 1,6 miljoner djur tycks faktiskt den dominerande andelen utgöras av ungdjur! Så Cornu menar att om inte bidragen fanns så skulle antalet djur vara betydligt lägre. Hur många då uppskattningsvis? Kan inte riktigt greppa vad som händer med kategorin kvigor, tjurar och stutar över 1 år. När blir kvigan könsmogen? Och när blir kalven optimal som köttslaktad?

    Men andelen ungdjur tyder väl då på att köttätandet är stort i landet. Och om de får bidrag för att överleva ett år till i stallet innebär det att de inte fått gå ute under denna tid? Att mjölkkorna minskar beror väl på mjölköverskott! Så om vi skall satsa på mer koldioxid-inkapsling i Sverige så leder väl det ofrånkomligen till fler djur. Eller handlar det bara om ändrad användning av marken som du "indikerar"? Om det krävs fler djur för denna omstställning så innebär väl det högre kostnader och ännu mer mjölk. Vem betalar för det? Behövs det inte fler djur, dvs flocken flyttar själva över de större ytorna då de ej gillar att äta och skita på samma ställe, så kommer grödproduktionen(bidragen?)att minska. Är det bra i sig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många frågor...kor brukar kalva första gången vid två år ålder.. (brukar skriver jag ty den frågan kan jag skriva länge om)
      Så kallad mellankalv, som slaktas vid 120 kilo ungefär är drygt 0.5 år då..... kalvkött alltså.
      Ungtjur, slaktas mellan 1-2 år, vanligen...

      Mjölköverskott har inte uppstått sedan 1995, och har egentligen inte funnits före det heller egentligen...
      Det har mer att göra med Brysseladministrationen.

      Eftersom djurskötsel är en biologisk verksamhet så finns inga riktigt givna avkastningssiffror, utom möjligen antalet smågrisar per sugga och år...
      Ett klart och tydligt mått, någonstans runt 18-21 smågrisar per år.
      Man trodde länge att mjölkkor inte har någon sådan övre gräns då vissa rekordmjölkkor ibland har rent extrema avkastningssiffror. (Såsom Beecher Arlinda Ellen som 1972 ungefär mjölkade 24800 liter på ett år, d.v.s. runt 90 liter per dag i ett år...)
      Men svenska mjölkkor tycks ha nått en biologisk maxgräns och då är det väl knappast den optimala gränsen, skulle jag vilja anse.
      Däremot är genomsnittet per dag på New Zealand ungefär 13 liter per dag... (och de brukar tjäna pengar på sin verksamhet där)
      Så frågan är inte alldeles enkel att besvara...

      Radera
    2. * Privatekonomiskt(bonden)
      * Samhällsekonomiskt(Sverige och bidragen/EU)
      * Jorden som resurs (o)ändlig resurs(miljön)

      Radera
    3. @Thomas; Tror du att den uppskjutna slakten av kalvar beror på bristande slaktkapacitet eller att det svenska kalvköttet skulle sjunka till importprisnivå?

      Om vi inte har mjölköverskott så tycks det som antalet födda djur måste bero på ökade vinster hos bönderna. Eller är bidragen bidragande?

      Radera
    4. Just nu finns inga köpare till nyfödda kalvar, utan en del bönder knackar tjurkalvarna direkt...
      Så har jag också gjort, men det är nog preskriberat nu då det är tjugo år sedan...
      (tur att ingen byråkrat kom in i lagårn då, för att döda ett nyfödd djur är upprörande för alla som har djur..)

      ARLA har idag egentligen inget behov av svenska producenter då danska bönder lätt kan täcka ARLAs behov i Sverige...
      Sverige är ju dock bara 10 miljoner konsumneter...

