2013-01-24 07:42

85 kilo kött var slaktvikt - riktig siffra 23.4 kg

Kötthatarna på Jordbruksverket visar sig ha vinklat siffrorna om svenskarnas köttkonsumtion hårt och helt fel. Rimligtvis för att man hade en agenda. Svenskt Kötts VD korrigerar hos Bonnier/Newsmill
under rubriken Myt att vi äter 85 kilo kött om året.

Jordbruksverkets siffror var slaktvikt, dvs slaktkroppen före styckning.


När köttet är styckat och har gjorts benfritt är vikten röttkött nere på 36 kilo per svensk. Denna siffra fanns också undangömd i Jordbruksverkets rapport. Sedan minskar vikten till 23.4 kg efter tillagning, så svensken stoppar bara i sig 23.4 kg rött kött om året.

Debatten bör alltså handla om varför Jordbruksverket gick ut med en nästan 4x så hög siffra och varför kötthatarna ställer sig upp och okritiskt applåderar och säger att vi måste äta mindre kött.

23.4 kg kött ligger i det intervall som Världscancerfonden rekommenderar för rött kött (=nöt, lamm, mycket vilt mm), som är 16 - 26 kg. Så inte heller hälsoaspekten går att åberopa. 23.4 kg är alltså det förhatliga idisslarköttet och inga 85 kg.

Fick för övrigt ett påpekande från ett köttproffs om vilket nötkött som smakar bäst. Djuret ska bara äta just gräs/hö och först slaktas vid 30 månaders ålder istället för att den normala slaktåldern på 14 - 16 månader. Slakten ska också ske med omsorg och stressfritt, så stresskortisol ger dålig smak. Köttet ska också hängmöras och nerkylningen till två grader ska ta 24 timmar. Långt ifrån alla slakterier uppfyller detta. Antagligen bör man vända sig till så små slakterier som möjligt, där hantverket blir allt viktigare för affärsidén, helst fåtalet gårdsslakterier som finns i landet, där djuren alltså aldrig lämnar gården.

Tyvärr får man ju inte köpa hemslaktat kött direkt från bonden, utan att denne investerar 6 - 7 siffriga belopp i ett godkänt gårdsslakteri. Köper man direkt från bonden är ju inte köttet spårbart, eftersom bonden inte har en aning om vilka djur han slaktar enligt Jordbruksverket/Länsstyrelsen/EU. Köper man i butik så står det en nuffra på paketet som gör det hela spårbart och därmed uppfyller kraven på detta.

Bloggen Stabil Ekonomi har sammanfattat betesdjursfrågan mycket väl, och hänvisar till Naturskyddsföreningens boken Jorden vi äter. Ett citat från Stabil Ekonomi.
"I Naturskyddsföreningens bok Jorden vi äter går det också att läsa att två tredjedelar av världens jordbruksmark används till bete just för att det inte finns några alternativ, marken är helt enkelt för blöt, för brant, för mager, för kall eller för torr men olika sorters gräs klarar ändå att växa där vilket skapar förutsättningar för bete. Det enda som behöver tillföras är dricksvatten till djuren. Regnvattnet räcker för att gräset ska växa och mängden vatten som behövs till djuren är mycket liten och att odla här skulle vara otänkbart eftersom det skulle krävas så enorma mängder konstbevattning att det inte skulle bli lönsamt vare sig ekonomiskt eller för klimatet. På den mängd vatten som krävs för att producera 20 ton kött kan man bara producera några få ton majs i vissa miljöer. Rätt sätt att ta tillvara på naturens resurser alltså."
Tillägg: 36 kg om året är strax under 100 g rått rött kött om dagen. Som jämförelse så går det åt 400 - 500 g nötfärs till hemlagad köttfärssås för en fyrapersoners familj. Eller borde göra iaf. Det betyder att en måltid om dagen är rött kött.

73 kommentarer:

  1. Uppdrag granskning borde ge dig en anställning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, rekommendera honom inte att korrumpera sig...

      Radera
    2. @Thomas Gunnarson

      Vad är det för fjällkor du har? Är de genbanksregistrerade?

