2013-01-15 08:20

Ingves: Amorteringskrav på bolånen och kassakrav på bankerna

"Det är inte bra om lånen har evig löptid" - Stefan Ingves till Bonnier/DN
Morgonens stora, stora, nyhet är förstås Bonnier/DN:s intervju med riksbankschefen Stefan Ingves, där han lägger korten på bordet (Public Service/SR, Talentum/Affärsvärlden). Det ska införas amorteringskrav på bostadslånen och det ska införas fractional reserve banking i Sverige genom att införa kassakrav på bankerna.


Vi börjar med kassakravet.

Idag har bankerna inga kassakrav på sig - man kan låna ut hela sin inlåning och upplåning. Däremot har man ett kapitalkrav, där banken måste hålla egna tillgångar i en marginellt liten reserv. Nu vill Ingves alltså gå The Borg till mötes och också införa kassakrav när det gäller bankernas utländska upplåning på obligationsmarknaderna. En andel av bankernas obligationsupplåning ska sättas in hos Riksbanken som kassasäkerhet istället för att lånas ut till BLK.

Om man t ex har ett kassakrav på 10%, så erbjuder just nu Riksbanken en reporänta på 1.0%, vilket ger 0.25% i inlåningsränta hos Riksbanken. Idag lånar bankerna upp 5-åriga bostadsobligationer till 2.06% i ränta. Måste de avsätta 10% av denna upplåning till Riksbanken för 0.25% i ränta, så kommer bankernas upplåningskostnad i praktiken öka med (2.06-0.25)*0.1/0.9=0.201% baserat på att man måste sätta av 10% (0.1) för att kunna låna ut 90% (0.9). Med det kommer också bolåneräntorna att stiga, då de i princip motsvaras av upplåning på obligationsmarknaderna. 

Idag är påslaget ca 50%, 2.06% ger drygt 3% i 5-årig ränta, så en ökad upplåningskostnad för bankerna på 0.2% bör innebära 0.3% högre ränta för bolåntagarna.

Så var det med kassakravet. Det är förstås en vettig åtgärd, då bankerna därmed har en buffert vid kriser och deltar i Riksbankens finansiering av valutareserven.

Det som de flesta nya bolåntagare riskerar att vomera blod över är amorteringskravet.

Ingves är tydlig med att det inte duger med bankföreningens riktlinjer att man ska amortera ner till 75% av lånet, utan att inga lån ska vara för evigt. Bonnier/DN konstaterar också att amorteringskrav på t ex för Europa/EU fullt normala 30 år vid nuvarande räntor skulle innebära att "kostnaden" för lånet mer än dubblas per månad. Även om amortering förstås är ett sparande och ingen kostnad, så kommer de flesta BLK inte se det på det viset, då de därmed inte kan resa till Thailand eller köpa en ny lattemaskin.

Det är nu ingen tvekan om att amorteringskrav kommer. Det var tydligt redan när husse EU och EU-kommissionen skällde ut Sverige i våras för bristen på just detta. Nu handlar det bara om att makthavarna ska få igenom frågan. Som jag skrivit tidigare så låter man antagligen fristående myndigheter som Riksbanken eller Finansinspektionen ta tag i det hela via regelverk och förordningar, så politikerna kan två sina händer och låtsas att de inte har något med saken att göra. Ingves förtydligade också att om inte bankerna inför kraven själva så blir det en myndighetsuppgift, dvs Riksbanken/Finansinspektionen. Detta bekräftar tesen att politikerna inte vågar röra vid det hela.

En tröst får vara att om man inte har råd med amortering så har bör man inte heller ha några lån och säljer lämpligen snarast sin bostad. Amorteringskrav finns redan inskrivna i ditt bolåneavtal, även om de inte tillämpas, så det är inget avtalsbrott om banken i morgon kräver att du amorterar på 30 år. Det står rent av 30 år i ditt avtal redan.

Nu drabbas förstås inte just ni, kära läsare, av amorteringskraven, för ni har redan en rekommenderad ansvarsfull amortering i intervallet 30 - 50 år på hela ert bolån. Vilket också är en nödvändig takt för att få ekonomiskt utrymme för framtida renoveringar och reparationer.

Någon som fortfarande tror att bostadsbubblan ska fortsätta uppåt väsentligt när amorteringskrav på hela lånet införs, plus kassakrav på bankerna?

107 kommentarer:

  1. Varför skall man se amortering som ett sparande? Man har ju konsumerat pengar man inte hade från början.

    Köper jag en tv för 12 000kr så har jag konsumerat 12 000kr. Men köper jag en tv på avbetalning och amorterar 1000kr i månaden så har jag ett sparande på 1000kr i månaden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det du köper måste du betala förr eller senare.
      Antingen sparar du ihop pengarna innan du köper eller så sparar du ihop pengarna efter att du har köpt.....

      Radera
    2. Om man inte förbrukar det man har använt pengarna till så blir det ett sparande, eller sparandet är den amortering som är utöver den takt som det inköpta förbrukas.

      Amorteringen bör rimligen vara i sådan takt att lånet är betalt innan man förbrukat det man köpt. TVn skall vara betald innan den är slut med andra ord. När lånet är betald och TV kasserad så är du tillbaks på noll igen.

      Radera
  2. Jag litar inte på Ingves för det minsta - det brukar alltid bli tvärt om mot hur han uttalar sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer helt. Han låter relativt sträng och principfast, men när det väl kommer till att göra något så är han en duvunge. Exakt innehållet av dessa diskussioner pågick för fullt redan för 2 år sedan på SVT24 av Ingves och Co.! Ursäktar uttrycket, men j*v*a konsensusSverige. De vet vad som måste göras men tissar och tassar. Antar att allt brakar lös först efter valet.

      Och så väntar jag ännu på den dagen då ränteavdraget försvinner. Det kommer att bli samma känsla som när muren föll.

      Radera
    2. Ingves har i mina ögon redan tappat all trovärdighet. När räntorna för ljusår sedan borde höjts fortsätter han och Riskbanken med sänkningar... och så har han mage att beklaga sig över ökad skuldsättning. Man kan invertera Ingves ord, han säger vänster men menar höger, åtminstone fram till hösten 2014.

      Radera
  3. Hurra hurra! Sitter och myser med en kopp kaffe. Snart kraschar bubblan, det är då det är dags att gå in på bostadsmarknaden. Bor just nu i hyresrätt, det är det förmånligaste alternativet med priserna som råder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din hyresvärd har också lån. Räkna med ockerhyror vid en krasch.

      Radera
    2. Kanske bra timing då ifall man skall "gå in på bostadsmarknaden". Jag antar nästan att det avser att överge hyresrätten och byta till äganderätt.

      Radera
    3. Inte för att låta negativ...

      Men glöm inte att du själv får ta lån, om än mindre, när du väl skall köpa en bostad. Du kommer då att få betala högre räntor än idag och få amortera mer. Månadskostnaden kommer alltså att bli högre att ta lån. Å andra sidan så slipper du kanske ha en skuld på dina axlar som föregående bostadskarriärist cashat ut och köpt ny bil för, och som i sin tur skulle försatt dig i negativ balansräkning när bubblan kraschat. Detta förutsatt att du idag inte sitter på en rejäl slant att köpa bostad för, men som du inte vill använda pga prisläget. Men förmodligen så hade du i sådana fall redan befunnit dig på bostadsmarknaden och själv ånjutit att lämna över skuldbördan till någon annan greater fool.