      Radera
    5. inga bidrag för tjurkalvar då i väntan på "bättre marknad"! För att överhuvudtaget förstå bondens kalkyler liksom hur labil marknaden kan vara från tid till annan borde det ingå i allmänbildningen i landet att känna till de ekonomisk premisserna. Inte minst då som konsument.
      Djurhållning anses väl trots allt som en viktig basnäring i landet utifrån flera perspektiv. Låt gå att stöden inte blir för stora. Men utan kunskap kommer varken bra val eller förståelse för behovet av anpassning och förändring.

      Vem skall ge oss kunskapen om bondens villkor. Förutom enstaka inslag i nyhetsprogrammen?


      Radera
    6. Tja...
      jag just nu läst Strindbergs reportagebok "Bland Franska bönder" från någon gång i mitten av 1880-talet...
      Väldigt modern och faktiskt informativ om man betänker att vi har facit i hundra år till...

      Det finns ingen ekonomi som fungerar för jordbruk...
      1995 hade bara 16 000 lantbrukare mer än 50% av sina inkomster från jordbruk.
      Innan jordbruksverket började dribbla med statistiken så var genomsnittsinkomsten från jordbruksdriften sådär i mitten av 2000-2010 runt 50 000 kr om året och inkomst av tjänst 250 000 nånting...
      Det håller inte.
      Jordbruk är en hobby som alla försöker ta sig ur ekonomiskt.

      Radera
    7. Jaha..undantaget några få svenska stordrifts-bönder då.

      Radera
    8. Stenbeck hade Sveriges största lantbruksaktiebolag ett tag...
      Mestadels är markägande ett sätt säkra osäkra pengar..
      Lönsamheten är nog som att äga antikviteter... man har ingen aning...

      Vapnö, som är Sveriges största lantbruk i ett sammanhängande stycke, kan ju studeras för att se större enheter funkar i Sverige...

      Radera
    9. tackar för "guidningen" Thomas

      Radera
  10. Missvisande inlägg. Sverige var tidigare nettoexportör, vi producerade mer och konsumerade mindre. Idag producerar vi mindre och konsumerar mycket mer, vi är en klar nettoimprtör av kreatursnött nu. Korna har flyttat utomlands och förökat sig och det är vårt eget behov som orsakat det, vårt ätande genererar mer koldioxid per capita än förr, dessutom ska köttet fraktas längre!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Perfekt, då är ju köttskatten ett handelshinder och sådant kan Bryssel INTE tillåta. Så lätt slapp vi det...

      Radera
  11. En liten kommentar bara...
    Handjursbidaget, (ja, så kallas det då det gällde både tjurar och stutar, upphörde för ett år sedan och lades istället till Gårdsstödet som ett frikopplat stöd.
    Slakterierna fattade inte riktigt vad som skedde ty de höjde inte slaktdjurspriserna med den tia per kilo som "handjursbidraget" var...
    Priset, inklusive stödet, var före förra nyår drygt 30 kr per kilo.
    Efter nyår, utan stöd, runt 20 kr per kilo...
    Tian hade flyttats till Gårdsstödet och då gav en redig tjur inte mer än vad en redig gris gav för 25 år sedan....
    Så plötsligt fanns det inga djur, ty bönderna hade redan räknat ut detta och skickat allt med snopp på fyra ben....
    Sedan kom en förhandlingsrunda där bönder samlades och tog ett snack med slakterierna...
    Så då steg slaktpriserna med en dryg tia...
    Men inte alla var goda förhandlare och då mjölken (ARLA) låtit mjölkpriset hoppa upp och ner så tappar nu bönderna lusten att fortsätta...
    Så i höst har kalvar slaktats mer än vanligt...
    Just nu går en större mängd hondjur, kor och kvigor, än vanligt till slakt...
    Så nu flyr folk näringen....
    Slakterier går i konkurs och så vidare... kronan har varit för stark alltför länge för att folk skall orka med att vänta ut en försvagning så att svensk uppfödning kan konkurrera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur ser exportandelen ut på nötköttsidan? Måste väl vara väldigt liten och begränsad till specialkött och s.k eko-kött eller? Nu bortser jag från ev. tillfälliga överskottsår! Eller kan man det? Är inte hela näringen internationellt präglad av svängningar svåra att förutse. Oaktat valutaförändringar!

