I en kulturkrönika hos Schibsted/SvD framkommer det att endast 0.9% av alla journalister producerade unikt material. Eller åtminstone 0.9% av alla artiklar om ett ämne.
Det var naturligtvis en amerikansk undersökning, men av 800 nätartiklar om en nyhet så var ca 85% identiska, dvs bara ompublicering av nyhetsbyråer. Övriga var till största delen, ca 13%, bara omskrivningar av samma artiklar. Endast 1.6% hade ordnat fram något eget citat och endast sju av 800, dvs mindre än 1% byggde på eget journalistiskt arbete.
Förhållandena är inte lika illa i Sverige, där vi inte har lika många mediasajter, men det allra mesta som publiceras är bara ompubliceringar av Bonnier/Stampen/Schibsted/TT eller omskrivningar av andras nyheter. Dagens nyhet som IDG/Computer Sweden släppte om att datorer och surfplattor kommer beläggas med TV-licens, är ett typiskt exempel på detta.
Förr, när man bara hade media på papper, radio och TV var det inte lika uppenbart att journalisterna främst sitter på redaktionen och skriver av andra.
Gammelmedia kämpar för sin överlevnad och det är inte lätt att vara journalist idag. Pratade med en branschperson, som hade kommit till insikten att vederbörande levde mitt i branschens stora sammanbrott. Det är samma process som för 80-talets varvskris eller tidigare den svenska tekoindustrin.
Upprepar vad jag sagt tidigare – varför ska vi ha presstöd för journalistisk mångfald, när allt vi får för pressstödet är enfaldiga avskrivningar av varandras artiklar eller omskrivningar av samma pressmeddelanden? Speciellt rikstäckande media kan med fördel strykas från presstödet och endast lokalmedia bör få stöd.
Med Internet finns det inte heller någon anledning att ha hundratals sajter som publicerar samma material. Alla kan ändå läsa och gammelmedia i gammal form, tryckt på döda träd, är på väg bort. Den utvecklingen kommer aldrig vända. Likt teko och varvsindustrin så kommer gammelmedia att avvecklas.
Nieman Journalism Labs artikel om hur många som bara återpublicerade annat hittar man här. Ett annat sätt att se det på var att det handlade om 121 unika artiklar, som publicerades 800 gånger. Utgår man från 121 artiklar var alltså knappt 6% helt eget material (sju av 121). 6% ligger nog närmare hur det också ser ut i Sverige. 11% var omskrivningar där man åtminstone låtsats skriva något eget.
Dagens nyhet om TV-avgiften på surfplattor ger 100-tals träffar på Google. De flesta innehåller identiskt lika meningar och man har alltså inte ens försökt skriva något eget. Min egen artikel ligger för övrigt som fjärde träff hos Google, långt över de flesta tidningar i landet. Tydligen gör gammelmedia något fel vad gäller Google…
Naturligtvis är en stor del av mina egna artiklar omskrivningar eller baserade på andras arbete, men jag påstår mig inte heller vara något så fiiiint som en högt avlönad journalist. Utan det visar bara att vem som helst, även undertecknad, idag kan utföra samma arbetsuppgifter som en journalist och lägga ut det gratis på Internet. Hur ska journalister kunna konkurrera med det? Antagligen lika lite som en varvsarbetare i Uddevalla, Göteborg eller Malmö kunde konkurrera med en sydkorean. Skillnaden är möjligen att journalisterna kontrollerar media och kan därmed skrika och gnälla högt.
Stöden till svensk varvsindustri ledde till att man byggde fartyg som ingen ville köpa och som låg i Bohusläns fjordar och rostade, innan de såldes som skrot och gick på återvinning. På samma sätt leder presstödet till att media producerar omskrivna artiklar ingen vill läsa och högar med papperstidningar som går till återvinning.
Det är dags att skrota presstödet, likt vi gjorde med varvsstöden. Till sist.
19 kommentarer
Visst har man sett trenden på tv, radio och i alla andra inköpta media. Ta bara tv-programmen. Hela världen ser på samma sak(snart). Inte undra på att mångmiljonärer skapas. Inte heller så konstigt att ingen såg finanskrisen som var i sin linda 2006/7.
Tro inte en sekund att de skitstövlarna som frossade i skapande av krediter visste va de höll på med…
Det började med avregleringar…korrupta/ignoranta politiker som kramade lobyisterna.
Sen försökte de dölja/sälja de dåliga lånen i olika paket.
Nog fan visste de vad de gjorde.
Ekonomer är köpta spågummor.
Presstödet kommer nog inte försvinna. Gammelmedia är ju oftast knuten till politiska partier på ett eller annat sätt. Istället lär nog presstödet finansieras genom en obligatorisk avgift för alla som har datorer…
Problemet är ju att vi behöver riktiga journalister. De som gör granskningar som faktiskt öppnar ögonen på folk. UG senaste om de "fattiga" barnen är ett bra exempel. Eftersom inte marknaden verkar fixa en bra nyhetsrapportering, se på USA som avskräckande exempel. När tidningarnas främsta uppgift är att sälja konsumenter till företagens PR-avdelningar så blir det inte så många dyra djupgående reportage.
Presstöd och public service tv är försök att komma runt problemet. Men det har ju inte varit helt lyckat. Vi behöver en annan finansieringsmodell.
Kanske kan man demokratisera presstödet genom att alla myndiga svenskar får 100 kr av skattebetalarnas pengar som de måste vidarebefordra till en journalist. Fördelningen borde enkelt kunna fixas via nätet. Det skulle kunna fördela några hundra miljoner per år och kunna betala för en rätt ok journalistisk granskning.