      Radera
    4. Du har inte reflekterat över att det kanske finns folk som faktiskt har sparkapital att ta ifrån - visserligen har man en "kostnad" då man avstår från den räntan man kan få av kapitalet, men det kanske man kan stå ut med. Jo det hade du tydligen, men prisläget kan man ju gissa bli bättre ifall räntorna stiger...

      Radera
  4. Kan man fasa in dom nya reglerna över säg en femårsperiod, eller handlar det helt enkelt om att tanka upp bankerna så fort som möjligt innan det faller fritt?

    SvaraRadera
  5. Ingves har PRATAT om amorteringskrav sedan 2008. Nu börjar däremot media öka takten på rapporteringen. Om tio år gissar jag på att de haft tillräckligt med möten och tillräckligt med underlag via vetenskaplig forskning för att dra slutsatsen att det kan vara bra med krav. Dock kommer det då vara självreglerande då värdet på bostäderna kommer ligga under lånen. Prata är något mycket enkelt - handling kräver ansträngning och vilja.

    SvaraRadera
  6. Jag tror fortfarande att bostadspriserna kan fortsätta stiga. Hur länge är det du har tjatat om att vi har en bostadsbubbla som är precis på randen till att spricka nu? Snart 5 år? Men bostadspriserna har klarat att stå emot alla dom hinder du målat upp för dom tidigare så varför inte den här gången också? Fast det är klart, håller man bara fast vid ett påstående tillräckligt länge så får man ju förmodligen rätt förr eller senare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I stora delar av Sverige har priserna gått ner, på sina håll upp till 25%. Du kanske ska titta bortanför din egen ankdamm innan du uttalar dig?

      Radera
    2. I stora delar av landet så är bostadspriserna upp och handlas på toppnivåer också. Att enskilda delar av landet handlas ner kan väll inte anföras som argument för att bostadsbubblan spruckit när landet som helhet är upp?

      Radera
    3. Apropå det: Kommer det något kommentarsbete idag angående HOX-statistiken?

      Göteborg Villa tangerar nu botten från dec 2011 och är på samma nivå som slutet av 2009. En tremånaderstakt på nästan -6% ger -18% på ett år vid överslagsräkning för Gbg villa, så det är ett av de brantare fallen som äger rum just nu.

      Radera
  7. Konceptet "Bolån" är ett fenomen jag har undrat över sedan en tid tillbaka. Sedan när blev det brukligt att finansiera tak över huvudet med lån? Har någon av läsarna koll på det? Idag använder man sitt hem som säkerhet för att ta upp en skuld som i sin tur ska finansiera hemmet. Det låter märkligt när jag tänker på det och det känns väldigt hysteriskt också. Vart gick det fel? Jag ser att lån kan användas för att finansiera någon form av produktion eller investering men ett hem är ett hem som inte genererar någon årlig avkastning.

    Jag har själv skulder så jag sitter inte i en hyresrätt och hoppas på att marknaden ska krascha. Däremot är jag öppen för alla möjliga riktningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stadshypototeksrörelsen har rötter sedan mitten av 1800-talet. Det vi känner som Stadshypotek bildades 1992. 1997 köpte Handelsbanken stadshypotek från staten.

      Radera
    2. Bolån är ju någonting bra och som jag tror slog igenom på bredare front efter andra världskriget, eller åtminstone 50-talet. Helt enkelt att vanligt folk skulle kunna bygga sig eller köpa sig ett hus. Min far byggde hus 1962. Far och mor lånade 68 000 kr som var kostnaden för bygget.
      Naturligtvis var man då tvungen att amortera.
      Det hela har väl ballat ur från 90-talet då bankerna tog bort amorteringarna och tillsammans med mäklarkåren och byggindustrin piskat upp hela marknaden till dagens orimliga nivåer.
      Så i grund är ju bolån något gott som gjorde att inte bara de allra rikaste hade chans till egenägd bostad.

      Radera
    3. Min farfarsfar lånade, min farfar lånade när de byggde hus och min far lånade när han köpte hus. Både min far och farfar fick åthutanden av sina respektive fäder att de lånade för mycket pengar när de köpte/byggde. Min farfars hus blev tre ggr så mycket värt, min fars lika så. Inflationen är fantastisk. :)

      I många fattiga länder kan inte de flesta låna på sina hus eftersom det inte finns bra register för vem som äger bostäder. Byråkratin är för långsam, dyr och korrupt så man registrerar det inte när man köper hus. Det leder till att kapital ligger bundet i bostäder och ekonomierna inte växer så snabbt som de annars skulle kunna göra.

      Radera
    4. Martin. Inflationen är inte så fantastisk. det är som att kissa på sig. Varmt och skönt i början men....
      Alla priser går upp, och löner. Allt blir dyrare men ingen ökad köpkraft.
      På 50 år har priserna på hus och bilar 20-dubblats. Lönerna har följt med och på detta sett gjort att lönekostnaderna är så dyra så företagen flyttar utomlands där det finns billigare arbetskraft.
      Nu måste lönesänkningar eller deflation till för att vi ska få tillbaka våra jobb igen!

      Radera
    5. @Bubblaren: Lån till bostad har vad jag vet alltid funnits, men det som skiljer idag är den allmänna inställningen att det är normalt och begåvat att vara skuldsatt.

      @Martin: Ställ den teoretiska frågan till din farfarsfar vad han skulle vara tvungen att betala i reavinstbeskattning på sitt hus byggt på 20(?)-talet om det såldes idag, med endast 20.000 i avdragbar byggkostnad. Underbart med inflation.

      Radera
    6. @Bubblaren; Det där med att sitta och vänta på att bomarknaden skall krascha är nog lite baserat på en önskedröm för de flesta. Händer det så händer även an massa annat tråkigt som gör att de flesta "hyresmuppar" utan "boendekapital" förmodligen kvalificerar sig lika dåligt nu som efter en krasch. Alltså pga av realekonomins sämre läge. Och alla länder har ju inte förmån av att som USA bestämma räntenivån själv och i stora delar av världen utan att få smisk på kort sikt.
      Men för en del kanske det funkar!!

      Radera
    7. @Nils Nilsson: I princip alla länder har inflation så det är inte en konkurrensnackdel. Ungefär 2% inflation brukar anses som optimalt. Dels för att pengar som inte används ska minska i värde, dels för att lönerna i vissa branscher behöver sänkas och med inflation sänks de utan att det märks för arbetarna.

      Att reallönerna har gått upp (löneökningarna utan inflation) är egentligen bra, men det är förstås en konkurrensnackdel. Vi skulle kunna lösa det genom att sänka värdet på vår valuta relativt Kinas RMB. Men vi exporterar mer än vi importerar så det är inte direkt brottom att göra det.

      @BackstugeBengt Det är normalt och begåvat att vara skuldsatt. Om man skuldsatt sig för en bra anledning som en investering i ett hus, en utbildning eller liknande. För stor skuldsättning kan förstås vara ett problem.

      Min farfarsfars hus är sålt sen länge och jag hade tyvärr inte möjlighet att någonsin tala med honom. Jag ser inte några problem med att man får betala mycket skatt om man säljer hus som länge varit i släkten.

      Radera
  8. Enda anledningen att ha eviga löptider är om man har för avsikt att göra skulderna intergenerationella, vilket de ju blir om man tar notan via skattebetalarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och därigenom skapar man på ett effektivt sätt ett skuldkollektiv vars uppgift är att knyta handen i fickan, inte klaga, betala sina surt förvärvade pengar och avsäger sig rätten att tycka något/förändra systemet. En sofistikerad variant av slaveri, helt enkelt.