      Radera
    2. kraftigt stigande foderpriser i bl.a USA under förra året har tydligen lett till "mass-slaktningar" av bl.a nötkreatur under 2:a hälften av 2012. Något som bedömare då påstod skulle sänka köttpriserna även i Europa under 2013.

      Har Du märkt av detta? I så fall om det redan nu påverkat svenska köttproducenter!

      Radera
    3. Vet ej...
      jag har hört uppgifter om att import av livsmedel nu överstiger 50% av behovet.
      Så förändringen går fort nu...

      Bryssel har konstaterat att svenska bönder är mer beroende av stöden än de flesta andra bönder inom EU.
      En del tolkar det som att svenska bönder får mer stöd än andra bönder, men det är precis tvärtom...
      Därför är Bryssel mer bekymrad över den svenska utvecklingen än svensk politiker.
      Vi tar alltså inte vår del av EU:s försörjningsansvar av livsmedel.

      Orsaken till den svenska situation beror på att någon svensk hemmamarknad finns inte, då skatten på låga inkomster omöjliggör detta (För lågt grundavdrag).
      Bönder i Frankrike, som får nästan mest stöd, är minst beroende av stöden.....???!!!
      De har en stark hemmamarknad + en bra exportmarknad av ost, gåsleverpastej och livdjur med mera...
      Genom den höga beskattningen i Sverige så slår importen av ost, gåsleverpastejer ut svensk produktion, trots att svenska produkter utan problem kan konkurrera i kvalitet (men inte i pris)
      Detta är en spännande situation som pekar rakt mot det svenska skattesystemet och mest Grundavdraget som är på tok för lågt i Sverige ...
      Vi har satsat allt på ROT/RUT som gynnat offentliga tjänstemän, medan samma summor på ett grundavdrag hade skapat en hemmamarknad...

      Radera
    4. ok, men är det inte så att de tidigare kontantbidragen, t.ex i Frankrike, bytts till grundavdrag i deklarationen(större andel skattefria inkomster eller lägre marginalskatt)? Där Sverige istället för ökade grundavdrag för bönder generellt t.ex fortsätter att ge bidrag som slår olika. Med resultat att vissa bönder(bidragen) klarar sig medan andra som inte får lägger ned.

      Detta låter precis som problem som EU var till för att lösa. Varför kan de inte lösa dem. Ja i Sverige anser vi att fransmännen får för stora stöd, pengar som går in i den franska statskassan och tillbaka till bönderna genom mindre beskattning. För det är väl inte fransmännen som själva betalar för de högre grundavdragen, eller?
      Allt är som förr låter det ju som. Bidragskarusellen skapar en intern marknad som även kan exportera till oss med EU-bidrag!

      Radera
    5. Grundavdraget är lika för alla medborgare i Frankrike, alltså 1350€ per månad.
      Och pensionen är inflationsskyddad för låga inkomster, vad jag hört...

      Man måste inse att CAP, jordbrukspolitiken är en "minsta gemensamma nämnare", som avslöjar alla skevheter i förhållandet mellan EU:s medlemmar...
      Sedan avstod Sverige från vissa mycket fördelaktiga stöd till jordbruket för att det "var osvenskt"
      Jag tror du har mycket att fundera på...
      Det finns ingen enkel logik vid pokerbordet, ty man spelar inte hockey i EU, utan poker...

      Radera
    6. 1350Euro/per månad utan skatt låter som förklaringen till varför Frankrike inte haft budgetbalans sedan 1974(sant). Fransmännen står på tur i den ekonomiska krisen. I Tyskland ger Hartz-jobben skattefrihet upp till 400 Euro/månad. Men bara visa typer av jobb. Hur stora deras grundavdrag är vet jag inte. Näe..1.350 euro utan skatt per månad låter inte trovärdigt! Är du säker? Marginalskatten måste rusa därefter!


