2012-12-12

Intervju med Pella Thiel i DN

"För mig är pessimism och optimism åskådarsporter" - Pella Thiel
Pella Thiel, som arrangerade min omställningsföreläsning i Värmdö, har fått en omfattande intervjuartikel hos Bonnier/DN.

Så här går det till på Ingarö.

Hon lever också som hon lär, vilket är utmärkande för många ledande inom den svenska omställningsrörelsen.
Också hemma hos Thiels.

Det innebär bland annat solceller, solvärme, egen ved och egna odlingar.

En läsvärd artikel för den intresserade iaf. Mycket positivt att Bonnier uppmärksammar omställningsrörelsens gräsrotsarbete.

Man kan som sagt inte vänta sig något omställningsarbete eller någon förändring från våra politiker. De är en del av problemet, inte lösningen.

Omställningsrörelsen handlar inte om att att ägna sig åt pessimism eller optimism, utan åt handling. Man kan optimistiskt förneka problemen eller pessimistiskt deppa ihop, men enda vägen framåt är faktiskt att göra något åt situationen, om än på det personliga eller lokala planet.

På tal om solceller så skrev jag en kort artikel hos Liberty Silver om silveranvändandet i solceller. Finns inga gratis luncher och även alternativ energi är beroende av det moderna samhället och oljan. Enda undantaget är egentligen ved och träkol, som trots allt går att framställa för hand. Trots allt går det fortfarande att fiska upp myrmalm och för hand göra järnverktyg. I det länkade exemplet en kniv, men det skulle, givet lite mer arbetsinsats, lika gärna vara en yxa. Alla verktyg man köper i butik idag har trots allt förbrukat olja under sin livscykel från gruva till affär. Problemet är volymen. Annars är allt i vårt samhälle beroende av oljan idag och så kommer det också förbli länge än.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, hets mot kön, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär och feministisk hetsretorik. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

35 kommentarer:

  1. Några reflektioner: Världsbanken tycker att 4 grader om 50 år verkar riktigt farligt för världen, har dom forskare ? en vanlig meteorolog kan knappast prognostisera vädret om tre dagar :) (har arbetat ihop med dessa siare i 36 år varje dag och de imponerar inte på mig som proffspilot).
    Producera el via paneler i sverige är en förlustaffär om man inte som miljömupparna bygger på bidrag från oss skattebetalare.
    Tillbaka till häst och vagn eller ??
    Ser också att taket på miljömuppens hus bågnar betänkligt, krävs nog ett rotavdrag där från oss skattebetalare :)
    Var hugger de sin egen ved ? Vedeldning skulle förbjudas pga all skit som kommer genom skorstenen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Världsbanken beställde en konsekvensanalys för OM det blev 4 grader varmare. Den anses t.o.m. av IPCC som osannolik. Däremot har media rapporterat scenariot som närapå faktiskt inträffat - media blir allt mer extremt i jakten på mediakonsumenter. Och förmodligen vill VB bara vara med och få PR-sola sig lite i klimathysterin.

      Radera
    2. Jag har extremt svårt att tänka mig att klimathotet är en lösnummersäljare. Däremot tror jag att det finns en hel del individer som väljer bort en kvällstidning som har något om klimatet på löpsedeln. Det är ganska orimligt att resonera som om klimathotet vore en ursnygg skådespelerska eller skådespelare som man gärna vill bli sedd tillsammans med. Sätt igång hjärnan Karl!

      Radera
    3. Tack för tillrättavisningen Kucke. Nu väntar jag med spänning på att du som har hjärnan igång ska berätta varför, nu när nu berättat varför inte.

      Radera
    4. Att hustaket inte ser rakt ut kan även bero på kamerans objektiv.

      Radera
  2. Barnen blir sjuka.
    RING AMBULANSEN!
    Det brinner.
    RING BRANDKÅREN!
    Vi är insnöade.
    BEGÄR SNÖSKOTTNING!
    Men ni är ju självförsörjande och
    betalar ingen skatt? Ni har ju inte
    bidragit till det allmänna.
    Varför skall ni ha tillgång till
    detta då?
    Det kan man fråga sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Någon kommun i Norrlands inland borde göras om till ett riktigt omställningsområde, som dom kan sköta sig själva i. För att inte få några konstiga snedvridningar måste handeln med området begränsas. Absolut inget får föras in eller ut. Någon som beträder området får inte komma ut inom en viss tid, som är minst ett år, om det inte är akut och möjligen då en enda gång. Området skulle ge stora erfarenheter om hur det blir i det här landet efter kollapsen i mitten av detta århundrade, om det finns intresserade omställare förstås. Den nuvarande omställningsrörelsen är bra trams.

      Radera
    2. Klipp sladdarna till södra Sverige och stoppa malmtransporterna...
      Låt skogen stå och inga höjdare från Fjollträsk får flyga till Norrland för att jaga ripa...
      Undra vilket som kollapsa först?

      Radera
    3. LKAB vinst före skatt är cirka 15 miljarder. Omsättningen är ungefär den dubbla. Konkurrenterna, åtminstone de som är på marginalen typ den nya gruvan i Pajala, har alltså betydligt högre kostnader. Eftersom vinsten ökar så torde dessas kostnader öka mer än LKABs. Om 30 år kanske vinsten är 5 gånger större, eller 75 miljarder.