      Radera
    2. Eller när man ser arvvingarna som parasiter som skall vara glada för att de får gå på begravningen utan att betala...

      Radera
    3. Tillägg: NB att det är gäldenären som väljer att inte amortera och lämna ett länsat dödsbo till arvvingarna.

      Radera
    4. Intressant, undrar om det finns sådana planer på gång?

      Hur fungerar det om Mickan, 75 år, inte amorterat klart, utan har kvar tre miljoner sitt sedan tio år bundna bostadslån på en inte längre så värdefull tvåa på Söder, samt att det är dags att förlänga lånet?

      Går banken med på detta? Om banken går med på det och Mickan dör vid 76 blir det en sammanräkning för dödsboet. Mickans 5000 i sparpengar går åt till restskulden på lånet när lägenheten är beslagtagen och såld. Arvtagarna Leon från det första samboförhållandet och Neo och Smultron från det andra får inget utom begravningskostnaden.

      Vad händer om banken inte går med på att förlänga lånet för Mickan 75?

      (Troligen protesterar redan banken vid låneomförhandlingen när Mickan är 55 år eftersom avbetalningstiden till pension börjar bli kort.)

      Radera
    5. Bortsett från att sambos normalt inte är arvtagare. Det som i praktiken händer är att man säljer tillgångarna (då jag antar att Mickan inte är gift) och använder detta till att betala skulderna. Räcker inte pengarna så får fordringsägarna ställa sig i kö och "slåss" om pengarna - detta är en anledning till att banken nog inte gillar hög skuldsättningsgrad när bostaden kan sjunka i värde. Blir det pengar över och alla fordringsägare har fått sitt så kan arvvingarna få dela på det.

      Om banken känner sig trygg i att man kan sälja bostaden för minst lånesumman så finns ingen anledning till att banken inte skall förnya lånet. Notera att frågan dock bara uppkommer när lånet förfaller och skall förnyas, men enligt avtal skall ju lånet vara betalt vid den tidpunkten.

      Om konsumentkreditlagen är hjärtlös (som lagar brukar) så har banken rätt till ränteskillnadsersättning ifall man betalar lånet i förtid - som man gör när man dött. Isf behöver inte banken oroa sig för att tillåta att lånet binds.

      Radera
    6. Ni missar inflationen som över långa tidsrymder gör att bostadspriserna ökar! Det är mycket, mycket osanolikt att mickans lägenhet på söder är mindre värd om 50 år även om priserna går ner 35 % imorgon.

      Detta gäller förstås om vi inte byter ekonomiskt system eller får en storskalig kris, WW3 etc. Vilket inte är helt osannolikt i de tidsintervallen. Men då har nog Mickans barn större problem att tänka på än att de inte får ut så mycket i arv.

      Radera
    7. Nu var det väl inte det som diskuterades utan fenomenet att låta skuldslaveritet gå i arv, vilket man alltså inte behöver göra - varje generation har möjlighet att bryta skuldslaveriet och låta kommande generation slippa det. Att man "måste" skuldsätta sig för att köpa ett boende beror på att tidigare generationer inte lämnar efter sig tillräcklig förmögenhet och för att lämna efter en förmögenhet räcker det ju med att amortera av skulden så att skulden är betald när den skall vara betald enligt avtal. Istället väljer man att "knarka" upp pengarna och lämna arvvingarna lottlösa.

      När det gäller Mickan så var frågan om banken beviljar att binda lånet på ytterligare en period och vad dödsfall innebär för banken. Om bostadens värde bedöms vara lång högre än lånet så är ju belåningsgraden låg och banken behöver inte oroa sig alltför mycket för att man har en 75åring med mångmiljonlån då de förväntar sig att försäljning med lätthet inbringar de miljoner Mickan är skyldig.

      Radera
  9. Förr amorterade inflationen lånen!
    Förmögenhetskurvan är relaterad till ålder så att vi lite äldre är mer förmögna än unga. Helt naturlig följd av att vi samlat på oss under en längre tid i ett samhälle med stabila förhållanden.
    Att tvångsspara för att bibehålla denna fördelning av förmögenheten är bra endast om man inte tror på inflation i framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gjorde den inte alls!
      Det var löneökningar för industriarbetare i samma takt som inflationen tillsammans med ränteavdrag som gjorde det.

      Tyvärr visade sig löneökningarna vara snabbare i Sverige än de var i utlandet varför vi idag knappt har någon tillverkningsindustri kvar.

      Tyvärr kunde inte alla hänga med i löneökningarna, till exempel bönder eller de som sparat. Delvis därför har vi idag en väldigt fattig befolkning jämfört med hur det var på sjuttiotalet. (och så totala skattetrycket naturligtvis)

      Radera
    2. Oppti, om inflationen amorterade lånen så skulle det alltså betyda att skulderna minskar när inflationen ökar? Tänk på hur du uttrycker dig.

      Ökad inflation bidrar direkt till högre räntor, det gjorde det även under dina glansdagar. Skillnaden är att då hjälpte staten dig att betala de höga räntorna med 80% ränteavdrag. Samtidigt höjdes din lön kraftigt och lånet minskade i relativa termer. Bostadens värde ökade också kraftigt medans lånet stod stilla. Rent krasst så sänkte du själv din skuldsättningsgrad genom att bara titta på när staten tog på sig nästan hela kostanden för lånet! inte konstigt att statsskulden ökade.

      Skulle samma sak hända Svensson idag...

      Inkomst hushåll = 70 000:- brutto. Enkelt räknat 49000:- Netto.
      Lån på 2 000 000:-
      Inflation idag ~2.0%
      Ränta idag ~3.4%
      Räntekostnad/år idag med 0:- i amortering ~ 68000:-
      Ränteavdrag = 20 400:-
      Räntekostnad netto/år = 47 600:-

      Om inflationen går upp, säg till 5%.
      Den nya lönen, i bästa fall, ökar med 5% samtidigt = 53 116:- netto
      Den nya räntan blir minst 8.4%
      Räntekostnaden blir/år ~168000:-
      Ränteavdrag = 50 400:-
      Räntekostnad netto/år = 117600:-

      Pengar in till hushållet har ökat med 4116:-/månad x 12 = 49 392:-/år (dock räknat utan ökad marginalskatt). räntekostnaderna däremot, har ökat med 120 400:-, dvs 10 033:-/månad. Skillnaden på ett år inkl. ränteavdrag blir
      70 000:-. Därmed drabbas familjen Svensson av minskat konsumtionsutrymme om 20 608:-/år.

      Utöver det så ökar alla andra kostnader i samhället, så den där löneökningen äts upp ännu mer. Lånet ligger fortfarande kvar, och var och en får betala mer i ränta och göda banken. Många skulle inte ha råd att bo kvar med ett så i dagens mått "litet lån" som 2 MSEK.

      Nu är kanske inte hög inflation så sannolikt i Sverige, men att säga att inflationen äter upp skulderna är fel!!

      Radera
    3. @Jordnära; Det finns en annan faktor. En centralbank(FED m.fl) som medvetet höll ner räntan kraftigt under ett årtionde, dvs man levde med negativa realräntor. Det är inte otroligt att man gör likadant framöver. Däremot återkommer nog inte löneöverbuden likt 70-talet.
      Och en särskild anledning till att ditt ex. ger ett särskilt dåligt resultat är att folk lånat efter räntan, dvs för mycket. Borätten är idag en obligation. Värdet faller när räntan stiger.