      Vet du hur stort det franska EU-bidraget för jordbruk är t.ex. per skattefri jordbruksinkomst(euro för euro) i Frankrike? Och median-inkomsten i jordbruket.

      Radera
    7. OK..
      jag har en bekant, en skatteflykting (alltså en fattigpensionär med pension under 1350€ per månad), som bor där nere sedan lång tid tillbaka...
      Frankrike är det enda land dit en fattigpensionär kan emigrera till då fransmännen kräver att i Frankrike skall franska skatteregler gälla, ty svenska staten drar annars 25% på all pension man skickar utomlands annars...
      Och om EU:S ekonomiska existens hänger de fattigas skatteinsatser så är EU:s framtid lika diskutabel som den franska adelns existens vid tiden för revolution, då den franska allmogens skatter var 80% av folkets inkomster.

      Man kan då fråga sig varför folk accepterar att betala skatt?!
      Om det enbart går till att rädda banker och andra som lever likt den franska överklassen i slutet av 1700-talet.
      Sjukvård? Tja, om sjukvården mest ägnar sig åt lyxforskning i udda sjukdomar, som ebola och annat, så har den vanlige skattebetalaren ingen nytta av sjukvården annat än billig antibiotika..
      Pensionen.. Den skall man ju sköta själv...
      Skolor... Där vill ju C överlämna till föräldrarna helt...
      Och man kan skaffa sig all information, om man är läskunnig, själv numera...
      Dagis... Som nystartad familj, i vår sekulariserade tillvaro, med svaga klansystem, så är man beroende av staten...
      Så, ett för lågt Grundavdrag är, därmed, bara ett sätt för etablissemanget att hålla kvar slavarna i slaveri.

      Den totala bilden av stöden i olika länder har ingen koll på, då jag anser att det är ointressant för vår del, då skatternas olika utformning har större betydelse för åtminstone Sveriges utveckling/avveckling....

      Radera
    8. Så kan man nog också se det. Individens ansvar gäller ju som sagt. Då berättigar det att folk mer får klara sig själva!! SÅ kan det i varje fall upplevas. Samtidigt har man skapat det beroendesystem du beskriver. Men politiker har även under lång tid val-satsat enligt modellen med ständigt bättre förmåner utan att titta på hur resurserna utnyttjas. Tänk att det tog 20 år innan vi fick en hyfsat klar bild över hur mycket svinn som finns genom missbruk och falska ersättningar. Bara genom politiskt förnekande(s). Skatten är hög för de med de lägsta inkomsterna. Helt klart.

      Radera
    9. Främst oroar det mig då det ger en snedbelastning för jobben...
      Svenskar kan inte konkurrera då arbetskostnaderna är för höga..
      kanske inte så mycket för pensionärer, trots allt.

      Jobben för unga, jobben för familjeförsörjare os.v....

      Radera
  12. När det gäller mjökproduktion är inte head count den enda faktorn, avel och kraftfoder och antibiotika gör att det inte behövs så många djur för att ha en hög produktion idag jämfört med 30-talet. På min mammas hemgård stod kossorna i båsplatserna till slut med bakbenen i gödselrännan för att få plats. Idag går inte att bedriva produktion med moderna raser i den anläggningen utan dyra investeringar. Det är en bidragande faktor till att den typen av gårdar läggs ner tror jag. Arrendatorn gav upp i alla fall, fast han var nog mest var intresserad av sina hästar iofs.

    Det jag har filosoferat över är om bönderna egentligen borde ha styrt utvecklingen av aveln så att den var mer anpassad till de anläggningar de egentligen hade. Som det nu fungerat har aveln och ökad mjölkproduktion per djur lett till att bara de som är kapitalstarka eller tar krediter orkar med att investera. Stort har gynnats på bekostnad av smått. Var det inte till och med snudd på förbjudet att hålla gamla "improduktiva" lantraser ett tag?