      Radera
  2. "Svenskt Kötts VD korrigerar hos Bonnier/Newsmill under rubriken Myt att vi äter 85 kilo kött om dagen."

    Puh, 85 kilo om DAGEN?! Det är en myt att jag äter så mycket i alla fall. Då skulle jag äta mer än dubbelt så mycket som jag väger!

    Ja, jag vet att det är tryckfelsnisse men kände mig ändå tvungen att påpeka :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Menar du verkligen att du bara väger 40 kilo? Dvärgväxt, aneroxia eller en av Cornus yngsta läsare?

      Radera
  3. Det skall nog vara 85kg om året. Dessutom tycker jag att det verkar vara en rimlig siffra, det blir 230g om dagen vilket jag inte finner anmärkningsvärt. Jämför man med 36kg om året så blir det alltså 100g om dagen, jag antar att man räknar in småbarn som knappt äter - annars låter ju 100g tämligen lite.

    De flesta kan nog mest relatera till köttvikten innan man tillagar maten och då är det nog den vikten som blir mest rättvisande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror 100g är rätt normalt. Det är inte mer än en normal portion köttbullar eller bacon.

      Radera
    2. Jag snittar lätt kring eller under 100g om dagen.
      Visst händer det att det blir 3-400gram någon enstaka gång. Men till vardags blir det oftast inte mer än en ensam kycklingfilé eller mindre om dagen.

      Radera
  4. Ändamålen helgar medlen, vilket innebär att det är ok för myndigheter att förvränga siffror om det är bra för Svea rike. Vad som är bra för Sverige bestämmer the "common good" folket helt enligt hot fuzz style.


    Du hittar samma problem inom kpi. Har svårt att tro att inflationen är typ 1% när guld, bensin och mat går upp med mycket mer varje år. Så corn, cirkulera, här finns inget att se.

    SvaraRadera
  5. 230 gram om dagen oerhört mycket. 100g är en rimlig portion i vissa rätter men många rätter är utdrygat med annan = portionen är mindre). Du äter alltså rött kött minst 2ggr om dagen (lunch/MIDDAG)...och aldrig fläsk, fisk eller fågel?
    Du är i så fall en anmärkningsvärd svensk som åtminstonde historiskt ätit mer fläsk än nöt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Till en normal portion brukar man väl räkna 150g kött? Sen är ju frågan ifall man exkluderar fisk, fågel och även fläsk till kött. Normalt brukar jag betrakta både fläsk och fågel som kött (kanske även fisk).

      Radera
    2. Ingen har sagt att det bara var nötkött.. Jag håller dock med om att 230 gram om dagen låter lite i överkant som rikssnitt eftersom det sannolikt räknar in även barn, gamla, vegetarianer och semi-vegetarianer.

      Radera
    3. aha...ser nu att det används både termen kött och "röttkött"

      Radera
    4. Läs rapporten istället för att gissa. Står klart och tydligt hur vikter och sort är beräknade...

      Radera
  6. Svar
    1. Lite samma upplägg som Salatin i USA. Klart intressant. Borde gå att köra i svedala också? Tänker du prova - Ylva?

      Radera
  7. En man på 80 kg bör ju få i sig 160 gram protein iaf om han utför kroppsarbete så det blir ju en del äta, Men det är klart att man kan äta mindre mängd om det är bra kvalitet då fettet i närproducerat ger riktig energi och inte den där dästa, slöa obehags känslan ica kvaliten ger en.

    Det är ett arbete att äta rätt det har den dekadenta västvärlden glömt bort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. njae, 2g protein per kilo kroppsvikt brukar betraktas som övre gränsen (annat än i kroppsbyggarkretsar) snarare än nedre.

      Radera
    2. Kött är inte 100% protein utan innehåller snarare runt 20%, och det finns mycket mer än bara kött som innehåller protein. Ägg, fisk, bönor, linser, mjölkprodukter osv är alla goda källor till olika proteiner. Till och med vetemjöl innehåller gott om protein. Enligt WHO behöver en normal vuxen man ungefär 50-65 gram protein om dagen (ett 10-tal gram mindre för vuxna kvinnor). Så skall en vuxen man klara proteinbehovet med enkom rött kött behöver han äta typ 300g biff varje dygn.