Långsiktigt avtagande avkastning pga för hög tidigare inflation/ beskattning leder typiskt nog till korporativism där politiker i sin jakt på tillväxt/makt till slut bränner alla skepp. USA är skolexempel på vad som pågår i väst. När kakan minskar ökar girigheten om det som blir kvar.
Finessen med en tidning i en demokrati är att prenumeranterna är de som betalar tidningen för att tillvarata prenumeranternas intressen. Tex i form av informationsspridning och granskning av samhället.
Det som händer idag är att tidningarna inte längre granskar samhället, utan istället försöker man uppfostra läsarna i den rätta läran. Dvs precis samma som tidningar i diktaurer sysslar med.
Det dröjer ett tag men till sist genomskådar läsarna tidningarna och slutar prenumerera.
Den bästa lösningen är med andra ord att tidningarna på nytt börjar att skriva om sådant som läsarna vill läsa.
Under tiden finns ju bloggar och sociala media som substitut.
När det gäller public service så är det enda rimliga att ge varje parti i riksdagen varsin propagandakanal som de kan nyttja. Nu är det ju bara Mp som har en sådan, dvs SVT.
Vad man skulle önska är någpn slags analys, en liten bara, så skulle gammelmedia kanske överleva. Som det är nu verkar det som att många journalister använder tidningen för att föra fram sin egen religiösa åsikt, helt utan uppbackning av fakta. Läser nu oftast endast rubrikerna, på nätet. Ingen ide att klicka på länken.
Vilken religiös inställning?
Nu skrev jag inte inställning, utan åsikt. Så nu får du till hemläxa att räkna upp de du kan hitta till i morgon. 😉 Ser fram emot din analys…
"Naturligtvis är en stor del av mina egna artiklar omskrivningar eller baserade på andras arbete, men jag påstår mig inte heller vara något så fiiiint som en högt avlönad journalist. Utan det visar bara att vem som helst, även undertecknad, idag kan utföra samma arbetsuppgifter som en journalist och lägga ut det gratis på Internet. Hur ska journalister kunna konkurrera med det? Antagligen lika lite som en varvsarbetare i Uddevalla, Göteborg eller Malmö kunde konkurrera med en sydkorean. Skillnaden är möjligen att journalisterna kontrollerar media och kan därmed skrika och gnälla högt."
Det var ju bra att du sa det själv, för ärligt talat, det är inte värst mycket som skiljer dig från "gammelmedia".
Förresten, journalisterna kontrollerar knappast media, dom är anställda och har nog order att rätta sig efter. Mediernas ägare (vem eller vilka det nu är) är väl mer rätt att påstå, kontrollerar media.
Håller med dig om att det statliga presstödet borde avskaffas.
Jag skriver i alla fall själv… även om mycket grundr sig på det som händer omkring.
Men jag håller med dig det är en otrolig rundgång på nyheter.
Det som stör mig mest är inte att de kopierar, det är att de kopierar så mycket skräp.
Hade man till exempel som journalist inriktat sig på att ta idéer från Slöseriombudsmannen (http://www.sloseriombudsmannen.se/sloseribloggen/2013/1/22/80-miljoner-kr-blev-300-miljoner-kr-1.html) och Flashback så skulle man kunna leverera briljanta artiklar varje dag när man sållat lite.
Fram för riktiga grävande journalister som skapar egna välgjorda och djuplodande artiklar.
En av mina favoriter är Matt Taibbi på Rollingstones Magazine.
Den undersökande journalistiken håller på att dö ut och med den papperstidningarna. Som ett gott exempel kan man se Uppdrag Granskning som i alla fall för mig är ett av få program jag ödslar tid på. Nyhetsprogram som Rapport har blivit ett stort skämt liksom Ekot.
Jag tror att den betalda grävande journalisten är på väg bort, för att huvudsakligen ersättas av amatörer som skriver för att de är intresserade. Det borde vara möjligt att skapa en "tidning" som tar in material från ett stort antal knutna amatörjournalister. Ungefär som en enorm gruppblogg. Man kan t.ex. tänka sig att varje journalist får procent på annonsvisningar kopplade till artikeln eller något sådant.
En tidning som jobbar på det sättet borde kunna höja sin kvalitét markant.
"80-talets varvskris"
?
varvskrisen var välan på sjuttiotalet? ;P
problemet idag är att få medier ägnar sig åt grävande journalistik, om fler gjorde det skulle det inte va lika stor kris; få av de gamla mediahusen/drakarna hade ens en aning om vad internet skulle komma att innebära när det slog igenom
Om man nu skall ha presstöd för att stimulera mångfald så vore det kanske ide att dela ut stödet utifrån vad som faktiskt produceras på redaktionerna. Klipp-och-klistra-journalistik leder ju ändå inte till någon mångfald.
I journalistförbundets publicistregler står det:
"12. Ange källan när en framställning huvudsakligen bygger på annans sakuppgifter."
Ring/maila journalisten nästa gång du läser en artikel som publiceras utan källhänvisning, som uppenbarligen huvudsakligen bygger på annans sakuppgifter!
Det är ett jävla oskick och behöver bättras.
Jag har mailat en gångt – fick inget svar, mailade t.o.m poblicistansvarig/chefredaktör.
Förjävla dåligt! Men det är bara att fortsätta. Nästa gång ringer jag när jag ser ett uppenbart fall.
Ringa och spela in samtalet och lägga upp på youtube, borde kunna ge effekt!
https://www.sjf.se/yrkesfragor/etik/spelregler-for-press-radio-och-tv