      Bolagsskatten ger staten cirka 110 miljarder. Vinsterna före skatt är ungefär 400 miljarder. Om 30 år, med brist på allt och en kraschad världshandel av fysiska och politiska orsaker, kanske vinsterna från det som inte är kopplat till råvaror i landets högt befolkade (överbefolksde) södra del är nere i 75 miljarder.

      När förhållandena blir tillräckligt dåliga i den södra delen så kollapsar den. Innan dess gör den allt för att behålla den nordligaste delen och speciellt malmfälten. De i norr kommer allt mer att försöka slinga sig ur det storsvenska järngreppet. Av befolkningsskäl kommer de inte ha en chans och deras stora hopp blir nog att den södra delen kollapsar fullständigt, vilket den förmodligen gör omkring 2050.

      Radera
    4. Ni låter som Krajinaserberna... Jag trodde omställning handlade om samarbete?

      "Men vad ska ni äta om ni stänger gränsen?"
      "Vi kan äta kottar, bara vi slipper leva med dom där".

      Radera
    5. Belil:
      Omställning handlar främst om samarbete på lokal nivå. Att skapa lokala förutsättningar, tex bygga resiliens.

      Radera
  3. Vore intressant att veta hur mycket arbete som måste läggas ned på att tillverka t.ex. en yxa. Hugga träd, torka ved, mila kol, samla myrmalm, smälta den, bearbeta den för att få bort föroreningar, slipa, skafta osv.

    Gissar att det ökade CO2-utsläppet från personens utandningsluft och ökade metabolism ändå blir mindre än om han suttit framför tangentbordet och betsällt en fossiltillverkad yxa. Övrig ved/kol CO2 utsläpp är ju med i det kortsiktiga kretsloppet så det räknas inte.

    Fast personen med fossilslavsyxan kan ju göra något annat med sin tid, t.ex. arbeta med något som tillför mer värde i värdekedjan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räknade ut för ca 15 år sedan att ett kilo järn från myrmalm skulle då i arbetstid kosta kring 5000 kronor, så vi får väl lägga på någon tusing till i dagens läge (räknade på en vanlig industriarbetarlön)

      Radera
    2. Idag kostar järnet som malm i en bil (ett ton) ungefär en tusenlapp, eller en dags arbete. Kostnaderna i LKABs verksamhet ökar realt (efter KPI) med ungefär 7,0 procent om året sedan år 2000. Innan dess föll kostnaderna. Om man har udda intressen så kan man med enkla räkneövningar från företagets alla årsredovisningar på nätet få fram detta. Det verkar inte finnas redovisat på något annat ställe, för företagets är mycket framgångsrikt och tar inte upp sånt här. Med denna ökningstakt dubblas kostnaderna vart 10:e år. Myrmalmens kostnad cirka 5000 kr/kg nås då om ungefär 130 år. Kollapsen och den stora omställningen kommer förstås långt tidigare.

      http://www.lkab.com/Press/Dokumentarkiv/Arsredovisningar/

      Radera
    3. Intressant. Om man tolkar kostnaden som att den i någon mån avspeglar energiåtgång skulle det alltså vara ca 10000 ggr energieffektivare att beställa en yxa på nätet.

      Radera
    4. Det enklaste sättet att hitta metaller är att ta från gamla soptippar eller skrot som finns runt om i Sverige. Kanske även från de bilar som blir obrukbara framöver.

      Radera
  4. Mer intressant är att utgå från järnresterna, som är enormt stora för det enkla liv som det blir frågan om. De rostar inte bort så fort. Delar av en bil varar i minst hundra år. En järnvägsräls ligger kvar i flera hundra år. Armeringsjärn ingjutna i betong kan nog knackas loss och vara i nyskick efter tusen år. Myrmalmen är ytterst begränsad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rödjord finns det gott om...
      Så järn blir aldrig någon bristvara.

      Radera
    2. Sjö och myrmalm återbildas. En myr med rödjord (malmen som "slam") kan täktas i många år om tillgången är god. Ett ställe som sinat kan efter ca 60-70 år täktas igen. I en skog med naturlig vattenförning så är inte rödjordsförekomster så sällsynta. Kan ses som en "oljeliknade" film på vattenytan.

      Generellt kan sägas om järn i betong att betongen fräter rejält!

      Radera
    3. Den oljeliknande filmen på ytan är nog järnbakterier...
      och då är det mycket järn för i sådan miljö lever bara järnbakterier.

      Fe är ju vanlig i naturen... som pH regulator blir det Fe när Ca och Mg försvunnit ur marken...
      Eller är det ett ämne till innan man är nere vid Fe?

      Radera
    4. Järnresterna blir minst 10 ton per person och dessa ger långt mer ekonomiska lösningar än myrmalm. Järnet oxiderar bort, speciellt när det är i kontakt med marken och hålls fuktigt. Det räcker med ett tunt lager mossa. Man kan se att det där blir gravrost.