      Radera
    3. Nu skrev jag ifs utför kroppsarbete vilket jag anser att alla bör göra i någon form men vad jag ville poängtera var bra kvalitet och inte lika stor mängd mat och således mindre biverkningar av typ långa transporter.

      Sen är det självklart som du säger att det finns protein källor av olika slag och naturligtvis är det bra med en varierad sådan för att få i sig så mycket essentiella fettsyror som möjligt men det är ju generella riktlinjer för allt energi intag.

      Jag är heller inte riktigt opartisk i frågan om träning då jag gillar att träna så det möjligt att det här finns olika värderingar, men arbetar man med kroppen på något sätt är det lämpligt att bygga muskler därefter och med tanke på vilken dynga till kostråd vi matas med dagligen väljer jag att ta i lite extra.

      Radera
  8. Frågan är väl hur detta förhåller sig till andra länder?
    Räknar de med slaktvikten eller ej?

    SvaraRadera
  9. Här finns lite mer historier från JBV http://ettsotareblod.se/jordbruksverkets-statistik-over-sockerkonsumtion-ar-skev/

    Det är väl också så att dagens industridjur får en föda som är optimerad för att minska fettet.(fråga:?) Dvs fettskräcken har lett till att vi försöker göra djuren mindre feta (köttet mindre fett), alltså får djuren mindre kolhydrater och hellre proteiner och fett.

    Axiomet att fett är farligt*,** för människan har alltså lett till att forskning och statliga subventioner subventionerat icke fet mat. Tex socker och vete. Alltså har tex vete vidare blivit en väldigt billig råvara till mat. Om vi satsar samma resurser på att "odla" fet mat, hur billig kan vi då göra den? Hur mycket mindre klimatpåverkar skulle den induraliserade jordbruket (läs köttproduktionen) ge? Det är frågor som jag inte är säker på att vi har ett svar på idag.


    * http://ettsotareblod.se/category/faktakollen-granskning-av-uttalanden-i-media/
    ** http://ettsotareblod.se/?s=Ancel+Keys

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tillför man inte fett så bränner man heller inget fett kroppen går då in i katabolism http://sv.wikipedia.org/wiki/Katabolism.

      Det är billigare att göda folket med billiga kolhydrater än bra fett de blir så sinnesslöa av det att de fortsätter att gå till valfri affär och fortsätter spenderar sina pengar där och för vidare traditionen till sina barn.

      Fett är energi kort sagt fullständigt livsviktigt och nödvändigt för att hålla kroppen/själen i trim.


      Radera
    2. Förr var riktiga göddjur stutar som blev något feta..
      med insprängt fett i muskulaturen.
      Sedan kom under efterkrigstiden, krav på billigare lyxmat, alltså nötfilé och dylikt.
      Marknaden ändrades och all djuruppfödning fokuserade på mer muskler.
      T.ex. infördes "EUROP"-systemet för att klassa slaktdjur, där de dubbelmusklade Belgisk Blå djuren hamnade i E-klassen, det bästa?...
      Nu har hastigt attityden förändrats med debatten om snabba kalorier och fettets uppvärdering...
      Kobe-kött har blivit på modet...
      Omega-3 och CLA i idisslarkött diskuteras..

      Sedan finns ju en liten misstanke att propagandan för vegetarisk vetediet är ett sätt att få folk att acceptera italiensk nödmat, såsom pasta eller nudlar (av vete...)
      Billig volymkost... Idag.

      Radera
    3. Det är rätt enkelt, testa 1 månad helt utan pasta/ris och liknande och lägg ner mer pengar på kött/kyckling/ägg samt mycket rotsaker/sallad på sidan om. Skippa helt och hållet socker på alla sätt och vis. Ångkoka rotsaker och stek med måtta och var inte så rädd för naturliga bra fetter.

      Efter en månad vet man precis vad vår kolhydratrika skitkost som vanligt folk stoppar i sig får för konsekvenser. Skillnaden i välmående är väldigt markant.