    När det gäller köttkonsumtion så tycker jag att kött från lamm kan vara ett bra sätt att stötta både lokalproducerat och som jag hoppas en mer hållbar matproduktion. I alla fall äter vi i min familj betydligt mer lamm jfm. för 5 år sen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En helt riktig kommentar, men då en "låg" produktion anses vara misskötsel så kommer LS ut och ger bonden djurförbud....

      Radera
    2. Fast egentligen är det bara lån....

      Radera
  13. Siffrorna under 1940-talet visar att vi faktiskt levde på gamla kor...
    Ty importfoder var inte aktuellt före kriget, så min enda förklaring till det kraftiga tappet var att staten beordrade in djuren till slakt för att klara de värsta behoven...
    Efter kriget ökade importen av mat och genom ökad handelsgödsel och importerat foder så kunde koantalet fortsätta att minska då korna mjölkade mer i en mindre kärv miljö...
    Någon gång i slutet av 1960-talet blev mjölken en bulkvara där kvaliteten började att ifrågasättas angående innehållet av Omega-3 och CLA...

    SvaraRadera
  14. Har du några siffror på hur mkt av det kött som konsumeras i sverige som är utländskt och hur mkt som är uppväxt här?
    Har en fundering om vår köttkonsumtion kan bero på billigt kött från utlandet. USA har väl väldigt subventionerad köttproduktion, man undrar hur mkt energi som gått åt i alla led för ett kilo kött där. Antar att de odlar och skördar en jäkla massa annat för att kunna föda jordarna.

    SvaraRadera
  15. Varför går det inte att anlägga skogsträdgårdar på betesmark?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du försökt ta upp potatis på mark där det växer träd i närheten? I stort sett omöjligt då varje tag med grepen fastnar i en massa rötter...

      Radera
    2. Vad har potatis i en skogsträdgård att göra?

      Radera
  16. Frågan är väl varför det började tokdippa med antal kor efter 32 ? Upphörde exporten till tyskland totalt eller var det någe annat ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Nkari; 20-talet hette "The Roaring Twenties" vilket slutade i "The Great Depression"

      Den köttätande eliten förstås liksom allmänna överoptimismen överallt. Säkert även inom Jordbruksdepartementen och bidragsenheterna.

      Kris leder till handelsminskningar och protektionism

      Radera
    2. f.ö. tycker jag diagrammet även pekar på övergången från jordbruk till ännu mer konsumtion. Effektivare mjölkkor och mer köttkonsumtion.

      Radera
    3. Den 10 juni 1932 blev de svenska bönderna kollektivanslutna till nuvarande LRF...
      Troligen är det en effekt av denna nya jordbrukspolitik som hade sin like i NaziTysklands jotdbrukspolitiska organisation.
      Den dagen försvann demokratin totalt för svenska bönder, på samma sätt som de fria fackföreningarna för arbetarna försvann och LO fick sitt monopol...
      Dessa två händelser hänger ihop...
      Rent juridiskt försvann inte LRF:s lagliga monopol på alla förhandlingar med staten förrän 1992, troligen med EES-avtalet med EU. Ty denna gamla fascistorganisatoriska lösning, med passiva medlemmar, som LRF och jordbrukskooperationen innebar, strider mot EU:s grundläggande demokratiska förbud mot passivt medlemskap (då en leverantör som sålt slaktdjur till ett kooperativt slakteri tidigare betalt en liten del av sin slaktdjurslikvid som medlemskap i LRF, trots att man kanske inte personligt aktivt betalt medlemskap i LRF.)

      Så kollar man uppgifterna så verkar det bara vara så att man benämner djuren på ett annat sätt...
      man får nog se hur den totala kreatursstammen förändras där under några år...
      och då stämmer den gängse bilden att stammen ökar fram till kriget, för att inte återkomma...
      Mellankrigspolitiken var en effekt av det förra krigets svåra försörjningsproblem..