      Kedjeindex skapar även lägre "inflation" förutom att hela cpi-index är konstruerat för att lura konsumenten om inflationens verkliga nivå. Med för låga nominella räntor och avdragseffekter kunde löneinfla-tionen förr göra jobbet som du säger. Däremot kan vissa tillgångar innebära mindre realförluster än pengar på banken! Även realränte-kostnaden borträknad. För framtiden kan man å andra sidan kanske räkna med en räntechock (minskat ränteavdrag) den dagen staten börjar se hur stora ränte-subventionerna blivit i landet. 30% avdrag idag mot förr upp till 90% visserligen! Men kolla hur mycket lånen ökat från 1995 till idag. 30% räknat på en stigande ränta och små amorteringar kan ge stora hål i statsfinanser(i obalans) i en kommande längre recession där momsen(konsumtionen) är den största inkomstkällan.
      Det som kan höja räntorna kraftigt är egentligen inte inflationen i första hand nu(Japan undantaget) utan det är en statskuldsimplosion (default)inom EMU och Japan/USA. Evig "monetisering" fungerar ej!
      Först default därefter räntehöjning. USA sist man till rakning.


      Radera
    4. @Jordnara
      Varför ökar du inflationen med 3 procentenheter och räntan med 5 procentenheter i ditt räkneexempel? Borde det inte vara så här:

      Inkomst hushåll = 70 000:- brutto. Enkelt räknat 49000:- Netto.
      Lån på 2 000 000:-
      Inflation idag ~2.0%
      Ränta idag ~3.4%
      Räntekostnad/år idag med 0:- i amortering ~ 68000:-
      Ränteavdrag = 20 400:-
      Räntekostnad netto/år = 47 600:-

      Om inflationen går upp, säg till 5%.
      Den nya lönen, i bästa fall, ökar med 5% samtidigt = 53 116:- netto
      Den nya räntan blir minst 6.4%
      Räntekostnaden blir/år ~128000:-
      Ränteavdrag = 38 400:-
      Räntekostnad netto/år = 89600:-

      Pengar in till hushållet har ökat med 4116:-/månad x 12 = 49 392:-/år (dock räknat utan ökad marginalskatt). räntekostnaderna däremot, har ökat med 89600:-, dvs 7466:-/månad. Skillnaden på ett år inkl. ränteavdrag blir
      42 000:-. Därmed "drabbas" familjen Svensson av ökat konsumtionsutrymme om +7392 /år. Vilket borde betala för ökade kostnader i samhället.

      Om vi har en reell BMP/capita ökning i landet, som vi har de flesta år, så kommer Svensons löner öka mer än 5% per år och de får ännu större utrymme att handla för.

      Inflation betalar av lån.

      Radera
    5. @Martin,

      Jag uttryckte mig lite otydligt på ett ställe. Jag menar att inflationen går upp med 5% från befintliga 2%. Inflationen skulle då vara 7%, vilket egentligen ger en lägre löneökning än i mitt första exempel. Räntan skulle dock öka med minst 5% till 8.4% som i mitt första räkneexempel:

      Om inflationen går upp med ytterligare, säg 5% till 7.0%
      Den nya lönen, i bästa fall, ökar samtidigt med 7% = 52 430:- netto
      Den nya räntan blir minst 8.4%
      Räntekostnaden blir/år ~168000:-
      Ränteavdrag = 50 400:-
      Räntekostnad netto/år = 117600:-

      Pengar in till hushållet har ökat med 3430:-/månad x 12 = 41 160:-/år (dock räknat utan ökad marginalskatt). räntekostnaderna däremot, har ökat med 100 000:-, till dvs 14000:-/månad. Skillnaden på ett år inkl. ränteavdrag blir
      minus 70000:-. Därmed drabbas familjen Svensson av minskat konsumtionsutrymme om 28840:-/år.

      Därmed ser verkligheten sämre ut för Svensson än i mitt första räkneexempel. Och som sagt. Ökad inflation ökar alla andra kostnader för värme, el, bränsle, kläder, mat, mm. Den där löneökningen kan man egentligen bortse ifrån, eftersom det inte endast är räntekostnaderna som ökar. Om man därmed skulle räkna bort löneökningen helt så ser verkligheten ännu värre ut.

      Radera
    6. Ahh, vi räknade båda fel. Svensson får det sämre, men deras lån betalas också av snabbare.

      Om man tänker ett scenario där inflationen är 7 % i tio år för att sedan gå ner till dagens 1-2%. Då kommer antagligen bostadens värde att ha fördubblats (1.07)^10 = 1.96 på grund av inflationen. Den högre räntekostnad som inflationen ger kan därför ses som amortering. Detta eftersom lånets andel av bostadens värde minskar till hälften av vad det var innan inflationsperioden.

      Vi kan även tänka oss ett scenario där inflationen stannar på 2% men familjen Svensson amorterar för att få ner belåningen på bostaden på till 50 %. Inflationen (1.02)^10 = 1.21 hjälper förstås till. 2 000 000*1.21 = 2 420 000 bostadens nya värde (om de var 100% belånade innan). 2 000 000- (2420 000/2) = 790 000 som de behöver amortera extra. 790000/120 månader = 6583 i extra amortering per månad.

      Inflation betalar av lån eftersom det blir som att hushållen tvingas amortera sina lån genom räntan de betalar.

      Radera
  10. Ponera att skuldsättningsgraden år 2000 var 50 %. Ponera att den idag ligger på 75 %. Det innebär ju faktiskt att bankerna äger 25 % enheter mer av bostadsmarknaden idag än då. M a o har det skett en förskjutning av ägande från privatpersoner till banker. Detta tycke jag är intressant i en tid när vi sett bankkriser efter bankkriser och de enda säkra korten på börsen de senaste åren har varit just banker. En bank kan aldrig förlora. Precis som i Monopol kan en bank bara vinna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig eftersom kpi-inflation sällan är bankens största fiende.
      Högre nominella räntor på en mycket stor lånestock ökar i regel bankens marginal. 2% marginal är vanligt vid en nominell nivå kring 8-10%. Motsvarande marginal på dagens nivåer är kanske hälften för att illustrera. Vad banken drömmer om är alltså en fördubbling av räntenivån och marginalen. Inflation..javisst tack! Banken är procentare oavsett inflationsnivå.

      Radera
  11. Lustig intervju där Stefan Ingves beklagar sig över den låga inflationen samtidigt som han själv beslutat att sänka reporäntan i omgångar. Fråga: Vet inte Stefan Ingves att räntan ingår i KPI?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och du själv verkar inte förstå sambandet mellan räntan och KPI...

      Radera
    2. Förutsättning allt annat lika.
      Sänkt bostadsränta = sänkt KPI.

      Radera
    3. Ja, tänk om det vore så enkelt att bedriva räntepolitik du...

      Problemet är ju att förändrad ränta gör just det att allt annat blir olika. Jag kan tänka mig att Ingves med vänner försöker ta viss hänsyn till det också.

      Radera
    4. Problemet nu tror jag är att ytterligare räntesänkningar har försumbara effekter på den verkliga ekonomin.

      Radera
  12. Ett amorteringskrav av någon dignitet kommer att kasta Sverige in i en recession på grund av en fallande efterfrågan från den privata sektorn. I en sådan situation förlorar folk jobben, bostadspriserna kollapsar och Svensson kommer bli sittande med större skulder i förhållande till sina tillgångar.

    För att överhuvudtaget fungera måste således amorteringskravet kombineras med stora offentliga underskott under en mycket lång period vilka kan ersätta den fallande efterfrågan i privat sektor(jmf Japan).