      Träna samtidigt så mycket man orkar/hinner med i någon form och efter ett par månader mår man som en ny människa.

      Radera
  10. Läser man rapporten och kommer så långt som till sida 7 så är det inte speciellt vilseledande (om man inte är BLT :P) http://www.jordbruksverket.se/download/18.5df17f1c13c13e5bc4f800039403/En+h%C3%A5llbar+k%C3%B6ttkonsumtion.pdf

    Det står även VÄLDIGT kryptiskt att "Mängden är angiven som rått kött, vilket
    innebär att konsumtionen är ytterligare något mindre i tillagad form".
    9/11

    SvaraRadera
  11. I ett tidigare inlägg i samma ämne skrev du Cornu att köttproduktion var en biprodukt av mjölkproduktion. Sanningen är väl att de är vitt skilda. En bonde kan gå över til köttdjur vilket är andra raser, som inte används till mjölkproduktion. Korna inom de raserna föder upp nya köttdjur i ett kretslopp. Någon mjölkproduktion till oss människor behövs då inte, även om jag definitivt tycker vi ska ha mjölkproduktion i Sverige.

    Du skrev även att en mjölkko behöver föda en kalv varje år för att hålla igång sin mjölkproduktion. Jag ställer mig frågande till det påståendet. Jag tror du fortsätter mjölka så länge man tappar dem på mjölk, även om det inte föds en kalv varje år.
    Jag kan ha fel men jag tror inte heller det är särskilt många mjölkkor som dyker upp i köttdisken i mataffären utan det är kött från just köttraser som är där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. i Sverige är det mesta nötköttet kommet från mjölkorna, på något sätt...
      Köttkor, som ger en kalv om året och där kalven väger 100-140 kilo slaktad efter sex månader, till ett värde av 20-25 kr per kilo är ju en mycket dålig verksamhet, då man skall "ha daglig tillsyn" och annat för att följa djurskyddslagen...
      då betestillväxten står still när dygnsmedeltemperaturen är under +4 grader, så måste stöd utfodring ske...
      där försvinner en del av kalvens intäkter...

      I mjölkproduktionen har kalven, som måste födas en gång om året (nästan) betraktats som en överskottsprodukt, men så är det inte nu...

      Så du har stoppat i dig många gamla mjölkkor....

      Radera
    2. Rosagris:Du är fel ute.Noll koll
      Huvudparten av köttet i landet som är svenskt kommer från mjölkrasdjur.
      Tjurkalvarna (50%) blir kött och kvigkalvarna rekryteras till nya blivande kor
      En ko måste kalva minst vartannat år, ekonomiskt bäst varje.

      Radera
  12. Kan inte så mycket om nöt, men på en älg tar man först ut magen( vommen) och allt det andra och lämnar det i skogen som mat för skogens djur, i slaktboden ryker skinn, huvud och klövar, det skall oxå tillbaka till skogen. När köttet är färdigmörat finstyckas det och benen slängs oxå i skogen förutom en del som man kan ha att koka buljung på. Jag kommer inte med några siffror här, det kan ju var och en ta reda på. Skall bara påpeka att när det gäller vilda djur skall(bör) det som har blivit över ut i naturen igen, vilket är förbjudet med tamdjur.

    SvaraRadera
  13. Annars kan man ju tänka sig att man läser källan, skulle själv säga att bara en kretin kan få detta att se ut som att jordbruksverket anser att vi äter 85 kilo per person och år (citat nedan).

    Men det kanske kan kräva att man läser källan och inte andra puckons omskrivningar.

    "Den totala åtgången av köttråvara (totalkonsumtionen) är i genomsnitt 85 kilo kött per person och år, räknat i slaktkroppsvikt. Direktkonsumtionen av rent kött (färskt och fryst), i den form köttet når slutkonsumenten, uppgår till 48 kilo per person och år. Till detta kommer direktkonsumtionen av charkuterivaror med mera som uppgår till 23,4 kilo och frysta produkter innehållande kött som uppgår till 10,8 kilo per person och år. Observeras bör att i dessa två grupper ingår också andra ingredienser. Figuren visar också det genomsnittliga intaget av kött år 2010 fördelat på grupperna kött (31 kilo per person), korv (5 kilo per person) och fågel (10 kilo per person). Mängden är angiven som rått kött, vilket innebär att konsumtionen är ytterligare något mindre i tillagad form."