      En viktig parameter blir deras tidsperspektiv. Om de ser det kortsiktigt, som idag, så använder de resterna och bryr sig inte om saken, vilket gör att resterna ganska snabbt försvinner. Men det tar ändå hundratals år innan myrmalmen blir ekonomisk.

      När resterna sinar är det inte ens säkert att det kommer att finnas kunskaper om myrmalmen. De lever förmodligen väldigt enkelt och isolerade från omvärlden. Exempelvis finns ingen anledning att läsa och skriva. Möjligheten att bevara kunskaper blir liten. De kommer kanske inte ens känna till vad som har hänt tidigare bortsett från vissa myter, som de har odlat fram genom sin vidskeplighet, under tusentals år.

      När järnet har rostat bort och myrmalmen är för dyr så har dom åtskilliga hundra kilo per person av rostfritt stål och metaller. Resterna kommer att räcka i minst tusen år. Myrmalm blir nog aldrig aktuellt igen. Utvecklingen går varken mot oändligheten eller tillbaka i samma spår. Och det finns en koppling mellan naturresurserna och intelligensen och den senare är underordnad.

      Radera
  5. Pella: "Vi stirrar ju vår civilisations undergång i vitögat snart."

    Uppenbart att kvinnan köpt in på allt domedagsprat som dagligen trumpetas av våra miljöpartistiska journalister.

    På ålderns höst kommer hon fortfarande vänta på "undergången".

    Tragiskt..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fint att du till skillnad från den här kvinnan besitter profetiska förmågor, Per! Illa dock att de där journalisterna du pratar om verkar lika lättlurade. Ändå har många av dem gått journalisthögskola med krav på toppbetyg för att komma in. Och så jobbar de flesta av dem på tidningar som anger sig som liberala. Ändå blir det så här! Är det för att redaktionerna vet att läsare och annonsörer älskar undergångsbudskap eller har du någon annan teori?

      Radera
    2. Det är den som påstår att något, dvs i det här fallet en undergång, ska inträffa som har bevisbördan. Fram till dess att någon har rimliga belägg (mayakalendern är ej kvalificerad) för en undergång kommer jag inte oroa mig för det 2012. Återstår att se om jag ändrar syn på saken 2013.

      Civilisationskritik och miljöalarmism har varit en samhällstrend nu ett tag, där en miljöpartistik dragning hos journalister såklart är en bra förutsättning för att budskapet ska trummas ut.

      Och det är ingen slump att många barn idag är rädda för att jorden faktiskt kommer gå under imorgon pga alla klimathot. Deras BS-mätare är ju inte lika utvecklad som vuxnas.

      PS fint att du har sån hög tilltro till journalister, du utgör ett undantag.

      http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/dagspress/article3464168.ece

      Radera
    3. Undergång är ditt ordval.

      Men livet har historiskt och geografiskt för det allra mesta varit hårt och på gränsen. Att det inte är det "här och nu" är en statistisk utliggare.

      Bevisbördan ligger på den som hävdar att en utliggare är "det nya normala". Försiktighetsprincipen utesluter inte att sakernas tillstånd regrederar mot medelvärdet igen.

      Radera
    4. Fel, "undergång" är Pellas ordval.

      Om du menar att vi statistikt sett borde leva hårt och på gränsen så räcker inte det som argument för att jag ska tro på att vi snart kommer göra det.

      Radera
    5. Varför talar du om Miljöpartiet? Mer naivt parti hittar du inte. De talar knappast om någon undergång, tvärtom så är det fullt av förnekare i partiet.

      Radera
  6. Tja nu är det ju faktiskt fullt möjligt att bygga helt elektiska gruvor där den enda oljan möjligtvis går åt till att smörja diverse växellådor elhydrauliska lastmaskiner och borragregat har funnits i 20-30 år hissar och transportband har hela tiden varit eldrivna så varför hitta på ett problem som inte ens existerar.

    SvaraRadera
  7. Väldigt kontroversiellt ämne, det kan man se på kommentarerna.
    Det hade varit intressant att läsa hur Pella tar sig till jobbet som föreläsare, hur hennes barn tar sig till förskola/skola.
    Är det i egen bil från Ingarö så faller hela konceptet ur ett miljöperspektiv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går både buss och skolbuss på Ingarö. Vad jag vet så brukar hon åka kollektivt när hon föreläser.

      Radera
  8. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Varför skulle inte Pella få åka bil, om nu alla andra gör det! Jag är övertygad om att hon, precis som jag, gör det så lite som möjligt. Det är något sjukt med dessa personer som kräver att miljöengagerade ska vara helt utan miljöpåverkan, annars verkar allt de gör som bortkastat. Det blir någon sorts alibi för att inte göra något om man inte kan göra allt.

    gefle - hur tar du dig till jobbet? Hämtar barn?
    Själv åker jag bil 12 kilometer, sedan tåg. Barnen åker skolskjuts. Är det bra nog för att få prata miljö för dig?

    SvaraRadera
  9. Självklart har Pella rätt att åka bil, dock ska hon inte framstå som något föredöme ur ett miljöperspektiv i sådana fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är värre att äta kött eller skaffa fler barn än två.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...