    Det är dock ingen som pratar om vad amorteringskraven kommer betyda för den privata sektorn konsumtion och investeringar. S och M tävlar dessutom i hur "ansvarsfulla" de kan vara i finanspolitiken, men faktum är att någon sektor måste gå med underskott för att en annan ska kunna gå med överskott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äh, 70% av låntagarna amorterar ju redan på sina lån så sååå farligt är det inte. Däremot kommer ju inte priserna fortsätta stiga som tidigare.

      Radera
  13. Jo, jag tror att bostadspriserna kan gå upp lite till, eller ett tag till, innan det kraschar, eller stagnerar ordentligt. Därför tror jag det är nödvändigt att reglera med återbetalning (amortering) snarast möjligt. Detta smittar ju av sig på hyresmarknaden också då markpriser och byggmaterial också stiger. När en nybyggd hyrestrea börjar kosta bortåt 15 000:- i månaden är det snart ingen vanlig arbetare eller tjänsteman som har råd med dem. Och jag tror att bostadspriserna drar med sig prisökningar på annat håll också. Tex skulle det vara intressant om Cornu kollade lite på priserna för "överlåtelse" av hyreskontrakt på butikslokaler. Vilken effekt får detta på detaljhandelspriserna i småbutiker i tätbebyggelsen? Dessa priser är snart så höga att bara affärskedjor med riskkapitalbolag bakom sig har råd att öppna butiker såsom kaféer, restauranger, 7-eleven, Pressbyrån, med flera. En raid i denna djungel av Cornu skulle vara oerhört intressant att läsa om!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Flacka och bekväma politiker agerar medvetet i monopolistisk tjänst genom att ha gett t.ex Pressbyrån monopol på tunnelbanan(på 80-talet försvann de privata egenföretagarna från tuben). På det sättet kunde Pressbyrån, inkl senare 7/11, växa sig så starka att de även hade råd att prisa ut privata initiativ. Det som skulle bli en marknad blev något annat. I andra länder finns det motstånd mot viss etablering för att gynna allt annat än WALMART-tendenser. Pressbyrån hade haft konkurrens om politikerna hade gjorda andra medvetna val.

      Radera
    2. Jo, jag vet och jag reagerar våldsamt på dessa klausuler mellan t e x SJ och Pressbyrån om att inga konkurrerande verksamheter får finnas.

      Radera
    3. Jag med ...och många gör misstaget att kalla mig för vänster trots att jag är mer för riktig kapitalism som kräver kontakt med verkligheten liksom att även ibland reglera fram kapitalismens bästa sidor. Får den korporativistiska, delvis naiva synen råda (typ låt rektorn bestämma sina egna villkor när han skall köpa ut sin skola)då kommer vi att få kriser som denna där OPM står för fiolerna hela vägen till banken.

      Radera
    4. Grekland är pudelns kärna. När landet går ur EMU och EU börjar korthuset falla och då måste alla dåliga affärer realiseras. En sådan kris kommer garanterat påverka Frankrike, Spanien, Portugal och Italien och frågan är hur pass mycket pengar de svenska bankerna lånat av/investerat i dessa länder? Om exponeringsgraden är hög så kommer det att bli åka av i Svedala, det kan jag garantera.

      Radera
    5. Ja Procenthen... Grekland och Spanien ....kommer att gå ur ....eller Tyskland!

      Radera
  14. Amorteringskrav kommer införas strikt på nya lån, och godtyckligt på de gamla, d v s i bankens regi. Riksbanken är inte dum, de kommer inte tvinga en större del av befolkningen att flytta från hus och hem, glöm det.
    Men det kan däremot ge en rejäl priskorrigering i Stockholm, där de nya köparna inte kommer att kunna betala dagens priser med amortering över 30 år. Det kommer att bli en rekordtrög marknad, och ett antal människor kommer att upptäcka att de har svårt att flytta när lånet inte går att lösa.
    En ny typ av brygglån kanske kan lanseras, för de med stark ekonomi som behöver finansiering för att komma ur lägenheten?

    SvaraRadera
  15. Och som vanligt skarvar Cornu vad Ingves säger med helt egna påståenden...

    Ingves säger här inget han inte redan sagt, och är som vanligt avsiktligt vag för att ingen ska kunna anklaga honom för att ha sagt något han inte har sagt.

    Antagligen är det något i stil med bankföreningens "krav" han tänker sig - om man tror att det kommer komma plötsliga krav på 30 års amorteringstakt är man mer än lovligt naiv.

    Amorteringsfria lån är för övrigt fortfarande inte unikt för Sverige...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller kanske "avsiktigt vag för att alla ska kunna tolka in sin egen åsikt och bli nöjda"? :)

      Radera
    2. Hehe.
      Jag hade nog hoppats på en hint om räntehöjning men fick intrycket att det blir precis tvärtom.
      Han har verkligen ett grymt pokerface Ingves.

      Radera
  16. Återigen visade BIS att Basel-gruppen styrs av bankintresset och dess politiker-bläckfiskarmar. Pinsamt att det bara blev detta urvattnade förslag om likviditetsstyrning. Men förstås inte helt oväntat.

    SvaraRadera
  17. Stor humor att reklambannern över det här inlägget gör reklam för lån utan amortering :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ännu större humor är väl blogginlägget ovanför, där Cornu själv aktivt gör reklam för en låneförmedlingstjänst (där bland annat amorteringsfria bolån ingår)? ;)

      Radera
  18. Kan verkligen Riksbanken införa ett amorteringskrav, de har väl inte den befogenheten? FI däremot kan väl införa det, men steget dit är nog långt eftersom det antagligen skulle krascha marknaden och ekonomin, dvs folk amorterar istället för att konsumera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Basel-reglerna är baskrav. Varje land kan faktiskt gå längre! Självklart

      Radera
    2. I USA valde man t.ex inte att följa Basel II och dess möjligheter att t.ex öka leverage. Det är därför europeiska banker är mer insolventa än i USA. Däremot ökades leverage möjligheten av Greespan & Co några år innan kraschen. Men USA tillämpar t.ex fortfarande likviditetskrav om 10% av utlåningen. Låt vara att banken har 3 veckor på sig(tror jag de var) att kasta in denna likviditet till FED-kontot. I praktiken ligger bankerna vid expansion ändå på konstant minus. Men när kreditmöjligheten plötsligt minskar, som 2008, så blottas svagheten i systemet. Panik!

      Radera
    3. Nej, riksbanken har inte det mandatet. Däremot kan man ju tänka sig att de har mandat att påtala brister på finansmarknaden för t.ex. regeringen. Det riksbanken däremot kan göra är att ta höjd för skuldsättningens betydelse för penningspolitiken och eventuellt ta i beaktande bankernas säkerheter för lån när de själva lånar ut pengar.

      Radera
    4. Tillägg: ett reservkrav bör för övrigt göra att centralbanken har större kontroll över penningmängden då penningmängden är högst propertionell mot den mängd som centralbanken gett ut.

      Radera
    5. Basel-kriterierna är en gemensamhets-syn, säg en lägsta nivå. Länder kan agera hårdare men då kan deras banker börja bråka och skylla på konkurrensförsvagning osv. Riksbanken kan gå längre mao. Eftersom jag inte är expert så reserverar jag mig för delar av kriterierna som explicit kan tänkas tala om absoluta tillämpningar. Glöm inte att banksystemen ser lite olika ut mellan länderna. Inget reglemente passar lika bra i varje land.