    SvaraRadera
  14. om man ska vara lite konspiratorisk så kan man ju tänka sig att det finns en växande rädsla över utvecklingen från spannmålsbönderna.
    De ser rapport efter rapport om hur dåligt det tycks vara att äta i princip allt som AXA och Kungsörnen tillverkar. Spannmålsbönderna i sverige är de som är kapitalstarkast bland bönder och kommer OFTA från stora gårdar där många umgås i det övre samhällsskiktet.
    Man kan här misstänka en viss lobyism mot köttproducenterna.

    Det är också de stora spannmålsbönderna som lobbar för slopat eu-bidrag.
    Man kan tänka sig att de vill göra liknande som de stora spannmålbönderna gjorde på Rommartiden, då de skänkte spannmål till befolkningen för att driva omkull de små bönderna.

    om det är så skall jag låta vara osagt men det är en tanke som grott i mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att läsa något om den egentliga frågan. Varför beter sig Jordbruksverket så här?

      Radera
  15. Har vi läst samma rapport?

    Från rapporten, sid 6:
    "Den totala åtgången av köttråvara (totalkonsumtionen) är i
    genomsnitt 85 kilo kött per person och år, räknat i slaktkroppsvikt"

    I figur 1 delar man pedagogiskt upp i totalkonsumtion, direktkonsumtion, och intag av kött. Direkt under rubriken totalkonsumtion står det "Mängd kött i slaktkroppsvikt", och under intag av kött står det "Rått kött av nöt,
    gris, lamm, vilt
    och häst".

    Kan man vara tydligare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla intressenter, inkl bloggägaren själv, använder olika rapporter för eget syfte. Det betyder naturligtvis att man lyfter fram de siffror och tolkningar som passar ens egen agenda. Inget konstigt med det.

      Radera
    2. Det är faktiskt riktigt illa att man måste hårdfiltrera all information man får när de allra flesta förefaller ägna sig åt ljugerier snarare än intressera sig för sanningen. Alla vill lura en, känns det som. Sveriges journalister och skribenter har också i alldeles för hög grad varit en integrerad del av det allmänna ljugandet. Alla har agendor de driver eller är nyttiga idioter åt andra som har agendor. I viss mån är problemet sannolikt att de flesta har riktigt dålig koll på verkligheten, dvs defekta verklighetsbilder.

      Radera
    3. @Vemsomhelst: Visst, kan man ge samma text olika sken genom att välja vad man refererar. Men att säga att köttintag-siffran "fanns undangömd i Jordbruksverkets rapport", när den i själva verket ges lika stort utrymme som slaktviktssiffran i tabellen över köttkonsumtion, är direkt felaktigt.

      De är ju även så snälla att de skriver ut i brödtexten i anslutning till tabellen:
      Figuren visar också det genomsnittliga intaget av kött år 2010 fördelat på grupperna kött 18 (31 kilo per person), korv (5 kilo per person) och fågel (10 kilo per person). Mängden är angiven som rått kött, vilket innebär att konsumtionen är ytterligare något mindre i tillagad form

      Radera
    4. Du missar poängen....

      Jordbruksverket gick ut med att vi åt 85kg kött per år. Att det sen i rapporten går att utläsa helt andra siffror är det vi reagerar på.

      Jag har på en annan blogg ifrågasatt dessa 85kg kött per år som är en kraftig ökning mot tidigare år tex 51kg 1950 ves 85kg idag.

      Nu har vi ju sett att siffran var falsk utan att den egentligen var avsevärt mindre. Detta innebär inte att rapporten är fel utan att innehållet har använts för att påstå att vi äter mer kött jämfört med tidigare vilket inte verkar vara sant.

      Radera
    5. "Gick ut med", var då nånstans? Lyckas inte hitta något om det i pressmeddelandet.