      Radera
    4. Ja LRF har nog slukat en hel del resurser genom åren. Deras korporativa tvångs-konstruktion har jag som konsument ofta upplevt mer tärande och felallokerande än effektiv. Men som sagt jordbruket är svårgenom-trängligt för en lekman. På skogssidan upplever jag en kantring till de största skogsägarna på de mindres och det allmännas bekostnad.

      Radera
    5. Det finns ett par detaljer det skogliga regelsystemet.
      1. Då man insåg att bolagiseringen av svensk skogsmark blev en farsot, det som kallas "Baggböleri", drevs en lag igenom som begränsar den totala ägarbilden i landet.
      Mark som är privatägd, ägd av fysiska personer, får ej köpas av Aktiebolag. Det innebar att ungefär hälften av svensk skog då stannade i fysiska personers ägo...
      resten ägs av Staten, Kyrkan och Bolagen
      2. Däremot kan fysiska personer kraftigt utöka sitt skogsinnehav på ett effektivt sätt genom skattelagarna på detta område, då man vid köp av mer skogsmark kan kvitta inköpet med avverkningar i redan ägd skog...

      Göran Persson har kläckt tanken att bolagisera svenskt lantbruk för att få fram kapital till nyinvesteringar för att öka produktionen igen, nu när nuvarande bondegeneration är slut, ekonomiskt och fysiskt...
      Så utan historisk insikt förespråkar han att svenska folket verkligen skall bli backstusittare i förorten...
      Då aktiebolag alltid skall gå med vinst och utan små (inte hobbitsar) fysiska markägare är folket pantade!

      Radera
    6. Göran Persson kommer i framtiden att gestaltas som vargen i Rödluvan.
      Mannen utan ansvar. Hans olika kommunaliseringar liknar lite det Spanien gjorde från 1985, dvs deras regionaliseringar med autonomi har lett till enorma felallokeringar. Så illa är det förstås inte i svenska kommuner men när de inte stten tar ansvar och inte heller kommunen. Vad går då pengarna till? Ja i varje fall leder det till sämre och sämre verksamheter. Bekvämt är det för staten och regeringen att undfly sitt övergripande ansvar. Bostäder och skolan och energi är exempel. Sjukvården ett annat. Jag är förstås en naturvän men ingen trädkramare. Men den utveckling som svenskt skogsbruk sett är rovdrift! Privata(människor) skogsbrukare är detsamma som privata djurhållare. De tar ansvar. Se på Texas MEGA köttmaskiner som jämförelse. Man blir illamående.

      Radera
  17. Precis som jordbruksverket skrev blir köttskatt kontraproduktiv då billigt kött produceras medd större andel soja odlad på mark från nedhuggen regnskog i Brasilien. Dyrare svenskt ekologiskt köttfr högre prispåslag av köttskatt. Dumt.

    Bättre att lägga skatt på produkter som är koldioxidintensivt framställda. Svårt att räkna ut dock.

    Men raljerandet om kor och betesmark som kolsänka blir rätt meningslöst i synvinkeln att 350000 ton soja importeras till foder i Sverige varje år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornu använder den raljerande besserwisserattityden för att mörka det faktum att bara 2% av allt kött som konsumeras i Sverige är naturbete eller vilt.

      Radera
    2. Ditt tredje försök... Först var det 0,5%, sedan 0,05% och nu 2% vilket fortfarande är fel. Misstänker att du blandar äpplen och päron för att siffrorna skall passa din argumentation men det gör dom inte korrekta...

      Radera
    3. 0,05% gäller naturbete och 2% är inkl. vilt.

      Eftersom du inte anger någon siffra så antar vi att jag har uppåt väggarna fel och den korrekta siffran är 5%. Det innebär fortfarande att köttindustrin till 95% missgynnar ekologisk hållbarhet.

      Radera
    4. Det är korrekt att du har uppåt väggarna fel...

      Radera
  18. Hur mycket naturbete står för vet jag inte, men 4% av allt kött som konsumeras är viltkött, jag tror det blir 13000 ton/år skall kolla uppgifterna, kan vara gamla.

    SvaraRadera

 
Top