      Radera
    6. @Anonym; Jag anser inte att du skall koppla likviditetskraven mot penningmängden alls. Kolla USA ´s krav på 10%. De är meningslösa på sätt och viss eftersom de har en lång kredittid(3 v). Nej likviditetskrav handlar i dagens moderna banking om att minska riskerna vid tillfälliga likviditetsproblem, typ på REPO, samt ett försök att utjämna durations-riskerna(låna kort placera långt).
      Penningmängden är ointressant ur den synvinkeln. Penningmängden styr man med interventioner.

      Radera
    7. @Anonym; ...och med regler kring t.ex belåning och amortering. Centralbankerna är bäst lämpade att besluta om detta medan övervakarna övervakar(bäst). Bostadslånen är förstås den lånetyp som är störst och innebor den största aggregerade risken i samhällsekonomin.

      Radera
    8. @rttck
      Reservkraven innebär att det finns en gräns för vilken mängd utlåning (dvs ökning av penningmängden) bankerna kan ha i förhållande till den penningmängd som riksbanken har försett marknaden med, att bankerna har några veckor på sig innebär bara att bankerna kan överskrida denna gräns enbart kortsiktigt. Hade ett par veckor haft så stor betydelse borde ju riksbanken ha räntemöte varannan vecka.

      Att riksbanken skulle vara bäst lämpad att besluta om detta med belåning och amortering är inte samma sak som att de har mandat att besluta om det.

      Radera
    9. @Anonym; Ledsen att säga det men kassakraven försvann senast i samband med kreditavregleringen på 80-talet. I Sverige finns bara kapital-kraven baserade PÅ Basel II, dvs de krav FI förmedlat ut enligt svensk tolkning av Basel II. Gränsen för utlåning sätts idag bara från kapitaltäcknings-horisonten. Du blandar ihop reserver i form av eget kapital(Tier 1 etc)hos banken och bankreserver som synonymt med den monetära basen(inlåningen hos Riksbanken som påverkas av reporäntan och bankens eget val av cash). Hela bankens tillgångssida, dvs inte bara utlåning, påverkar kapitaltäckningen....men inte kapitalbasen (skuldsidan). Bankerna blir f.ö. inte försedda med penningmängd av Rb utan de skapar penningmängd själva ur tomma luften genom att skapa en kredit. Rb kan välja att intervenera och fördyra denna mängd pengar. Interventionen du syftar på är när man i REPO säljer&köper och därmed påverkar utestående penningmängd på marginalen. I Sverige utgår man vidare från inflationen mätt som kpi och inte penningmängdstillväxten (implicit dock)som styrande. Det är därför vi har en skuldkris idag. Hela inflations-politiken är gårdagens politik vilket tillsammans med kredit(bank-)avregleringens effekter, arbetskraftsarbitraget etc skapat denna skuldkris(ekonomkårens tillkortakommanden hänförliga till den nyklassiska skolan där skulden i sig saknar signalvärde baserat på att varje skuld är någon annans tillgång(så det kan gå)). Det finns ytterligare ett förvirrande reservbegrepp och det är bankernas placering i reserver, dvs i statsskuldpapper, egna och vissa andras, vilka är förenade med nollrisk enligt reglementet. Dessa kan ökas oavbrutet utan att banken riskerar underskrida kapitaltäckningskravet! Och nu är guldet också sedan en tid tier1-kapital.

      Du blandar ihop min beskrivning av det amerikanska reservkravets (kassakrav 10% av utlånad dollar) inbetalning till FED(kredittid) med hur banken(i t.ex Sverige) löser sin låneutbetalning till kunden(till annan bank). Detta sker ju genom RIX(clearingen) där banken kan välja att lösa sin "finansiering" t.ex via REPO eller hos Rb kortsiktigt. Rb har f.ö räntemöte varje kväll om morgondagens monetära bas.

      Du har förstås rätt i att vi har demokrati, dvs tågordningen är att finansutskottet eller Riksdagen eller Borg får vara med i frågor som inte explicit Rb fått mandat för. Problemet är att just att ingen brytt sig under tiden alla obalanser byggts upp i Europa. Ingen tar ansvar för helheten i EMU. Bankunion? Lite sent kanske. No, No 1 var att EMU blev felkonstruerat.

      Radera
    10. @rttck: Läs om och tolka rätt. Jag har inte hävdat att sverige har samma regler som i USA. I USA kan bankerna bara åstakomma en penningmängd som är max en multipel av det som FED har försett marknaden med - detta gör att FED åtminstonde har kontroll över maximal penningmängd. Svenska riksbanken har inte samma instrument att begränsa penningmängden.

      Radera
    11. Anonym, hur var det med det här nu? Kan banker verkligen skapa pengar? Kan banker verkligen skapa någon penningmängd?

      Jag förstår att du har ett behov av att fortsätta hävda detta, men det är fortfarande inte sant. Banker kan inte skapa pengar, bara skuld. Det är inte samma sak. Det som finns på kundernas konton är bankernas skulder på pengar till kunden, INTE pengar i sig. Banker skapar alltså inte någon penningmängd.

      Radera
    12. nonsensikvadrat
      Anonym vet en hel del om finansmarknaden och banker, men när vi kommer till hur pengar skapas då vet han inget.

      Han vet hur pengar skapas och han får betalt för att lura cornus läsare.
      Anonym är med i TV i kväll kunskapskanalen 23;00 programmet handlar om lobbyister.

      Radera
    13. @Anonym; Omtolkning. Du menar att likviditetsreservkrav likt det vi nu diskuterar(Cornu´s inlägg) här innebär att Rb kan kontrollera penningmängden sett till dess proportionella storlek i förhållande till den monetära basen! Nej det menar du inte utan du menar bara STÖRRE kontroll än idag. Ok jag köper det, delvis. Vid kreditexpansion växer alltså den monetära basen enligt FRB till skillnad mot idag. Men vad är denna större kontroll värd om banken kan göra som i USA, dvs i en växande kreditmarknad konstant fortsätta låna till sina reserver när inflödet av kapital över nationsgränsen sätter centralbankens små marginaljusteringar mer eller mindre ur spel. Att kraven höjer mark-nadsräntorna c.p. är förstås uppenbart som Cornu även beskriver. Men utbudet av kapital har periodvis under tillväxtfasen varit(tillåtits) så stor att interbankräntorna snarare pressats ner. Istället borde man ha frågat sig vad t.ex centralbanken borde ha gjort. Har den fokuserat på andra mål istället för penningmängdtillväxt, t.ex cpi-inflation eller ränta utifrån Taylor Rule etc. Centralbanken har sina verktyg. Men om de inte använder dem rätt(fel politik!) så är denna kontroll-möjlighet fortfarande inte värd mycket i praktiken.

      Centralbanken saknar även kontroll över hur bankerna internt använder pengar via derivathandeln. Den rebelåning som sker inter-(intra)- bankmässigt kan visserligen passera även centralbanks-clearingen men bruttoskuldernas storlek står huvudsakligen utom central kontroll. Har jag fel? Detta eftersom de inte följer någon proportionalitet då säkerhetskrav/marginaler ser olika ut beroende på instrument.





      Radera
    14. @nonsensikvadrat: Utan tydlig markering att du har något i sak att komma (annat än massa nomenklaturtjafs) med så avstår jag från att diskutera med dig.

      @ekvationsteorin: Sålänge du fortsätter fantisera så kan du ju fantisera ihop egna svar så behöver jag inte bemöta dina fantasier.