      Radera
    6. Förtydligande: Lyckas inte hitta något i pressmeddelandet om att "vi äter 85 kg kött per år".

      Radera
    7. Dom skrev inte äter dom använde ordet konsumerar vilket i min värld är i princip samma sak.. "Vi konsumerade 85 kilo kött per person år 2010"

      http://www.jordbruksverket.se/formedier/nyheter/nyheter2012/konsumtionenavkottochannanproteinrikmatfortsatterattoka.5.44bedb3513533e95e6180001418.html

      Radera
    8. Du tittar på fel pressmeddelande. Det där är ett år gammal.

      Här är pressmeddelandet för rapporten som vi diskuterar:
      http://www.jordbruksverket.se/formedier/nyheter/nyheter2013/forenhallbarlivsmedelskonsumtionbehoverviatamindrekottochvaljakottmedomsorg.5.5df17f1c13c13e5bc4f800039393.html

      Radera
  16. Fast det finns ett räknefel här ändå.
    Om det nu är 23,4 eller 36 kilo per perspn och år spelar mindre roll. Faktum är att det är mängden kött som produceras som anges. Inte hur mycket som faktiskt köps av kund, och ännu mindre korrekt vad vi faktiskt stoppar i oss.

    Jag jobbade på SJ i Göteborg och varje dag kokade vi kaffe till alla X2000. Vi kokade kaffe hela tiden eftersom det alltid skulle ut färskt till tågen. Om tåget var sent hällde vi ut kaffet och bryggde nytt även om det inte var så gammalt. Varje dag hällde vi ut stora mängder fint kaffe.

    Jag frågade SCB hur mycket kaffe vi dricker per person och år och fick ett svar. Då jag bad om ett förtydligande så svarade de att det är försäljningssiffrorna man går på. Jag sa att vi häller ut hundratals liter varje vecka, och likadant på andra restauranger- hur mycket DRICKER svensken på ett år. SCB svarade att det inte finns några sådana siffror.

    Så köttkonsumtionen här är nog inte alls korrekt, men om försäljningen mäts på samma sätt varje år går det att se förändringar över tid.

    SvaraRadera
  17. Vidare, under 3.2 Kött och hälsoaspekter står det "Svenskarnas konsumtion av tillagat rött kött ligger på i genomsnitt 400 gram per vecka. ". Din siffra på 23,4 kg per år ger 0,45 kg per vecka. Jordbruksverket har alltså underdrivit intaget av rött kött.

    I rapporten står det i princip bara positivt om naturbeteskött, t.ex.:
    "Kött som produceras på naturbetesmark i Sverige är exempel på god resurshushållning i kombination med landskapsvård och bevarande av biologisk mångfald."

    "I synnerhet på fuktiga marker, steniga marker, små åker- och
    betesskiften och överlag i bergstrakter är ofta naturbete den mest optimala markanvändningen"

    Kan hålla på länge till, men det är bättre att du läser rapporten själv. Sen kan du rikta din ilska någon annanstans, köttindustrin t.ex.

    SvaraRadera
  18. Det är bra att du tar upp detta ämne Cornu.
    Så fort man börja förstå hur djurhållning och växtodling hänger ihop, klättrar man snabbt ner på rätt sida av mount stupid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Civilisationen i sig är en sorts djurhållning med 7 miljarder mänskliga varelser. Räknar du bort dem från ekvationen?

      Radera
  19. Fortsätt tryck till kötthatarna !
    Bra jobbat

    SvaraRadera
  20. Vad tror Cornu att jordbruksverket har för agenda?

    SvaraRadera
  21. En annan intressant observation är att man framhåller årliga konsumtionen av kött, en siffra som gemene man inte kan förhålla sig till. Jag antar att endast en minoritet tar och gör räkneexemplet och får fram en siffra per dag - något som man direkt kan relatera till.

    Sen när det gäller slaktvikt och köttvikt kanske man skall reflektera över hur stort/litet näringsvärde resterna av slakten innehåller och huruvida denna näring används på ett vettigt (hur det används) sätt. Hur mycket av näringen blir till människoföda?

    SvaraRadera
  22. Om det är för jobbigt att läsa hela rapporten kan man åtminstone läsa några sidor från sid 6 där rapporten basunerar ut Stor skillnad på åtgång och intag av kött, där slaktvikt, intag osv. pedagogiskt förklaras. Med andra ord, precis det som Cornu gör en stor grej av att ha "upptäckt".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu gäller det den mediala kommunikationen till Svenska folket och då är slaktvikt ett tämligen meningslöst mått. Vikt innan tillagning är väl det som de flesta kan relatera till?
      Vilket mått man använder beror troligtvis på vilken agenda man har. Vad är det jordbruksverket vill? Egentligen? Vill man att vi skall äta mer av det som idag blir slaktavfall? På 30-talet åt vi antagligen en avsevärt större del av djuren. Vem äter idag hjärna, lungor, testiklar och annan inälvsmat? Vad händer med det vi inte längre direkt äter? Blir det korv el.dyl. eller exporteras det till andra länder? Blir det foder? För vad? Komplicerad miljöuträkning?

      Radera
    2. Jaså det var den "mediala kommunikationen". Var finns denna att hitta då, där jordbruksverket har "vinklat siffrorna om svenskarnas köttkonsumtion hårt och helt fel"

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Dessutom, vad jordbruksverket vill framgår väl ganska tydligt i pressmeddelandet och rapporten? Släng mindre mat, dra ner på industriköttet, och välj kött med omsorg. Hur man kan få det till att de är "kötthatare" övergår mitt förstånd.

      Radera

  23. är antiköttfolket köttfobiker?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ju fler människor vi ska vara på den här jorden desto färre djur kan vi ha samtidigt. Jag tillhör dem som tycker att vi borde vara betydligt färre människor men nu har vi den befolkningsmängd vi har och då gäller det att göra det bästa av situationen. Då krävs en yteffektiv matframställning, så kanske vi slipper hugga ner de sista regnskogarna för att framställa kött via sojabönor.

      Det går självklart att odla även på betesmarker även om det inte går att plöja och det går självklart att använda mänskliga fekalier som gödsel.

      Radera
    2. För att fylla ut lite angående kött så tror jag att det kött vi bör äta är från yteffektiva djurslag som ex. kaniner och självklart då höns som dessutom hjälper till i odlingarna och ger ägg. Även gris är rimligt eftersom de kan äta rester (vi får helt enkelt välja mellan mat eller biodrivmedel, ett lätt val). Vilt är en självklarhet i rimliga mängder som inte hotar stammarna.

      Nötkött däremot är mer av en lyxvara som kräver stora arealer. Cornus kardinalfel är att han tror att all odling kräver plöjning. I själva verket är det så att vi behöver komma bort från plöjningen så mycket som möjligt även på åkermarkerna. Perenner istället för anueller. Mångkultur istället för monokultur.

      Radera
    3. Du kan tycka vad du vill. Ändrar inte verkligheten, att det mesta av jordens jordbruksmark producerar mer mat om den betas än om den odlas. Läs citatet i blogginlägget igen, ursprungsuppgifterna är från Naturskyddsföreningen.

      "På den mängd vatten som krävs för att producera 20 ton kött kan man bara producera några få ton majs i vissa miljöer"

      Radera
    4. Köttfobikerna har koskräck.

      Radera
    5. Du verkar vara fast i ett spannmålstänkande som får den värsta allmogeromantiker att rodna. Spannmål odlar du bara en i nivå medan du kan ha flera våningar av perenner, buskar och bär. Dessa har djupare rötter och är därmed betydlgit härdigare och de sörjer för sin egna mineraler från alven. De binder marken istället för att som annueller kräva plöjning och medföljande erodering.

      Vatten är knappast den begränsande faktorn om du skulle odla på upp en skogsträdgård på dina betesmarker så citatet är helt malplacerat i den diskussionen. Det förstår du väl?