      @rttck: Så bra att du har bättre koll än på vad jag menar än vad jag har. Då behöver jag ju inte bemöta dina kommentarer heller eftersom du redan vet bättre än jag vad jag menar...

      Radera
    15. Anonym, du måste nog kalla det för något annat än nomenklaturtjafs. Skillnaden mellan en skuld på pengar och faktiska pengar är som skillnaden mellan natt och dag, liv och död eller sanning och lögn. (Den sista kanske du kan relatera till?)

      Om vi alla i samhället resonerade som bankerna, att en skuld på pengar (siffrorna på våra konton är bankens skuld på det beloppet till kunden, inte pengar i sig) är pengar så skulle det bli mycket för oss alla att lära om. Fast det är klart, privilegiet att försöka trolla till det så att ens skulder på pengar BLIR pengar är ju strikt begränsat till utvalda banker så det är ju ingenting vi vanliga dödliga som måste stå för våra skulder behöver bry oss om.

      Radera
    16. @nonsensikvadrat: Nej det är bara nomenklaturtjafs - vänligen markera det avsnitt där det finns något sakargument i händelse av att det skulle finnas något sådant.

      Radera
    17. @Anonym; Stilfull replik. För att sammanfatta; Handlar det inte bara om en sen reaktion på ett problem som växt banken ut händerna. Ett extra vapen att göra det dyrare utan att själva använda räntan. Hade det hjälpt att införa kravet redan 2002 för att ta ett tänkbart exempel? Jag tror inte det. Dessutom hade ALLA blivit tok-vansinniga. Det var huvudsakligen min point i det hela.
      Centralbankerna har fört gårdagens politik med mandat från förr samtidigt som de inte brytt sig om skulderna. Ingen har ju brytt sig förrän det small och blev än värre. Ser man inte problemet innan det blir ett stort problem så letar man inte heller efter verktyg. Fråga FED

      Radera
    18. Anonym är med i TV Det han sysslar med är vad jag förstår av lagen inte kriminellt men djupt omoraliskt.
      http://www.svtplay.se/video/956528/lobbyisterna

      Det är fult lagligt för finansmarknaden att anställa lobbyister som skriver rena lögner på cornus blogg.

      Radera
    19. påminnelse glöm inte bort att titta på anonym i teven
      http://www.svtplay.se/video/956528/lobbyisterna

      Radera
    20. @rttck:
      Tack! Centralbankernas uppdrag är som bekant (?) att hålla inflationen i schack. Detta uppdrag har visserligen ett antal år på nacken och har inte reviderats på något fundamentalt sätt, ur den synvinkeln är uppdraget alltså gårdagens politik - å andra sidan så är det uppdraget IMHO ett ganska rimligt uppdrag då man ju förväntar sig att pengarna någorlunda bevarar värde (eller tappar det i en "deterministisk" och lagom takt). Man har ju lyckats rätt hyfsat med det uppdraget den senaste tiden, sen om det beror på centralbankerna eller inte kan ju diskuteras.

      Verktygen som centralbankerna har till sitt förfogande har fungerat då man har haft tillväxt i ekonomin, når vi nu tillväxtens gränser är det inte säkert att verktygen funkar. Om jag tolkar Taylor-Rule rätt så skulle man behöva sänka räntan mer än ett par procentenheter för att vända deflation till en inflation på 2%, frågan är om "reglerna" är tillämpliga ifall riksbanken sänker styrräntan en 2-3%-enheter. Sen kan man fråga sig ifall man letar efter verktyg eller inte; IMF har t.ex. granskat chicagoplanen igen. Centralbankerna har i många fall inte mandat att ta till verktyg som inte står till förfogande utan har att agera genom att upplysa regering om behovet av att få dessa verktyg till förfogande. I EU är dock haken att regeringen&riksdag inte har så mycket mandat att ge riksbanken nya verktyg utan att dra det en vända med andra EU-länder.

      Angående tankeexperimentet med amorteringskrav så hade ju t.ex. införande av amorteringskrav e.d. från bankernas sida lett till att bankerna hade varit exponerade mot högbelånade bolånetagare i mindre grad och hade stått bättre rustade mot en nedgång på bostadsmarknaden. Dock är det ju så att folk skulle bli måttligt roade av att tvingas amortera (ie "kostnad" för fårket) och utan lag om det hade man kunnat fly till bank som inte kräver detta - det är troligen detta som är bakgrunden till att någon bank ställer sig bakom ett lagkrav medan en annan bank inte gör det, dvs att bankerna har olika behov av att minska sin exponering mot högbelånade bolånekunder och att minska en sådan exponering innebär att man tappar kunder till banker som inte har samma behov av att minska den - för en bank med sådant behov kan det lösas genom att man tvingar de andra bankerna att följa i ledet.

      Ett problem med räntevapnet (som kanske egentligen inte är räntevapnets problem utan snarare hur saker och ting bara förhåller sig) är att BLK är mer benägna att ta lån än andra aktörer på marknaden och att därför i slutändan att penningpolitiken leder till att man stoppar in pengarna på bostadsmarknaden. Både ränteavdraget och amorteringsfrihet bidrar till att BLK är mer benägna att låna än andra (ie företag).

      Radera
  19. Ingves talar om att kassakrav ska införas för bankerna. Men vissa banker som Ikano och ICA-banken har väl redan kassa så det räcker i vad folk köper hos dem?
    Moventia

    SvaraRadera
  20. "Ingves är tydlig med att det inte duger med bankföreningens riktlinjer att man ska amortera ner till 75% av lånet, utan att inga lån ska vara för evigt."

    Vilket är ett löjligt slag i luften som bygger på att BLK inte ids att periodiskt gå till banken och be om att få tillbaka amorteringarna i höjda lån.

    "En tröst får vara att om man inte har råd med amortering så har bör man inte heller ha några lån och säljer lämpligen snarast sin bostad."

    Suck. Att du orkar... Det har inte att göra med att inte ha råd. Det har att göra med att en hel del, som jag, inte är så intresserade av att binda upp kapital, utan hellre "köper nya lattemaskiner".

    Tänk efter. Hur kul är det att binda upp stora tillgångar som lösgörs först när di blir så gammal att du måste sälja huset för att du inte orkar (och därmed säkert inte orkar åka på vettiga semestrar eller något annat heller)? Då är enda som återstår att låta barnen få pengarna och sen lägga sig att dö, eller i omvänd ordning. Det som har mest pengar när han dör vinner?

    SvaraRadera
  21. Synd bara att man inte haft hållbara spelregler från början. Reformerna efter 80-talsbubblan blev kastad i en byrålåda vet vi som följde det den gången. Basel II blev en katastrof vilket vi ser idag i Europa.

    SvaraRadera
  22. Jag är nog jävligt gammalmodig, men jag tycker fortfarande att man ska betala tillbaka sina skulder innan man dör.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han kanske inte vill leva som en luffare när han blir pensionär?

      Radera
    2. Du kan väl sälja huset strax innan du dör och betala tillbaka skulderna med försäljningslikviden? Dör du knall och fall så fixar dödsboet saken åt dig - det är väl inte hela världen?

      Radera
    3. Varför skulle man leva som en luffare för att man har lite gamla lån kvar? Och vad är syftet med att vara skuldfri när man dör? Du är ju död, så det är ju inte ditt bekymmer... Dina barn är förhoppningsvis gamla nog att kunna klara sig utan några mångmiljonarv - varför ska du ha lägre levnadsstandard för att dina barn ska kunna bli rika när de är i 50-årsåldern?