      Radera
    6. Cornu, du har helt rätt. Proteiner är mer mättande än kolhydrater och fibrer. Givetvis ska man äta en balanserad kost men kolhydrater är något som är onaturligt i människans kost om man ska hårddra saken. Vitt bröd är det värsta vi kan stoppa i oss.

      Radera
    7. Bullshit. Hjärnan drivs spjälkade kolhydrater. 100 g om dagen borde man inte underskrida. Dock skulle jag aldrig välja det i form av vitt bröd. Det är skillnad på protein och protein och kolhydrater och kolhydrater.

      Radera
  24. 23.4 kg : 52 veckor = 0,45 kg/vecka : 7 dagar = 0,064 kg/ dag = 64 gram per dag.

    Rimligt - för det finns ju små barn som ammar (dom äter ju ej kött - utan dom får ca 55 % av sin energi ifrån det animaliska fettet i modersmjölken) - och så finns det ju sådana som ej alls äter kött.

    Jag äter kött och fisk - och de dagar jag äter kött så blir det mellan 100-150 grams portioner. Två dagar i veckan blir det fisk. Så jag konsumerar ca 500-750 gram kött per vecka - varav en eller annan dag i veckan av det så blir det någon form av fågel eller vilt.

    Så jag innehåller nog min kvot om 0,45 kg/vecka - som jag ser det.

    SvaraRadera
  25. Nu jämför du tillagad vikt med Världscancerfondens siffror utan att ange vilken vikt de använder. Troligen inte tillagad vikt, vilket skulle göra jämförelsen felaktig.

    SvaraRadera
  26. Alltså det behövs 85 kg slaktdjur för att framställa 36 kg kött(att sedan vätska lämnar under tillredningen är ointressant) och svinnet kräver också energi. Detta visar endast på att det traditionella sättet är oekonomiskt ej hållbart längden eftersom vi använder 10-falt mer energi än vi får ut av produktionen. Detta har skrämt upp strutsarna dit vi kan räkna regeringen men även de flesta inläggen på denna sida. Jordbruksverket har pekat på ett problem, som kräver lösning. Konstruktiva förslag behövs och alternativ forskas fram inte gyckel över felsägningar och förvanskningar av vad, som sägs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Jordbruksverket har pekat på ett problem, som kräver lösning."

      Hmmm... - H Bylund - tror Du att Jordbruksverket är inne på spåret att mänsklighetens CO2-utsläpp i ringa grad = som princip försumbart är klimatpåverkande - undrar jag ?

      Radera
    2. Det storskaliga jordbruk, som bedrivs idag kräver mer mycket extern energiän vad vi kan få ut ur det. Det är det som är problemet och kötproduktionen det största inom den sektorn. Det är det problemet, som tas up och ilustreras med olika exempel. Reaktionerna på deta liknar strutsar som sparkar bakut men vägrar dra up huvudet ur sanden. Maten har ändrat sig under de dryga 60 år jag har levat men ger mig vsarken störe eller mindre tilfredstälelse.

      Radera
  27. Härligt Cornu. Detta är sådant som du ska belysa. Du hade behövts i dagens "Debatt" på SVT1 för att höja deras lågvattenmärke, man blir ju mörkrädd.

    SvaraRadera
  28. Fast vi borde äta mindre nötkött och mer fågel, vilt och svin om man vill minska CO2-påverkan. Men det kommer bli ett djävla liv om man föreslår att skolorna ska servera det.

    SvaraRadera
  29. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  30. Om citatet ".....ÄTER 85 kg kött om året" stämmer så var det förstås felformulerat MEN alla som har har minsta förmågan att tänka själv fattar att det handlar om slaktvikt så "vinklingen" var en ganska lindrig, eller hur? Ingen kan för missuppfatta det som att vi i snitt faktiskt äter 250 g kött om dagen, inklusive alla bäbisar/barn och vegetarianer?

    Hur som helst så spelar det ingen roll om det formuleras som "den vikt som faktiskt intas från gaffel till mun" eller "det vi äter kräver 85 kg kött, kontentan är densamma. Sveriges köttkonsumtion resulterar i klimateffekter och resurskostnader för 85 kg kött per år och person, och det är det som är det viktiga budskapet.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...