      Radera
    4. Herregud, jag pratar om pension och ni pratar om begravningen. Vad är syftet att sitta med en fullbelånad villa när man går i pension? Dels tvingas du flytta och dessutom har du redan betalat villan flera gånger om i ränteeffekt. Ju längre ett lån löper desto mindre har du att konsumera längre fram.

      Är detta så djävla svårt för er att förstå?

      Radera
  23. Många kommentarer så kanske finns denna länk någonstans. Här kommer i alla fall ett annat sätt att se på saken...

    http://newsvoice.se/2013/01/15/riksbanken-vill-ha-tvangsamortering-syftet-ar-att-oka-intakterna-for-affarsbankerna/?fb_source=pubv1

    SvaraRadera
  24. Amorterinskrav och ökad kapitaltäckningsgrad kommer att minska konsumtionen och det förvärrar krisen den blir djupare.

    Om en familj spenderar 5000kr per månad på tjänster och varor och i stället amorterar 5000kr så minskar efterfrågan på varor, det säger sig självt.

    Minskar konsumtionen så ökar arbetslösheten, det säger sig självt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst är det så "ekvationsteorin". Problemet är som vanligt stora skulder. Och då hade det som vanligt varit bättre att reglerna funnits från början. Men det ville ju inte avreglerarna i Bryssel ivrigt styrda av bank&näringslivet. Nu när Kejsaren är naken sedan 2008 så beslutar lobbymakten bara att trycka mer pengar och sparka burken..förstås.
      USA leder stort i racet mot botten sett till löntagarens villkor(oaktat PIIGS). Men nu är det vår tur att närma oss. Dvs resten av Europa.

      Radera
    2. QE löser problemet du tar upp, inflationen är låg så det går utmärkt att göra så nu.

      Att öka kapitaltäckningsgraden i krisen är helt obegripligt, jag ser inte att någon gynnas, det verkar bara vara en ogenomtänkt ide.

      Radera
  25. Litet förslag: Varför inte låta riksbanken sikta på en inflationstakt på 3%? Man får snabbare lönenivåjusteringar, man får högre nominella boendekostnader (vilket kyler boendemarknaden) och en real lånereduceringstakt motsvarande 33 år (i början, sen minskar det) om man kör amorteringsfritt. Den som börjar med 85% belåning har då efter 10 år cirka 85*0.97^10 = 63% belåning om man kör amorteringsfritt. Såvitt jag förstår så ser inte nationalekonomerna några negativa effekter.

    SvaraRadera
  26. Jag förstår inte denna extremistsyn på lån och amorteringar?

    Säg att bostadsbubblan 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 samt 2012(tror äntligen jag hittat var alla bostadskraschpåhejare samlas innan de far och skriver av sig på di.se) får sina högsta drömmar igenom och man måste amortera av alla sina lån innan pensionen.

    Om man vill betala en avgift(ränta) för att konsumera eller investera i annat nu istället för att tvingas binda en sjuhelsikes massa konsumtionsutrymme i en villa tills man är 70 år är väl upp till var och en?

    Kännetecknas inte en bubbla av att gemene man inte anser det vara risk för någon bubbla och den till följd av detta uppstår? Ert idoga arbete med att övertyga alla om att en bubbla existerar med alla tillhörande artiklar i all möjlig dagspress motverkar ju då önskningarna om att en bubbla ska finnas/uppstå och också spricka?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan ju fundera var alla ska bo efter "BLT-kraschen"?
      Tältplats på närmaste camping kanske?
      Hyresrätt lär det ju inte bli fråga om med tanke på utbudet och prisbilden på den marknaden.

      Radera
  27. Vill du behöver en akut lån? Behöver du någon form av lån för att starta ett företag? Behöver du ett lån för att köpa ett hus eller en bil? Eller behöver du ett lån för att betala dina räkningar eller att ta hand om dig själv? Om ja maila oss idag på jonnafinance@outlook.com och få ditt lån ..

    Email: jonnafinance@outlook.com
    Hälsningar
    Herr Jonna

    SvaraRadera
  28. Frihetlån SERVICE SUPPORT PLAN INC
    RC NO.734990
    Huvudkontor : 347 Ajax Avenue Slough Berkshire SL1 4BG .
    Storbritannien

    Välkommen till FRIHET LÅN SERVICE SUPPORT PLAN INC - ett unikt fynd lån tjänst för alla!

    Vi är seriösa finansinstitut utlåning till privatpersoner , organisationer samarbeta , företag och företag i behov av ett lån .

    Är du en affärsman eller kvinna ? Är du i någon finansiell stress eller behöver du pengar för att starta ett eget företag ? Behöver du lån för att betala din skuld eller betala dina räkningar eller starta en bra affär ? Har du en låg kredit värdering och har svårt att få ett lån från lokala banker och andra finansiella institutioner ?

    Vi är här för att hjälpa dig att få ett lån på 3 % och ingen kreditupplysning , vi erbjuder lån personliga lån skuldkonsolidering , riskkapital , företagslån ,
    utbildning lån , hypotekslån eller " lån av någon anledning . " Men erbjuder vår metod möjlighet att ange önskad lånebeloppet , och varaktigheten du har råd . ( libertyloaninvestment@ymail.com ) .

    Med vänliga hälsningar ,
    Mr Mark Powell
    +447045797158
    libertyloaninvestment@ymail.com
    http://www.liberty.com.au/loans

    SvaraRadera
  29. Hej, människor, älskade

    Am Mary Smith skriver detta brev eftersom jag verkligen tacksam för vad fru Clara Morgan gjorde för mig och min familj, när jag trodde att det inte fanns något hopp om att hon kom och göra mina familjer känns levande

    igen genom att leda oss lån med låg ränta på 3% Jag trodde aldrig att det fortfarande äkta lån långivare på nätet, men till min förvåning jag fick mitt lån utan att slösa mycket tid så om du är ute och letar

    för ett lån av något belopp skulle jag vilja att ni maila VIA (clara_morgan@outlook.com) Jag önskar er all framgång

    tack
    Mary Smith

    SvaraRadera
  30. Hej älskade människor,

    Jag är Mrs Mary Smith skriver detta brev eftersom är verkligen tacksam för vad Mrs Clara Morgan gjorde för mig och min familj, när jag trodde att det inte fanns något hopp om att hon kom och göra min familj känna sig levande igen genom att leda oss lån med låg ränta 2% jag trodde aldrig att det fortfarande äkta lån långivare på nätet men till min förvåning jag fick mitt lån utan att slösa mycket tid så om du är ute efter ett lån av något belopp skulle jag vilja att ni maila VIA (clara_morgan@outlook.com) jag önskar er all framgång

    tack
    Mrs Mary Smith

    SvaraRadera
  31. Hej

    Ansök om en snabb och bekväm lån för att betala av räkningar och starta ett nytt finansiera dina projekt på en billigast ränta på 3%. Ta kontakt med oss ​​idag via: credithome@blumail.org med lånebeloppet behövs som vårt minsta lån erbjudande är 1,000.00 till något val av lånebeloppet. Jag är certifierad, registrerad och legit långivare. Du kan kontakta mig idag om du är intresserad av att få detta lån

    OBS: Alla svar ska skickas till: credithome@blumail.org för snabb bearbetning.
    Tack

    Herr Mhay burailla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om inte bloggaren får bra betalt för att släppa in dylik reklam är han inte normal begåvad, trots allt.
      Tycker personligen detta skämmer bloggen.
      Kan det vara Chalmeritiska?

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...